om ändrat huvudmannaskap för akademiska sjukhuset i Uppsala, m.m. (prop.1981/82:145, bil. 1)

Betänkande 1981/82:SoU40

SoU 1981/82:40

Socialutskottets betänkande
1981/82:40

om ändrat huvudmannaskap för akademiska sjukhuset i Uppsala,
m. m. (prop. 1981/82:145, bil. 1)

Ärendet

I betänkandet behandlas de förslag som regeringen (socialdepartementet)
framlagt i den del (bilaga 1) av proposition 1981/82:145 om ändrat
huvudmannaskap för akademiska sjukhuset i Uppsala, m. m., som hänvisats
till socialutskottet och som avser följande, nämligen förslag l)om ändrat
huvudmannaskap för akademiska sjukhuset i Uppsala, 2) om anslag till
sjukhuset för budgetåret 1982/83, 3) om de ekonomiska förpliktelser som
följer av en överenskommelse mellan staten och huvudmännen för kommunala
undervisningssjukhus om fortsatt samarbete under år 1982 angående
läkarutbildning och forskning samt 4) om bidrag till kommunala undervisningssjukhus
för budgetåret 1982/83.

Härjämte behandlas den med anledning av propositionen väckta motionen
1981/82:2198 av Gunnar Biörck i Värmdö (m), vari framförs visst krav
beträffande samarbetet mellan staten och huvudmännen för kommunala
undervisningssjukhus angående läkarutbildning och forskning.

Propositionen i övrigt (bilaga 2) har hänvisats till utbildningsutskottet, som
behandlar denna del av propositionen i betänkande som avges senare under
riksmötet.

1. Ändrat huvudmannaskap för akademiska sjukhuset i Uppsala

Akademiska sjukhuset i Uppsala (UAS) har uppförts av staten i samarbete
med Uppsala läns landstingskommun (ULL) för läkarutbildningen och
forskningen vid universitetet i Uppsala och för länssjukvården. Sjukhuset är
enligt avtal härom även regionsjukhus för Uppsalaregionen.

I samband med 1960 års regionsjukvårdsreform (prop. 1960:159, SU
1960:189, rskr 1960:381) aktualiserades frågan om inte staten borde avhända
sig huvudmannaskapet för UAS. År 1977 uppdrog regeringen åt statens
förhandlingsnämnd (SFN) att förhandla med ULL om avtal om överförande
av huvudmannaskapet för UAS från staten till ULL.

I propositionen framläggs för riksdagen en mellan SFN och företrädare för
ULL träffad villkorlig uppgörelse om ändrat huvudmannaskap för UAS.
Uppgörelsen har intagits i ett förhandlingsprotokoll den 8 december 1981
jämte tre vid protokollet fogade avtal samma dag, nämligen (1) avtal om
ändrat huvudmannaskap för UAS, (2) avtal om överlåtelse av fast egendom i
Uppsala samt (3) avtal om ekonomisk slutreglering m. m. i samband med
ändrat huvudmannaskap för UAS.

1 Riksdagen 1981/82. 12 sami. Nr 40

SoU 1981/82:40

2

Vad sorn överenskommits i nämnda protokoll och avtal gäller under
förbehåll av godkännande av regeringen och ULL.

Uppgörelsen innebär i korthet bl. a. följande.

ULL övertar den 1 januari 1983 huvudmannaskapet för UAS.

UAS bibehåller sin ställning som region- och undervisningssjukhus.

För UAS kommer fr. o. m. år 1983 att gälla samma regler som för övriga
kommunala undervisningssjukhus. ULL skall vid UAS tillhandahålla
universitetet i Uppsala resurser enligt avtal angående läkarutbildning och
forskning (läkarutbildningsavtal) för läkarutbildningen och forskningen
inom de kliniska ämnesområdena.

Sjukhusets mark, byggnader och utrustning överlämnas till ULL.

ULL skall under en tioårsperiod erhålla ett övergångsbidrag från staten på
sammanlagt 450 milj. kr. Härutöver skall ULL som slutreglering av samtliga
ekonomiska mellanhavanden mellan staten och ULL avseende UAS erhålla
25 milj. kr. Beloppen skall räknas om på visst sätt med hänsyn till
förändringar i nettoprisindex.

Arbetstagare inom den övertagna verksamheten, som också innefattar den
verksamhet som bedrivs av kommittén för sjukhusets utbyggande, skall
erbjudas anställning hos ULL som vederbörande skäligen bör kunna
godta.

I propositionen föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att för
statens del godkänna uppgörelsen.

