Naturresursfrågor m.m.

Betänkande 2006/07:CU22

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
11 april 2007

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
PDF

Beslut

Nej till motioner om naturresursfrågor (CU22)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om bland annat naturresursfrågor. Motionerna handlar bland annat om vindkraftsutbyggnadens rättsliga förutsättningar och Nationalstadsparkens skydd.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren beslöt bifalla utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2007-03-01
Justering: 2007-03-20
Trycklov till Gotab och webb: 2007-03-26
Trycklov: 2007-03-26
Trycklov: 2007-03-28
Reservationer: 2
Betänkande 2006/07:CU22

Alla beredningar i utskottet

2007-02-27, 2007-03-01

Nej till motioner om naturresursfrågor (CU22)

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om bland annat naturresursfrågor. Motionerna handlar bland annat om vindkraftsutbyggnadens rättsliga förutsättningar och Nationalstadsparkens skydd.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2007-04-11
Stillbild från Debatt om förslag 2006/07:CU22, Naturresursfrågor m.m.

Debatt om förslag 2006/07:CU22

Webb-tv: Naturresursfrågor m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 51 Egon Frid (V)
Fru talman! Vänsterpartiet driver i flera olika motioner frågan om hur vi bättre kan utnyttja naturresurserna för att få en snabbare energiomställning. Vi gör det bland annat i en motion i miljö- och jordbruksutskottet, nr 266 yrkande 43, och i en motion i näringsutskottet, nr 296 yrkande 10. Dessa yrkanden förespråkar en påskyndad vindkraftsutbyggnad genom en förbättring av tillståndsprocessen. Framför allt handlar det om att underlätta för mindre företag, till exempel lantbruk, att anlägga vindkraftverk. Många positiva åtgärder och målsättningar har genomförts för att påskynda vindkraftsutbyggnaden både till lands och till havs. Det återstår dock ett flertal hinder innan man kan förenkla den fortsatta utbyggnaden. Tillståndsprocessen för vindkraft är fortfarande mycket kostsam när det gäller vindkraftsparker och begränsar möjligheterna för de energibolag som inte tillhör de tre stora. Dessutom tar det cirka sju år från första ansökan till tillstånd. Det gynnar varken utbyggnaden eller konsumenterna. Det finns också behov av att se över överklagandeprocessen och se om förändringar i sakägarbegreppet är möjliga för att undvika fördröjningar. Vi tror att det är fullt möjligt, och även demokratiskt försvarbart, att genomföra förändringar i sakägarbegreppet. Möjligheten att i miljöbalken och i PBL höja vindkraften till särskilt riksintresse bör också övervägas. Den stora energiomställning vi står inför kommer att förändra Sveriges utseende på samma sätt som tidigare tekniksprång gjort. Man bör därför undersöka om det är rimligt att en vindkraftsansökan i dag av myndigheterna behandlas som vilken industriell verksamhet som helst. Det bör även utredas om det inte är lämpligare att tillämpa gällande industribullernormer för vindkraftverk i stället för minimiavstånd. Tillståndsgivande myndigheter och lokala politiker behöver i framtiden stöd i form av både resurser och information för att kommuner och länsstyrelser ska kunna underlätta vindkraftens utveckling. För att ytterligare stimulera en snabbare utbyggnad bör man dessutom utreda möjligheten att ålägga Svenska kraftnät ansvar för att bygga ut och bekosta stamnätsanslutningar till vindkraftsanläggningar när så krävs. Sammanfattningsvis behövs en utredning som lokaliserar hindren och föreslår hur dessa kan åtgärdas för att få en snabbare utbyggnad av vindkraften. Regeringen har redovisat en rad nya utredningsåtgärder på området och beredning av ett antal frågor pågår inom Regeringskansliet. Det välkomnas, men är inte tillräckligt. Fortfarande har inte några större steg tagits i syfte att genom ändringar i tillståndsprocessen påskynda vindkraftsutbyggnaden. Utskottet vill i sammanhanget framhålla vikten av att vindkraften inte särbehandlas i planprocessen. Utskottet tycker samtidigt att det inte nog kan poängteras att strävan bör vara att tillhandahålla enkla och generella regler. Men mindre vindkraftsparker eller enskilda vindkraftverk kan inte och ska inte jämställas med stora industrier eller kärnkraftverk. Vi måste prioritera miljövänlig energiutbyggnad för en snabbare energiomställning. Fru talman! Enligt min och Vänsterpartiets mening bör det pågående beredningsarbetet påskyndas väsentligt. Därför yrkar jag bifall till reservation 1, för åtgärder som kan påskynda vindkraftsutbyggnaden, i betänkandet Naturresursfrågor m.m.

