Museifrågor

Betänkande 1991/92:KrU1

Kulturutskottets betänkande 1991/92:KRU01

Museifrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1991/92
KrU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas sex motioner, som samtliga angår
museifrågor. Några av motionerna innehåller yrkanden som syftar
till att museer -- befintliga eller planerade -- skall bli
centralmuseer med statligt kostnadsansvar. I en motion yrkas att
riksdagen skall ge regeringen till känna behovet av utbyggnad av
ett länsmuseum. Ett motionsyrkande har till syfte att de
frivilliga insatserna i samband med lokaliseringen och
bärgningen av regalskeppet Vasa skall komma till tydligare
uttryck på Vasamuseet.

Utskottet avstyrker enhälligt samtliga motionsyrkanden. Detta
sker med hänvisning bl.a. till vissa principer och riktlinjer i
fråga om ansvar och uppgifter på museiområdet som riksdagen
antog år 1987.

Motionerna

1990/91:Kr201 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att på lämpligt sätt påminna statens sjöhistoriska museum om de
betydelsefulla enskilda insatser som möjliggjort Vasamuseets
tillkomst.

1990/91:Kr218 av Lennart Brunander och Lars Sundin (c, fp)
vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att förlägga ett riksmuseum som
belyser folkrörelsernas framväxt och biblioteksverksamhetens
historia till Borås,

2. att riksdagen beslutar att göra Tekomuseet i Borås till
riksmuseum, med statligt kostnadsansvar.

1990/91:Kr284 av Eva Goës och Roy Ottosson (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av utbyggnad av ett länsmuseum i
Härnösand.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub628.

1990/91:Kr308 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Röhsska museet och Etnografiska museet i
Göteborg.

1990/91:Kr312 av Gudrun Schyman (v) vari yrkas att riksdagen
beslutar om åtgärder för att inrätta ett internationellt
inriktat Östersjömuseum i Oxelösund.

1990/91:Kr313 av Carl G Nilsson och Arne Andersson i Ljung (m)
vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning om möjligheterna att skapa ett svenskt jaktmuseum.

1990/91:Kr333 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett center för rörliga bilder.

Statsbidrag till museilokaler m.m.

Sedan år 1953 har staten stött investeringar i icke-statliga
lokaler för kulturändamål genom inkomster från särskilda
kulturlotterier. År 1981 avvecklades med hänvisning till det
ekonomiska läget nämnda stöd. År 1984 biföll riksdagen ett
förslag i budgetpropositionen under bostadshuvudtiteln (prop.
1983/84:100 bil. 13 s. 66 och 69) att stöd skulle ges under
anslaget Anordningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler
till ny- och ombyggnad av icke-statliga teater-, konsert- och
museilokaler (bet. BoU 1983/84:20, rskr. 194). Det framhölls att
behovet av stöd i vissa fall var kulturpolitiskt angeläget.
Projekten kunde också vara angelägna för sysselsättningen på
byggarbetsmarknaden. Bestämmelserna på området togs in i
förordningen (1984:703) om statsbidrag till vissa teaterlokaler
m.m.

Vid 1989/90 års riksmöte konstaterade kulturutskottet (bet.
1988/89:KrU1 s. 13--14) att möjligheterna att i större eller
mindre utsträckning tillgodose behovet av statligt stöd till
byggnadsinvesteringar inom kultursektorn genom bidrag enligt de
tidigare nämnda bestämmelserna i 1984 års förordning i hög grad
var beroende av efterfrågan på stöd till allmänna
samlingslokaler och av sysselsättningsläget. Utskottet
konstaterade också att det till följd av dessa omständigheter
fanns en rad från kulturpolitisk synvinkel angelägna projekt
till vilka statligt stöd inte kunde utgå. Frågan om huruvida
denna situation borde leda till ett statligt stödsystem borde
enligt utskottets mening övervägas i budgetsammanhang.

