Olovlig befattning med narkotikaprekursorer

Betänkande 2005/06:JuU10

Justitieutskottets betänkande

2005/06:JuU10

Olovlig befattning med narkotikaprekursorer

Sammanfattning

I detta ärende behandlar utskottet regeringens proposition 2005/06:42 Olovlig befattning med narkotikaprekursorer.

I propositionen övervägs behovet av lagändringar för att genomföra EU:s rambeslut om minimibestämmelser för brottsrekvisit och påföljder för olaglig narkotikahandel. Rambeslutet innehåller bestämmelser om handel med narkotika och narkotikaprekursorer, dvs. ämnen som kan användas vid framställning av narkotika.

För att Sverige fullt ut skall uppfylla åtagandena enligt rambeslutet föreslås i propositionen att ett nytt brott med tre gradinledningar - olovlig befattning med narkotikaprekursorer av normalgraden, ringa brott och grovt brott - införs i narkotikastrafflagen. I propositionen föreslås även att försök till det nya brottet i princip skall vara straffbart. Också anstiftan och medhjälp skall som huvudregel vara straffbart. Vidare föreslås vissa ändringar i narkotikastrafflagens regler om förverkande.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2006.

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag.

I ärendet finns ett särskilt yttrande (m).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Narkotikaprekursorer

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i narkotikastrafflagen (1968:64). Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:42.

Stockholm den 24 januari 2006

På justitieutskottets vägnar

Rolf Olsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Rolf Olsson (v), Margareta Persson (s), Beatrice Ask (m), Lennart Nilsson (s), Jeppe Johnsson (m), Göran Norlander (s), Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c), Joe Frans (s), Kerstin Andersson (s), Leif Björnlod (mp), Christer Erlandsson (s), Hillevi Engström (m), Karin Granbom (fp), Christer Engelhardt (s), Olle Sandahl (kd) och Ameer Sachet (s).

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

Enligt artikel 29 i fördraget om Europeiska unionen skall unionens mål vara att ge medborgarna en hög säkerhetsnivå med frihet, säkerhet och rättvisa genom att bl.a. utforma gemensamma insatser på områdena polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Målet skall uppnås genom förebyggande och bekämpande av brottslighet, vare sig denna är organiserad eller ej, särskilt vad avser terrorism, människohandel och brott mot barn, olaglig narkotikahandel och olaglig vapenhandel, korruption och bedrägeri, genom bl.a. tillnärmning av straffrättsliga regler i medlemsstaterna.

Enligt artikel 31.1 e skall det straffrättsliga samarbetet omfatta gradvisa beslut om åtgärder som fastställer minimiregler avseende brottsrekvisit och påföljder på områdena organiserad brottslighet, terrorism och olaglig narkotikahandel.

Artikel 34.2 b anger att rådet genom ett enhälligt beslut, på initiativ av en medlemsstat eller kommissionen, fattar rambeslut om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar. Rambesluten skall vara bindande för medlemsstaterna när det gäller de resultat som skall uppnås, men skall överlåta åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt.

Ärendet och dess beredning

År 2001 lade kommissionen fram ett förslag till rambeslut om minimibestämmelser för brottsrekvisit och påföljder för olaglig narkotikahandel (EGT C 304 E, 30.10.2001, s. 172-175). Syftet med förslaget var att tillnärma medlemsstaternas lagstiftning när det gäller olaglig narkotikahandel. En faktapromemoria upprättades och överlämnades till riksdagen (2001/02:FPM31).

Europaparlamentet yttrade sig över kommissionens förslag den 25 april 2002 (EUT C 131 E, 05.06.2003, s. 98-103).

Vid rådet för rättsliga och inrikes frågor den 27 november 2003 nåddes en politisk överenskommelse om innehållet i rambeslutet. Vid mötet beslutades även att Europaparlamentet skulle ges förnyat tillfälle att yttra sig över den politiskt överenskomna texten. Rambeslutet hade dessförinnan diskuterats vid rådsmöten den 13 juni och den 14 oktober 2002. Europaparlamentet antog ett yttrande över den texten den 9 mars 2004 (EUT C 102 E, 28.04.2004, s. 479-480).

