om att överföra tillverkning och utgivning av mynt till Sveriges riksbank (prop. 1985/86:4)

Betänkande 1985/86:FiU1

Finansutskottets betänkande
1985/86:1

om att överföra tillverkning och utgivning av mynt till
Sveriges riksbank (prop. 1985/86:4) 1985/86 1

Propositionen

I proposition 1985/86:4 har regeringen - efter föredragning av statsrådet
Kjell-Olof Feldt - föreslagit riksdagen att

dels anta de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1970:1028) om rikets mynt,

2. lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank,

dels

3. besluta att tillverkningen av mynt m. m. fr. o. m. den 1 juli 1986 skall
bedrivas i aktiebolagsform enligt de i propositionen förordade riktlinjerna.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:1028) om rikets mynt

Härigenom föreskrivs att i 1 och 4 §§ lagen (1970:1028)1 om rikets mynt
ordet ”regeringen” skall bytas ut mot ”riksbanken”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

1 Senaste lydelse av
1 § 1975:170

4 § 1975:170. 1

1 Riksdagen 1985/86. 5sami. Nr 1

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs att I KAP. 2 S och IV KAP. 25 § lagen (1934: 437)
för Sveriges riksbank skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Riksbanken, simi enligt 9 kap.
13$ regeringsformen ensam har
rätt att utgiva sedlar, driver bankrörelse
enligt denna lag.

Därjämte må riksbanken å sitt
sedeltryckeri idka tryckerirörelse
och vid sitt pappersbruk bedriva
papperstillverkning.

Riksbanken må ej deltaga i eller
driva annan rörelse än den, som enligt
denna lag är riksbanken uttryckligen
medgiven.

i

Riksbanken driver bankrörelse
enligt denna lag.

I 9 kap. 13 § regeringsformen
finns bestämmelser om riksbankens
rätt att ge ut sedlar. Bestämmelser
om riksbankens rätt att låta tillverka
och ge ut mynt finns i lagen
(1970:1028) om rikets mynt.

Riksbanken får bedriva tryckerirörelse
vid sitt sedeltryckeri och
papperstillverkning vid sitt pappersbruk
samt bedriva tillverkning
av mynt, medaljer och därmed likartad
verksamhet vid sitt myntverk.

Riksbanken får inte delta i eller
driva annan rörelse än sådan som
är uttryckligen medgiven enligt
denna lag.

Föreslagen lydelse

I KAP.

2S

IV KAP.

25 ir

Riksbanken må förvärva fastigheter,
som är avsedda för inrymmande
av riksbankens kontor samt för
tryckerirörelsen och papperstillverkningen.

Därjämte må riksbanken till

skyddande av fordran, å offentlig
auktion eller fondbörs eller vid exekutiv
försäljning inköpa egendom,
som är för fordringen utmätt eller
pantsatt, så ock såsom betalning

Riksbanken får förvärva sådana
fastigheter som är avsedda för riksbankens
kontor, sedeltryckeri, pappersbruk
och myntverk.

För att skydda en fordran får
riksbanken

1. på offentlig auktion eller fondbörs
eller vid exekutiv försäljning
köpa egendom, som är utmätt eller
utgör säkerhet för fordringen.

FiU 1985/86:1

1 Senaste lydelse 1974:569.

2 Senaste lydelse 1974:569.

2

Föreslagen lydelse

2. som betalning för fordran

överta egendom som utgör säkerhet
för fordringen eller annan egendom.

Den egendom sorn riksbanken
har förvärvat enligt andra stycket
skall avyttras så snart det lämpligen
kan ske och senast när det kan
ske utan förlust.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Utskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig i ärendet.
Yttrandet (KU 1985/86:7 y) återfinns som bilaga 2 till betänkandet.

I propositionen föreslås att rätten att låta tillverka och ge ut mynt överförs
från regeringen till Sveriges riksbank. Till riksbanken överförs även medaljtillverkningen
och de andra arbetsuppgifter som myntverket nu kan utföra
enligt sin instruktion. Verksamheten skall bedrivas i aktiebolagsform, dvs. i
samma form som riksbanken använt för sedelproduktionen sedan år 1971.
Den nya ordningen är avsedd att gälla från den 1 juli 1986.

I anslutning härtill föreslår regeringen att riksdagen antar två lagförslag
som har upprättats inom finansdepartementet. Av propositionen framgår att
de nu redovisade förslagen till lagändringar endast är avsedda att skapa de
legala förutsättningarna för riksbanken att ge ut mynt. En rad frågor återstår
att behandla då det gäller överförandet av myntverkets personal, utrustning
m. m. Avsikten är att dessa frågor skall beredas i första hand i samverkan
mellan riksbanken och myntverket.