Under riksmötet 1989/90 beslutade riksdagen genom bifall till
en reservation att införa ett särskilt stöd till vissa
icke-statliga kulturlokaler (1989/90:BoU14, reservation 8, rskr.
168). Enligt beslutet skall bidrag av statsmedel lämnas för ny-
eller ombyggnad -- inbegripet standardhöjande reparationer,
handikappanpassning samt utbyte och komplettering av inventarier
-- av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan
än staten. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1990:573)
om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler. Bidrag lämnas
med högst 30 % av kostnaderna vid nybyggnad och med högst 50 %
vid ombyggnad. Ansökning om bidrag provas av boverkets
samlingslokaldelegation. Bidraget uppgår innevarande budgetår
till 25 milj.kr.

Principiella ställningstaganden i museifrågor

Riksdagen tog våren 1987 principiell ställning till av
regeringen förordade riktlinjer för de centrala museernas
uppgifter och ansvar för landets museiväsende (prop. 1986/87:97,
bet. KrU 21, rskr. 342). Utskottet redovisade vid riksmötena
1988/89, 1989/90 och 1990/91 (bet. 1988/89:KrU1 s. 2--4,
1989/90:KrU4 s. 3--4 och 1990/91:KrU1 s. 4--5) innebörden av
dessa ställningstaganden. I korthet innebär de att
centralmuseerna bör överblicka samlingar av samma
slag i landet, tillhandahålla och förmedla expertkunskaper,
bedriva utvecklingsarbete och företräda ämnesområdet inom och
utom museiväsendet. Av de centrala museerna har fem s.k.
ansvarsmuseer ett sammanhållande ansvar för museiväsendets olika
delar. Ansvarsmuseer är enligt beslutet följande museer,
nämligen bland de kulturhistoriska museerna statens historiska
museer, Nordiska museet och etnografiska museet (numera benämnt
folkens museum--etnografiska), inom området konst statens
konstmuseer och inom området naturhistoria naturhistoriska
riksmuseet. Övriga fem centrala museer är Livrustkammaren,
Skoklosters slott och Hallwylska museet (LSK), statens
sjöhistoriska museer, arkitekturmuseet, statens musiksamlingar
samt Tekniska museet.

I betänkandet KrU 1986/87:21 behandlades också ett antal
motioner om bl.a. inrättande av nya museer. Utskottet ansåg att
det i princip för närvarande inte bör inrättas fler centrala
museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda museer.
Det bör anmärkas att många gånger, bl.a. i motionssammanhang,
torde begreppen riksmuseum och nationellt museum användas som
synonymer till centralt museum. Utskottet framhöll i betänkandet
att det inte är motiverat att riksdag -- eller regering -- gör
någon form av klassificering av museerna. Det ansågs därför att
det i allmänhet inte finns skäl för riksdagen att göra någon
bedömning av om ett museum har större eller mindre riksintresse.
I sammanhanget erinrade utskottet om att 1965 års musei- och
utställningssakkunniga framhållit att man bör räkna med att
länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta statsmuseerna
dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden ta
ansvar för en hela riket omfattande insamling (SOU 1973:5 s.
212).

I den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som
inte i tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts
ansågs detta i första hand få ske inom den nuvarande
museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser.
Enligt utskottets mening borde emellertid det sagda inte få leda
till att den statliga museistrukturen helt låses i sin nuvarande
form.

Beträffande inrättandet av avdelningar inom ett länsmuseum och
inrättandet av lokala museer konstaterade utskottet år 1989 i
ett av riksdagen godkänt betänkande att detta är frågor som bör
ankomma på regionala och lokala intressenter. Utskottet uttalade
samtidigt att det inte ankommer och inte bör ankomma på riksdag
eller regering att ta initiativ på området (1989/90:KrU4 s.
20).

