om transport av farligt gods (prop. 1981/82:94)

Betänkande 1981/82:TU35

Trafikutskottets betänkande
1981/82:35

om transport av farligt gods (prop. 1981/82:94)
Propositionen

I proposition 1981/82:94 föreslår regeringen (kommunikationsdepartementet)
riksdagen
dels att anta de till regeringsprotokollet fogade och av lagrådet granskade
lagförslagen,

dels att anta det till regeringsprotokollet fogade förslaget till lag om
ändring i strålskyddslagen (1958:110),
dels att godkänna de riktlinjer för en ny myndighetsorganisation för
landtransporter av farligt gods som föredragande departementschefen har
förordat,

dels att godkänna vad föredragande departementschefen har anfört om
finansieringen av den nya organisationen,
dels att utöver vad som föreslås i propositionen 1981/82:100, bil. 9, till
Övrig verksamhet för budgetåret 1982/83 anvisa 225000 kr.

Huvuddragen i propositionen presenteras nedan under Utskottet.
Lagförslagen

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse:

1 Riksdagen 1981182. 15 sami. Nr 35

TU 1981/82:35

2

1 Förslag till

Lag om transport av farligt gods

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Med transport förstås i denna lag förflyttning av farligt gods med
transportmedel samt sådan lastning, lossning, förvaring och annan hantering
av det farliga godset som utgör ett led i förflyttningen.

Som transport anses dock inte förflyttning som sker endast inom ett
område där tillverkning, lagring eller förbrukning av farligt gods äger rum.

2 § Med farligt gods förstås i denna lag gods som består av eller innehåller explosiva

varor,

komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta gaser,
brandfarliga vätskor,
brandfarliga fasta varor,
självantändande varor,

varor som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten,

oxiderande varor,

organiska peroxider,

giftiga varor,

vämjeliga varor,

varor med benägenhet att orsaka infektioner,
radioaktiva varor,
frätande varor samt
magnetiskt material
och som på grund därav vid transport kan medföra skador på människor,
djur, egendom eller i miljön eller påverka transportmedlets säkra framförande.

3 § Med transportmedel förstås i denna lag

1. vaije slag av fordon som används för transport på väg eller i terräng,

2. järnvägsvagnar och andra spårbundna fordon,

3. luftfartyg samt

4. fartyg i den utsträckning som det i dem transporteras gods i förpackad
form, i containrar, flyttbara tankar eller transportmedel enligt punkt 1
och 2.

4 § I fråga om transporter med svenska fartyg eller svenska luftfartyg
gäller denna lag även utom riket om inte detta strider mot främmande lag
som är tillämplig.

I fråga om örlogsfartyg och militära luftfartyg gäller denna lag endast
såvitt regeringen förordnar därom.

I fråga om radioaktiva varor gäller denna lag endast i den mån den är
förenlig med atomenergilagen (1956:306) respektive strålskyddslagen
(1958:110) och med stöd av dessa lagar meddelade föreskrifter eller villkor.

TU 1981/82:35

3

5 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas
att meddela föreskrifter om vilka varor som skall anses utgöra farligt gods
enligt 2 § med hänsyn till transportmedel, godsmängd eller andra transportförhållanden.

6 § Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om eller för särskilt
fall besluta om undantag från lagens tillämpning på

1. transporter med utländska fartyg och luftfartyg,

2. försvarsmaktens transporter,

3. vissa transporter eller vissa slag av transporter i övrigt.

Regeringen får överlåta åt myndighet att meddela föreskrifter om eller

för särskilt fall besluta om undantag enligt första stycket 2 och 3.

Säkerhetsbestämmelser

7 § Transport får ske endast på de villkor och under de förutsättningar
som anges i denna lag eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter.

8 § Vid transport skall de åtgärder vidtas och den försiktighet iakttas
som fordras för att hindra eller motverka, att det farliga godset orsakar
skador på människor, djur, egendom och i miljön. Transportmedel och
andra transportanordningar skall vara av sådan beskaffenhet att de står
emot påkänningarna vid transport.

9 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas
att meddela föreskrifter om klassificering av farligt gods, om transportmedel
och andra transportanordningar, märkning, uppgiftsplikt, säkerhetsutrustning,
lastning, lossning, förvaring och annan hantering av farligt gods
samt om försiktighetsmått och åtgärder i övrigt, allt i den utsträckning som
krävs från transportsäkerhetssynpunkt.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att
föreskriva att transportmedel och andra transportanordningar får användas
vid transport endast om de är provade och godkända.