ULL har vid sammanträde den 15 februari 1982 för sin del godkänt
uppgörelsen.

Utskottet tillstyrker att uppgörelsen godkänns för statens del och hemställer att

riksdagen bemyndigar regeringen att för statens del godkänna
den mellan staten och Uppsala läns landstingskommun träffade
uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap för akademiska
sjukhuset i Uppsala, som intagits i förhandlingsprotokoll den 8
december 1981 med därtill fogade avtal.

2. Anslag till akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1982/83

Nuvarande avtalsregler för samarbetet mellan staten och ULL i fråga om
driften och utbyggnaden av UAS samt regionsjukvården vid sjukhuset skall
enligt ovannämnda uppgörelse tillämpas t. o. m. utgången av budgetåret
1981/82 med vissa ändringar.

För andra hälften av år 1982 skall enligt uppgörelsen gälla vissa
övergångsanordningar. Statens andel av UAS driftkostnader under detta
halvår har fastställts till 71,5 milj. kr. För byggnadskommitténs vid sjukhuset
verksamhet under andra halvåret 1982 skall staten betala ut ett belopp av
18 milj. kr.

SoU 1981/82:40

3

I propositionen föreslås att riksdagen för budgetåret 1982/83 under femte
huvudtiteln anvisar ett nytt förslagsanslag av 89,5 milj. kr. till UAS för
bestridande enligt uppgörelsen av statens nämnda andelar av kostnaderna
vid sjukhuset under första hälften av budgetåret.

Utskottet tillstyrker förslaget och hemställer

att riksdagen till Akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret
1982/83 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
89 500 000 kr.

3. Fortsatt samarbete under år 1982 mellan staten och huvudmännen för
kommunala undervisningssjukhus angående läkarutbildning och forskning,
m. m.

De kommunala undervisningssjukhusen ställs till förfogande för läkarutbildning
och forskning genom särskilda avtal om läkarutbildning och
forskning (läkarutbildningsavtal, LUA) mellan staten och de kommunala
sjukvårdshuvudmännen. De senaste avtalen träffades år 1977 (LUA 77), och
giltighetstiden för dem har därefter förlängts.

Propositionsförslaget

I propositionen redovisas en villkorlig överenskommelse mellan statens
förhandlingsnämnd (SFN) och företrädare för huvudmännen för kommunala
undervisningssjukhus om fortsatt samarbete angående läkarutbildning och
forskning, vilken intagits i ett förhandlingsprotokoll den 14 december 1981.
Överenskommelsen innebär att LUA 77 m. m. skall tillämpas även under år
1982. Det kan påpekas att överenskommelsen bl. a. omfattar karolinska
sjukhuset. I propositionen begärs att riksdagen skall bemyndiga regeringen
att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följer av överenskommelsen.

Visst krav beträffande samarbetet angående läkarutbildning och forskning
(motion 1981182:2198)

På grundval av läkarutbildningsavtalen tas sjukhus, avdelningar vid
sjukhus eller kliniker vid sjukhus i anspråk för grundläggande utbildning till
läkarexamen inom de kliniska ämnesområdena samt för forskning, inkl.
forskarutbildning, vid medicinska lärosäten.

Staten betalar till huvudmännen för de kommunala undervisningssjukhusen
ersättningar, som avses svara mot de merkostnader dessa åsamkas genom
att utbildning och forskning bedrivs tillsammans med sjukvård. Dessa
ersättningar är dels driftersättningar, dels investeringsersättningar. Driftersättningarna
beräknas som ett bidrag för de resurser staten tar i anspråk i den

SoU 1981/82:40

4

löpande sjukvårdsverksamheten. Statligt finansierade tjänster m. m. förs
upp som en avdragspost. Investeringsersättningarna utgår med en andel av
faktiskt nedlagda investeringar i byggnader och viss utrustning. Grundprincipen
är i båda fallen att bidragen förs samman med huvudmännens resurser
utan något avtalsvillkor om specialdestinering.

Läkarutbildningsavtalen innehåller också bl. a. regler för hur samarbetet
mellan högskoleorganen och sjukhushuvudmännen skall bedrivas.

Från tid till annan kritiserar företrädare för parterna det sätt varpå den
ekonomiska regleringen fastställts och att möjligheterna är små att följa upp
och tillgodogöra sig insatta resurser. Det förekommer att företrädare för
sjukhushuvudmännen uttalar att man på den statliga sidan bättre borde
kunna precisera volymen utbildning och forskning; staten anses tillhandahålla
ett otillfredsställande underlag för sjukhushuvudmännen att beräkna
de resurser som staten tar i anspråk. Företrädare för högskoleenheterna å
andra sidan anser sig ofta inte ha tillräckligt inflytande över de medel som
staten faktiskt anvisar.

