Myndigheterna på kärnsäkerhetsområdet, m.m.

Betänkande 1991/92:NU22

Näringsutskottets betänkande 1991/92:NU22

Myndigheterna på kärnsäkerhetsområdet, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1991/92
NU22

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1991/92:99 om vissa anslagsfrågor för
budgetåret 1992/93 samt om ändringar i den statliga
organisationen på kärnavfallsområdet, utom såvitt avser avsnitt
7.1 om statens strålskyddsinstitut,

dels de tre motioner som har väckts med anledning av
propositionen,

dels -- delvis -- en motion från allmänna motionstiden.

Avsnittet i propositionen om statens strålskyddsinstitut
behandlas av försvarsutskottet (bet. 1991/92:FöU10).

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändrad statlig
organisation på kärnavfallsområdet. Detta innebär bl.a. att
statens kärnkraftinspektion (SKI) skall överta statens
kärnbränslenämnds uppgifter den 1juli 1992. Regeringens
förslag till medelstilldelning tillstyrks också av utskottet.
Till SKI anvisas sammanlagt drygt 120 milj. kr. till
kärnsäkerhetsforskning och förvaltningskostnader. I två motioner
(s; v) avvisas förslaget till ändrad organisation. Dessa följs
upp i reservationer (s). Med hänvisning till redan pågående
insatser avstyrker utskottet vidare två motioner (c; v) med krav
på kärntekniskt biståndsprogram till Östeuropa resp. utredning
om kärnkraftens avfall.

Propositionen

I proposition 1991/92:99 föreslås efter föredragning av
miljöminister Olof Johansson att riksdagen

1. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1597) om
finansiering av hantering av visst radioaktivt avfall m.m.,

2. beslutar att statens kärnbränslenämnd upphör som statlig
myndighet fr.o.m. den 1 juli 1992 och att verksamheten förs över
till statens kärnkraftinspektion,

3. godkänner att verksamheten inom kärnbränslenämndens
nuvarande ansvarsområde i huvudsak skall bedrivas i enlighet med
vad föredragande statsrådet förordat.

Vidare föreslås under här angivna rubriker följande:

C 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader
(s.30--32) att riksdagen

1. godkänner att verksamheten inom statens
kärnkraftinspektions ansvarsområde i huvudsak skall bedrivas i
enlighet med vad föredragande statsrådet förordat,

2. till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 56128000 kr.,

3. godkänner att avgifterna enligt förordningen (1991:739) om
vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion inlevereras till
statsverkets checkräkning och redovisas under inkomsttitel på
statsbudgeten och att motsvarande utgifter täcks direkt från
ramanslaget.

C 3. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning
(s.32f.)

att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett
ramanslag på 65105000 kr.

C 4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet
m.m. (s.33)

att riksdagen till Visst internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 20015000 kr.

C 5. Statens kärnbränslenämnd: Avvecklingskostnader
(s.34)

att riksdagen till Statens kärnbränslenämnd:
Avvecklingskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.

A 2. Utredningar m.m. (s.34)

att riksdagen under reservationsanslaget A 2. Utredningar m.m.
för budgetåret 1992/93 anvisar ett belopp som är 1250000 kr.
högre än vad som föreslagits i proposition 1991/92:100 bilaga
15.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition
1991/92:99 är följande:

1991/92:N31 av Anita Gradin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
1. avvisar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt
avfall m.m.,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett
förslag till hur myndighetsstrukturen på kärnavfallsområdet
skall utvecklas med hänsyn till kraven på säkerhet och öppenhet,
3. till Statens kärnbränslenämnd för budgetåret 1992/93
anvisar ett ramanslag på 15113000 kr.,
4. till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 52628000 kr.,
5. till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning
för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 62605000
kr.,

6. avvisar regeringens förslag att under reservationsanslaget
A 2. Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett belopp
som är 1250000 kr. högre än vad som föreslagits i
proposition 1991/92:100 bilaga 15.

1991/92:N32 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett riktat kärntekniskt biståndsprogram för att minimera
riskerna för olyckor i vårt östra närområde.

1991/92:N33 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1991/92:99 i sin helhet.

Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är

1991/92:N419 av Lars Werner m.fl. (v) såvitt gäller yrkandet
(6) att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdrag
att lösa frågan om kärnkraftens avfall.