Anf. 52 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Betänkandet Naturresursfrågor m.m. tar upp elva yrkanden från allmänna motionstiden. Det är en blandning av stort och smått, från det nationella till det lokala. Det behandlar även konflikter mellan det nationella och det lokala. Först behandlas frågan om riksintressen. Det är lätt att de nationella intressena kolliderar med de regionala eller de lokala. Det är ofta ganska svåra frågor, där ibland behovet av snabba beslut för att skydda i det snabba perspektivet i samband med exploateringsintressen kan komma i konflikt med de önskemål som självklart alltid finns om att man ska ha grundliga beslutsprocesser och att alla berörda ska involveras. Jag har full förståelse för att utskottet enigt väljer att avvakta den beredning som pågår i Regeringskansliet med utgångspunkt i PBL-utredningen. Här kan vi nog alla trampa på många minor. När det gäller de förslag som berör vindkraftsutbyggnaden tycker jag däremot att utskottsmajoriteten är onödigt försiktig. Den förra regeringen lade en stabil grund för en kraftfull satsning på vindkraften genom propositionen om vindbruk. PBL-kommittén har sedan föreslagit en hel rad åtgärder för att minska hindren och underlätta en snabb satsning på vindkraften. Det handlar om att korta handläggningstiderna och att på olika sätt förenkla prövningsförfarandena. Från Miljöpartiets sida ser vi inte några ytterligare behov av att utreda och dra frågan i långbänk. Tvärtom tycker vi att det är bråttom att komma i gång. Sverige ligger långt efter inte bara Danmark och Tyskland utan även Spanien och Holland på området. Tillsammans med Socialdemokraterna har vi skrivit ett särskilt yttrande i betänkandet. Vi i Miljöpartiet har valt att göra så i stället för att reservera oss på den här punkten. Det vore synd om det skulle gå prestige i vindkraftsfrågan på något sätt. Alla vill självklart göra framtidsfrågor, och framför allt framgångsrika framtidsfrågor, till sina egna, men på detta område har vi inte råd med det. Vi måste alla samarbeta; i grunden är vi överens. Miljöpartiet utgår från att regeringen även utan påstötning från riksdagen jobbar snabbt, så att vi snarast kan få i gång en utbyggnad värd namnet även i Sverige. Fru talman! Jag har en reservation i betänkandet som jag ändå vill yrka bifall till. Det är reservation 2, som handlar om nationalstadsparken. Jag ska erkänna, fru talman, att jag kommer in på ett område som jag inte har så djupa kunskaper om. Lagstiftningen om nationalstadsparken finns i den så kallade hushållningsbestämmelsen i miljöbalken 4 kap. 7 §. Det är en speciallagstiftning som gäller speciellt för området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården. Området utpekas som en nationalstadspark med särskilda skyddsformuleringar. Jag är ju inte stockholmare, även om jag i tidig ungdom bodde i en Stockholmsförort inte så hemskt långt norr om det aktuella området under ungefär två och ett halvt år. Risken är att jag trampar någon på tårna, eftersom det säkerligen finns någon ledamot här med djupa rötter i vår huvudstad. Men jag tar ändå risken att lyfta fram frågan. Problemet är nämligen att den aktuella lagstiftningen endast skyddar områdets värden i samband med att större förändringar aktualiseras. Egentligen är det, som jag tolkar det, enbart när förändringar som kräver tillståndsplikt aktualiseras som lagstiftningen har något värde. Det finns ingen reglering som vare sig stöder eller utvecklar de värden som finns i området. Inte heller skötseln av nationalstadsparken har något stöd i den lagstiftning som är till för att skydda den. Det tycker vi i Miljöpartiet är en stor brist. I förlängningen ser vi det som ett hot mot den unika miljö som finns så tätt inpå en så stor stad som Stockholm. Det är en oerhörd kvalitet. Miljöpartiet menar att det är nödvändigt att vara ute i god tid och förebygga att området tappar viktiga värden. Därför vill vi att riksdagen följer upp tidigare intentioner och nu tillsätter en utredning som tittar på nödvändiga buffertzoner och andra åtgärder som måste till för att på sikt stärka skyddet av området. För att olyckan inte ska vara framme innan frågan har fått en ordentlig genomlysning menar vi även att det vore nödvändigt att inrätta ett tillfälligt moratorium för hela området, eftersom ett flertal projekt i dag hotar nationalstadsparken på flera ställen. Bebyggelsetrycket är starkt. Tyvärr finns det långt framskridna planer på ny bebyggelse som inkräktar på de här värdena. Jag vet att Brunnsviken har inspirerat många diktare och författare, men jag tänker inte, fru talman, ge mig in på att försöka recitera någon strof. Det skulle kanske vanhedra mer än hedra. Jag vill i stället påminna om att biltrafiken är en av de orsaker som gör hotet även mot detta område så påtagligt. Därför vill jag koppla detta till behovet av utbyggnad av kollektivtrafiken. Att bygga ut kollektivtrafiken är ett sätt att bygga för en framtid där naturvärden, även i sina allra mest förskönade former, har betydligt större möjligheter att utvecklas och överleva. Eftersom allting hänger samman, vilket självklart alla ledamöter i kammaren är väl medvetna om, är även ett utbyggt dubbelspår mellan Falun och Borlänge ett exempel på alla de små åtgärder runt om i landet som kan få fler av huvudstadens besökare att lämna bilen på hemorten och i stället ta tåget till Stockholm och på det sättet bidra till att skona naturvärdena i vår huvudstad. Ser man politiken som en helhet är det alltid möjligt att koppla ihop frågor även från vitt skilda delar av vårt avlånga land och inse att det som görs på fel sätt i en landsända även påverkar en annan. Stockholm är en mycket vacker stad. Dalarna har självklart mer skönhet att erbjuda, men här i huvudstaden blir skadan oerhört mycket större om den lilla naturmiljö som finns kvar kommer till skada. Därför vädjar jag, trots att jag kommer från Dalarna, till kammarens ledamöter att ge Miljöpartiets reservation 2 sitt stöd.

