om ändring i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser m.m. (del av prop. 1984/85:83)

Betänkande 1985/86:KU10

Konstitutionsutskottets betänkande

1985/86:10

om ändring i riksdagsordningens
tilläggsbestämmelser m. m. (del avprop. 1984/85:83)

KU

1985/86:10

Sammanfattning

Riksdagen antog den 6 november 1985 slutligt ett vilande förslag till
grundlagsändring som bl. a. innebar att riksdagens lönedelegation avskaffades
(KU 1985/86:1). Lönedelegationens huvudsakliga uppgifter kommer
från årsskiftet att handhas av finansutskottet. I förevarande betänkande tar
utskottet upp vissa förslag till följdlagstiftning som lagts fram i proposition
1984/85:83 rörande ändringar i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser och
i sekretesslagen. Utskottet behandlar i detta sammanhang även förslag till
ändringar i instruktionen för riksdagens förvaltningskontor och i ersättningsstadgan
för riksdagens ledamöter samt frågan om ett bemyndigande för
regeringen att godkänna vissa avtal utan att höra finansutskottet.

Utskottet har tillstyrkt förslagen.

Inledning

I proposition 1984/85:83 föreslogs - såvitt nu är i fråga - att riksdagen

1. i den ordning som anges i 8 kap. 16 § regeringsformen (RF) antar förslag
till lag om ändring i riksdagsordningen,

2. antar förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Beträffande propositionens hemställan under p. 1 har riksdagen redan

slutligt antagit propositionens förslag till ändring i riksdagsordningens (RO)
huvudbestämmelser (KU 1984/85:34 och KU 1985/86:1). För riksdagen
återstår således att ta ställning till förslagen till ändring i RO:s tilläggsbestämmelser,
för vilka gäller samma beslutsformer som för stiftande av vanlig lag
samt till ändringen i sekretesslagen.

Förslagen innehåller följdändringar i RO:s tilläggsbestämmelser med
anledning av att riksdagens lönedelegation avskaffas vid årsskiftet och dess
uppgifter i huvudsak övertas av finansutskottet samt en ändring i sekretesslagen
som innebär att sekretess skall gälla i finansutskottet i de fall där
sekretess för närvarande gäller i lönedelegationen.

Utöver propositionens förslag behandlas även vissa andra följdändringar
som berör riksdagens interna verksamhet. Det gäller

1. förslag till lag om ändring av ersättningsstadgan (1971:1197) för
riksdagens ledamöter samt

2. förslag till lag om ändring i lagen (1983:1061) med instruktion för

riksdagens förvaltningskontor. 1

1 Riksdagen 1985186. 4 sami. Nr 10

Utskottet tar vidare upp frågan om bemyndiganden för regeringen och
riksdagens förvaltningskontor att godkänna vissa avtal.

Förslaget till ändring i ersättningsstadgan innebär att reglerna i 4 §
angående ersättning till ledamöter och suppleanter i riksdagens lönedelegation
upphävs. Förslaget till ändring i instruktionen för förvaltningskontoret
innebär att 2 § fjärde stycket upphävs. I nämnda stycke föreskrivs att om ett
avtal är av sådan beskaffenhet att det bör godkännas av riksdagen eller dess
lönedelegation skall förbehåll intas om sådant godkännande. En följdändring
föreslås också i 2 § femte stycket.

Utskottet

Våren 1985 behandlade riksdagen första gången förslaget i proposition
1984/85:83 om avskaffande av riksdagens lönedelegation. Utskottet tillstyrkte
därvid att riksdagen som vilande antog propositionens förslag till
ändringar i RF och RO:s huvudbestämmelser (KU 1984/85:34). I betänkandet
framhöll utskottet att övriga i propositionen framlagda förslag till
lagändringar borde antas hösten 1985 efter det att riksdagen slutligt antagit
grundlagsändringen och ändringen i RO. Utskottet ansåg vidare att i det
sammanhanget borde tas upp frågorna om ändring av ersättningsstadgan för
riksdagens ledamöter samt om ett bemyndigande för riksdagens förvaltningskontor
att godkänna avtal om anställningsvillkor för tjänstemän inom
riksdagen och dess myndigheters förhandlingsområde. Riksdagen följde
utskottet.

Den 6 november 1985 antog riksdagen slutligt ovannämnda vilande
ändringar i RF och RO. Utskottet tar nu upp de återstående förslagen i
proposition 1984/85:83 till behandling.