Utskottet

Enligt 9 kap. 13 § regeringsformen gäller att endast riksbanken har rätt att ge
ut sedlar och att bestämmelser om penning- och betalningsväsendet i övrigt
meddelas genom lag. Sådana bestämmelser om mynt finns i lagen
(1970:1028) omriketsmynt (myntlagen). Iden föreskrivs bl. a. att regeringen
har ensam rätt att låta tillverka och ge ut mynt.

I propositionen föreslås att tillverknings- och utgivningsrätten för mynt
skall föras över från regeringen till riksbanken. Utskottet biträder en sådan
lösning. För åtgärden talar bl. a. den omständigheten att mynt och sedlar
numera har samma funktion som betalningsmedel och att skillnaderna
beträffande huvudmannaskapet förklaras av historiska skäl som i dag saknar
aktualitet.

Enligt föredraganden bör mynttillverkningen bedrivas i samma juridiska
form som sedeltillverkningen. Denna har sedan år 1971 ombesörjts av AB
Tumba bruk som är ett helägt dotterbolag till riksbanken. Bolagets styrelse

Nuvarande lydelse

för fordran övertaga för fordringen
pantsatt eller annan egendom, dock
skall sådan egendom åter avyttras,
när så prövas lämpligt och, i varje
fall, när det kan ske utan förlust.

FiU 1985/86:1

3

1 * Riksdagen 1985/86. 5sami. Nr 1

utses av fullmäktige genom deras ombud på bolagsstämman. Föredraganden
framhåller emellertid att det bör överlåtas åt fullmäktige att närmare
bestämma hur ett sådant aktiebolag för mynttillverkningen skall inordnas
under riksbanken. Vad frågan närmast gäller är om verksamheten skall
drivas i ett särskilt bolag, föras in i AB Tumba bruk eller om någon annan
konstruktion skall väljas.

I likhet med föredraganden finner utskottet det naturligt att mynttillverkningen
ges samma formella anknytning till riksbanken som sedeltillverkningen
nu haft i 15 år. Erfarenheterna av att driva sedeltillverkningen i bolag är
enligt vad som framgår av propositionen samstämmigt mycket positiva.
Utskottet finner det därför lämpligt att mynttillverkningen på angivet sätt
förs över i aktiebolagsform.

Enligt nuvarande lydelse av 4 § myntlagen meddelar regeringen föreskrifter
om mynts sammansättning, vikt och utförande. Sådana föreskrifter har
regeringen utfärdat genom förordningen (1971:105) om metallinnehåll och
storlek beträffande rikets mynt samt genom förordningen (1984:334) om
prägel på rikets mynt. I propositionen föreslås att riksbanken skall få utfärda
motsvarande föreskrifter i stället för regeringen.

Konstitutionsutskottet, som beretts tillfälle att yttra sig över propositionen,
har invänt mot en sådan lösning. Enligt konstitutionsutskottet bör de
aktuella föreskrifterna ses som verkställighetsföreskrifter. Rätten att meddela
verkställighetsföreskrifter enligt 8 kap. 13 § regeringsformen tillkommer
endast regeringen. Någon motsvarande regel i regeringsformen som ger en
myndighet under riksdagen rätt att utfärda verkställighetsföreskrifter till
lagar finns inte. Konstitutionsutskottet förordar därför att de verkställighetsföreskrifter
rörande mynts sammansättning, vikt och utförande som regeringen
nu meddelar genom förordning i stället bör meddelas i lag.

Med anledning av konstitutionsutskottets erinringar bör myntlagen ändras
på så sätt att regeringens mer detaljerade föreskrifter om mynts sammansättning,
vikt och utförande m. m. tas in som en bilaga till själva lagen. Som en
konsekvens härav bör 4 § i myntlagen ändras. Dessutom bör vissa ytterligare
jämkningar av främst redaktionell art göras i bilagans föreskrifter. Utskottets
förslag till lag om ändring i myntlagen finns fogad som en bilaga till detta
betänkande (bilaga 1).