Utskottet

Bakgrund

Statens kärnkraftinspektion (SKI) är central
förvaltningsmyndighet med uppgift att övervaka säkerheten vid
kärnteknisk verksamhet. SKI skall utreda frågor om och ta
initiativ till åtgärder för att höja säkerheten hos kärntekniska
anläggningar samt initiera forskning och utveckling som rör
säkerhetsfrågor inom det aktuella området. Det är vidare en
uppgift för SKI att aktivt bidra till att ge allmänheten insyn i
och information om det arbete på kärnsäkerhetsområdet som
bedrivs i landet. SKI skall också ha beredskap för teknisk
rådgivning till de myndigheter som är ansvariga för
befolkningsskyddet om en olycka i kärnteknisk verksamhet
inträffar i Sverige eller utomlands.

SKI:s verksamhet är indelad i fyra huvudprogram samt ett
integrerat kärnsäkerhetsforskningsprogram. Huvudprogrammen har
följande beteckningar:
reaktor- och kärnämnessäkerhet,
safeguard (omfattar uppgifter som följer av Sveriges åtaganden
under fördraget om icke-spridning av kärnvapen, m.m.),
kärnavfallssäkerhet,
information.

Verksamheten finansieras med avgifter från innehavarna av
kärntekniska anläggningar enligt förordningen (1991:739) om
vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion.

Statens kärnbränslenämnd (SKN) är central
förvaltningsmyndighet med uppgift att granska
kärnkraftsföretagens forsknings- och utvecklingsprogram för
hantering och slutlig förvaring av det använda kärnbränslet samt
rivning av kärnkraftverken. Företagens skyldighet att upprätta
sådant program finns föreskrivet i lagen (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet (kärntekniklagen). SKN skall vidare lämna förslag
till regeringen beträffande de avgifter som innehavarna av
kärnkraftsreaktorerna skall betala enligt lagen (1981:669) om
finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.
(finansieringslagen). De inbetalda avgifterna förvaltas av SKN,
som också betalar ut ersättningar till reaktorinnehavarna för
åtgärder för omhändertagande av kärnavfallet. SKN handlägger
också vissa frågor enligt lagen (1988:1597) om finansiering av
hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. (den s.k.
Studsvikslagen). Slutligen har SKN till uppgift att ge
allmänheten information om det forsknings- och utvecklingsarbete
som bedrivs för att det använda kärnbränslet skall slutförvaras
på ett säkert sätt.

SKN:s verksamhet finansieras med medel från de avgifter som
reaktorinnehavarna har att erlägga enligt finansieringslagen.

Vid SKN finns ett vetenskapligt råd i kärnavfallsfrågor
(KASAM). Ledamöterna i KASAM är högt kvalificerade
vetenskapsmän. Rådet har till uppgift att svara för rådgivning
och samråd inom kärnavfallsområdet och i fråga om avställning
och rivning av kärntekniska anläggningar. KASAM skall förutom
till SKN lämna råd till SKI och statens strålskyddsinstitut när
så begärs. Vart tredje år skall KASAM till regeringen redovisa
sin självständiga bedömning av kunskapsläget på
kärnavfallsområdet.

Statens strålskyddsinstitut (SSI) är central
förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människor, djur och
miljö mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande
strålning. SSI:s verksamhet omfattar bl.a. frågor om strålning i
samband med det radioaktiva avfallets uppkomst, hantering,
omhändertagande och slutförvar.

Förslag om ändrad statlig organisation på kärnavfallsområdet

I proposition 1991/92:99 anförs att uppdelningen av
övervakningen inom kärnavfallsområdet på olika myndigheter
hittills har fungerat bra. De uppgifter som SKN har fått i
uppdrag att sköta är grundläggande för en ansvarsfull hantering
av kärnavfallsfrågorna. Enligt regeringen behövs ett statligt
organ för att se till att alternativa hanterings- och
förvaringsmetoder beaktas i kärnkraftsföretagens forsknings- och
utvecklingsarbete. För att kunna uppnå trovärdighet och
acceptans hos allmänheten och politiska beslutsfattare är det
också angeläget att det finns ett statligt organ för granskning
av det arbete som pågår beträffande val av metod och plats för
slutförvaret för kärnavfallet. Vidare, sägs det i propositionen,
behöver den kommersiella partens information balanseras i syfte
att en så saklig och objektiv information som möjligt skall
kunna göras tillgänglig för allmänhet och politiker.