Anf. 53 Stefan Wikén (S)
Fru talman! Vi diskuterar nu naturresursfrågor som handlar om vindkraftsutbyggnad, nationalstadsparkens skydd samt frågan om riksintresse. Jag tänkte framför allt tala om vindkraft. Det handlar om växthuseffekten och klimatfrågan, vilket är en av de största utmaningarna som världen står inför. Det är en av Socialdemokraternas viktigaste frågor. Vi socialdemokrater anser, vilket jag hoppas att vi är ganska eniga om, att energifrågan är en nyckelfråga för att klara en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Användningen av fossil energi som kol, olja och naturgas har lett till ökade utsläpp av växthusgaser. Det har resulterat i det vi allihop vet. Temperaturen på jorden ökar. Klimatförändringarna bedöms få mycket allvarliga konsekvenser. Polarisarna smälter, havsnivån stiger, låglandsområden översvämmas, kustnära områden eroderas och så vidare. I detta spelar vindkraften en roll. Vilken roll den kommer att ha i Sverige har vi i denna kammare ett stort inflytande över. Vindkraften har stora möjligheter i Sverige inte minst med tanke på våra geografiska förutsättningar, som såvitt jag förstår vi är väldigt överens om i Socialdemokraterna och majoriteten. Den tekniska utvecklingen har också gått framåt mycket fort. Vindkraften har extremt låga externa miljökostnader. Sammantaget innebär det att vindkraften är en bra väg för att öka förnybar elproduktion. Detta sker inte av sig självt. Det behövs olika typer av stöd från politiskt håll till uppbyggnad av en ny infrastruktur och en utbyggnad av vindkraften. Fru talman! Samtidigt handlar inte naturresursfrågor och vindkraften bara om klimatpolitiken. En utbyggnad av vindkraften skapar också industriell och regional utveckling. Det ger även möjliga intäktskällor för markägare och lokalbefolkning. Det ger förutsättningar för företagande och export inom området. Det handlar också om äganderätt, människor och miljökonsekvenser tillsammans. Det kräver självfallet noggranna och väl gjorda avvägningar. Det finns en negativ inverkan som vindkraften kan ha på människor och djur, till exempel i form av buller och susade ljud. Det handlar om hur det påverkar orörd natur, turismen, kulturmiljön och boendekvalitet. Därför är det viktigt att också se till att minimera störningarna från vindkraften på människor, djur och natur. Det handlar om avstånd mellan bebyggelse och vindkraft, krav på miljö- och detaljplaneprövning och krav på hur kommunerna måste samarbeta kring detta. Vi socialdemokrater menar att kommunerna bör ha ett väsentligt inflytande bland annat genom sitt planmonopol. Samtidigt måste det självfallet finnas utrymme för statlig kontroll om det kolliderar med riksintressen eller miljökvalitetsnormer. Självklart bör också frågorna kunna komma under domstolsprövning vid överklagande av bygglov. Ett viktigt instrument för det är vår plan- och bygglagstiftning och vår miljöprövning. Behovet av att göra en samlad prövning vid vindkraftsutbyggnad har behandlats av PBL-kommittén som har haft i uppdrag att se över detta. Kommittén föreslår bland annat en förbättrad samordning i fråga om handläggning av bygglovsansökan, anmälning enligt miljöbalken, detaljplanering och tillståndsprövning samt tydliga krav när det gäller planläggning av enstaka vindkraftverk. Fru talman! I juni 2006 antog riksdagen på förslag av den socialdemokratiska regeringen den första vindkraftspropositionen, Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk . Vindkraften bör enligt det beslutet ges en högre prioritet än vad som då var fallet. Utifrån det har ett arbete påbörjats. Detta är en god grund att gå vidare på. Den socialdemokratiska regeringen gav också ett antal uppdrag till Statens energimyndighet, Naturvårdsverket och Boverket där avsikten med uppdraget handlar om att tydliggöra myndigheternas uppgifter för att underlätta byggandet av vindkraft. Det handlar också om att höja kunskapsnivån om vindkraftens egenskaper och möjligheter samt öka kompetensen hos länsstyrelse och kommuner när det gäller själva planeringen för vindkraftverk, allt för att främja en utveckling av vindkraftverk. Regeringen lämnade också ett antal andra myndighetsuppdrag som var viktiga som handlar om tillståndsprocessen kopplad vill vindkraften. I början av detta år tillsattes också en utredare av regeringen som ska behandla frågor i anslutning till produktionsanläggningar för förnybar el till elnätet. Syftet med det är att klargöra i förväg förutsättningarna för vindkraftsanläggningar att ansluta sig. Det är självfallet mycket betydelsefullt om man ska etablera vindkraftverk och korta tiden i processerna. Vi socialdemokrater vill understryka att det behövs ett fortsatt och kontinuerligt arbete om vilka insatser och åtgärder som behövs för att underlätta för vindkraftsanläggningar att etablera sig. I detta arbete finns till exempel vindkraftssamordnarna som en viktig del. Det behöver man arbeta vidare med. Enligt vår mening är det nödvändigt att så fort som möjligt genomföra de åtgärder som PBL-kommittén föreslagit i syfte att påskynda vindkraftsutbyggnaden. Vi socialdemokrater förväntar oss av den borgerliga regeringen att den fullföljer den väg som den socialdemokratiska och tidigare riksdagsmajoriteten stakade ut och lade en grund för och att detta sker i hög hastighet.