En sådan lagändring bör dock ses endast som en tillfällig lösning. Det kan
enligt utskottets mening i längden inte vara rimligt att detaljföreskrifter
rörande mynt skall meddelas i lag. Statsskuldpolitiska kommittén (Fi
1983:07) håller för närvarande på att se över författningar som reglerar
riksbankens verksamhet. Det får förutsättas att kommittén därvid också
kommer att beakta frågor rörande myntutgivningen och att den i sitt
slutbetänkande lägger fram erforderliga förslag till författningsändringar
inkl. grundlagsändringar som ger riksbanken ett mera odelat ansvar för dessa
frågor. Ett sådant förslag bör föreläggas riksdagen i så god tid att det kan
antas som vilande grundlagsförslag före nästa ordinarie riksdagsval. Vad
utskottet här anfört bör ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:4 moment 1
antar av utskottet i bilaga 1 till detta betänkande framlagt förslag till

FiU 1985/86:1

4

lag om ändring i lagen (1970:1028) om rikets mynt,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:4 moment 2 antar
vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen (1934:437)
för Sveriges riksbank,

3. att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:4 moment 3
godkänner att myntverket ombildas till aktiebolag under riksbanken
och att tillverkningen av mynt m. m. fr. o. m. den 1 juli 1986 bedrivs
enligt de riktlinjer som förordas i propositionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om behovet av översyn av de lagar som reglerar
riksbankens verksamhet.

Stockholm den 28 november 1985

På finansutskottets vägnar

Arne Gadd

Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp), Roland Sundgren (s), Rune
Rydén (m), Lisbet Calner (s), Lars De Geer (fp), Filip Fridolfsson (m),
Britta Hammarbacken (c), Hans-Eric Andersson (s), Arne Kjörnsberg (s),
Hugo Hegeland (m), Jörn Svensson (vpk), Leif Marklund (s), Leo Persson
(s) och Stina Eliasson (c).

FiU 1985/86:1

5

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:1028) om rikets mynt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:1028) om rikets mynt
dels att i 1 § ordet ”regeringen” skall bytas ut mot ”riksbanken”,
dels att 4 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att det i lagen skall införas en bilaga av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Mynt som avses i 3 § första meningen
skall tillverkas på det sätt som
anges i bilaga.

Föreskrifter om tillverkning av
minnes- och jubileumsmynt meddelas
genom lag.

Vid uppvägning av det antal mynt
som närmast motsvarar ett kilogram,
får myntens genomsnittliga vikt avvika
med högst 2 % från den vikt som
mynten skall ha enligt tabell i bilagan.

Föreskrifter om mynts sammansättning,
vikt och utförande meddelas
av regeringen.

FiU 1985/86:1
Bil. 1

6

Myntens sammansättning, vikt och storlek

Valör	Metallinnehåll	Vikt (g)	Diameter (mm)
fem kronor	pläterat material i tre skikt, det mellersta av nickel och de yttre skikten av en legering av 75 % koppar och 25 % nickel, vartdera ytskiktets vikt utgör 46,5 % av myntets vikt	9,50	28,5
en krona	legering av 75 % koppar och 25 % nickel	7,00	25,0
femtio öre	legering av 75 % koppar och 25 % nickel	4,50	22,0
tio öre	legering av 75 % koppar och 25 % nickel	1,44	15,0

Myntens prägel

Femkronorsmynt. På framsidan Konung Carl XVI Gustafs krönta namnchiffer
och som omskrift, omgivande namnchiffrets övre del, ”SVERIGE” och
präglingsåret. På frånsidan siffran ”5” med en rosett på vardera sidan och
som omskrift nedtill ”KRONOR”. Upptill till vänster ett ”E”, som anger
myntningsorten, och till höger riksbankschefens monogram. Randen slät.

Enkronasmynt. På framsidan Konung Carl XVI Gustafs bild, profil, vänster
sida, omgiven av orden ”CARL XVI GUSTAF . SVERIGE”. Under bilden
präglingsåret. På frånsidan lilla riksvapnet under kunglig krona och som
omskrift Konungens valspråk ”FÖR SVERIGE I TIDEN”. Nedtill ”1 KR”
omgivet av till vänster ett ”E”, som anger myntningsorten, och till höger
riksbankschefens monogram. Randen räfflad.

Femtioöresmynt. På framsidan Konung Carl XVI Gustafs krönta namnchiffer
omgivet av på vänster sida präglingsårets två första siffror och på höger
sida präglingsårets två sista siffror. På frånsidan i mitten talet ”50” och som
omskrift upptill ”SVERIGE” samt nedtill ”ÖRE”, omgivet av till vänster ett
”E”, som anger myntningsorten, och till höger riksbankschefens monogram.
Randen slät.

Tioöresmynt. Samma prägel som på femtioöresmynten men i förminskad
skala samt med talet ”10”. Randen slät.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986, då förordningen (1971:105) om
metallinnehåll och storlek beträffande rikets mynt och förordningen
(1984:334) om prägel på rikets mynt skall upphöra att gälla.