Propositionen har inte föranlett något motionsyrkande, och utskottet
biträder propositionens förslag i nu aktuella delar. Utskottet finner inte
anledning ta initiativ till några ändringar i RO:s tilläggsbestämmelser utöver
dem som föreslagits i propositionen.

Som en följd av att lönedelegationen avskaffats bör även bestämmelsen i
4 § ersättningsstadgan för riksdagens ledamöter angående ersättning till
ledamöter och suppleanter i lönedelegationen upphävas.

I den utredning som låg till grund för ifrågavarande proposition, Riksdagen
och statstjänstemännens anställningsvillkor (Ds C 1983:2), förordades
att godkännande av förhandlingsfrågor på riksdagens område skulle delegeras
till riksdagens förvaltningsstyrelse. Av instruktionen för förvaltningskontoret
framgår att kontoret har behörighet att ingå avtal om anställningsvillkor
för tjänstemän inom riksdagen och dess myndigheter. Som utskottet
framhållit i det tidigare nämnda betänkandet har avtalen på riksdagens
område ingen självständig finanspolitisk eller lönepolitisk betydelse som
motiverar att de skall godkännas på riksdagens vägnar. Den bestämmelse i
2 § instruktionen för riksdagens förvaltningskontor som ålägger förvaltningskontoret
att i vissa avtal inta förbehåll om riksdagens eller dess lönedelegations
godkännande bör därför slopas. Likaså bör andra meningen i det därpå
följande stycket i bestämmelsen utgå. Några motsvarande regler om att
finansutskottet skall godkänna avtalen bör inte införas. Efter de föreslagna

KU 1985/86:10

2

ändringarna får instruktionen anses innefatta ett bemyndigande för förvaltningskontoret
att godkänna avtal av nu aktuellt slag utan att höra finansutskottet.

Enligt utskottets mening kan det förutsättas att förvaltningskontoret, om
det skulle uppkomma fråga om att träffa ett avtal som är av den beskaffenheten
att det bör godkännas av riksdagen, gör erforderligt förbehåll i avtalet
utan särskild föreskrift härom.

I samband med behandlingen av frågorna om avskaffande av riksdagens
lönedelegation våren 1985 behandlade utskottet även ett förslag i proposition
1984/85:100 bilaga 2, som innebar att regeringen skulle bemyndigas att
godkänna vissa avtal utan att höra lönedelegationen. Finansutskottet godtog
i ett yttrande i princip förslaget om att lönedelegationen skulle avskaffas och
vissa av dess uppgifter övertas av finansutskottet men förutsatte därvid att
regeringen i den utsträckning som föreslagits i propositionen bemyndigades
att utan riksdagens ställningstagande få godkänna vissa kollektivavtal på det
statligt reglerade området. Konstitutionsutskottet tillstyrkte att regeringen
fick det begärda bemyndigandet. Riksdagen följde utskottet.

Med hänsyn till att riksdagen nu har beslutat att lönedelegationen skall
avskaffas vid utgången av detta år bör enligt utskottets mening det
bemyndigande regeringen erhållit ändras på så sätt att regeringen får
godkänna ifrågavarande avtal utan att höra finansutskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:83 i förevarande
del

a) antar det framlagda förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen
(bilaga 1 till betänkandet),

b) antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100) (bilaga 2 till betänkandet),

2. att riksdagen med anledning av utskottets initiativ

a) antar det av utskottet framlagda förslaget till lag om ändring i
ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter (bilaga 3 till
betänkandet),

b) antar det av utskottet framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1983:1061) med instruktion för riksdagens förvaltningskontor
(bilaga 4 till betänkandet),

c) bemyndigar regeringen att utan att höra riksdagens finansutskott
godkänna dels avtal om de anställningsvillkor som skall gälla för
statens arbetstagare, dels de avtal i övrigt som nu tillhör riksdagens
prövning, allt under förutsättning att avtalen inte gäller generell
reglering av ifrågavarande tjänstemäns anställningsvillkor i samband
med de allmänna avtalsrörelserna eller annars är av mer avsevärd,
självständig statsfinansiell betydelse.

Stockholm den 5 december 1985

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

KU 1985/86:10

3

1* Riksdagen 1985186. 4 sami. Nr 10

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Sture Thun
(s), Börje Stensson (fp), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sören Lekberg (s),
Bengt Kindbom (c), Nils Berndtson (vpk), Ulla Pettersson (s), Kristina
Svensson (s) och Ingela Mårtensson (fp).