Anf. 54 Ewa Thalén Finné (M)
Fru talman! I detta betänkande behandlas elva motionsyrkanden från allmänna motionstiden. Yrkandena handlar om riksintressen, vindkraft och nationalstadsparker. Jag tänkte börja med att lyfta fram frågan som gäller vindkraftens lokalisering och handläggningen av denna. Planeringen av vindkraft är en komplex fråga och en fråga som berör. Det finns de som hävdar att all lokalisering är vettig och att det inte finns några problem med vindkraften och det finns de som hävdar att all lokalisering är av ondo. Naturligtvis är det vare sig det ena eller det andra. Tillståndsprövningen av vindkraft regleras genom ett antal bestämmelser bland annat i plan- och bygglagen och i miljöbalken. Ett vindkraftverk som har en vindturbin som är större än två meter eller placeras närmare en fastighetsgräns än kraftverkets höjd behöver i regel bygglov. Det krävs enligt miljöbalken anmälan eller tillstånd om kraftverket är att anse som miljöfarlig verksamhet, till exempel på grund av buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning. Det finns mycket mer att göra när det gäller regelverken. Jag tänkte återkomma lite till det. Det finns exempel på god planering och dålig planering. Låt mig ge några exempel. Jag anser att en dålig planering är lokalisering av många vindkraftverk mitt i Öresund eller mitt i Kalmarsund. God planering kan jag tycka är lokaliseringen till Kriegers flak och Stora Middelgrund som ligger förhållandevis långt ut till havs. Dålig planering kan jag tycka att det är när man står i ett förhållandevis flackt landskap på en höjd och ser vindkraftverk, enstaka eller i små grupper, över hela landskapet. Ingenstans i synfältet finns siktfält utan vindkraftverk. God planering är när vindkraftverk lokaliseras till ett hamnområde, ett industriområde eller samlade i en grupp i en del av landskapet. Ett exempel på god planering tycker jag är placeringen av vindkraftverken i Landskrona hamn. Naturligtvis finns det fler exempel på både god och dålig planering. Dessutom vill jag understryka att det är mina åsikter. Ytterst är det bedömningar som görs av kommuner, länsstyrelser och miljödomstolar. Viktigt i frågan om lokalisering av vindkraft är att kommunerna har en klar planeringsstrategi för lokalisering där hänsyn tas bland annat till boende, kulturmiljöer och fritidsintressen. För att återkomma till det som handlar om regelverket och handläggningen pågår arbete som rör vindkraften både på Regeringskansliet och ute på olika myndigheter, precis som Stefan Wikén var inne på. Bland annat när det gäller instansordningen och samordning vid prövning av bygglov och miljötillstånd har det kommit en inriktningsproposition redan i dag. Regeringen inväntar rapporter från olika myndigheter som specifikt rör tillståndsprocessen för vindkraftverk. En särskild utredare ska behandla frågor som berör anslutningar till elnätet. Ytterligare utredningar planeras även generellt för att förtydliga och förenkla regelverken. Allt detta tror jag kommer att både tydliggöra och förbättra regelverken och sättet man planerar på. Förslag från regeringen i frågorna är att vänta. Fru talman! Utöver vindkraften tänkte jag nämna några ord om nationalstadsparken och motionen om att ytterligare en nationalstadspark ska inrättas. Utskottet har i betänkandet att ta ställning till om Slottsskogen i Göteborg borde utses till en nationalstadspark. Det är inte första gången det yrkandet behandlads i riksdagen. Varje gång har utskottet avslagit yrkandet. Från utskottets sida är vi inte heller nu beredda att förorda att Slottsskogen inrättas som en nationalstadspark. Inte ens den utredning som tittade på möjligheten att inrätta fler nationalstadsparker förordade att Slottsskogen inrättas till en sådan. Dock är vår utgångspunkt att detta är en fråga som måste komma nedifrån. Om det någonsin ska bli en nationalstadspark i Slottsskogen anser vi att det måste komma förfrågningar från Göteborgs kommun och Västra Götalandsregionen. Det är en fråga som vi anser kräver ett mycket starkt lokalt engagemang. Enligt gällande rätt för den nationalstadspark som finns i dag får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskapet eller naturmiljön och utan att de historiska natur- och kulturvärdena skadas. När det gäller skötseln av nationalstadsparken som i dag finns har länsstyrelsen i Stockholm erhållit ytterligare medel för att kunna använda dem till förvaltning och skötsel av parken. Det är en viktig beståndsdel om man ska ha en välbevarad park. Det har kommit in ytterligare förslag från länsstyrelsen i Stockholm som regeringen för tillfället bereder och kommer att återkomma om. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Anf. 55 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Jag lyssnade med stor förväntan på Ewa Thalén Finnés anförande om vindkraftens framtid. Vi i Miljöpartiet har länge arbetat för en ökad satsning på vindkraft och underlättande av ytterligare etableringar. Vi anser själva att vi var den drivande kraften bakom den vindkraftsproposition som lades fram av den förra regeringen. Vi bidrog starkt till att den kom till stånd. Det fanns ju lite olika ambitionsnivåer när det gäller målen för vindkraftsutbyggnaden. Det som har hänt sedan dess är utan tvekan att medvetandet om klimatsituationen har ökat. Frågan om hur vår framtida energiförsörjning ska se ut har blivit mycket mer aktuell under det senaste halvåret på grund av ett antal olika rapporter som har kommit och en känd politikers resor, film och så vidare. Detta känner vi alla till. Utifrån detta vore det intressant att höra om det från den nu sittande regeringen finns några funderingar på ambitioner att göra några målsättningar för vindkraften. Det är ju det alternativ till fossil energi som vi ser som mest etablerat. Det kanske finns andra funderingar från regeringens sida, men det vore intressant att höra om ni har ambitioner att sätta upp någon form av nationella mål för vindkraftens utbyggnad.

