Om beskattningen vid avyttring av andelar i avkastningsfonder (prop. 1986/87:40)

Betänkande 1986/87:SkU6

Skatteutskottets betänkande
1986/87:6

om beskattningen vid avyttring av andelar i
avkastningsfonder (prop. 1986/87:40)

SkU

1986/87:6

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1986/87:40 att
riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370).

I propositionen föreslås att vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring
av en andel i en avkastningsfond skall beskattas som ränta i inkomstslaget
kapital. Med avkastningsfond avses en aktiefond som innehar obligationer
och andra slag av skuldebrev till ett värde som överstiger en
fjärdedel av fondens förmögenhet.

De nya bestämmelserna föreslås gälla i fråga om avyttringar av andelar
som sker fr. o.m. dagen efter det att propositionen överlämnas till riksdagen.
Detta kommer att ske denna dag. Bestämmelserna skall således gälla
för avyttringar fr. o.m. den 16 oktober 1986. I en övergångsbestämmelse
föreslås dock att äldre bestämmelser skall tillämpas t. o.m. år 1988 vid
avyttring av andelar som förvärvats före den 16 oktober 1986.

Lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1986/87. 6 sami. Nr 6

1

Förslag till

SkU 1986/87:6

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)
dels att 35 § 3 morn., 38 § 1 mom. och 39 § 1 mom. skall ha följande
lydelse,

dels att i anvisningarna till 38 § skall införas en ny punkt, 10, och i
anvisningarna till 39 § en ny punkt, 4, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

3 morn.1 Realisationsvinst på
grund av avyttring av aktie, andel
i aktiefond, delbevis
eller teckningsrätt till aktie
eller andel i ekonomisk
förening eller i handelsbolag
eller annan rättighet som är
jämförlig med här avsedd andelsrätt
eller aktie är i sin helhet skattepliktig,
om den skattskyldige innehaft
egendomen mindre än två år. Detsamma
gäller realisationsvinst vid
avyttring av konvertibelt
skuldebrev, optionsrätt eller
företrädesrätt till teckning
av konvertibelt skuldebrev
eller skuldebrev
förenat med optionsrätt.
Med optionsrätt avses rätt till nyteckning
eller köp av aktie som blivit
utfäst i förening med skuldebrev.
Från sammanlagda beloppet
av skattepliktig realisationsvinst
enligt detta stycke under ett beskattningsår,
minskat med avdragsgill
förlust vid avyttring samma år
av egendom som avses i detta stycke,
får den skattskyldige göra avdrag
med 1000 kronor. Avdraget får
dock inte överstiga vad som svarar
mot sammanlagda beloppet av skattepliktig
realisationsvinst enligt detta
stycke, minskat med avdragsgill
förlust som nyss nämnts. För vissa
aktier och andelar tillämpas bestämmelserna
i 3a mom.

Föreslagen lydelse

3 mom. Realisationsvinst på
grund av avyttring av aktie, andel
i aktiefond, delbevis
eller teckningsrätt till aktie
eller andel i ekonomisk
förening eller i handelsbolag
eller annan rättighet som är
jämförlig med här avsedd andelsrätt
eller aktie är i sin helhet skattepliktig,
om den skattskyldige innehaft
egendomen mindre än två år. Detsamma
gäller realisationsvinst vid
avyttring av konvertibelt
skuldebrev, optionsrätt eller
företrädesrätt till teckning
av konvertibelt skuldebrev
eller skuldebrev

förenat med optionsrätt.
Med optionsrätt avses rätt till nyteckning
eller köp av aktie som blivit
utfäst i förening med skuldebrev.
Från sammanlagda beloppet
av skattepliktig realisationsvinst
enligt detta stycke under ett beskattningsår,
minskat med avdragsgill
förlust vid avyttring samma år
av egendom som avses i detta stycke,
får den skattskyldige göra avdrag
med 1000 kronor. Avdraget får
dock inte överstiga vad som svarar
mot sammanlagda beloppet av skattepliktig
realisationsvinst enligt detta
stycke, minskat med avdragsgill
förlust som nyss nämnts. För vissa
aktier och andelar tillämpas bestämmelserna
i 3 a mom. Avyttring
av andel i sådan aktiefond, som
avses i punkt 10 av anvisningarna
till 38 §, skall redovisas endast i inkomstslaget
kapital.