Folkrörelse- och biblioteksmuseum i Borås (mot. 1990/91:Kr218
yrkande 1)

Allmänna uppgifter

I mitten av 1970-talet aktualiserades inom högskolan i Borås
frågan om inrättande av ett folkbiblioteksmuseum i Borås. Vid
överläggningar år 1982 med representanter för bl.a.
länsstyrelsen, landstinget i Älvsborgs län, Borås kommun,
statens kulturråd, Folkbildningsförbundet, Sveriges allmänna
biblioteksförening och Svenska folkbibliotekarieförbundet kom
man bl.a. fram till att ett museum för folkbibliotekens och
folkbildningens historia motiveras dels av det kulturpolitiska
bevarandemålet, dels av forskningens och utbildningens behov.

På initiativ av representanter för länsbiblioteket i Älvsborgs
län, folkrörelsearkivet i Borås och bibliotekshögskolan inom
högskolan i Borås bildades under år 1989 en förening med namnet
Biblioteksmuseiföreningen. Föreningens ändamål är att insamla,
vårda, bevara och visa material om folkbiblioteken och
studiecirkelbiblioteken i Sverige och vad denna
bildningsverksamhet betytt för den enskilda människan och
samhällsutvecklingen.

Biblioteksmuseiföreningen skall enligt en arbetsplan för
verksamhetsåret 1991 bl.a. fullfölja det inventeringsarbete av
bibliotekshistoriskt material som påbörjats i Älvsborgs län när
det gäller såväl socken- och folkrörelsebibliotek som
folkbibliotek i kommunal regi. Vidare skall föreningen söka
stimulera igångsättandet av liknande inventeringar i andra län.
En annan uppgift för föreningen är att fortsätta arbetet med att
lösa lokalfrågan för det planerade museet.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om att inrätta ett "riksmuseum" inom området
folkrörelse- och bibliotekshistoria i Borås har behandlats med
anledning av motionsyrkanden likartade det nu aktuella i
utskottets av riksdagen godkända betänkanden KrU 1986/87:21 s.
9, 1988/89:KrU1 s. 16--17, 1989/90:KrU4 s. 15--16 och
1990/91:KrU1 s. 10--12. Utskottet har i dessa betänkanden
avstyrkt motionsyrkandena och anfört att det i princip för
närvarande inte finns skäl att inrätta fler centrala museer.

Textilmuseum i Borås (mot. 1990/91:Kr218 yrkande 2)

Allmänna uppgifter

Textilmuseum i Borås, tidigare benämnt Tekomuseum, skall vara
ett centrum för upplevelser och kunskap rörande
textiltillverkningens utveckling sett ur både teknikhistoriskt,
produktionshistoriskt och mänskligt perspektiv. Museet, som är
kommunalt, är sedan år 1984 fristående från Borås museum. Vid
riksmötet 1988/89 gav utskottet i sitt betänkande en utförlig
redovisning för museets verksamhet (1988/89:KrU1 s. 10--11).

Museet har nyligen flyttat in i nya lokaler i ett f.d.
bomullsspinneri i Borås centrum. Fastighetens konstruktion
innebär att museet bl.a. kommer att kunna uppvisa en
industrimiljö från sekelskiftet. För närvarande pågår arbete med
uppbyggnad av basutställningar, genomgång och arkivläggning av
de omfattande föremåls-, arkiv-, biblioteks- och fotosamlingarna
m.m. Byggnaden beräknas kunna öppnas för allmänheten i maj 1992.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om att göra Textilmuseet till ett "riksmuseum" har
behandlats med anledning av motionsyrkanden likartade det nu
aktuella i utskottets av riksdagen godkända betänkanden KrU
1986/87:21 s. 9, 1988/89:KrU1 s. 16--17, 1989/90:KrU4 s. 15--16
och 1990/91:KrU1 s. 10--12. Utskottet har i dessa betänkanden
avstyrkt motionsyrkandena med hänvisning till att det i princip
för närvarande inte finns skäl att inrätta fler centrala museer.

Etnografiska museet och Röhsska museet i Göteborg (mot.
1990/91:Kr308 yrk. 1)

Allmänna uppgifter

Etnografiska museet och Röhsska museet i Göteborg är kommunala
museer som ingår i Göteborgs museer. Etnografiska museet har --
som namnet anger -- en samling av etnografiskt material, främst
från Latinamerika, men även från andra världsdelar. Röhsska
museet är ett specialmuseum för konsthantverk och design med
uppgift att dokumentera och visa utvecklingen inom brukskonst
och dekorativ konst.