Forskningen och utvecklingen inom kärnavfallsområdet har nu,
enligt regeringen, kommit in i en ny fas. Denna situation gör
att det krävs förstärkningar i organisationen för att
granskningen av kärnkraftsföretagens forsknings- och
utvecklingsverksamhet skall kunna ske på samma höga
kompetensnivå som hittills. SKN -- med sammanlagt endast nio
anställda -- har inte förutsättningar att nå en sådan styrka
till rimliga kostnader. Dessutom, hävdas det, saknar
organisationen flexibilitet och är därigenom sårbar för olika
slags störningar.

Med denna utgångspunkt har föredraganden, miljöminister Olof
Johansson, låtit en beredningsgrupp inom regeringskansliet
undersöka möjligheterna att ytterligare samordna verksamheterna
hos myndigheterna inom kärnavfallsområdet. Gruppen har redovisat
sina förslag i en promemoria. I denna konstateras att SKI redan
har kompetens att utföra flertalet av SKN:s uppgifter. För att
bygga upp den egna kunskapen inom kärnavfallsområdet driver SKI
forskningsprojekt för i storleksordningen 12 milj.kr. per år. En
viktig del i arbetet är att följa den forsknings- och
utvecklingsverksamhet som kärnkraftsföretagen är skyldiga att
fullgöra enligt kärntekniklagen. Företagen gör detta inom ramen
för det gemensamt ägda Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). SKI
har också enligt beredningsgruppen betydande kompetens när det
gäller samhällsinformation. Gruppen föreslår sålunda att SKN:s
uppgifter överförs till SKI.

Regeringen instämmer i gruppens bedömning och framlägger i
propositionen förslag om att SKN skall läggas ned den 1 juli
1992 och att dess uppgifter skall överföras till SKI. Därigenom
åstadkoms enligt regeringen en förstärkning av den organisation
som har till uppgift att granska kärnkraftsföretagens
forsknings- och utvecklingsverksamhet och att informera
allmänheten om detta arbete. I propositionen föreslås vidare att
KASAM skall överta SKN:s uppgift att vart tredje år till
regeringen yttra sig över SKB:s program för forskning och
utveckling. KASAM skall samtidigt knytas till miljö- och
naturresursdepartementet.

Målet för den verksamhet som SKI skall överta från SKN skall
enligt regeringen vara oförändrat. I första hand skall
verksamheten koncentreras till att granska SKB:s program och
forskningsplaner och till att säkra en tillräcklig bredd i
forskningsarbetet. I övrigt skall SKI förse regeringen med
underlag för dess årliga beslut om kärnkraftsföretagens avgifter
för att täcka framtida utgifter för omhändertagande av använt
kärnbränsle. SKI:s information om hantering och slutförvar av
kärnbränsle bör, anser regeringen, inriktas på att undvika att
allmänheten får en alltför ensidig bild av ställningstaganden i
dessa frågor.

Som en följd av regeringens förslag om organisationsförändring
föreslås också att i den s.k. Studsvikslagen skall "statens
kärnbränslenämnd" i olika böjningsformer bytas ut mot "statens
kärnkraftinspektion" i motsvarande böjningsformer.

Regeringens förslag avvisas i två motioner. I motion
1991/92:N31 (s) anförs att mycket höga säkerhetskrav måste
ställas på den lösning som väljs för omhändertagande av det
utbrända kärnbränslet. Kärnavfallsfrågan är föremål för stort
politiskt och massmedialt intresse. Arbetet måste därför
bedrivas med stor öppenhet och integritet. I motionen
ifrågasätts om en nedläggning av SKN innebär en förstärkning av
myndighetsorganisationen kring kärnavfallet. Underlaget för
propositionen har inte, sägs det vidare, varit föremål för en
offentlig granskning, vilket är märkligt med hänsyn till de krav
på öppenhet som bör gälla på detta område. I motionen påpekas
att SKB hösten 1992 kommer att redovisa ett forskningsprogram
med kriterier för bl.a. val av metod och plats för lagring av
kärnavfall. Den föreslagna tidpunkten för KASAM:s övertagande av
SKN:s uppgift att granska sådana forskningsprogram är mot denna
bakgrund illa vald, hävdar motionärerna. De föreslår att
regeringens förslag till organisationsförändring skall
avslås och att regeringen skall anmodas att återkomma med ett
nytt förslag om myndighetsstrukturen på kärnavfallsområdet.
Därvid skall organisation, inriktning och behov av resurser
övervägas med utgångspunkt i att tidpunkten för beslut om
slutförvaret närmar sig.

