Offentlig upphandling

Betänkande 1990/91:FiU1

Finansutskottets betänkande 1990/91:FIU01

Offentlig upphandling

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
FiU1

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 14 motioner rörande
offentlig upphandling. Flertalet yrkanden överensstämmer med
yrkanden som utskottet behandlade och avstyrkte i oktober 1989
(1989/90:FiU1). Det kan konstateras att samtliga ämnesområden
som tas upp i här aktuella yrkanden berörs i de pågående
förhandlingarna om ett avtal mellan EFTA- och EG-länderna.
Utskottet finner inga skäl till att nu frångå sitt tidigare
ställningstagande i dessa frågor och avstyrker även denna gång
dessa motionsyrkanden.

Förteckning över avgivna reservationer:
Översyn av upphandlingsförordningen och lagreglering av
kommunal verksamhet (m, fp) och (v, mp)
Enhetlig kommunal redovisning (m, fp)
Regionala och arbetsmarknadspolitiska motiv vid upphandling
(c) och (v, mp)
Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (fp), (c) och (v, mp)

Särskilt yttrande:
Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (m)

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet följande motioner från
allmänna motionstiden 1990:

1989/90:Fi207 av Inger Schörling m.fl. (mp)
Valutareglering m.m. i vad avser yrkande 4,
1989/90:Fi503 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c)
Miljöhänsyn vid statlig och kommunal upphandling,
1989/90:Fi505 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m)
Redovisningen av den kommunala egenregiverksamheten,
1989/90:Fi506 av Kjell Johansson m.fl. (fp,m)
Statsbidrag för stimulans av entreprenadlösningar,
1989/90:Fi508 av Lars Tobisson m.fl. (m)
Åtgärder mot offentliga monopol i vad avser yrkandena 2--4,
1989/90:Fi509 av Lars Ernestam m.fl. (fp)
Den offentliga upphandlingen,
1989/90:Fi510 av Karin Starrin (c)
Offentlig upphandling i Gävleborgs län,
1989/90:Fi512 av Lars Werner m.fl. (vpk)
Offentlig upphandling,
1989/90:Fi513 av Anne Wibble m.fl. (fp)
Offentlig upphandling,
1989/90:Fi514 av Gunnar Björk m.fl. (c)
Offentlig upphandling,
1989/90:Fi516 av Carl Frick (mp)
Principerna för offentlig upphandling,
1989/90:Fi517 av Hans Göran Franck och Torgny Larsson (båda s)
Statlig upphandling och hävningsrätt,
1989/90:Fi519 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m)
Den statliga upphandlingen,
1989/90:Fi726 av Olof Johansson m.fl. (c)
Beräkningen av ekonomisk tillväxt m.m. i vad avser yrkande 3.

Motionerna

Översyn av upphandlingsförordningen och lagreglering av
kommunal upphandling

1989/90:Fi508 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna
för den offentliga upphandlingen i enlighet med vad i motionen
anförts,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagreglering av kommunal upphandling i enlighet med vad i
motionen anförts.

1989/90:Fi513 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ökad anbudsupphandling i den
offentliga sektorn,

3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna
för den offentliga upphandlingen i enlighet med vad i motionen
anförts,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagreglering av kommunal upphandling i enlighet med vad i
motionen anförts.

Statlig upphandling och hävningsrätt
1989/90:Fi517 av Hans Göran Franck och Torgny Larsson (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om statlig upphandling och
hävningsrätten bl.a. beträffande JAS-projektet.

Utformning av statsbidrag till kommunerna

1989/90:Fi506 av Kjell Johansson m.fl. (fp,m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ett system med
statsbidragsbestämmelser för kommunala verksamheter, som på
likvärdiga villkor stimulerar till användandet av alternativa
verksamhetsformer och entreprenadlösningar.

Enhetlig kommunal redovisning

1989/90:Fi505 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en enhetlig redovisning av den
kommunala egenregiverksamheten.

1989/90:Fi508 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en enhetlig redovisning av den kommunala
egenregiverksamheten.

1989/90:Fi513 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående behovet av en enhetlig redovisning
av den kommunala egenregiverksamheten.

Regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv för offentlig
upphandling

1989/90:Fi207 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med
hänvisning till vad som anförts i motion 1989/90:U533 -- yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagstiftning som garanterar kommuner, landsting och statliga
inrättningar rätt att vid upphandling föredra lokal produktion
för lokal konsumtion.

1989/90:Fi510 av Karin Starrin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen i uppdrag att
göra en översyn av upphandlingsförordningen,

2. att samtliga Norrlandslän får en ökad del av
upphandlingen, alltså även Gävleborgs län.

1989/90:Fi512 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av
upphandlingskungörelsen i enlighet med vad som anförts i
motionen, i berörd del.

1989/90:Fi514 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändring av upphandlingsförordningen för
att i ökad utsträckning kunna ta regionalpolitiska
hänsynstaganden vid offentlig upphandling.

1989/90:Fi516 av Carl Frick (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att förordningarna om offentlig
upphandling skall ändras så att lokalt och regionalt uppköp ges
prioritet av regionalpolitiska, sårbarhets- och miljöskäl som
viktiga delar av en varas totala pris för samhället, i berörd
del,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att i fall de föreslagna ändringarna i
förordningarna om offentlig upphandling skulle strida mot
EG-anpassningen så måste regeringen se till att svenska miljö-
och regionalpolitiska mål inte äventyras, i berörd del.

Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling

1989/90:Fi503 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av föreskrifter om miljöhänsyn vid
statlig och kommunal upphandling.

1989/90:Fi509 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari -- med
hänvisning till vad som anförts i motion 1989/90:Jo744 -- yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den statliga upphandlingsverksamheten.

1989/90:Fi512 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av
upphandlingskungörelsen i enlighet med vad som anförts i
motionen, i berörd del.

1989/90:Fi516 av Carl Frick (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att förordningarna om offentlig
upphandling skall ändras så att lokalt och regionalt uppköp ges
prioritet av regionalpolitiska, sårbarhets- och miljöskäl som
viktiga delar av en varas totala pris för samhället, i berörd
del,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att i fall de föreslagna ändringarna i
förordningarna om offentlig upphandling skulle strida mot
EG-anpassningen så måste regeringen se till att svenska miljö-
och regionalpolitiska mål inte äventyras, i berörd del.

1989/90:Fi519 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari -- med
hänvisning till vad som anförts i motion 1989/90:Jo868 -- yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förslaget till ändringar i de statliga
upphandlingsreglerna.

1989/90:Fi726 av Olof Johansson m.fl. (c) vari -- med
hänvisning till vad som anförts i motion 1989/90:Jo822 -- yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär initiativ om en
förändring av 3 § i upphandlingsförordningen (1986:366) med
innebörden att myndigheten vid upphandling skall beakta den
inverkan på miljön som en produkt kan ha.

Utskottet

I det följande behandlas 14 motioner rörande offentlig
upphandling. Den offentliga upphandlingen utgör ett viktigt
område i de pågående förhandlingarna om ett avtal mellan EFTA-
och EG-länderna (de s.k. EES-förhandlingarna). Utskottet
konstaterar att samtliga ämnesområden som behandlas i detta
betänkande berörs av dessa förhandlingar.

Översyn av upphandlingsförordningen och lagreglering av
kommunal upphandling

I motion Fi508 yrkandena 2 och 3 av Lars Tobisson m.fl.
(m) och motion Fi513 yrkandena 1, 3 och 4 av Anne Wibble
m.fl. (fp) betonas vikten av att öka anbudsupphandlingen. Enligt
motionärernas uppfattning innefattar nuvarande regler för
offentlig upphandling alltför många undantag från principen om
affärsmässighet. Den gällande upphandlingsförordningen bör
därför ses över. Upphandlingsreglerna bör också enligt
motionärerna ges samma status över hela det offentliga området,
vilket betyder att även den kommunala upphandlingen bör
lagregleras.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att
upphandlingsförordningen omarbetades våren 1986. De förändringar
av förordningen som då vidtogs syftade till att göra
bestämmelserna mer entydiga och lättillgängliga. Det sakliga
innehållet är i allt väsentligt oförändrat. Den grundläggande
principen för myndighetens upphandling är att den skall bedrivas
affärsmässigt, utnyttja de konkurrensmöjligheter som finns och
behandla anbud och anbudsgivare objektivt.

Förhandlingar pågår om ett EES-avtal om offentlig upphandling.
Målet är ett avtal med upphandlingsregler för centrala,
regionala och lokala myndigheter. Detta innebär att översyn nu
görs av den gällande upphandlingsförordningen. Utgångspunkten
för förhandlingarna är de regler som gäller eller planeras att
gälla inom EG. Ett heltäckande avtal baserat på principerna om
nationell behandling och icke-diskriminering avses träda i
kraft vid årsskiftet 1992-1993.

Med hänvisning till de pågående EES-förhandlingarna och till
vad utskottet här anfört avstyrks motionerna Fi508 yrkandena 2
och 3 samt Fi513 yrkandena 1, 3 och 4.

Statlig upphandling och hävningsrätt

I motion Fi517 av Hans Göran Franck och Torgny Larsson
(båda s) anförs att med hänsyn till de ibland mycket stora
ekonomiska värden som står på spel vid statlig upphandling,
exempelvis JAS-projektet, är det av yttersta vikt att staten, om
så skulle visa sig vara nödvändigt, utnyttjar sin hävningsrätt.
I annat fall riskerar staten att tvingas betala stora summor
utan att få något igen.

Hävningsrätten är ej reglerad i upphandlingsförordningen. I
samband med större upphandlingar är emellertid hävningsrätten i
regel, som också framhålls i motionen, tillvaratagen genom en
s.k. hävningsklausul i avtalet. När det gäller JAS-projektet
utgör hävningsklausulen en viktig del av avtalet.

Enligt utskottets mening bör motion Fi517 inte föranleda något
uttalande från riksdagens sida.

Utformning av statsbidrag till kommunerna

I motion Fi506 av Kjell Johansson m.fl. (fp, m) föreslås
att ett system med statsbidragsbestämmelser utarbetas för
kommunala verksamheter som stimulerar till användandet av
entreprenadlösningar.