Anf. 56 Ewa Thalén Finné (M)
Fru talman! Tack för frågan, Jan Lindholm! Frågan om huruvida den borgerliga regeringen kommer att lägga fram några totala mål för vindkraftens utbyggnad kan jag i dagsläget inte besvara. Den totala energipolitiken ligger inte i civilutskottet, utan där ligger i grunden lokalisering av vindkraft. Däremot är jag tämligen säker på att vindkraften absolut har en berättigad plats i energisystemet. Vi måste se till att vi har ett regelverk som är både tydligt och enkelt och som anger spelregler som gör att de som vill prospektera och bygga vindkraft vet vad som gäller. Jag är säker på att vindkraften i framtiden kommer att ha stor betydelse. Hur stor kan jag inte uttala mig om eftersom detta ligger i ett annat utskott, som jag sade.

Anf. 57 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Tack för svaret, Ewa Thalén Finné! Jag ska som komplement bara ställa en liten fråga. Du lade stor tyngd i ditt anförande på diskussion om den mer visuella aspekten på vindkraften. Jag funderar på om ett vindkraftverk i ert perspektiv skiljer sig från annan infrastruktur när det gäller bedömningen av hur det påverkar landskapet. Du tog som exempel på dålig planering detta att om man står på upphöjning och blickar ut inte ser några ytor som är fria från vindkraftverk. Jag kommer från en landsända som är glest befolkad. Men vi har ju ett landskap i dag som är genomkorsat av kraftledningsgator från våra kärnkraftverk till exempel. Vi har motorvägar när man kommer ned mot mer tättbebyggda trakter. När man för diskussioner om hur man ska se på etableringen av ny infrastruktur så undrar jag om man specifikt från er sida betraktar detta som mer störande än den redan etablerade infrastrukturen.

Anf. 58 Ewa Thalén Finné (M)
Fru talman! Jag måste säga att jag inte anser att vindkraft på något sätt är mer störande än annan infrastruktur. Men det jag kan se och tycka, om man tittar lite grann bakåt, är att man i ett tidigare läge av planeringen inte alltid tog hänsyn till att detta är just infrastrukturanläggningar. Det är alltså en sorts industrianläggningar som man bygger upp i vår miljö. Det är den aspekten jag tycker att man ska trycka mycket noggrannare på. Jag tycker att man ska göra en mycket noggrann avvägning när man bygger infrastrukturprojekt, och jag tycker att man ska göra ungefär samma avvägning överallt. Naturligtvis har man olika perspektiv. Jag bor i stället i ett tätt befolkat, förhållandevis flackt landskap. Där ser man vindkraftverken på ett ofantligt mycket längre avstånd än man gör på andra håll. Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram en utredning där man tittade på möjliga vindkraftverk och på regelverk runt detta. Om man skulle ha 1 000 meter till bebyggelse från ett vindkraftverk i Skåne går det att bygga 41 vindraftverk på land i Skåne. Det blåser ganska bra där. Om man går ned till 750 meter kan man bygga runt 350 vindkraftverk. Det är de här perspektiven man någonstans måste planera in. Kommunerna har ett stort ansvar för att väga ihop den här infrastrukturen med övrig infrastruktur och med boende-, kultur- och naturmiljö.

Anf. 59 Lennart Pettersson (C)
Fru talman! De motioner som har skrivits och som ingår i detta betänkande berör i huvudsak tre områden, nämligen riksintressen, vindkraft och nationalstadsparker. Motionen om riksintressen, med hänvisning till Arlandas utbyggnad, tar upp en intressant fråga kopplad till planeringsinstrument och planprocesser. Fel använt påverkar det enskilda fastighetsägare oerhört negativt, precis som en del andra allmänna intressen. Planerade men ofta uppskjutna väginvesteringar är nog det största problemet. Vi har en väg hemma, väg 109 från Helsingborg till Kågeröd i Svalövs kommun, som skulle ha varit anlagd 1942 men som bara till en del har fått en ny sträckning. Hur lätt är det att sälja en fastighet som ligger inom de tänkbara korridorer som Vägverket har ritat upp? Hur ska man som säljare, köpare eller mäklare bedöma sannolikheten för ett genomförande? Finns det dessutom med i kommunens översiktsplaner blir det ytterligare problem. För att ha det med i planer bör det finnas en bortre tidsgräns för genomförandet, och ligger det längre fram i tiden ska det inte anges. Vindkraftsetableringar grundade på effekt i stället för gestaltning i landskapsbilden känns något märkliga. Teknikutvecklingen medför att större och effektivare verk blir möjliga, och detta måste vara hanterligt även i lagstiftningen. Tillståndsgivning och bygglovshantering för uppförande av vindkraftverk är inte enkel. Som utskottet påpekar i sitt ställningstagande är det rimligt att vindkraften inte särbehandlas i planprocessen, men det finns problem som avviker från vanliga bygglovsärenden, och det är effekten på verken. På grund av överklaganden kan det dröja några år innan bygglov beviljas, och då har utvecklingen sprungit ifrån. Det innebär att sökande skulle kunna vilja sätta upp ett verk med större effekt. Då finns det inga genvägar, utan då måste en helt ny ansökan lämnas in, och processen får börja om från början. I samband med översynen av plan- och bygglagen bör detta beaktas och dessutom harmoniseras med miljöbalkens krav. Fru talman! Nationalstadsparker är ett positivt inslag för skydd av gröna och värdefulla områden. Det känns dock inte rimligt att riksdagen ska fatta beslut om vilka områden som kan vara aktuella, utan det bör vara kommunerna, länsstyrelserna eller Naturvårdsverket som tar initiativet när det finns skäl för detta. Skötselplanerna för nationalparker kan se olika ut beroende på vad som är skyddsvärt. Förutsättningarna för Söderåsens nationalpark hemma i vår kommun är inte desamma som för Sarek eller för nationalstadsparken här i Stockholm. Ett har de dock gemensamt, och det är begränsningen av exploatering i området. När ett område har fått nationalparksstatus - det är ju det starkaste skyddet som går att få - ska man vara oerhört restriktiv med ingrepp. Att öka tillgängligheten, och därmed intresset, är en sak, men att uppföra fastigheter eller anlägga vägar som inte har koppling till parken får normalt inte ske. Det tycker jag att vi ska respektera. Jag kan för lite om situationen här i Stockholm, men en spontan reaktion på det jag har läst är att det i huvudsak är en organisatorisk fråga som bör gå att lösa utan riksdagens inblandning. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på motionerna.