Förslaget i propositionen måste uppfattas som en signal om
minskat intresse för kärnavfallsfrågorna, sägs det i motion
1991/92:N33 (v). Genomförande av regeringens förslag skulle
innebära en sänkning av ambitionsnivån dels för den statliga
insynen i SKB:s arbete med kärnavfallsfrågorna, dels för
myndigheternas informationsinsatser. Motionären anför att det är
ytterst angeläget att SKN får fortsätta sin allsidiga och
kritiskt granskande verksamhet och föreslår att propositionen i
sin helhet skall avslås. Vid utskottsbehandlingen har han
framhållit att kravet på avslag på propositionen endast avser
det aktuella förslaget om ändrad organisation på
kärnavfallsområdet.

Det är av stor betydelse att kärnavfallsfrågorna hanteras på
ett ansvarsfullt sätt och att förtroende för hanteringen skapas
hos allmänheten och politiker på lokal och central nivå. Det är
också väsentligt, menar utskottet, med en effektiv
myndighetsstruktur på området.

Arbetsuppgifterna för SKN och SKI har i stor utsträckning
sammanfallit. Sålunda har granskningen av SKB:s
forskningsprogram liksom uppgiften att löpande följa
forskningsverksamheten hos SKB varit centrala uppgifter för både
SKI och SKN. På samma sätt har båda myndigheterna viktiga roller
när det gäller att informera om t.ex. kärnavfallsfrågor.
Utskottet finner det vara rationellt att samla uppgifterna hos
SKI i stället för att splittra upp resurserna på två
myndigheter. Detta innebär ingen kritik av det sätt på vilket
SKN har fullgjort sina uppgifter.

Genom sammanslagningen uppnås en förstärkning av
organisationen från flera utgångspunkter. För det första är SKI
till följd av sin storlek mer flexibel och mindre sårbar än SKN.
För det andra kan det successivt ökande behovet av
specialistkunnande på kärnavfallsområdet lättare tillgodoses
inom SKI som har ett bredare ansvarsområde. SKI:s ställning som
en myndighet med en väletablerad vetenskaplig position såväl i
Sverige som utomlands gör att den väl uppfyller de krav på bl.a.
oberoende och integritet som måste ställas på en myndighet som
skall granska förslag rörande slutförvaring av kärnavfallet.
Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag om att SKN
skall läggas ned som myndighet och att dess uppgifter skall
överföras till SKI.

En viktig uppgift för SKN har varit att till regeringen avge
yttrande över SKB:s forskningsprogram. Utskottet tillstyrker
även förslaget i propositionen om att denna funktion skall
överföras till det vetenskapliga rådet KASAM, som skall knytas
till miljö- och naturresursdepartementet. Därigenom ökar, enligt
utskottets bedömning, den vetenskapliga självständigheten för
detta granskningsorgan.

Utskottet tillstyrker sålunda den av regeringen föreslagna
omorganisationen och den därav följande lagändringen. Utskottet
avstyrker därmed motion 1991/92:N31 (s) i nu berörd del samt
motion 1991/92:N33 (v).

Inriktningen av statens kärnkraftinspektions nuvarande
verksamhet

Enligt regeringen motsvarar SKI:s verksamhet inom nu gällande
ansvarsområde väl de krav som kan ställas på ett tillsynsorgan
med SKI:s uppgifter. I propositionen anförs att verksamheten
skall inriktas på att:
hög säkerhet uppnås i svensk kärnteknisk verksamhet och att i
detta syfte initiativ till säkerhetshöjande åtgärder tas,
Sveriges internationella åtaganden på det kärntekniska området
uppfylls,
kärnavfall slutförvaras på ett säkert sätt,
tillräcklig bredd uppnås i industrins forsknings- och
utvecklingsverksamhet avseende slutförvaring av använt
kärnbränsle,
beslutsfattare och allmänhet är väl informerade om risker och
säkerhetskrav vid kärnteknisk verksamhet samt om åtgärder för
omhändertagande och slutförvaring av använt kärnbränsle.

Vid prioriteringen av SKI:s uppgifter skall den
säkerhetsmässiga betydelsen vara avgörande. Även de uppgifter
som följer av Sveriges internationella åtaganden skall beaktas.

Utskottet finner regeringens förslag till riktlinjer för SKI:s
verksamhet vara väl avvägda och tillstyrker att verksamheten
inom SKI:s nuvarande ansvarsområde bedrivs i enlighet med vad
som förordas i propositionen.

Anslag till myndigheterna på kärnkraftsområdet m.m.