Det ankommer på kommunerna att inom gällande lagar bestämma i
vilka former verksamheten bör bedrivas. Det ligger i kommunernas
intresse att eftersträva en så effektiv resursanvändning som
möjligt. I detta ligger att också pröva entreprenadlösningar för
viss typ av verksamhet. Utskottet ser därför inte något behov
att knyta särskilda villkor till statsbidragssystemet så att det
stimulerar entreprenadlösningar i kommunal verksamhet. En
översyn pågår av statsbidragen till kommunerna (dir. 1990:20).
En strävan bör enligt direktiven vara att minska de regler och
begränsningar som bidragen ofta är förknippade med. Motion Fi506
avstyrks med det anförda av utskottet.

Enhetlig kommunal redovisning

I motionerna Fi508 yrkande 4 av Lars Tobisson m.fl. (m),
Fi513 yrkande 2 av Anne Wibble m.fl. (fp) och Fi505 av
Kenth Skårvik m.fl. (fp, m) föreslås en enhetlig redovisning av
kommunernas egenregiverksamhet. En redovisningsform som utvisar
både de faktiska kostnaderna och andelen egenregi- resp.
entreprenadverksamhet ökar möjligheterna att jämföra kostnaderna
för kommunens egen verksamhet och för entreprenader. Därigenom
skulle konkurrensmöjligheterna öka.

Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra
följande.

Fr.o.m. år 1989 tillämpar praktiskt taget alla kommuner den
nya budget- och redovisningsmodell som utarbetats av kommun- och
landstingsförbunden. Det innebär att kommunerna över lag har
enhetliga principer för den externa redovisningen.

De frågor som tas upp i motionerna anknyter emellertid till
kommunernas interna redovisning. Inom detta område finns i dag
stora skillnader mellan kommunerna. Detta beror bl.a. på
skillnader mellan kommunerna avseende befolkningsstorlek,
verksamhetens inriktning, organisationens struktur osv. Att få
en större enhetlighet i den interna redovisningen är därför
förenat med vissa problem.

Som utskottet framhöll vid behandlingen av yrkandena med samma
innebörd hösten 1989 i betänkandet 1989/90:FiU1 innebär
förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn bl.a. en ökad
mångfald vad gäller enskilda kommuners styr- och
ledningsprinciper, val av organisering, grad av decentralisering
m.m. Mot denna bakgrund är det tveksamt om det är lämpligt att
från statsmakternas sida föreskriva hur kommunernas
internredovisning skall se ut. Å andra sidan torde det ligga i
kommunernas intresse att i större utsträckning kunna jämföra
kostnader för viss verksamhet kommuner emellan. Därigenom skapas
underlag för att bedöma hur effektiv verksamheten är. För detta
krävs en mer enhetlig redovisning. Utskottet vill i detta
sammanhang framhålla att i takt med att kommunerna i ökad
utsträckning inför nya och modernare ADB-stöd bör det bli
enklare att ge en mer lättillgänglig redovisning av
egenregiverksamheten för den enskilda kommunen.

Med det anförda avstyrker utskottet här aktuella
motionsyrkanden.

Regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv för offentlig
upphandling

I motionerna Fi514 av Gunnar Björk m.fl. (c) och Fi510
av Karin Starrin (c) föreslås ändrade regler för den statliga
upphandlingen så att denna mer effektivt kan utnyttjas som medel
i regional- och arbetsmarknadspolitiken. Även i motionerna
Fi512 av Lars Werner m.fl. (vpk), Fi207 yrkande 4 av Inger
Schörling m.fl. (mp) och Fi516 av Carl Frick (mp) anges
regionalpolitiska skäl till att vidta ändringar i
upphandlingsförordningen. I motionerna Fi512 och Fi207 uttalas
en oro över en samordning av upphandlingsreglerna med de
bestämmelser som gäller inom EG. I motion Fi207 framhålls att en
anslutning till EGs upphandlingsregler är utesluten.

Det kan i vissa fall, som påtalas i motionerna, finnas
anledning att överväga om den offentliga upphandlingen kan
användas i regionalpolitiskt eller sysselsättningspolitiskt
syfte. Det är emellertid enligt utskottets mening olämpligt att
statliga myndigheter åläggs att göra bedömningar av politisk
natur. Att hävda något annat vore att kräva att de politiska
besluten skall kunna åsidosättas av lokala förvaltningar. Det
ankommer på regeringen att göra de vidare bedömningar av ett
upphandlingsärende som går utöver vad principen om
affärsmässighet vid upphandling tillåter. Detta framgår av
bestämmelserna för statlig upphandling.

Att åsidosätta upphandlingsförordningen vid upphandling i
sådana regioner som vid en viss tidpunkt uppvisar en hög
arbetslöshet skulle innebära att den grundläggande principen om
affärsmässighet vid upphandling sattes ur spel. Det leder
utskottet till slutsatsen att den statliga upphandlingen inte
skall utnyttjas som regionalpolitiskt medel på det sätt som
föreslås i här aktuella motioner. Det finns andra och mer
effektiva sätt att bedriva regionalpolitik.

I anslutning till vänsterpartiets och miljöpartiets
partimotioner vill utskottet särskilt framhålla att utländska
upphandlingsmarknader är av stor betydelse för svensk export och
därigenom för sysselsättningen inom landet. Det är därför som
den pågående samordningen av upphandlingsreglerna med EG är av
avgörande betydelse. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla
att de internationella avtal som träffats inom t.ex. GATT om
internationell konkurrens vid statlig upphandling självfallet
måste respekteras.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks
motionerna Fi207 yrkande 4, Fi510, Fi512 i berörd del, Fi514 och
Fi516 i berörd del.

Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling

I motionerna Fi726 yrkande 3 av Olof Johansson m.fl. (c)
och Fi503 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) krävs en ändring av
upphandlingsförordningen med innebörd att en myndighet vid
upphandling skall beakta den inverkan på miljön en produkt kan
ha.

Även i motionerna Fi512 av Lars Werner m.fl. (vpk) och
Fi516 av Carl Frick (mp) krävs motsvarande förändringar i
upphandlingsförordningen. I dessa två motioner understryks
vikten av att en EG-anpassning inte får leda till att genuina
svenska miljöpolitiska mål äventyras.

Gällande bestämmelser för den statliga upphandlingen inrymmer
möjligheten att beakta de olika miljökrav som måste gälla för
myndigheternas verksamhet. Miljökraven kan således tydligt anges
i de kvalitetskrav som måste ställas på den produkt eller tjänst
som skall upphandlas. Detta skall framgå av det s.k.
förfrågningsunderlaget vid anbudsinfordran. Den grundläggande
principen för upphandling -- affärsmässigheten -- innebär
sålunda att en myndighet skall beakta alla faktorer som är
nödvändiga för att upphandlingen skall bli så ekonomisk och
ändamålsenlig som möjligt för myndigheten. Enligt utskottets
mening måste ändamålsenlighetskravet innebära att uppställda
miljökrav tillgodoses. Detta innebär att ett hänsynstagande till
miljön väl låter sig förenas med gällande
upphandlingsbestämmelser.

Utskottet vill understryka att det är viktigt att statliga
myndigheter och verk bidrar till att miljöpolitikens mål
uppfylls. Det förefaller dock mindre lämpligt att reglera detta
genom detaljerade bestämmelser i upphandlingsförordningen. Det
borde i stället kunna förutsättas att myndigheterna i hela sin
verksamhet uppfyller uppställda miljökrav men också att de noga
följer utvecklingen inom detta område och vidtar åtgärder när så
är befogat. Det bör även här nämnas att införandet av
miljöavgifter kommer att bidra till att miljöaspekterna får
större tyngd i upphandlingen genom att avgifterna påverkar
priset på den aktuella varan eller tjänsten.

Med det anförda avstyrks motionerna Fi503, Fi512 i berörd del,
Fi516 i berörd del och Fi726 yrkande 3.

I motion Fi509 av Lars Ernestam m.fl. (fp) framhålls att
inga större beslut bör fattas utan att konsekvenserna för miljön
har utvärderats. Detta måste även gälla upphandling. Regeringen
bör enligt motionärernas uppfattning ge statens representanter i
upphandlingsdelegationen i uppdrag att starkt betona
miljöfrågorna vid utformningen av riktlinjer och allmänna råd
för den offentliga upphandlingen.

I motion Fi519 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) anförs att
ett väl fungerande miljöavgiftssystem innebär att miljövänliga
produkter blir billigare än produkter som är mindre
miljövänliga. Miljövänliga produkter blir därigenom automatiskt
mer konkurrenskraftiga. Såvitt utskottet förstår menar
motionärerna därför att det inte finns anledning för statliga
myndigheter att särskilt beakta miljöfrågor vid upphandling.

Som framhålls i motion Fi519 har regeringen i miljö- och
energidepartementets bilaga till årets budgetproposition (prop.
1989/90:100, bil. 16) understrukit att statliga myndigheter vid
sin upphandling skall ta vederbörlig hänsyn och att nuvarande
statliga upphandlingsbestämmelser också möjliggör detta.
Utskottet har även erfarit att upphandlingsdelegationen, som
består av representanter för stat, kommun och landsting, inom
kort kommer att publicera en informationsskrift med vissa
riktlinjer för miljöpolitiska hänsyn vid upphandling. Mot denna
bakgrund finner utskottet att yrkandet i motion Fi509 är
tillgodosett och avstyrker därför motionen.

I motion Fi519 hävdas att det med hänsyn till utbyggnaden av
ett miljöavgiftssystem inte föreligger några skäl för
myndigheterna att särskilt beakta miljöproblemen vid
upphandling. Utskottet vill framhålla att miljöavgifterna även
när de kommer att utnyttjas i större utsträckning inte kan antas
spegla varornas eller tjänsternas totala miljömässiga
konsekvenser varför det bör åligga myndigheterna att beakta
miljökonsekvenserna på det sätt som ovan angetts. Utskottet
avstyrker sålunda motion Fi519.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande översyn av upphandlingsförordningen och
lagreglering av kommunal upphandling
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Fi508 yrkandena 2 och
3 samt 1989/90:Fi513 yrkandena 1, 3 och 4,
res. 1 (m,fp)
res. 2 (v,mp) -
motiv.