Konstitutionsutskottets yttrande
1985/86:7 y

över proposition 1985/86:4 om att överföra
tillverkning och utgivning av mynt till Sveriges
riksbank

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över
ovan angivna proposition. I propositionen föreslås att rätten att låta tillverka
och ge ut mynt överförs från regeringen till Sveriges riksbank. Mynttillverkningen,
som myntverket nu svarar för, föreslås ske i aktiebolagsform med
riksbanken som huvudman. Reformen avses bli genomförd fr. o. m. den 1
juli 1986.

Förslaget föranleder vissa ändringar bl. a. i lagen (1970:1028) om rikets
mynt. Enligt gällande lydelse av 4 § nämnda lag meddelas föreskrifter om
mynts sammansättning, vikt och utförande av regeringen. Sådana föreskrifter
har regeringen utfärdat genom förordningen (1971:105) om metallinnehåll
och storlek beträffande rikets mynt samt genom förordningen (1984:334)
om prägel på rikets mynt. Det föreslås i propositionen att riksbanken skall få
utfärda motsvarande föreskrifter i stället för regeringen.

Enligt 9 kap. 13 § regeringsformen gäller att endast riksbanken har rätt att
ge ut sedlar och att bestämmelser om penning- och betalningsväsendet i
övrigt meddelas genom lag. Som bestämmelsen är utformad lämnar den inte
något utrymme för riksdagen att delegera en rätt att meddela föreskrifter.

Regeringen har emellertid enligt 8 kap. 13 § regeringsformen en självständig
rätt att meddela verkställighetsföreskrifter till lag. Av ett motivuttalande
till 4 § myntlagen (se prop. 1975:28, s. 4) framgår att de föreskrifter som
regeringen skulle komma att meddela om mynts sammansättning, vikt och
utförande skulle vara rena verkställighetsföreskrifter. Bestämmelsen i 4 §
myntlagen bör därför inte ses som ett bemyndigande utan bör ses som en
erinran om att regeringen kan komma att meddela verkställighetsföreskrifter.

Rätten att meddela verkställighetsföreskrifter enligt 8 kap. 13 § regeringsformen
tillkommer endast regeringen. Någon motsvarande regel i regeringsformen
som ger en myndighet under riksdagen rätt att utfärda verkställighetsföreskrifter
till lagar finns inte. Däremot finns i 8 kap. 11 § regeringsformen
en bestämmelse som gör det möjligt för riksdagen att samtidigt som den
bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter i visst ämne också ge en
förvaltningsmyndighet under riksdagen en rätt att meddela bestämmelser i
ämnet. Denna bestämmelse är inte tillämplig i nu aktuellt fall.

Det förekommer emellertid att riksdagen delegerar rätt att meddela
föreskrifter direkt till myndigheter under riksdagen och till organ inom

FiU 1985/86:1
Bil. 2

8

riksdagen utan samtidig delegering till regeringen. Som exempel härpå kan
nämnas en bestämmelse i instruktionen för JO (1975:1057) som bemyndigar
den ombudsman som är administrativ chef att fastställa arbetsordning m. m.
Samma typ av bemyndiganden finns i lagen med reglemente för riksbanken
(RFS 1975:6) och i lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret. Som ytterligare
exempel kan nämnas förvaltningskontorets rätt enligt 9 kap. 4 § riksdagsordningen
att, såvitt gäller riksdagen och riksdagens myndigheter, i den
omfattning som riksdagen bestämmer meddela föreskrifter i vissa ämnen.
Förvaltningskontoret kan meddela vissa föreskrifter även enligt lagen
(1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen och i lagen (1983:1061) med
instruktion för riksdagens förvaltningskontor.

Nu nämnda bemyndiganden gäller förhållanden hos riksdagen eller
riksdagens myndigheter.

Enligt utskottets mening bör de verkställighetsföreskrifter rörande myntväsendet
som nu är i fråga inte meddelas i samma ordning som när det gäller
administrativa föreskrifter för riksdagen och dess myndigheter och organ.

Utskottet förordar därför att de verkställighetsföreskrifter rörande mynts
sammansättning, vikt och utförande, som regeringen nu meddelar genom
förordning, i stället bör meddelas i lag om finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag att riksbanken skall ta över huvudmannaskapet för
mynttillverkningen.

Stockholm den 21 november 1985

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Wivi-Anne Cederqvist (s), Birgit Friggebo
(fp), Bertil Fiskesjö (c), Kurt Ove Johansson (s), Hans Nyhage (m), Sture
Thun (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sören Lekberg (s), Bengt Kindbom
(c), Nils Berndtson (vpk), Ulla Pettersson (s), Kristina Svensson (s), Ingela
Mårtensson (fp) och Gunnar Hökmark (m).

FiU 1985/86:1

9

r