10 § Om det är av särskild betydelse från transportsäkerhetssynpunkt får
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förbjuda vissa slag
av transporter eller föreskriva att vissa slag av transporter får ske endast
efter tillstånd eller förhandsanmälan.

Tillsyn

11 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som
meddelats med stöd av lagen skall utövas av myndighet som regeringen
bestämmer.

12 § För tillsynen enligt denna lag äger tillsynsmyndighet tillträde till
områden, lokaler och andra utrymmen, som används i samband med
transport, eller till transportmedel och transportanordningar. Myndigheten
har rätt att få de upplysningar, handlingar och prov som behövs för
tillsynen. För uttagna prov utgår inte någon ersättning.

Det åligger polismyndigheterna att lämna den handräckning som behövs
för tillsynen.

11 Riksdagen 1981182. 15 sami. Nr 35

TU 1981/82:35

4

13 § Tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden eller förbud som
uppenbart behövs för att denna lag eller de föreskrifter som meddelats med
stöd av lagen skall efterlevas.

I beslut om föreläggande eller förbud kan tillsynsmyndigheten utsätta
vite.

Underlåter någon att vidta en förelagd åtgärd, får tillsynsmyndigheten
förordna om rättelse på den försumliges bekostnad.

14 § Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om skyldighet för
polismän att hindra fortsatt transport om transporten strider mot denna lag
eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter och fortsatt transport inte
kan ske utan påtaglig risk för skada.

Avgifter

15 § Regeringen bemyndigas att föreskriva om avgifter för myndighets
verksamhet enligt denna lag.

Ansvar och sekretess

16 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot

1. föreskrifter som meddelats med stöd av 9 eller 10 §,

2. förelägganden eller förbud som meddelats med stöd av 13 §, dock inte
om föreläggandet eller förbudet omfattas av ett vitesföreläggande

döms till böter eller fängelse i högst ett år.

Ansvar enligt första stycket inträder inte om ansvar för gärningen kan
ådömas enligt brottsbalken.

17 § Den som har tagit befattning med ett ärende som avses i denna lag
får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid har erfarit om någons
affärs- eller driftförhållanden.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen
(1980: 100).

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Regeringen får
meddela de övergångsbestämmelser som behövs.

TU 1981/82:35 5

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga
varor skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Lagen gäller ej vara som är att anse som

1. livsmedel enligt livsmedelslagen (1971:511),

2. läkemedel enligt läkemedelsförordningen (1962: 701),

3. fodermedel enligt förordning- 3. fodermedel enligt lagen (1961:
en (1961:381) om tillverkning av 381) om tillverkning av och handel
och handel med fodermedel m. m. med fodermedel m. m.

Ej heller gäller lagen i fråga om radioaktiva ämnen och andra källor till
joniserande strålning.

I fråga om brandfarlig eller explosiv vara äger lagen tillämpning endast i
den mån varan är hälso- eller miljöfarlig av annat skäl än som föranlett att
den hänförts till nämnda varukategorier.

I fråga om transport av sådana
hälso- och miljöfarliga varor som
är farligt gods enligt lagen
(0000:000) om transport av farligt
gods gäller denna lag endast i den
utsträckning som regeringen förordnar.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:69) om explosiva och brandfarliga
varor

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1975:69) om explosiva och brandfarliga
varor skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Regeringen bemyndigas att i fråga om varor som består av eller innehåller
explosivt eller pyrotekniskt ämne (explosiva varor) samt i fråga om
brandfarliga varor meddela föreskrifter som gäller tillverkning, handel,
hantering, förvärv, överlåtelse, transport eller införsel eller som i övrigt är
påkallade från säkerhetssynpunkt.

1 Senaste lydelse 1977:424.

TU 1981/82:35

6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om avgifter för provning,
kontroll eller besiktning eller annan verksamhet enligt bestämmelse
som avses i första stycket.

Regeringen får överlåta åt förvaltningsmyndighet att meddela sådana
föreskrifter som avses i första och andra styckena och åt kommun att
meddela sådana föreskrifter som avses i andra stycket.