KU 1985/86:10

4

Förslag till
Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen1

dels att tilläggsbestämmelserna 8.5.2-8.5.5 skall upphöra att gälla,

dels att tilläggsbestämmelserna 4.8.1 och 8.5.1 skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
4 kap.

Tilläggsbestämmelse 4.8.1

Beslut av finans- och skatteutskotten
i fråga som avses i 8 kap. 6 §
regeringsformen meddelas regeringen
genom skrivelse.

Beslut av finans- och skatteutskotten
i fråga som avses i 8 kap. 6 §
regeringsformen och av finansutskottet
ifråga om godkännande enligt
9 kap. 11 § regeringsformen meddelas
regeringen genom skrivelse.

8 kap.

Tilläggsbestämmelse 8.5.1

I förhandlingsfrågor rörande anställningsvillkor
för arbetstagare hos
riksdagen och dess myndigheter
överlägger lönedelegationen med talmannen
eller med annan ledamot av
riksdagens förvaltningsstyrelse som
styrelsen förordnar.

I förhandlingsfrågor rörande anställningsvillkor
för arbetstagare hos
riksdagen och dess myndigheter
överlägger finansutskottet med talmannen
eller med annan ledamot av
riksdagens förvaltningsstyrelse som
styrelsen förordnar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

KU 1985/86:10

Bil. 1

1 Riksdagsordningen omtryckt 1983:86.

5

Förslag till
Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § och 11 kap. 2 § sekretesslagen
(1980:100)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

5 §

Sekretess gäller för uppgift som har tillkommit eller inhämtats för att
användas vid facklig förhandling på den offentliga sektorn eller vid
förberedelse för sådan förhandling, om det kan antas att det allmännas eller
statligt eller kommunalt företags ställning som förhandlingspart försämras
om uppgiften röjs. Med facklig förhandling på den offentliga sektorn avses
sådan förhandling i fråga angående förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare, vari myndighet, sammanslutning av kommuner eller statligt
eller kommunalt företag har att delta.

I fråga om uppgift i allmän hand- I fråga om uppgift i allmän handling
gäller sekretessen i högst fem år. ling gäller sekretessen i högst fem år.

Beträffande handling som har upprättats
hos eller inkommit till riksdagens
lönedelegation gäller sekretessen
dock längst till dess förhandlingsöverenskommelse
har träffats
eller förhållandet annars har reglerats.

Vid tillämpningen av denna paragraf
ankommer det på myndighet,
som har att självständigt handlägga
ärende om förhandling i fråga angående
förhållandet mellan arbetsgivare
och arbetstagare, att pröva fråga
om utlämnande till enskild av uppgift
som hänför sig till ärendet.
Beträffande uppgift hos riksdagens
lönedelegation ankommer det dock
på lönedelegationen eller myndighet,
som denna bestämmer, att pröva
frågan. Om förhandlingsärende har
uppdragits åt sammanslutning av
kommuner, ankommer prövningen
av frågan inom en viss kommun på
den myndighet inom kommunen
som handlägger sådant ärende.

Beträffande handling som har upprättats
hos eller inkommit till riksdagens
finansutskott gäller sekretessen
dock längst till dess förhandlingsöverenskommelse
har träffats eller
förhållandet annars har reglerats.

Vid tillämpningen av denna paragraf
ankommer det på myndighet,
som har att självständigt handlägga
ärende om förhandling i fråga angående
förhållandet mellan arbetsgivare
och arbetstagare, att pröva fråga
om utlämnande till enskild av uppgift
som hänför sig till ärendet.
Beträffande uppgift hos riksdagens
finansutskott ankommer det dock på
utskottet att pröva frågan. Om förhandlingsärende
har uppdragits åt
sammanslutning av kommuner, ankommer
prövningen av frågan inom
en viss kommun på den myndighet
inom kommunen som handlägger
sådant ärende.

11 kap.
2 §

Föreskrifterna i 1 kap. 2-4 §§ gäller
inte för ledamot av riksdagen
såvitt avser uppgift som han har
erhållit under utövandet av sitt uppdrag.
Föreskrifter om tystnadsplikt
för sådan ledamot och för tjänste -

Föreskrifterna i 1 kap. 2-4 §§ gäller
inte för ledamot av riksdagen
såvitt avser uppgift som han har
erhållit under utövandet av sitt uppdrag.
Föreskrifter om tystnadsplikt
för sådan ledamot och för tjänste -

KU1985/86:10

Bil. 2

1 Lagen omtryckt 1982:1106.

6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

man i riksdagen finns i 10 kap. 7 § man i riksdagen finns i 10 kap. 7 §

regeringsformen samt 2 kap. 4 §, 4 regeringsformen samt 2 kap. 4 § och

kap. 15 § och 8 kap. 5 § riksdagsord- 4 kap. 15 och 16 §§ riksdagsordning ningen.

en.