1 Senaste lydelse 1985:405.

2

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den
skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig.
Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt
detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av
förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, får
den skattskyldige göra avdrag med 2 000 kronor. Avdraget får dock inte
överstiga vad som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst
enligt detta stycke, minskat med avdragsgill del av förlust som
nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalisering
som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis,
om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om
detta senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsförsäljning
som anges i 2§ första stycket 1) lagen (1978:970) om uppskov
med beskattning av realisationsvinst, är - oavsett tidpunkten för förvärvet
— endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tilllämpning på
egendom som avses i detta moment.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk
förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av
någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen,
beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller
andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller
andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att
skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisationsförlust
beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna
i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller
föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i
sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i
punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 §, om avyttringen avser
endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten.
Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss
åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning
av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas
enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet,
skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande
andelen av fastigheten. Motsvarande gäller vid avyttring av konvertibelt
skuldebrev som utgivits eller optionsrätt som utfästs av aktiebolag som nu
sagts. Har aktiebolaget utgivit konvertibla skuldebrev eller utfäst optionsrätter
skall aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av fastigheten
anses motsvara aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av summan
av dels alla aktier i bolaget, dels alla aktier till vilka de konvertibla
skuldebreven kan utbytas och dels alla aktier vilka kan nytecknas med
stöd av optionsrätterna.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obeskattade
vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar
före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall
som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller
för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av
bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom
två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan,
överlåts på den skattskyldige eller honom närstående person eller på
aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige

SkU 1986/87:6

3

eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har över- SkU 1986/87:6

låtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då
skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget
uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på
samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts
äger motsvarande tillämpning vid avyttring dels av konvertibelt skuldebrev
som utgivits eller optionsrätt som utfästs av sådant aktiebolag som
avses i första meningen av detta stycke, dels av andel i handelsbolag eller
ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta stycke,
om det kan antas att avyttringen skett i annat syfte än att erhålla
obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får
talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig
del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas — direkt eller genom
förmedling av juridisk person — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska
personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie — direkt eller
genom förmedling av annan — ägs eller inom två år efter avyttringen vid
något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom närstående
person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den
skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som
förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag,
som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna
i något av fåmansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande
bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av
fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet
för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvinsten
tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda
beskattningsår. Vad nu föreskrivits i fråga om avyttring av aktie i fåmansbolag
äger beträffande sådant bolag motsvarande tillämpning i fråga om
avyttring dels av konvertibelt skuldebrev eller optionsrätt, dels av teckningsrätt
till aktie, dels av företrädesrätt till teckning av konvertibelt
skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt och dels av annan
rättighet jämförlig med aktie. Bestämmelserna i detta stycke äger motsvarande
tilllämpning också i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening
och avyttring av andel i sådant bolag eller sådan förening. Sker avyttringen
av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga
skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer,
för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller morföräldrar,
make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons
make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av
nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och
fosterbarn.

38 §

1 morn.2 Till intäkt av kapital
räknas: ränta å obligationer och
å utlånade eller i bank eller annorstädes
insatta medel.

1 mom. Till intäkt av kapital
räknas: ränta å obligationer och å
utlånade eller i bank eller annorstädes
insatta medel,

utdelning å svenska aktier och
andelar i svenska aktiefonder och
ekonomiska föreningar samt å andelar
i utländska bolag och aktiefonder,
så ock

utdelning å svenska aktier och
andelar i svenska aktiefonder och
ekonomiska föreningar samt å andelar
i utländska bolag och aktiefonder,

2 Senaste lydelse 1984: 1060.

4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:6

intäkt genom överlåtelse av rätt intäkt genom överlåtelse av rätt
till utdelning å aktier eller andelar, till utdelning å aktier eller andelar,

som nyss sagts, där ej aktierna eller som nyss sagts, där ej aktierna eller

andelarna samtidigt överlåtits, andelarna samtidigt överlåtits,

samt

vinst på grund av avyttring av
andel i sådan aktiefond som avses i
punkt 10 av anvisningarna,

allt såvitt intäkten inte är att hänföra till jordbruksfastighet, fastighet
som avses i 24 § 1 mom. eller rörelse.

Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med ideell förenings
upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till medlem
utöver inbetald insats.

För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat
rätt till utdelning å svensk aktie eller å andel i svensk aktiefond eller
ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond, skall
såsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om
förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna
valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdelning.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som
vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats,
dock att vid upplösning genom fusion, som avses i 2 § 4 mom. första
stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, såsom utdelning i intet
fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållit
kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande föreningen.

39 §

1 mom .3 Från bruttointäkt som 1 mo m . Från bruttointäkt som
avses i 38§ 1 mom. får avdrag avses i 38 § 1 mom. får a vdraggö göras

för förvaltningskostnader, för ras för förvaltningskostnader, för

ränta som avses i 33§ 1 mom. tredje ränta som avses i 33 § 1 mom. tredje

stycket samt för annan ränta, som stycket samt för annan ränta, som

inte skall dras av enligt bestämmel- inte skall dras av enligt bestämmelserna
i 22, 25, 29 eller 36§ eller i 2 serna i 22, 25, 29 eller 36 § eller i 2

mom. av denna paragraf. mom. av denna paragraf samt för

förlust på andelar i aktiefond om
vinst på andelarna beskattas som
inkomst av kapital.

Fysisk person får göra avdrag för förvaltningskostnader endast till den
del dessa överstiger 1 000 kronor under beskattningsåret.

För beräkning av vinst och förlust
på andelar i aktiefond gäller
vad som föreskrivs i punkt 4 av anvisningarna.

Anvisningar
till 38 §

10. Vinst på andel i aktiefond
räknas som intäkt av kapital om

3 Senaste lydelse 1985: 1018.

5

fonden, när andelen avyttras eller
inlöses, innehar eller tidigare innehaft
skuldebrev till ett värde som
överstiger en fjärdedel av värdet av
fondförmögenheten. Om värdet av
skuldebreven endast tillfälligtvis
överstigit nämnda andel av förmögenheten
skall dock vinsten beskattas
enligt 35 § 3 mom.

till 39 §

4. Vid beräkning av vinst eller
förlust på ande! i aktiefond skall
som intäkt tas upp vad som erhållits
för den avyttrade egendomen
med avdrag för försäljningsprovision
och liknande kostnader. Avdrag
får även ske för erlagd köpeskilling
och för kostnader i samband
med förvärvet.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den
utkom från trycket i Svensk författningssamling.

De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter
den 15 oktober 1986. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas vid avyttring
av en andel som förvärvats den 15 oktober 1986 eller tidigare, om
avyttringen sker före utgången av år 1988.

Vid tillämpning av bestämmelserna i punkt 10 av anvisningarna till 38 §
skall hänsyn ej tas till sammansättningen av fondens förmögenhet före den
16 oktober 1986.

Motion

1986/87:Skl01 av Knut Wachtmeister m. fl. (m), vari yrkas att riksdagen
avslår propositionen.

Utskottet

Beskattning på grund av avyttring av andel i en avkastningsfond har hittills
skett i inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet.

I propositionen föreslås att vinst eller förlust som uppkommer vid sådan
avyttring skall vid beskattningen behandlas som ränta i inkomstslaget
kapital. Till kategorin avkastningsfond skall i beskattningshänseende hänföras
sådan fond vars värde inte endast tillfälligtvis till mer än en fjärdedel
består av räntebärande eller ränteberoende värdepapper, dvs. obligationer
och andra slag av skuldebrev.

De nya bestämmelserna skall enligt förslaget gälla i fråga om avyttringar av
andelar som skett eller sker efter den 15 oktober i år, dvs. den dag då
propositionen överlämnades till riksdagen. För andelar som förvärvats
tidigare skall äldre bestämmelser gälla intill utgången av år 1988.