2. beträffande statlig upphandling och hävningsrätt
att riksdagen
avslår motion 1989/90:Fi517,

3. beträffande utformning av statsbidrag till kommunerna
att riksdagen
avslår motion 1989/90:Fi506,

4. beträffande enhetlig kommunal redovisning
att riksdagen
avslår motionerna 1989/90:Fi505,
1989/90:Fi508 yrkande
4 och 1989/90:Fi513 yrkande 2,
res. 3 (m,fp)

5. beträffande regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv
för offentlig upphandling
att riksdagen
avslår motionerna 1989/90:Fi207 yrkande 4, 1989/90:Fi510,
1989/90:Fi512 i berörd del, 1989/90:Fi514 och 1989/90:Fi516 i
berörd del,
res. 4 (c)
res.
5 (v,mp)

6. beträffande miljöpolitiska hänsyn vid upphandling

a) att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Fi503,
1989/90:Fi509, 1989/90:Fi512 i berörd del, 1989/90:Fi516 i
berörd del och 1989/90:Fi726 yrkande 3,
res. 6(fp)
res. 7 (c)
res. 8 (v,mp)

b) att riksdagen avslår motion 1989/90:Fi519.

Stockholm den 16 oktober 1990

På finansutskottets vägnar

Hans Gustafsson

Närvarande: Hans Gustafsson (s), Anne Wibble (fp), Roland
Sundgren (s), Lars Tobisson (m), Arne Andersson i Gamleby (s),
Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris
Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip
Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Carl Frick (mp), Marianne
Carlström (s), Gunilla André (c) och Maggi Mikaelsson (v).

Reservationer

1. Översyn av upphandlingsförordningen och lagreglering av
kommunal upphandling (mom. 1)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Filip
Fridolfsson (m) och Lars De Geer (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Utskottet vill" och slutar med "och 4" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening innehåller nuvarande regler för den
offentliga upphandlingen så många möjliga undantag från
principen om affärsmässighet att denna princip ofta kan frångås
i praktiken. Dessa undantag öppnar möjligheter för att
exempelvis stödja vissa företag genom att inte följa det
affärsmässigt bästa anbudet. Syftet kan vara att förhindra
nedläggning eller inskränkning. Man gör avsteg av
lokaliserings-, regional- och industripolitiska skäl.

Mot denna bakgrund anser utskottet att en översyn av
upphandlingsreglerna är motiverad i syfte att ge de
affärsmässiga övervägandena en mer avgörande roll. Stöd av
olönsamma företag bör undvikas i största allmänhet och i
synnerhet via undantagsregler för den offentliga upphandlingen.
Om det i särskilt akuta lägen skulle bedömas nödvändigt med
riktade insatser av exempelvis sysselsättningspolitiska skäl,
bör detta ske med medel direkt över statsbudgeten.

Vid en översyn av upphandlingsreglerna är det även angeläget
att reglerna för upphandling av tjänster ges större räckvidd. I
detta sammanhang bör även den verksamhet som för närvarande
sköts i egen regi av den offentliga sektorn beaktas. Alla
tillfällen till anbudsupphandling bör utnyttjas för transporter,
städning, fastighetsskötsel, matlagning osv. De regler för
upphandling som skall garantera affärsmässighet och opartiskhet
i den statliga upphandlingen bör också ställas på valet mellan
egen regi och entreprenad.

Utskottet är av samma mening som motionärerna att den
kommunala upphandlingen, liksom den statliga, bör regleras i
lag. Upphandlingsärenden är ofta av mycket komplicerad natur,
varför möjligheterna att påtala avsteg från
upphandlingsreglementet kan vara små. För lagreglering talar
också den kommunala upphandlingens växande betydelse för den
ekonomiska aktiviteten i Sverige.

Ytterligare fördelar skulle uppnås genom att
upphandlingsreglerna skulle få samma status över hela det
offentliga området. Det finns ett klart behov av ett fördjupat
samarbete vad gäller upphandlingsregler mellan den statliga
sektorn och kommunsektorn. Detta samarbete måste intensifieras.

Att kommunerna lagstiftningsvägen åläggs att följa klara
regler för inhämtande av anbud har också betydelse för främjande
av frihandel och konkurrens.

En översyn av upphandlingsförordningen kommer att äga rum i
anslutning till EES-förhandlingarna. Som utskottet ser det
skulle de förändringar utskottet här förordat underlätta denna
förhandlingsprocess.

Vad utskottet här anfört om en översyn av de offentliga
upphandlingsreglerna och en lagreglering av den kommunala
upphandlingen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande översyn av upphandlingsförordningen och
lagreglering av kommunal upphandling
att riksdagen med
anledning av motionerna 1989/90:Fi508 yrkandena 2 och 3 samt
1989/90:Fi513 yrkandena 1, 3 och 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. Översyn av upphandlingsförordningen och lagreglering av
kommunal upphandling (mom. 1, motiveringen)

Carl Frick (mp) och Maggi Mikaelsson (v) anser att den del av
utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet vill" och
slutar med "och 4" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning innebär de förändringar i
upphandlingsförordningen som förordas av motionärerna att det
blir ännu svårare än vad som gäller inom ramen för nuvarande
regler att bl.a. ta regional- och miljöpolitiska hänsyn vid
upphandling. Uppenbarligen är det motionärernas strävan att även
uppnå full överensstämmelse med de regler som planeras gälla
inom EG. Utskottet vill bestämt motsätta sig en sådan förändring
av upphandlingsförordningen. Några rimliga motiv för att
harmonisera upphandlingsreglerna med EGs framtida regelsystem,
som innebär att centrala regional-, arbetsmarknads- och
miljöpolitiska mål åsidosätts, föreligger icke. Med hänvisning
till vad utskottet här anfört avstyrks motionerna Fi508
yrkandena 2 och 3 samt Fi513 yrkandena 1, 3 och 4.