Lagen gäller inte i fråga om sådan
transport av explosiva och
brandfarliga varor som omfattas av
lagen (0000:000) om transport av
farligt gods.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

4 Förslag till

Lag om ändring i strålskyddslagen (1958:110)

Härigenom föreskrivs att 22 § och rubriken närmast före 22 § strålskyddslagen
(1958:110) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Transport och transitering m. m. Förtullning

22 §'

Om transport och förtullning av Om förtullning av radioaktivt

radioaktivt ämne förordnar rege- ämne förordnar regeringen eller

ringen eller myndighet som rege- myndighet som regeringen bestämringen
bestämmer. mer.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

1 Senaste lydelse 1975:709.

TU 1981/82:35

7

Utskottet

För transport av farligt gods gäller ett omfattande system av säkerhetsföreskrifter.
Dessa återfinns i internationella överenskommelser samt i
nationella lagar, regeringsförordningar och myndighetsföreskrifter. Regleringen
är detaljerad och av teknisk karaktär. I Sverige har därför ansvaret
för att meddela erforderliga föreskrifter - normgivningsansvaret - nästan
helt delegerats till berörda myndigheter. Dessa — och flera andra — berörs
också av ansvaret för att vaka över föreskrifternas efterlevnad — tillsynsansvaret.

För normgivningen i fråga om sjö-, luft- och järnvägstransporter svarar
sjöfartsverket resp. luftfartsverket och - i huvudsak - SJ. Motsvarande
tillsynsansvar åvilar sjöfartsinspektionen resp. luftfartsinspektionen och -främst — SJ. Nu nämnda myndighetsansvar - som följer av sjösäkerhetslagen,
luftfartslagen och järnvägstrafikstadgan - gäller för alla slag av
farligt gods.

För vägtransporter av farligt gods finns föreskrifter i olika författningar
för skilda varuslag. Myndighetsansvaret för dessa transporter åvilar de
myndigheter som enligt lagstiftningen om produktkontroll har ansvaret för
olika varukategorier. Till denna lagstiftning hör t. ex. lagen om explosiva
och brandfarliga varor, lagen om hälso- och miljöfarliga varor, atomenergilagen,
strålskyddslagen och läkemedelsförordningen.

Regeringen tillkallade år 1979 en särskild utredare med uppdrag att
utreda vissa frågor om transport av farligt gods. Av direktiven (Dir.
1979:1) framgick bl. a. att den författningsmässiga och organisatoriska
splittring som omger transporter av farligt gods medför avsevärda olägenheter.

På grundval av utredarens delbetänkande (Ds K 1980:10) Säkrare transport
av farligt gods, del I, föreslås i propositionen en ny organisation av
myndighetsansvaret för väg- och järnvägstransporter av farligt gods. Den
nya organisationen innebär att myndighetsfunktionerna - främst såvitt de
avser normgivning - sammanförs till en särskild enhet. Denna /arligtgodsenhet
- FGE - knyts till sjöfartsinspektionen, som är en avdelning
inom sjöfartsverket med vissa självständiga befogenheter. Det normgivnings-
och tillsynsansvar som nu åvilar sjöfartsverket resp. sjöfartsinspektionen
för sjötransporter samt luftfartsverket resp. luftfartsinspektionen
för lufttransporter berörs i princip inte av organisationsförändringen. FGE
och sjöfartsinspektionen bör dock enligt föredragande departementschefen
sammanföras praktiskt och beslutsmässigt så långt det är ändamålsenligt
med hänsyn till de skilda förutsättningar som gäller för sjö- och landtransporter.

Föredraganden understryker att förslaget till ny organisation i huvudsak
är av principiell natur. Detaljutformning i enlighet med riktlinjer och re -

TU 1981/82:35

8

sursramar som anges i propositionen kommer att uppdras åt en organisationskommitté.
Enligt dessa riktlinjer skall FGE:s verksamhet kombineras
med en delegation med högst tio företrädare för berörda myndigheter. Till
FGE bör dessutom knytas en rådgivande nämnd som ett forum för information
och samråd i en vidare krets av intressenter än den som kommer att
ingå i delegationen. Delegationens uppgift bör bl. a. bli att bistå med
sakkunskap inom de skilda områden som påverkar och påverkas av verksamheten,
t. ex. järnvägsfrågor och produktkontroll, att medverka vid
avvägningen mellan de olika transportgrenarnas intressen samt att biträda
vid samordningen mellan transportslagen och vid den långsiktiga planeringen
av verksamheten. FGE:s ansvarsområde bör — förutom normgivning
för landtransporter av farligt gods - omfatta visst informationsansvar
för alla transportslag ävensom ansvaret för samordning mellan transportslagen.
För hälso- och miljöfarliga varor bör normgivningsansvaret enligt
föredraganden utvidgas till att avse också transport av sådana hälso- och
miljöfarliga varor som inte är farligt gods i lagens mening, medan det för
radioaktivt material bör begränsas till att avse konventionella transportsäkerhetsbestämmelser.