I motion SklOl yrkar Knut Wachtmeister m. fl. (m) avslag på propositio -

SkU 1986/87:6

6

nen. Motionärerna anser förslaget strida mot en av grundprinciperna i svensk
skattelagstiftning, nämligen att kapitalvinst skall beskattas som inkomst av
tillfällig förvärvsverksamhet och inte som ränta i inkomstslaget kapital.
Genom att beskatta avyttring av andel i avkastningsfond i inkomstslaget
kapital bortser man - menar motionärerna - från det faktum att fondandelens
värde varierar beroende på förändringar i det allmänna ränteläget. En
värdestegring till följd av sådana variationer är enligt motionärernas mening
obestridligen en renodlad kapitalvinst och bör beskattas som en sådan. De i
propositionen åberopade motiven anser de inte utgöra skäl för en lagstiftning
som innebär att den grundläggande distinktionen mellan kapitalvinst och
kapitalinkomst frångås och att värdestegringar till följd av ett indirekt
värdepappersinnehav via en fondandel beskattas på annat sätt än ett direkt
innehav av samma värdepapper.

Syftet med propositionen är att för framtiden förhindra vissa av de
transaktioner som hittills kunnat genomföras med hjälp av avkastningsfonder
för att uppnå skatteförmåner. Det torde knappast kunna bestridas att
sådana fonder med nuvarande regler kan användas för att uppnå betydande
skattelättnader, bl. a. genom kvittning av realisationsförluster mot realisationsvinster.
Dessa möjligheter till skattelättnader torde också ha använts på
ett sätt och i en omfattning som inte kan ha varit avsedda då bestämmelserna
angående beskattning av aktiefonder infördes. I likhet med departementschefen
finner utskottet de möjligheter till skatteundandragande genom olika
förfaranden med avkastningsfonder som gällande regler erbjuder oacceptabla.
Förslaget i propositionen att såväl utdelning från andel i avkastningsfond
som vinst eller förlust vid inlösen eller annan avyttring av sådan andel vid
beskattningen skall hänföras till inkomstslaget kapital innebär enligt utskottets
mening en lämplig lösning för att komma till rätta med det missbruk av
avkastningsfonder i skattehänseende som hittills förekommit. Genom att
värdeförändringar på en fondandel i stor utsträckning torde bestå av ränta får
man — som departementschefen framhåller - med förslaget i propositionen
en korrekt och ändamålsenlig beskattning av fondandelarna.

Utskottet godtar förslaget liksom de i propositionen redovisade skälen
härför och avstyrker således motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:40 och med avslag
på motion 1986/87:Skl01 antar det vid propositionen fogade förslaget
till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

Stockholm den 18 november 1986
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

SkU 1986/87:6

7

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Bo Forslund (s)*,
Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren
(m), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Bruno Poromaa (s), Karl Björzén
(m), Karl-Anders Petersson (c), Sverre Palm (s), Gunnar Nilsson (s) och
Paul Lestander (vpk).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar med ”Syftet med” och
slutar med ”således motionen” bort ha följande lydelse:

Förslaget att beskatta intäkt genom avyttring av andel i en avkastningsfond
i inkomstslaget kapital strider mot en av grundprinciperna i svensk skattelagstiftning,
nämligen att kapitalvinst skall beskattas som reavinst och inte
som ränta i inkomstslaget kapital. En fondandels värde varierar beroende på
förändringar i det allmänna ränteläget. Den värdestegring som kan uppkomma
genom sådana förändringar utgör otvivelaktigt en kapitalvinst och bör
därför rimligen beskattas i inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet.
Beskattar man vinsten som inkomst av kapital betyder det att en värdestegring
till följd av ett indirekt värdepappersinnehav — via en fondandel —
kommer att beskattas annorlunda än ett direkt innehav av samma värdepapper.
Vad finansministern anför i propositionen utgör enligt utskottets mening
inte skäl för en sådan olikhet i den skattemässiga behandlingen av fondandelar.

Utskottet ställer sig också tveksamt till den i propositionen föreslagna
gränsdragningen mellan å ena sidan vad som i skattehänseende skall anses
som avkastningsfond och å andra sidan aktiefonder.

Såvitt utskottet kan bedöma kommer genom förslaget i propositionen
fondernas förvaltning att i större utsträckning styras av skattemässiga än
strikt affärsmässiga överväganden, vilket måste anses olyckligt.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att man för att komma till rätta
med den skatteplanering som finansministern påtalar i propositionen i stället
bör se över reavinstskattereglerna i syfte att förenkla dem och åstadkomma
större överensstämmelse med de regler som gäller utomlands.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionen och avstyrker propositionen.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk 101 avslår proposition
1986/87:40.

SkU 1986/87:6

gotab Stockholm 1986 11753