Regeringen har under förhandlingsarbetet fortlöpande informerat och samrått med riksdagen.

På förslag av justitieutskottet godkände riksdagen ett utkast till rambeslut den 19 juni 2004 (prop. 2003/04:147, bet. JuU29, rskr. 280).

Därefter antogs rambeslutet vid rådet för rättsliga och inrikes frågor den 25 oktober 2004. I samband med antagandet gjorde rådet ett uttalande som togs till rådets protokoll. Medlemsstaterna skall genomföra bestämmelserna i rambeslutet senast den 12 maj 2006.

Rambeslutet i svensk version finns i bilaga 3. Rådets uttalande finns i bilaga 4.

Inom Justitiedepartementet har upprättats en departementspromemoria, Olovlig befattning med narkotikaprekursorer, EU:s rambeslut om olaglig narkotikahandel (Ds 2005:14). Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju2005/4383/L5).

Lagrådet, som granskat de lagförslag som regeringen har arbetat fram, har lämnat förslagen utan erinran. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen övervägs behovet av lagändringar för att genomföra EU:s rambeslut om minimibestämmelser för brottsrekvisit och påföljder för olaglig narkotikahandel. Rambeslutet innehåller bestämmelser om vilka handlingar som skall vara straffbelagda som brott i samband med handel med narkotika och narkotikaprekursorer, dvs. ämnen som kan användas vid framställning av narkotika. Dessutom finns bestämmelser om bl.a. påföljder för brotten, ansvar och påföljder för juridiska personer samt domsrätt.

För att Sverige fullt ut skall uppfylla åtagandena enligt rambeslutet krävs ett utvidgat straffansvar. Regeringen föreslår att ett nytt brott med tre gradindelningar - olovlig befattning med narkotikaprekursorer av normalgraden, ringa brott och grovt brott - införs i narkotikastrafflagen. I propositionen föreslås även att försök till det nya brottet i princip skall vara straffbart. Också anstiftan och medhjälp skall som huvudregel vara straffbart. Vidare föreslås vissa ändringar i narkotikastrafflagens regler om förverkande.

I propositionen görs bedömningen att gällande svensk rätt uppfyller rambeslutets bestämmelser i övrigt. Sverige bör utnyttja en möjlighet att inte tillämpa en viss domsrättsregel och lämna underrättelse om detta.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2006.

Utskottets överväganden

Narkotikaprekursorer

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlas lagförslagen i propositionen. Utskottet föreslår att riksdagen antar propositionen.

Jämför särskilt yttrande (m).

Rambeslutet syftar till att möjliggöra en samlad insats på unionsnivå i kampen mot olaglig narkotikahandel. Genom rambeslutet skapas gemensamma minimiregler i medlemsstaterna när det gäller bl.a. vilka handlingar som skall vara straffbara och vilka straffrättsliga påföljder som dessa gärningar skall leda till.

I rambeslutets ingress anges bl.a. att enligt subsidiaritetsprincipen bör EU:s insatser inriktas på de allvarligaste typerna av narkotikabrott. Rambeslutet innehåller bl.a. bestämmelser om definitioner av begreppen narkotika och prekursorer, dvs. ämnen som kan användas vid framställning av narkotika (artikel 1), vilka gärningar som skall vara straffbara som brott i samband med olaglig handel med narkotika och prekursorer (artikel 2), anstiftan, medhjälp och försök till brott (artikel 3) samt om straffrättsliga påföljder och förverkande (artikel 4). Det finns också bestämmelser om bl.a. vissa särskilda förmildrande omständigheter (artikel 5), ansvar och påföljder för juridiska personer (artiklarna 6 och 7) samt om behörighet och åtal (artikel 8).

Efter en genomgång och analys av gällande svenska bestämmelser på området gör regeringen i propositionen bedömningen att svensk rätt i de flesta avseenden uppfyller åtagandena i rambeslutet. Det finns dock vissa situationer rörande olovlig hantering av narkotikaprekursorer som skall vara straffbelagda enligt rambeslutets bestämmelser men som inte är kriminaliserade i svensk rätt. För att rambeslutets bestämmelser om straffbara handlingar fullt ut skall uppfyllas föreslår regeringen att ett nytt brott, olovlig befattning med narkotikaprekursorer, förs in i narkotikastrafflagen och att försök till detta brott kriminaliseras.