3. Enhetlig kommunal redovisning (mom. 4)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Filip
Fridolfsson (m) och Lars de Geer (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet vill" och på s. 7 slutar med "aktuella
motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att konkurrensen
mellan privata företag och offentlig verksamhet skulle ges
bättre förutsättningar, om den kommunala egenregiverksamheten
ges en enhetlig redovisningsform, som utvisar både de faktiska
kostnaderna och andelen egenregi- resp. entreprenadverksamhet.
Den senare typen av uppgifter bör återfinnas i kommunens
årsredovisning. Myndigheternas verksamhet i egen regi innebär
att de privata företagen, och då inte minst de mindre företagen,
utestängs från en viktig marknad.

Uppgifter om de kommunala kostnaderna för egenregiverksamheten
bör kompletteras med en redogörelse för använda
redovisningstekniska principer. Redovisning av
egenregiverksamheten ger företag och allmänhet väsentlig
information. Ökade möjligheter att jämföra kostnaderna för
kommunens egen verksamhet och för entreprenader stärker
konkurrensmöjligheterna. Det bör även tilläggas att det torde
ligga i kommunernas intresse att i större utsträckning kunna
jämföra kostnader för viss verksamhet kommuner emellan. För
detta krävs en mer enhetlig redovisning.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det är angeläget att
regeringen i sina överläggningar med kommunförbunden och
kommunerna kraftigt understryker vikten av att få till stånd en
enhetlig redovisning av egenregiverksamheten. Vad utskottet här
anfört med anledning av motionerna Fi508 yrkande 4, Fi513
yrkande 2 och Fi505 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande enhetlig redovisning
att riksdagen med
anledning av motionerna 1989/90:Fi505, 1989/90:Fi508 yrkande 4
och 1989/90:Fi513 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. Regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv för offentlig
upphandling (mom. 5)

Gunnar Björk och Gunilla André (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7
börjar med "Det kan" och på s. 8 slutar med "berörd del" bort ha
följande lydelse:

Det kan i vissa fall, som påtalas i motionerna, finnas
anledning att överväga om den offentliga upphandlingen kan
användas i regionalpolitiskt eller sysselsättningspolitiskt
syfte. De regionala obalanserna har förstärkts de senaste åren.
Enligt bestämmelserna för statlig upphandling ankommer det på
regeringen att göra de vidare bedömningar av ett
upphandlingsärende som går utöver vad principen om
affärsmässighet vid upphandling tillåter. Utskottet vill
emellertid understryka att upphandling inom den offentliga
sektorn bör kunna ske med inriktning på utsatta regioner och
utsatta näringar. Särskilt bör nämnas att det är av stor
regionalpolitisk betydelse att exempelvis militära förband
upphandlar från den egna ortens näringsliv. De försök som pågått
med decentraliserad upphandling bör nu enligt utskottets mening
omsättas i klarare regler. Inriktningen bör vara att undantag
tillåts för de militära myndigheterna från reglerna om central
upphandling. Detta bör gälla såväl dagligvaror som viss materiel
samt upphandling av byggnadsverksamhet.

Av förarbetena till upphandlingsförordningen (prop. 1973:73 s.
57) framgår att myndigheterna inom ramen för gällande
upphandlingsbestämmelser bör medverka till att en ökad del av
upphandlingen läggs ut hos företag i de fyra nordligaste länen.
Detta innebär att Norrlandsföretagen skall ges företräde vid
anbud som bedöms likvärdigt med annat företags anbud (jfr s. 25
i Bestämmelser för statlig upphandling, riksrevisionsverket juli
1986). I motion Fi510 krävs att även Gävleborgs län skall
tillhöra de län som skall ges företräde vid upphandlingen.

Samtidigt som under pågående starka högkonjunktur vissa
storstadsområden -- exempelvis Storstockholm -- haft en positiv
utveckling som i viss utsträckning lett till en överhettning på
arbetsmarknaden, är situationen i flera glesbygdsregioner
alltjämt otillfredsställande. Dit hör delar av Gävleborgs län.
Det finns därför som utskottet ser det skäl att behandla
Gävleborgs län på samma sätt som övriga Norrlandslän i
upphandlingssammanhang. Under vissa perioder har även andra
områden en besvärlig sysselsättningssituation. Det finns därför
skäl att regelbundet se över upphandlingsförordningen i dessa
hänseenden.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Fi207 yrkande
4, Fi510, Fi512 i berörd del, Fi514 och Fi516 i berörd del bör
ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv
för offentlig upphandling
att riksdagen med
bifall till motionerna 1989/90:Fi510 och 1989/90:Fi514 samt med
anledning av motionerna 1989/90:Fi207 yrkande 4, 1989/90:Fi512 i
berörd del och 1989/90:Fi516 i berörd del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv för offentlig
upphandling (mom. 5)

Carl Frick (mp) och Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Det kan" och på s. 8 slutar med "berörd del" bort ha
följande lydelse:

Samtidigt som under pågående starka högkonjunktur vissa
storstadsområden -- exempelvis Storstockholm -- haft en
utveckling som lett till en överhettning på stora delar av
arbetsmarknaden, är situationen i flera glesbygdsregioner
alltjämt otillfredsställande. I själva verket har den regionala
obalansen förstärkts sedan den socialdemokratiska regeringen
tillträdde. Utskottet måste därför konstatera att detta är en
utveckling som går stick i stäv mot regionalpolitikens mål.