Anf. 60 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Detta är ett betänkande som handlar om vindkraftsetablering och till en viss del om nationalstadsparker. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet och avslag på de två reservationer som finns. Stefan Wikéns anförande visar att det finns enighet om mycket. Jag tycker att han uttryckte det på ett relativt bra sätt. Låt mig börja med frågan om vindkraftsetableringar, och då ska jag koncentrera mig på plan- och bygglagstiftningen. Det är mycket tillfredsställande att se att de förslag som PBL-kommittén har lagt fram på många områden omsätts i propositioner. Jag har lite svårt att förstå det särskilda yttrande som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har där de pratar om att de förväntar sig att regeringen ska öka takten. Under hela den förra mandatperioden talade vi i allianspartierna om att öka takten. Men det tillhör kanske oppositionsrollen att få säga sådana saker. Det är lätt att hamna i en diskussion om att vindkraften särbehandlas, och det har vi hört här i dag också. Den bör ändå sättas in i energiförsörjningssituationen i stort, och där kommer vindkraften att spela en viktig och självklar roll. Vi i Folkpartiet har den utgångspunkten att all typ av energiproduktion ska kunna vara tillåten. Det viktiga är att samhället har satt upp de ramar inom vilka de ska utföras och att det finns väldigt tydliga miljökrav som man faktiskt ska uppfylla. I dagsläget, med den diskussion som har förts om klimathot och så vidare, stärks miljökraven när det gäller CO2-utsläppen. Det innebär att vindkraften får en ännu självklarare roll i sammanhanget. Fru talman! Jag ska säga något om de förslag som finns i PBL-kommitténs betänkande och som omsätts i propositioner, som jag sade. En sak som jag tror kan bli oerhört viktig i det här sammanhanget är att man går in och ser över översiktsplaneringen. Det gäller att göra det man skriver, nämligen att samtidigt både förenkla och förstärka översiktsplaneringen. Man ska bland annat lämna över till kommunerna att själva bedöma hur samråden ska gå till. Syftet med samråden är faktiskt att skapa ett bra underlag för ett bra beslut. Kravet behöver inte vara så väldigt formellt och innebära att det ska utföras på ett visst sätt, utan man ska kunna göra det väldigt flexibelt. Diskussionen om riksintressen, som Lennart Pettersson var inne på, hör i allra högsta grad hemma i arbetet med hur man hanterar översiktplaneringen. Den frågan bereds nu i Regeringskansliet. Utskottet säger att det ska vara väl avvägt. Det får inte gå till överdrifter när det gäller samråd, men samtidigt ska alla intressenter komma till tals. I utskottstexten har vi konstaterat att så långt kan vi lägga fast det redan nu. Fru talman! En del motioner handlar om att tillståndsprocessen för vindkraft ska förkortas. Det är naturligtvis en bra målsättning, men utskottet skriver att det inte kan vara så att vindkraften ska särbehandlas i det sammanhanget. Det här med långa processtider gäller faktiskt väldigt många verksamheter just när det gäller plan- och bygglagstiftningen. Jag tror att vi kan vara eniga om att vi ska ha den utgångspunkten att det ska vara enkla generella regler. Det är dessutom en väldigt klok utgångspunkt. Egon Frid tog upp detta med sakägarbegreppet. Det har diskuterats i sammanhanget. Jag är lite förvånad över att just Vänsterpartiet tog upp den frågan. I andra sammanhang har man i Vänsterpartiet varit väldigt mån om att inte röra sakägarkretsen och haft en del utläggningar om den demokratiska grunden och så vidare. Frågan är om det är just på grund av att det är vindkraft som man skulle kunna ha ett annat sakägarbegrepp. Vi tycker naturligtvis inte att det kan vara rimligt. Det kan inte vara så att vindkraften har ett så stort egenvärde att man kan tumma på sakägarbegreppet på grund av det. Det som kanske har varit det viktigaste - och det var Lennart Pettersson inne på - är att det är så långa överprövningsprocesser att hela byggnationen blir inaktuell innan man har prövat den. Den inriktningsproposition som det nu löper en motionstid på är väldigt viktig i det sammanhanget. Nu lägger regeringen fast inriktningen för samordningen mellan PBL och miljöbalken. Det arbetet rullar nu på ganska fort. Om vi ska prata om att öka takten kan man säga att det fanns ett utredningsbetänkande från 2004 där man i princip var klar med instansordningstänkandet, men inte förrän nu, flera år senare, läggs propositionen fram. Det kan man väl tänka både det ena och det andra om. Fru talman! Jag ska säga några ord om nationalstadsparker. Det är egentligen bara att instämma med mina allianskolleger här, Ewa Thalén Finné och Lennart Pettersson, om att grunden för en nationalstadspark måste läggas med lokal förankring. Det kan inte vara så att det är staten och riksdagen som bestämmer vare sig när det gäller nya nationalstadsparker eller skötseln av de existerande. Riksdagen lägger ju fast att det ska vara en nationalstadspark, men hela initiativet måste vara ett lokalt initiativ. Jag är nog inne på det som sades förut här, att det i mycket är en organisatorisk fråga. Det kräver att det finns ett lokalt samarbete mellan länsstyrelser, kommuner, markägare och andra intressenter för att det ska fungera. Jag tror inte att vi med ytterligare regler, moratorium och så vidare skapar någon lösning på det här problemet, utan det är ett samarbete som måste komma till stånd. Det finns en viss ovana kring detta i Sverige. Om man har en nationalstadspark som det är ett väldigt exploateringstryck kring så gäller det att man verkligen kommer till tals med varandra och lägger upp ramarna för framtiden.