SKI:s verksamhet finansieras, som tidigare har redovisats,
genom avgifter från innehavarna av kärntekniska anläggningar.
SKI disponerar medel dels för förvaltningskostnader, dels för
kärnsäkerhetsforskning. För innevarande budgetår uppgår
utgiftsstaten för dessa kostnadsposter till ca 47 milj.kr. resp.
ca 57,5 milj.kr. Även SKN:s verksamhet är avgiftsfinansierad.
Utgiftsstaten för budgetåret 1991/92 är drygt 14 milj.kr. Av
dessa medel är 700000 kr. avsedda för det vetenskapliga rådet
KASAM.

Som en följd av förslaget att SKI skall överta SKN:s uppgifter
föreslår regeringen att SKI får en resursförstärkning på
sammanlagt 6milj.kr. Av dessa medel är 3,5 milj.kr. avsedda
för förvaltningskostnader för att SKI skall klara de ökade
arbetsuppgifterna främst när det gäller samhällsinformationen,
handläggningen av ekonomiska frågor samt den tekniska
granskningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten.
Återstoden av medlen behövs för att möjliggöra en komplettering
av SKI:s forskningsprogram. Härutöver föreslås att SKI tillförs
medel motsvarande två nya tjänster inom områdena för
reaktorsäkerhet och för det internationella kärnsäkerhets- och
kontrollsamarbetet. Sammantaget, inkl. pris- och löneomräkning,
föreslår regeringen att SKI för budgetåret 1992/93 skall anvisas
medel för förvaltningskostnader på ca 56milj.kr. och för
kärnsäkerhetsforskning på ca 65 milj.kr.

Regeringens förslag innebär vidare en teknisk förändring av
SKI:s anslagsform så att denna ändras från s.k.
1000-kronorsanslag till ramanslag. I fortsättningen skall
avgifterna från innehavare av kärnanläggningar levereras till
statsverkets checkräkning och redovisas under inkomsttitel på
statsbudgeten.

Som redan nämnts skall det vetenskapliga rådet KASAM enligt
regeringens förslag knytas direkt till miljö- och
naturresursdepartementet och samtidigt få en ny roll som
granskare av SKB:s forskningsprogram. KASAM avses få resurser
för sin verksamhet via departementets utredningsanslag, som
föreslås tillföras ytterligare drygt 1,2 milj.kr., vilket
innebär en förstärkning för KASAM:s del med drygt 500000kr.

Det föreslås vidare att ett särskilt anslag om formellt
1000kr. skall inrättas för att täcka eventuella kostnader i
samband med SKN:s avveckling.

I motion 1991/92:N31 (s) begärs, som en följd av motionärernas
krav på att SKN skall kvarstå som självständig myndighet, att
drygt 15 milj.kr. skall anvisas för SKN:s verksamhet. Vidare
skall anslagen till SKI reduceras med totalt de 6 milj.kr. som
enligt regeringens förslag skall överföras från SKN till SKI.
Motionärernas förslag innebär att 52,6 milj.kr. resp. 62,6
milj.kr. skall anslås för SKI:s förvaltningskostnader resp.
kärnsäkerhetsforskning. Slutligen avvisas i motionen regeringens
förslag till utökning av miljö- och naturresursdepartementets
utredningsanslag.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag
till ny organisation på kärnavfallsområdet. Av detta följer att
en omfördelning av resurserna på detta område måste ske. Den
förstärkning av SKI:s resurser som regeringen föreslår ger,
enligt utskottets bedömning, utrymme för SKI att fullgöra såväl
sina nuvarande uppgifter som de som övertas från SKN. Detta kan
ske på sätt som uppfyller de höga krav som måste ställas på
verksamheten. Utskottet tillstyrker de föreslagna beloppen samt
ändringen av anslagsform och avslår motion 1991/92:N31 (s) i nu
aktuell del.

Regeringen har vidare i propositionen föreslagit att ca 20
milj.kr. skall anvisas till anslaget Visst internationellt
samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. Från detta anslag täcks
främst Sveriges medlemsavgift och bidrag till Internationella
Atomenergiorganet (IAEA). Utskottet tillstyrker det föreslagna
beloppet.

Övriga frågor

I motion 1991/92:N419 (v) anförs att problemet med lagringen
av det radioaktiva avfallet inte har kommit närmare sin lösning
under de senaste åren. Det föreslås därför att riksdagen hos
regeringen skall begära att en utredning tillsätts med uppdrag
att lösa frågan om kärnkraftens avfall.