Utskottet anser att statliga myndigheter och kommuner
framgent, mot bakgrund av vad som här anförts, bör kunna
utnyttja upphandling som regional- och sysselsättningspolitiskt
medel. Kommuner och statliga myndigheter bör om de finner det
lämpligt kunna upphandla varor och tjänster i den egna regionen.
Därvid måste också de krav uppmärksammas som hänsynen till vår
miljö ställer. Det borde också vara självklart att när det
gäller upphandling som faller inom myndigheternas ansvarsområde
skall de mål för regionalpolitiken som uppställts av regering
och riksdag uppfyllas.

Nuvarande offentliga upphandlingsförordningar betonar priset
på varan som den faktor som skall ha det dominerande inflytandet
vid valet mellan i övrigt lika konkurrenter. Som framhålls i
Fi516 bör också den miljöstörning och de samhällskostnader som
är förbundna med transporterna räknas med i varans pris.
Utskottet förordar mot den bakgrunden att
upphandlingsförordningens bestämmelser skall ändras så att
lokalt och regionalt tillverkade varor skall kunna ges företräde
vid bedömningarna av vilken tillverkare som skall leverera.

Av förarbetena till upphandlingsförordningen (prop. 1973:73)
framgår att myndigheterna inom ramen för gällande
upphandlingsbestämmelser bör medverka till att en ökad del av
upphandlingen läggs ut hos företag i de fyra nordligaste länen.
Detta innebär att Norrlandsföretagen skall ges företräde vid
anbud som bedöms likvärdigt med annat företags anbud (jfr s.25
i Bestämmelser för statlig upphandling, riksrevisionsverket juli
1986). Som utskottet ser det är det märkligt att det efter 15 år
inte gjorts någon översyn av vilka län som är i behov av en ökad
upphandling.

Ett särskilt hot mot utsatta regioner utgör de närmanden till
EG som pågår från Sveriges sida. Av UDs rapport om det
västeuropeiska integrationsarbetet 1989 framgår det att "För
EFTA-länderna och kanske särskilt för Sverige är offentlig
upphandling ett av de viktigaste samarbetsområdena med EG. Det
övergripande målet är lika behandling för varor och tjänster med
ursprung både i EG- och EFTA-området vid offentlig upphandling."
Sverige har en av de mest liberala lagarna i Europa vad gäller
offentlig upphandling. När det gäller offentlig upphandling inom
EG så pågår arbete med att skärpa reglerna för offentlig
upphandling i syfte att uppnå total fri konkurrens. Formella
förhandlingar kommer att upptas med EFTA-länderna under 1990.

Mot bakgrund av att kunskaperna om vad som händer med utsatta
regioner vid ett närmande till EG är mycket bristfälliga, finns
det all anledning att hysa oro för vilka effekter de nya
besluten om offentlig upphandling kommer att få. Det är ju inte
bara en stor marknad för svenska bolag inom EG-länderna. Det
finns också en risk att svenska företag, som i dag producerar
för den svenska marknaden, slås ut.

Utskottet delar mot angiven bakgrund den uppfattning som
framförs i här aktuella motioner att en översyn bör göras av
upphandlingsförordningen. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna Fi207 yrkande 4, Fi510, Fi512 i berörd del, Fi514 och
Fi516 i berörd del bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande regional- och arbetsmarknadspolitiska motiv
för offentlig upphandling

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Fi207 yrkande
4, 1989/90:Fi512 i berörd del och 1989/90:Fi516 i berörd del
samt med anledning av motionerna 1989/90:Fi510 och 1989/90:Fi514
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom. 6 a)

Anne Wibble och Lars De Geer (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
med "Som framhålls" och slutar med "därför motionen" bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening ger regeringen otydliga signaler i
fråga om miljöhänsyn i samband med offentlig upphandling. I
budgetpropositionen hävdas att statliga myndigheter skall ta
vederbörliga miljöhänsyn, men detta är otillräckligt. Utskottet
har erfarit att upphandlingsdelegationen, som består av
representanter för stat, kommun och landsting, kommer att
publicera en informationsskrift med vissa riktlinjer för
miljöpolitiska hänsyn vid upphandling. Vad dessa riktlinjer
skall innefatta är emellertid oklart. Utskottet vill därför
framhålla att riktlinjerna bör innefatta krav på miljöpolitiska
konsekvensanalyser. Sådana analyser underlättas av att
miljöavgifter kommer att utnyttjas i större utsträckning, men
analyserna måste vara mer fullständiga. Vad utskottet har anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 a bort ha följande
lydelse:
6. beträffande miljöpolitiska hänsyn vid upphandling

a) att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Fi509 och med
avslag på motionerna 1989/90:Fi503, 1989/90:Fi512 i berörd del,
1989/90:Fi516 i berörd del och 1989/90:Fi726 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom. 6 a)