Utskottet delar regeringens bedömning såvitt gäller den svenska lagstiftningens överensstämmelse med rambeslutets bestämmelser och även bedömningen att ett nytt brott bör införas i narkotikastrafflagen.

Enligt rambeslutet skall vissa uppsåtliga förfaranden med narkotikaprekursorer vara straffbelagda, nämligen tillverkning, transport och distribution när prekursorerna skall användas för olaglig framställning eller tillverkning av narkotika. Rambeslutet innehåller emellertid endast minimiregler, vilket innebär att ytterligare gärningar avseende narkotikaprekursorer kan kriminaliseras. Regeringen gör i propositionen den bedömningen att i princip all befattning med prekursorer som är avsedda för narkotikaframställning måste anses straffvärd. Det nya brottet - olovlig befattning med narkotikaprekursorer - skall därför enligt förslaget omfatta uppsåtlig överlåtelse, framställning, förvärv, anskaffning, bearbetning, förpackning, transport och annan liknande befattning med narkotikaprekursorer som är avsedda för olovlig framställning av narkotika samt uppsåtlig förvaring, innehav och annan befattning med sådana narkotikaprekursorer. Brottet delas in i tre grader, olovlig befattning med narkotikaprekursorer av normalgraden, ringa brott och grovt brott. Straffskalan för brott av normalgraden skall vara fängelse i högst två år, för ringa brott böter eller fängelse i högst sex månader och för grovt brott fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Försök, anstiftan och medhjälp till olovlig befattning med narkotikaprekursorer av de tre graderna skall kriminaliseras i fråga om överlåtelse, framställning, förvärv, anskaffning, bearbetning, förpackning, transport och annan liknande befattning. Narkotikaprekursorer skall kunna förverkas som brottsobjekt. Bestämmelserna om förverkande och beslag vid narkotikabrott skall också i övrigt i princip gälla vid olovlig befattning med narkotikaprekursorer.

Utskottet anser att den ökande narkotikahandeln är ett av de största problem som EU står inför. För att effektivt kunna bekämpa narkotikabrottsligheten är det därför nödvändigt att vidta åtgärder inte bara mot narkotikahanteringen och narkotikamissbruket i sig utan även mot den olagliga framställningen av narkotika. När nu befattning med narkotikaprekursorer skall straffbeläggas som ett nytt brott, finns det enligt utskottet mot denna bakgrund skäl att straffbelägga inte endast de förfaranden som anges i rambeslutet utan alla förfaranden som kan anses straffvärda. Detta ligger också i linje med den svenska - i en internationell jämförelse stränga - narkotikastrafflagstiftningen i övrigt. Utskottet tillstyrker således propositionen.

Särskilt yttrande

Narkotikaprekursorer (m)

Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Hillevi Engström (m) anför:

Vi moderater har länge arbetat för att åstadkomma en utvidgad kriminalisering av olovlig hantering av narkotikaprekursorer av det slag som regeringen nu föreslår. Enligt vår mening har det dröjt onödigt länge innan en sådan kriminalisering nu äntligen kommer till stånd.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2005/06:42 Olovlig befattning med narkotikaprekursorer:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i narkotikastrafflagen (1968:64).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Rambeslutet om olaglig narkotikahandel

Bilaga 4

Uttalande av rådet

Uttalande av rådet i samband med antagandet av rambeslutet.

Olaglig narkotikahandel är ett avskyvärt brott som rådet har för avsikt att bekämpa på alla sätt. Rådet fördömer alla former av olaglig narkotikahandel och betraktar detta rambeslut som ett första och mycket viktigt steg i den intensifierade kampen mot olaglig narkotikahandel.

Rådet betonar därför vikten av att inta en fast hållning mot olaglig narkotikahandel på alla nivåer och understryker behovet av en gränsöverskridande och konsekvent taktik i kampen mot olaglig narkotikahandel. Rådet betonar också det inbördes förhållandet mellan lagstiftningen i alla medlemsstater och understryker vikten av att avvärja företeelsen narkotikaturism.