Anf. 61 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Lars Tysklind har under sitt anförande vid två tillfällen återkommit till att öka takten och kastat bollen till den nuvarande oppositionen att det kanske lite grann är oppositionens roll att driva på. Det är väl rätt, tycker jag. Det är lite så rollfördelningen är. Men jag skulle då vilja ställa frågan, kanske i två perspektiv. Lars Tysklind säger att ni under den förra mandatperioden har haft höga ambitioner, drivit på och tyckt att den dåvarande regeringen inte jobbade tillräckligt snabbt. Då skulle jag vilja höra vilken ambition den dåvarande oppositionen hade. Vilken ambition hade Lars Tysklinds eget parti, Folkpartiet, när det gäller vindkraftens framtid? Hade ni då några ambitioner om någon tidsplan, någon utbyggnadstakt? I ett andra steg: Hur ser de ambitionerna ut i dag? Har de förändrats på något sätt med anledning av den debatt vi har haft det senaste halvåret kring vikten av att snabbt hitta alternativ till den fossila energin?

Anf. 62 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! När det gäller att öka takten var väl huvudbudskapet att jag tyckte att det kändes lite märkligt att Socialdemokraterna och Miljöpartiet i ett särskilt yttrande så tydligt anmodar regeringen att öka takten. Man har ändå haft chansen med en socialdemokratisk regering och Miljöpartiet som stödparti att hålla uppe takten under den senaste mandatperioden, utan att vi har sett så mycket av det. Från Folkpartiets sida redovisade jag att vår utgångspunkt har varit att alla typer av energiproduktion ska vara tillåtna om man håller sig till de miljökrav som finns. I och med den klimatdiskussion som har varit kring växthusgaserna kommer ytterligare krav att ställas. Det kommer naturligtvis att gynna en sådan energiproduktion som vindkraft. Men att vi för den skull skulle ta fram särskilda regler just för vindkraft när det gäller prövningen har vi inte ställt oss bakom. Vi tycker att man generellt ska gå in och se till att plan- och bygglagen, miljöbalken och överprövningsprocesser och sådant fungerar så man verkligen kommer till skott och inom rimlig tid får de miljökrav som ställs prövade. Exakt vilken ambition och hur mycket vindkraft vi kommer att få kommer att ge sig i framtiden. Men i och med den diskussion som har varit om att vi måste ge oss på de fossila bränslena kommer naturligtvis vindkraftens roll att stärkas.

Anf. 63 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Jag har själv arbetat med att introducera vindkraft i Sverige sedan 1977. Jag kan väl säga att jag tycker att det har tagit väldigt lång tid. Däremot tycker jag att det har börjat hända saker de senaste åren. Vi hade fått upp ångan, så att säga. Jag kan inte säga att det direkt har hänt något negativt sedan vi haft skifte vid regeringsmakten i Sverige, utan det verkar som om vindkraften ändå rullar på. Jag undrar bara helt kort: Ska jag tolka Lars Tysklinds svar här som att Folkpartiet i oppositionsläge före senaste valet inte hade någon målsättning när det gäller vindkraftens framtid i Sverige i termer av procentsatser eller tidsplaner? Är det så man ska tolka svaret?

Anf. 64 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Så kan man tolka det. Jag redovisade både i mitt anförande och i den förra repliken att vår utgångspunkt hela tiden har varit att vindkraften har sin självklara roll och att den ska prövas som all annan energiproduktion. Exakt hur mycket det blir har vi tyckt blir utifrån krav och ekonomiska faktorer som från tid till annan förändras. Det är det som har varit utgångspunkten hela tiden. Beslutsprocessen har varit det som vi har haft ambitionen att förändra och förenkla så att den fungerar för vindkraft och alla andra verksamheter. Egon Frid var här förut inne på att vindkraftverk inte är någon större industri som ett kärnkraftverk - om jag inte missminner mig vad du sade. Det är det naturligtvis inte, men för båda typerna ska ju beslutsprocesserna fungera inom någorlunda rimlig tid. Det tror jag är den absolut viktigaste målsättning som vi som lagstiftare ska hålla oss till - att vi får fungerande system för prövningsprocessen.

Anf. 65 Egon Frid (V)
Fru talman! Jag kan lugna alla eventuella oroliga lyssnare och även Lars Tysklind att vi inte kommer att förespråka några större odemokratiska förändringar när det gäller sakägarbegreppet. Däremot är det rimligt att vi utifrån miljöbalken och även plan- och bygglagen som är en skyddslagstiftning ska bygga ut teknikutveckling och energiframställning på ett miljövänligt och miljösäkert sätt, naturligtvis också ihop med de olika översiktsplanerna, det kommunala planmonopolet och de saker som vi är helt överens om. Naturligtvis ska alla människor som är berörda få möjligheter att komma till tals. De grundprinciper som har framkommit i debatten här är vi helt överens om. Men sedan handlar det om hur vi ska kunna ta till vara ett energislag som är mer miljövänligt än till exempel sopförbränning. Är det rimligt att vi har exakt samma tillståndsprövning för ett vindkraftverk som vi har för en sopförbränningsanläggning i Skövde? Det är de frågorna som det är rimligt att man ställer sig. Det är rimligt att titta på om det finns samma sakägarintressen i att bygga ett vindkraftverk på ett lämpligt ställe i Skövde kommun som när vi uppförde en sopförbränningsanläggning i Skövde. Det är de frågorna som det är rimligt att man ställer sig och tittar på. Jag tycker att det vore märkligt om inte Lars Tysklind innerst inne tycker det också.