Gunnar Björk och Gunilla André (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar
med "Gällande bestämmelser" och slutar med "yrkande 3" bort ha
följande lydelse:

I här aktuella motioner framhålls att man i den offentliga
upphandlingen måste ta miljöpolitiska hänsyn. Utskottet delar
den uppfattningen. Statens och kommunernas upphandling borde
användas systematiskt för att bl.a. medverka till energisparande
och påverka näringslivets omdaning till miljövänlig produktion.
För att uppnå detta bör, som också föreslås i motionerna Fi503
och Fi726, ändringar vidtas i upphandlingsförordningen
(1988:366) och i den överenskommelse mellan kommunerna och de
kommunala förbunden som reglerar den kommunala upphandlingen.

Naturvårdsverket har i rapporten Avfallet och Miljön
föreslagit en ändring i upphandlingsförordningen med den
inriktning som utskottet här förordat. Verket anser sålunda att
ett förtydligande bör göras i upphandlingsförordningen och i
föreskrifterna i anslutning till förordningen, om att statliga
myndigheter vid sin upphandling skall ta vederbörliga
miljöhänsyn. Verket föreslår att ändringen lämpligen införs som
ett tillägg till 3 §, vari bl.a. föreskrivs att myndigheterna i
sin upphandling skall iaktta affärsmässighet, med innebörden att
myndigheterna också skall beakta den inverkan produkten kan ha
på miljön.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi503 och
Fi726 yrkande 3 och i berörda delar motionerna Fi512 och Fi516
om miljöpolitiska hänsyn vid upphandling bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 a bort ha följande
lydelse:

6. beträffande miljöpolitiska hänsyn vid upphandling

a) att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Fi503,
1989/90:Fi512 i berörd del, 1989/90:Fi516 i berörd del och
1989/90:Fi726 yrkande 3 samt med avslag på motion
1989/90:Fi509 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om ändring i upphandlingsförordningen
(1988:366),

8. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom. 6 a)

Carl Frick (mp) och Maggi Mikaelsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som
börjar med "Gällande bestämmelser" och slutar med "yrkande 3"
bort ha följande lydelse:

I här aktuella motioner framhålls att man i den offentliga
upphandlingen måste ta miljöpolitiska hänsyn. Utskottet delar
den uppfattningen. Statens och kommunernas upphandling borde
användas systematiskt för att bl.a. medverka till energisparande
och påverka näringslivets omdaning till miljövänlig produktion.
För att uppnå detta bör ändringar vidtas i
upphandlingsförordningen (1988:366) och i den överenskommelse
mellan kommunerna och de kommunala förbunden som reglerar den
kommunala upphandlingen.

Naturvårdsverket har i rapporten Avfallet och Miljön
föreslagit en ändring i upphandlingsförordningen med den
inriktning som utskottet här förordat. Verket anser sålunda att
ett förtydligande bör göras i upphandlingsförordningen och i
föreskrifterna i anslutning till förordningen, om att statliga
myndigheter vid sin upphandling skall ta vederbörliga
miljöhänsyn. Verket föreslår att ändringen lämpligen införs som
ett tillägg till tredje paragrafen, vari bl.a. föreskrivs att
myndigheterna i sin upphandling skall iaktta affärsmässighet,
med innebörden att myndigheterna också skall beakta den inverkan
produkten kan ha på miljön. Utskottet vill därvid framhålla att
hänsyn även måste tas till de miljöstörningar som uppstår vid
varans tillverkning och vad som händer när produkten har
förbrukats. Det bör också betonas att utnyttjade produkter så
långt möjligt bör vara biologiskt nedbrytbara eller att de kan
återanvändas.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen uttala att någon
harmonisering med EGs upphandlingsregler, som skulle innebära
att viktiga miljöpolitiska mål åsidosätts, icke kommer till
stånd.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi503,
Fi726 yrkande 3 och i berörda delar motionerna Fi512 och Fi516
om miljöpolitiska hänsyn vid upphandling bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 a bort ha följande
lydelse:

6. beträffande miljöpolitiska hänsyn vid upphandling

a) att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Fi503,
1989/90:Fi512 i berörd del, 1989/90:Fi516 i berörd del och
1989/90:Fi726 yrkande 3 och med avslag på motion 1989/90:Fi509
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
ändring i upphandlingsförordningen (1988:366),

Särskilt yttrande

Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom. 6 b)

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m)
anför:

I motion Fi519 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) ställer sig
motionärerna bl.a. kritiska till att allmänna riktlinjer skall
utarbetas för miljöpolitiska hänsyn vid upphandling. Vi delar
denna uppfattning och anser att vägledande för all upphandling
bör vara affärsmässighet, objektivitet och opartiskhet.
Miljöpolitiska överväganden bör komma till uttryck genom
fungerande miljöavgiftssystem. Genom att beakta de totala
kostnaderna inkl. dessa avgifter åstadkoms en ur miljösynpunkt
ändamålsenlig upphandling. Det kan inte uteslutas att de här
nämnda riktlinjerna, som på många punkter med nödvändighet
kommer att bli vaga, kan komma att leda till ytterligare avsteg
från principen om affärsmässighet vid upphandling.