I en motion, som väcktes av Gunnar Biörck i Värmdö (m) med anledning
av den av riksdagen under vårsessionen 1981 behandlade propositionen
1980/81:95 om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset, m. m.,
påpekades bl. a. - mot bakgrund av att ersättningarna för utbildning och
forskning från staten till huvudmännen för de kommunala undervisningssjukhusen
utgörs av ”klumpbelopp” - att man vid de olika klinikerna på
dessa sjukhus saknar kännedom om vilka resurser dessa ersättningar
finansierar och att detta är ett orimligt förhållande. Med anledning av
motionen beslutade riksdagen på förslag av socialutskottet (SoU 1980/81:27,
rskr 1980/81:278) som sin mening ge regeringen till känna att staten vid
förhandlingar om kommande läkarutbildningsavtal borde iaktta att det i
läkarutbildningsavtal med Stockholms läns landstingskommun skall framgå i
vilken utsträckning medel för utbildning och forskning är avsedda för
verksamheten vid karolinska sjukhuset, liksom vilken verksamhet medlen är
avsedda att tillgodose. Utskottet framhöll att också då det gäller andra
kommunala undervisningssjukhus det enligt utskottets mening var angeläget
att klarhet skapas om vilka resurser som är avsedda för utbildning och
forskning.

I den nu aktuella motionen 1981/82:2198 av Gunnar Biörck i Värmdö (m)
följs den av honom i fjol upptagna frågan upp. Motionären anför bl. a. att det
inte varit ur vägen att SFN redan i samband med utarbetandet av uppgörelsen
om akademiska sjukhuset och den föreslagna förlängningen av läkarutbildningsavtalen
tillgodosett det av riksdagen i fjol framförda önskemålet men
att detta ej skett. Ingen ytterligare förlängning av några läkarutbildningsavtal
bör enligt motionären godkännas från statens sida med mindre detta
önskemål tillgodoses. Motionären begär därför att varje framtida förslag till
läkarutbildningsavtal eller till förlängning av sådant avtal skall innehålla

SoU 1981/82:40

5

särskild redovisning av de verksamheter, som skall tillgodoses genom statens
bidrag till huvudmännen för de kommunala undervisningssjukhusen.

I frågan om fördelningen av resurser för läkarutbildning och forskning vid
de kommunala undervisningssjukhusen må nämnas följande.

Den år 1971 tillkallade utredningen (S 1971:2) om frågor av betydelse för
samarbete mellan stat och kommun beträffande de kommunala undervisningssjukhusen
anvisade i en år 1972 avgiven promemoria (Ds S 1972:11)
bl. a. en modell för hur forskningskostnaderna tekniskt kan beräknas och
redovisade vissa s. k. påläggssatser och värden som kan användas i en sådan
modell. Utredningen hade tillkallats mot bakgrund bl. a. av att parterna i
läkarutbildningsavtalen konstaterat att stora svårigheter förelåg att kvantifiera
de resurser som läkarutbildning och forskning tar i anspråk vid
undervisningssjukhusen. Det av utredningen framlagda materialet kom att
tjäna som ett underlag vid förhandlingar om läkarutbildningsavtalen, men
ersättningsbeloppen har dock slutligen kommit att bestämmas förhandlingsmässigt.

I den överenskommelse mellan SFN och företrädare för de kommunala
undervisningssjukhusen, vari överenskoms om förlängning av giltighetstiden
för LUA 77 till att omfatta år 1979, förklarade sig parterna eniga om att
gemensamt sätta igång förberedelser för att klargöra vad som skall gälla för
samarbetet rörande läkarutbildning och forskning (7 § i överenskommelsen,
vilken redovisats i prop. 1979/80:37 s. 7-10).

I beslut i september 1981 om godkännande av överenskommelse om
fortsatt samarbete angående läkarutbildning och forskning under år 1981
m. m. fäste regeringen SFN:s uppmärksamhet på riksdagens ovannämnda
uttalande i fjol om kommande läkarutbildningsavtal.