I propositionen redovisas även vissa förenklingar i fråga om organisationen
av tillsynsansvaret för landtransporterna. Polisen, tullen och yrkesinspektionen
föreslås utöva den allmänna tillsynen. SJ föreslås behålla sin
tillsyn över järnvägstransporterna, medan sprängämnesinspektionen, statens
kärnkraftinspektion och statens strålskyddsinstitut avses få tillsynsuppgifter
inom sina resp. ansvarsområden. FGE skall samordna tillsynen.

Den författningsmässiga regleringen av säkerheten vid transport av
farligt gods skall enligt propositionen i fortsättningen grundas på en ny lag
om transport av farligt gods. Lagen föreslås gälla samtliga transport- och
varuslag utom bulktransporter till sjöss. Lagen är — till skillnad från
författningarna om produktkontroll - uteslutande inriktad på de risker
som själva transporten av farligt gods utgör. Den är vidare anpassad till de
internationella överenskommelser om transport av farligt gods som Sverige
har anslutit sig till. För transport av radioaktivt material är enligt
lagförslaget även atomenergi- och strålskyddslagstiftningen tillämplig.

Finansieringen av den nya organisationens verksamhet bör ske genom
omfördelning av medel från de myndigheter som genom FGE:s verksamhet
avlastas arbetsuppgifter. Någon ökad belastning på statsbudgeten som
helhet är det inte fråga om, understryker föredraganden. FGE:s anknytning
till sjöfartsinspektionen får inte innebära ett för sjöfarten vidgat kostnadsansvar.

Verksamheten beräknas kunna börja den 1 januari 1983.

TU 1981/82:35

9

Utskottet har ingen invändning mot de principlösningar i organisatoriskt
och rättsligt avseende som föreslås i propositionen. Den närmare utformningen
av dessa lösningar synes utgöra en angelägen uppgift. Utskottet
konstaterar därför för sin del med tillfredsställelse att den aviserade organisationskommittén
numera har tillsatts.

Utredaren har i sitt betänkande framhållit att FGE:s verksamhet bör få
en självständig profil, så att det för allmänheten klart framgår att det är
fråga om ett organ med ansvar för transport av farligt gods. Utskottet, som
delar denna uppfattning, förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att så
skall bli fallet. I detta sammanhang faster utskottet vidare uppmärksamheten
på föredragandens uttalande att ett sammanförande — så långt det är
ändamålsenligt - mellan FGE och sjöfartsinspektionen bör eftersträvas.
Utskottet delar även denna uppfattning och vill tillägga att en integration
med FGE som omfattar sjöfartsverkets funktioner i fråga om transport av
farligt gods i förpackad form synes ändamålsenlig.

Utskottet konstaterar också att den särställning som radioaktivt material
intar inte har gjort det möjligt för regeringen att föreslå att en ramlag skall
gälla för alla transporter av farligt gods - utom sjöbulkgods - och att en
normgivande myndighet skall svara för detaljregleringen av alla landtransporter
av farligt gods. Utskottet förutsätter att i förekommande fall transportens
speciella karaktär gör det naturligt för berörda myndigheter att
samråda med varandra. Med hänvisning till vad sålunda anförts har utskottet
ingen erinran mot ifrågavarande avsteg från den principiellt och praktiskt
önskvärda enhetligheten i författningsmässigt och organisatoriskt avseende.

I övrigt har propositionen inte givit utskottet anledning till erinran eller
särskilt uttalande. Förslagen tillstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande organisatoriska frågor

att riksdagen godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna
för en ny myndighetsorganisation för landtransporter av farligt
gods,

2. beträffande författningsfrågor
att riksdagen

a. antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om
transport av farligt gods,

b. antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1973: 329) om hälso- och miljöfarliga varor,

c. antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1975:69) om explosiva och brandfarliga varor,

TU 1981/82:35

10

d. antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i strålskyddslagen (1958:110),

3. beträffande finansieringen av den nya organisationen
att riksdagen

a. godkänner vad som i propositionen har anförts härom,

b. under förslagsanslaget till Övrig verksamhet — utöver tidigare
beviljade medel (prop. 1981/82:100 bil. 9, TU 1981/82:17, rskr
1981/82:197) — för budgetåret 1982/83 under sjätte huvudtiteln
anvisar 225 000 kr.

Stockholm den 18 maj 1982

På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON

Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Rolf Clarkson (m), Bertil Jonasson (c),
Essen Lindahl (s), Rolf Sellgren (fp), Nils Hjorth (s), Wiggo Komstedt (m),
Rune Torwald (c), Birger Rosqvist (s), Anna Wohlin-Andersson (c), Ove
Karlsson (s), Eric Rejdnell (fp), Per Stenmarck (m), Rune Johansson (s)
och Margit Sandéhn (s).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982