Enligt kärntekniklagen skall den som har tillstånd till
kärnteknisk verksamhet svara för de åtgärder som behövs för att
det kärnavfall som uppkommer skall kunna hanteras och
slutförvaras på ett säkert sätt. Tillståndshavarna skall
tillsammans svara för att det bedrivs en så allsidig forsknings-
och utvecklingsverksamhet som krävs för att kraven på en säker
hantering skall uppfyllas. Som tidigare redovisats fullgör
reaktorinnehavarna denna skyldighet genom det gemensamt ägda
företaget SKB. Vart tredje år skall ett program för den berörda
forsknings- och utvecklingsverksamheten utformas. Programmet
skall inkludera redovisningar av alternativa hanterings- och
lagringsmetoder.

Det har hittills varit en uppgift för SKN att följa denna
verksamhet och initiera kompletterande forskning samt avge
yttrande till regeringen över SKB:s forskningsprogram. Dessutom
har SKI enligt sin instruktion till uppgift att ta initiativ
till forskning och utveckling som rör bl.a. säkerheten hos
sådana metoder för hantering och förvaring av kärnavfall som
används eller kan komma att användas. SKI bedriver denna
verksamhet inom huvudprogrammet för kärnavfallssäkerhet.
Programmet har som övergripande mål bl.a. att slutförvaringen av
använt kärnbränsle och kärnavfall skall ske så att läckage av
radioaktiva ämnen förhindras.

Det slutliga ställningstagandet till hur använt kärnbränsle
skall förvaras måste baseras på ett allsidigt forsknings- och
utvecklingsarbete. Med hänsyn till kärnkraftsföretagens och
myndigheternas pågående insatser för att lösa frågan om
omhändertagande av kärnavfallet finner utskottet inget motiv för
att en utredning i frågan skall tillsättas. Därför avstyrker
utskottet det nu berörda yrkandet i motion 1991/92:N419 (v).

I motion 1991/92:N32 (c) sägs att kärnkraftssäkerheten i
öststaterna håller långt ifrån en västerländsk standard. Det
anförs att risken för nya olyckor kan minskas genom ett riktat
kärntekniskt biståndsprogram till de anläggningar som ligger
i vårt östra närområde. Riksdagen bör enligt motionären uttala
vikten av att ett sådant program kommer till stånd.

I propositionen nämns att SKI och SSI har inlett ett samarbete
med bl.a de baltiska staterna och Ryssland för att förbättra
anläggningssäkerhet samt strålskydd och för att bistå vid
uppbyggnaden av myndigheter och tillsynsorgan i dessa stater.
Regeringen har särskilt avsatt 15 milj.kr. till detta samarbete
under innevarande budgetår. Myndigheternas insatser samordnas
med andra projekt som har initierats bl.a. inom EG och bland
OECD-länderna. Enligt vad utskottet har erfarit är avsikten att
SKI och SSI skall tilldelas ytterligare 20 milj.kr. för
samarbete på kärnsäkerhetsområdet med de nämnda länderna under
det kommande budgetåret.

I utrikesdepartementets del av budgetpropositionen (prop.
1991/92:100 bil. 4) föreslås ett nytt anslag för samarbete med
Central- och Östeuropa på nära 1miljard kronor. Med anledning
av detta förslag har ett par motioner väckts med krav på
insatser för höjande av säkerheten vid kärnkraftverken i
Östeuropa. Dessa motioner kommer inom kort att behandlas av
utrikesutskottet (bet. 1991/92:UU16).

Säkerheten vid kärnkraftverken i öststaterna har varit föremål
för debatt i riksdagen vid flera tillfällen under de senaste
veckorna, bl.a. till följd av de nyligen inträffade radioaktiva
utsläppen från det ryska kärnkraftverket Sosnovyj Bor.
Miljöminister Olof Johansson har besvarat interpellationer och
frågor från Hadar Cars (fp) och Göthe Knutson (m). Dessutom har
det på begäran av företrädare för Vänsterpartiet anordnats en
särskild debatt om kärnkraftssäkerheten. Miljöministern har i
dessa sammanhang betonat att de aktuella frågorna har hög
prioritet i regeringens plan för östsamarbetet och att en rad
initiativ har tagits för att bistå de aktuella länderna med att
förbättra kärnsäkerhet och strålskydd. Förberedelser pågår för
att inom ramen för ett multilateralt program få till stånd de
omfattande satsningar som är nödvändiga på sikt.