Anf. 66 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Ja, innerst inne. Jag har även uttryckt att jag kanske har varit mer beredd att diskutera sakägarbegreppet än vad Vänsterpartiet någonsin varit tidigare. Om vi återkommer till tillståndsprocesserna har vi miljöbalken som är skyddslagstiftningen och plan- och bygglagen som är avvägningslagstiftningen. De ska ju mötas någonstans. Då är det väldigt viktigt att vi nu, inte minst kopplat till vindkraften, har en inriktningsproposition där vi talar om en gemensam instansordning. Det är ju inte meningen att innehållet i miljöbalken och plan- och bygglagen ska ändras. De ska fortfarande vara en skyddslagstiftning och en avvägningslagstiftning. Men när man har dem i samma instansordning har man mycket större möjligheter att, inte minst tidsmässigt, planera och pröva olika saker samtidigt och vinna väldigt mycket tid på det. Ska man pröva miljövänlig verksamhet som vindkraft på exakt samma sätt som en sopförbränningsstation i Skövde? Man har faktiskt ett ramverk när man prövar. Sedan måste man naturligtvis ta till tillämpliga delar. Så är det med allting. Alla bygglov prövas inte heller på samma sätt. Allting prövas inte på samma sätt. Man får ändå se till omfattningen av verksamheten som sådan. Det gäller att ha så pass enkla och generella regler att man de facto kan pröva en sopförbränningsanläggning i Skövde och ett vindkraftverk efter samma regelverk. Men i levande livet måste det naturligtvis bli mycket enklare att komma till beslut i processen kring ett enkelt vindkraftverk. Sakägarkretsen måste också av naturliga skäl bli mindre. Där tror jag faktiskt att vi är helt överens.

Anf. 67 Egon Frid (V)
Fru talman! Det är faktiskt det som det finns skäl att argumentera för och diskutera vidare, om inte vindkraften som ett småskaligt, miljövänligt energislag skulle kunna särbehandlas just utifrån att vi behöver påskynda energiomställningen och att vi behöver prioritera energislag som kan ersätta kärnkraft, som kan ersätta olja och som kan ersätta kol. Vi styr med vår lagstiftning för att få en positiv utveckling av de mål vi har i riksdagen, inklusive miljömålen och energimålen. All lagstiftning förändras ju av praxis, på gott och ont. Ibland kan vi vara med och påverka i positiv riktning för att få en förändring som gynnar den småskaliga energiomställningen, som vindkraft. Jag har naturligtvis en positiv grundsyn på vindkraft och småskalig energiproduktion som inte kräver enorma miljöövergrepp för att producera energi. Jag tycker att det är lite märkligt att utskottet så bestämt hävdar att det är omöjligt att särbehandla vindkraft i planprocessen. Det borde vara rimligt att särbehandla miljövänlig, småskalig energi som jag tycker att vindkraft är. Dessutom ska den planeras, framställas och byggas enligt de intentioner som Ewa redogjorde för och som även ni andra i utskottet som har deltagit i debatten har tagit upp.

Anf. 68 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Vi är helt överens om att ett vindkraftverk med rätt placering inte är någon speciellt stor miljöstörning. Dessutom har det väldigt många positiva inslag i en småskalig energiproduktion. Särbehandlingen kommer ju, som jag sade förut, per automatik på grund just av att om man placerar det på rätt ställe kan det rimligtvis inte finnas en så stor sakägarkrets som kan bli störd av det. Samtidigt måste en sakägare även i sådana här sammanhang, när vindkraftverk prövas, känna rättstrygghet när det gäller att kunna få sin sak prövad. Vi kan inte säga: Visserligen är det säkert så att du tycker att du störs, men vi tycker inte att du ska tillhöra sakägarkretsen därför att det här är ett sådant miljövänligt sätt att framställa el. Så kan vi inte heller resonera. Det har ändå att göra med att man inte ska särbehandla. En sakägare måste känna rättstrygghet i sammanhanget. Målet, som jag tror är ett väldigt klokt mål, måste vara att man har enkla och generella regler som man kan använda inom alla områden. Det gynnar naturligtvis också vindkraften.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2007-04-11
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 3, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Riksintressen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2006/07:C264 yrkandena 1 och 2.
  2. Lokaliseringsfrågor avseende vindkraftsutbyggnad

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2006/07:C209.
  3. Åtgärder som påskyndar vindkraftsutbyggnaden

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2006/07:C250, 2006/07:MJ266 yrkande 43 och 2006/07:N296 yrkande 10.
    • Reservation 1 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1121017
    m89008
    c25004
    fp22006
    kd21003
    v01903
    mp18001
    Totalt28720042
    Ledamöternas röster
  4. Ny nationalstadspark

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2006/07:C210.
  5. Nationalstadsparken

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2006/07:C281 yrkandena 1-4.
    • Reservation 2 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1130017
    m90007
    c24005
    fp22006
    kd21003
    v19003
    mp01801
    Totalt28918042
    Ledamöternas röster

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.