För uppgift om vad som har förekommit vid sammanträde med riksdagens
kammare gäller sekretess enligt denna lag endast om sammanträdet har
hållits inom stängda dörrar. För uppgift som har intagits i kammarens
protokoll gäller sekretess enligt denna lag endast i fall som avses i 2 kap. För
uppgift i annat riksdagens protokoll eller beslut gäller sekretess enligt denna
lag endast i de fall som avses i 2 kap. samt 6 kap. 5 och 6 §§.

Erhåller riksdagen från regeringen uppgift som är sekretessbelagd där,
gäller sekretessen också hos riksdagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

KU 1985/86:10

Bil. 2

7

Förslag till

Lag om ändring i ersättningsstadgan (1971:1197) för
riksdagens ledamöter

Härigenom föreskrivs att 4 § ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens
ledamöter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4§‘

Särskilt arvode skall för år utgå till vice talman med 18 000 kronor, till
ordförande i utskott med 9 900 kronor och till vice ordförande i utskott med
3 400 kronor.

Ledamot och suppleant i utrikesnämnden
och riksdagens lönedelegation
erhåller särskilt arvode för sammanträdesdag
(sammanträdesarvode)
under tid då riksmöte ej pågår
med belopp som fastställs av riksdagens
förvaltningskontor.

Ledamot och suppleant i utrikesnämnden
erhåller särskilt arvode för
sammanträdesdag (sammanträdesarvode)
under tid då riksmöte ej
pågår med belopp som fastställs av
riksdagens förvaltningskontor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

KU 1985/86:10

Bil. 3

1 Senaste lydelse 1984:975.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1061) med instruktion för
riksdagens förvaltningskontor

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:1061) med instruktion för riksdagens
förvaltningskontor skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Förvaltningskontoret skall, om inte annat är särskilt stadgat,

1. svara för frågor om förhandlingar som rör förhållandet mellan arbetsgivare
och arbetstagare såvitt gäller riksdagen och dess myndigheter samt
företräda riksdagen och dess myndigheter som arbetsgivare i arbetstvister
rörande kollektivavtal som har slutits av förvaltningskontoret,

2. svara för riksdagens personalärenden,

3. meddela föreskrifter och råd såvitt gäller riksdagen och dess myndigheter
i frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare eller
som behövs för tillämpningen av kollektivavtal som förvaltningskontoret har
slutit,

4. handlägga frågor om inrättande och indragning av tjänster vid riksdagen,

5. handlägga frågor om arvoden och ersättningar till riksdagens ledamöter
samt frågor angående pensioner och andra förmåner till ledamöterna och
deras efterlevande,

6. svara för frågor om löner och ersättningar till arbetstagare hos riksdagen
och dess myndigheter utom riksbanken och riksgäldskontoret samt frågor
angående pensioner och andra förmåner till dessa arbetstagare och deras
efterlevande.

Det åligger förvaltningskontoret att verka för en ändamålsenlig personaloch
lönepolitik inom riksdagen och dess myndigheter och därvid beakta
förhållandena på arbetsmarknaden i övrigt.

Förvaltningskontoret skall bereda varje riksdagens myndighet tillfälle att
framföra sina synpunkter på förhandlingsfrågor som direkt berör myndigheten.

I ett avtal som är av sådan beskaffenhet
att det bör godkännas av riksdagen
eller dess lönedelegation skall
intas förbehåll om sådant godkännande.

Förvaltningskontoret får överläm- Förvaltningskontoret får överlämna
till en riksdagens myndighet att na till en riksdagens myndighet att

handlägga avtalsfråga som ankom- handlägga avtalsfråga som ankommer
på kontoret. Om avtalsfrågan är mer på kontoret.

av sådan beskaffenhet att avtalet bör
underställas riksdagen eller dess lönedelegation
skall förvaltningskontoret
föreskriva att förbehåll som avses i
fjärde stycket tas in i avtalet.

Förvaltningskontoret får, utom såvitt avser riksbanken och riksgäldskontoret,
föreskriva eller för särskilt fall besluta att endast den som är svensk
medborgare får inneha eller utöva tjänst vid riksdagen eller dess myndigheter.

KU 1985/86:10

Bil. 4

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

9