Med hänvisning till det sagda anser utskottet att motion
1991/92:N32 (c) inte bör föranleda något initiativ av riksdagen.
Denna motion avstyrks således.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande organisationen på kärnavfallsområdet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:99 avsnitt 6
och med avslag på motion 1991/92:N31 yrkandena 1 och 2 och
motion 1991/92:N33

dels beslutar att statens kärnbränslenämnd skall avvecklas
den 1 juli 1992 och att verksamheten skall överföras till
statens kärnkraftinspektion,

dels godkänner att verksamheten inom statens
kärnbränslenämnds nuvarande ansvarsområde i huvudsak skall
bedrivas i enlighet med vad som anges i propositionen,

dels antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1988:1597) om finansiering av
hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m.,
res. 1 (s)

2. beträffande inriktningen av statens kärnkraftinspektions
nuvarande verksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:99 punkt
C2 moment 1 godkänner att verksamheten inom statens
kärnkraftinspektions nuvarande ansvarsområde i huvudsak
skall bedrivas i enlighet med vad som anges i propositionen,

3. beträffande anslag till myndigheterna på
kärnkraftsområdet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:99 punkt
C2 momenten 2 och 3, punkterna C 3, C 5 och A 2 och med avslag
på motion 1991/92:N31 yrkandena 3--6

dels till Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 56128000kr.,

dels till Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1992/93 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 65105000kr.,

dels godkänner att avgifterna enligt förordningen
(1991:739) om vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion
inlevereras till statsverkets checkräkning och redovisas under
inkomsttitel på statsbudgeten och att motsvarande utgifter täcks
från ramanslaget,

dels till Statens kärnbränslenämnd:
Avvecklingskostnader för budgetåret 1992/93 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,

dels till Utredningar m.m. -- utöver vad riksdagen i
annat sammanhang kan komma att anvisa (bet. 1991/92:JoU13) --
för budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 1250000kr.,

res. 2 (s) - villk. res. 1

4. beträffande Visst internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:99 punkt
C4 till Visst internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m. för budgetåret 1992/93 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 20015000kr.,

5. beträffande kärnkraftens avfall
att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkande 6,

men. (v)

6. beträffande kärntekniskt biståndsprogram
att riksdagen avslår motion 1991/92:N32.

Stockholm den 7 april 1992

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Anita Gradin
(s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Hadar Cars (fp),
Birgitta Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s),
Karin Falkmer (m), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle
Lindström (m), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s) och Roland
Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Organisationen på kärnavfallsområdet (mom.1)

Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Bo
Finnkvist, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.6 med "Det är" och slutar på s.7 med "motion 1991/92:N33
(v)" bort ha följande lydelse:

Stor öppenhet mot allmänheten måste, enligt utskottets
uppfattning, känneteckna arbetet med att utveckla och granska
metoder för val av plats för slutförvar av utbränt kärnbränsle.
För att allmänheten skall få förtroende för verksamheten är det
av avgörande betydelse hur myndigheterna är organiserade och
vilken kompetens de besitter.

Statens kärnbränslenämnd (SKN) har på ett förtjänstfullt sätt
fullgjort sina uppgifter. Med hänsyn till kraven på allmänhetens
förtroende för myndigheternas hantering av kärnkraftsfrågor
finner utskottet det vara anmärkningsvärt att regeringens
underlag för den föreslagna organisationsförändringen har tagits
fram internt i regeringskansliet och inte varit föremål för
sedvanlig remissbehandling. Utskottet ifrågasätter regeringens
påstående att dess förslag innebär en förstärkning av
organisationen på området. Det framstår också som förvånande att
regeringen föreslår nedläggning av ett fristående
granskningsorgan samtidigt som andra länder, såsom Förenta
staterna och Canada, bl.a. efter svensk förebild, inrättar
sådana organ.

I SKN:s uppgifter ingår att granska Svensk
Kärnbränslehantering AB:s (SKB) program för forskning och
utveckling. Under hösten 1992 skall på nytt ett yttrande över
SKB:s forskningsprogram avges. Det är därför olämpligt, menar
utskottet, att nu genomföra en organisationsförändring och
uppdra åt det vetenskapliga rådet KASAM att avge
granskningsyttrande utan att det närmare klargörs på vilket sätt
detta arbete skall utföras.

Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen
med ett nytt förslag till hur myndighetsstrukturen på
kärnsäkerhetsområdet skall vara uppbyggd. Ett sådant förslag
skall när det gäller organisation, inriktning och resurser ta
sin utgångspunkt i att beslut om slutförvaret av använt
kärnbränsle snart måste fattas. Riksdagen bör som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet här har anfört. Utskottet
avstyrker därmed propositionen i nu aktuell del och tillstyrker
de berörda yrkandena i motionerna 1991/92:N31 (s) och
1991/92:N33 (v).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande organisationen på kärnavfallsområdet
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N31 yrkandena 1
och 2 och motion 1991/92:N33

dels avslår proposition 1991/92:99 avsnitt 6,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

2. Anslag till myndigheterna på kärnkraftsområdet (mom.3)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Bo
Finnkvist, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som
börjar med "Utskottet har" och slutar med "aktuell del" bort ha
följande lydelse:

Regeringens förslag innebär en minskning av de medel som
anvisas till myndigheterna på kärnavfallsområdet, eftersom
mindre än hälften av SKN:s nuvarande anslag föreslås bli
överfört till statens kärnkraftinspektion (SKI). Med hänsyn till
vikten av att säkerhetsfrågorna kring kärnavfallet ges hög
prioritet anser utskottet att det för närvarande inte är
försvarbart att göra nedskärningar på detta område.

Utskottet har tidigare avvisat förslaget om nedläggning av SKN
och förordat att regeringen skall återkomma till riksdagen med
ett nytt förslag till myndighetsstruktur på kärnavfallsområdet.
I enlighet härmed föreslår utskottet att SKN anvisas medel för
det kommande budgetåret. Utskottet anser att förslaget i motion
1991/92:N31 (s) om en utgiftsstat för SKN om 15113000 kr.
för budgetåret 1992/93 innebär en rimlig uppräkning jämfört med
nivån för innevarande budgetår. I likhet med tidigare år bör ett
formellt anslag om 1000kr. anvisas för SKN:s verksamhet.

Utskottets ställningstagande beträffande organisationen på
kärnavfallsområdet innebär att utskottet tillstyrker också
övriga yrkanden i nyssnämnda motion och att propositionens
förslag till resursöverföringar från SKN till SKI därmed
avvisas. Av det sagda följer även att förslagen om ett nytt
anslag för kostnader för avveckling av SKN och om ytterligare
medel till miljö- och naturresursdepartementets utredningsanslag
avvisas. Regeringens förslag om ändrad anslagsform för SKI
tillstyrks däremot av utskottet.

Sammantaget innebär utskottets förslag att ca 8 milj.kr.
utöver vad regeringen har föreslagit skall satsas på
kärnavfallsområdet. Härigenom markerar utskottet vikten av att
en hög ambitionsnivå på området behålls.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande anslag till myndigheterna på
kärnkraftsområdet
att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:99 punkt
C2 moment 3 och motion 1991/92:N31 yrkandena 3--6 och med
anledning av proposition 1991/92:99 punkt C 2 moment 2 och punkt
C 3

dels till Statens kärnbränslenämnd för budgetåret
1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 1000kr.,

dels till Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 52628000kr.,

dels till Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1992/93 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 62605000kr.,

dels godkänner att avgifterna enligt förordningen
(1991:739) om vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion
inlevereras till statsverkets checkräkning och redovisas under
inkomsttitel på statsbudgeten och att motsvarande utgifter täcks
från ramanslaget,

dels avslår proposition 1991/92:99 punkterna C 5 och A 2.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

I allt väsentligt instämmer jag i de synpunkter som
företrädarna för Socialdemokraterna för fram i de två
reservationerna till detta betänkande. Jag anser sålunda att
riksdagen med bifall till bl.a. motion 1991/92:N33 (v) skall
avvisa regeringens förslag till ändrad organisation på
kärnavfallsområdet. Jag biträder också det förslag till anslag
till myndigheterna på kärnkraftsområdet, inkl. statens
kärnbränslenämnd, som anges i reservation 2.

I motion 1991/92:N419 (v) begärs att en utredning skall
tillsättas för att lösa frågan om kärnkraftens avfall. Jag
finner det angeläget med en breddning av utredningsverksamheten
beträffande omhändertagandet av detta avfall. Hittills har
endast en metod för slutligt förvar av det utbrända kärnavfallet
redovisats mer utförligt, trots att både kärnkraftsföretagen och
myndigheterna bedriver forskningsverksamhet på detta område. Vi
närmar oss snabbt tidpunkten för när definitivt beslut skall tas
om slutförvaret av kärnavfallet. Därför är det av största vikt
att flera metoder kan utarbetas och granskas. Enligt min mening
kan framtagandet av ytterligare alternativ lämpligen ske inom
ramen för en särskild utredning, som är fristående från de
befintliga organen. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
detta till känna i ett uttalande. Det berörda yrkandet i motion
1991/92:N419 (v) skulle därigenom tillgodoses.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets
hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande kärnkraftens avfall
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N419 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad som i det
föregående anförts i denna del.