I den nyligen avgivna propositionen 1981/82:106 om forskning m. m.,
vilken hänvisats till utbildningsutskottet, har i avsnittet Resurser för klinisk
medicinsk forskning (s. 115-119) bl. a. uppmärksammats formerna för hur
samverkan sker mellan staten och huvudmännen för de kommunala
undervisningssjukhusen i fråga om läkarutbildning och medicinsk forskning.
Enligt föredragande departementschefens mening finns det följande två
vägar att gå för att främja samverkan utöver dagens ordning.

Den ena skulle innebära att parterna riktar in sig på att i högre grad än vad
som hittills har varit fallet förfina beräkningarna av de kostnader som är
förbundna med klinisk utbildning och forskning. Gränsen mellan de båda
huvudmannaområdena skulle därmed kunna göras skarpare med en därav
följande exaktare uppföljning av de statliga resurserna.

Den andra vägen skulle snarare avse att parterna riktar in sig på att
förbättra den institutionella ramen för samarbetet. Mer konkret skulle det
innebära, att man ser över de regler som finns idag för hur sjukvårdshuvudmannen
och resp. högskoleenhet kan påverka varandra när det gäller att
planera, använda och följa upp givna resurser. Denna väg betonar mer vad
parterna har gemensamt medan den förra vägen snarare skärper partsförhållandet.

SoU 1981/82:40

6

Föredragande departementschefen förordar att man inriktar sig på att
förbättra möjligheterna för parterna att i det dagliga arbetet komma fram till
en i stort sett gemensam uppfattning om hur tillgängliga resurser bör
användas och att man mer noggrant än som hittills har kunnat göras
analyserar möjligheterna att i någon form söka tillskapa ett lokalt organ -eller motsvarande - där företrädare för sjukhushuvudman och stat kan
bereda gemensamma ekonomiska frågor. Föredragande departementschefen
framhåller att det är viktigt att frågan om ändrade samarbetsformer
prövas och att denna prövning naturligt faller inom ramen för förhandlingar
om läkarutbildningsavtal. Han påpekar att - om staten verkningsfullt skall
kunna bevaka att läkarutbildning och forskning får de resurser som staten
betalar för - en ändamålsenlig väg är att ändra samarbetsformerna i den
riktning som han förordat.

Utskottet

Enligt vad utskottet inhämtat förs förhandlingar f. n. om de läkarutbildningsavtal
som skall gälla fr. o. m. år 1983. Parterna avser därvid att
intensifiera sitt gemensamma utredningsarbete för att klargöra vad som i
framtiden skall gälla för samarbetet rörande läkarutbildning och forskning.

Utskottet förutsätter att parterna vid detta utredningsarbete beaktar de
önskemål beträffande samarbetet mellan staten och huvudmännen för de
kommunala undervisningssjukhusen angående läkarutbildning och forskning
som uttalats av riksdagen i fjol och av föredragande departementschefen
i proposition 1981/82:106 samt att utredningsarbetet bedrivs så att resultat av
detta kan ligga till grund för utformningen av det fortsatta samarbetet
fr. o. m. år 1983.

Med hänsyn till det anförda torde något riksdagens initiativ med anledning
av motion 1981/82:2198 (m) inte vara erforderligt. Utskottet avstyrker därför
motionen.

Utskottet tillstyrker att det i proposition 1981/82:145 begärda bemyndigandet
beträffande fortsatt samarbete under år 1982 angående läkarutbildning
och forskning lämnas.

Utskottet hemställer

1. beträffande visst krav i fråga om samarbetet angående läkarutbildning
och forskning

att riksdagen avslår motion 1981/82:2198,

2. beträffande fortsatt samarbete under år 1982 angående läkarutbildning
och forskning

att riksdagen bemyndigar regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som anförts i proposition 1981/82:145
ikläda staten de ekonomiska förpliktelser, som följer av

SoU 1981/82:40

7

överenskommelsen mellan staten och berörda sjukvårdshuvudmän
om fortsatt samarbete under år 1982 angående läkarutbildning
och forskning.

4. Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för budgetåret 1982/83

I propositionen föreslås att riksdagen under femte huvudtiteln anvisar ett
förslaganslag av 945 milj. kr. till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus
för budgetåret 1982/83.

Utskottet tillstyrker förslaget och hemställer

att riksdagen till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för
budgetåret 1982/83 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 945 000 000 kr.

Stockholm den 22 april 1982

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Karl Leuchovius
(m)*, Rune Gustavsson (c), Evert Svensson (s)*, Mårten Werner (m), Kjell
Nilsson (s), Karin Israelsson (c), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm (m),
Stig Alftin (s), Gunhild Bolander (c), Maria Lagergren (s), Anita Persson (s)
och Georg Karlsson (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 70930 Stockholm 1982