Både Etnografiska museet och Röhsska museet erhåller
statsbidrag enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till
regionala museer. Sådant bidrag utgår i form av grundbidrag.
Underlaget för bidragsberäkningen är det antal grundbelopp som
varje år fastställs för museerna. Statens kulturråd fördelar
grundbeloppen mellan de museer som regeringen förklarat
berättigade till statsbidrag. För budgetåret 1991/92 har
grundbeloppet preliminärt beräknats till 190600 kr.
Statsbidrag utgår med 55 % av grundbeloppet.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om att Etnografiska museet i Göteborg skulle
betraktas som riksmuseum har behandlats vid riksmötena 1986/87,
1987/88, 1988/89 och 1990/91 och avslagits av riksdagen på
utskottets förslag (bet. KrU 1986/87:21 s. 14--15, KrU
1987/88:13 s. 8, 1988/89:KrU 19 s. 15 och 1990/91:KrU1 s.
11--12).

Utskottet har i det föregående redovisat riksdagens
principiella ställningstagande vid riksmötet 1986/87 att
ytterligare centrala museer inte borde inrättas och att det inte
är motiverat att riksdagen eller regeringen gör någon form av
klassificering av museerna utöver vad som redan gjorts
beträffande de befintliga centrala museerna och ansvarsmuseerna.
Utskottet konstaterade vid riksmötena 1986/87, 1987/88 och
1990/91 att samlingarna vid de etnografiska museerna i Stockholm
och Göteborg kompletterar varandra. Utskottet har också
understrukit vikten av ett nära samarbete mellan de båda
museerna.

Östersjömuseum (mot. 1990/91:Kr312)

Allmänna uppgifter

Diskussionen om att inrätta ett skärgårdsmuseum i Oxelösund
påbörjades redan år 1966 i Södermanlands läns landsting. Under
1970- och 80-talen fortsatte planeringen av museet som fick en
allt större inriktning mot Östersjön som helhet. Ambitionen var
att i utställningar skildra ekologiska samband i Östersjön
tillsammans med människans livsvillkor i ett kulturhistoriskt
perspektiv. Strävan att åstadkomma en helhetsbeskrivning av de
ekologiska sambanden i Östersjön innebar att projektet år 1984
kom att benämnas Östersjömuseet. Huvudmän för planeringen var
länsmuseet -- Stiftelsen Södermanlands läns museer -- och
Oxelösunds kommun.

Vid riksmötet 1986/87 anvisade riksdagen 5,1 milj.kr. till
utvecklingsverksamhet inom museiområdet (prop. 1986/87:97, bet.
KrU 21, rskr. 342). Medlen, som disponerades av statens
kulturråd, användes bl.a. för projektet Ekologisk
kunskapsspridning, vilket innebar en strävan att integrera
ekologin i de kulturhistoriska museernas verksamhet. Ett
initiativ som togs i detta sammanhang rörde s.k. kraftcentra för
ekologisk kunskapsspridning om bl.a. situationen i Östersjön. I
samverkan med i första hand Askölaboratoriet (Stockholms
universitet) skulle det planerade Östersjömuseet utgöra ett
kraftcentrum för ekologisk kunskapsspridning om Östersjön.

Under hösten 1990 stod det klart att den totala finansieringen
av projektet inte kunde lösas på det sätt som tidigare bedömts
möjligt, eftersom Södermanlands läns landsting -- med hänvisning
till rådande ekonomiska situation -- beslutade att inte delta i
finansieringen av ett Östersjömuseum.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har tidigare, senast i betänkandet 1989/90:KrU4 s.
16--17, avstyrkt motioner i vilka begärts statliga
investeringsmedel till ett Östersjömuseum. Utskottet hänvisade i
det nämnda betänkandet till då gällande möjligheter att erhålla
statligt stöd för ny- och ombyggnad av museer, som redovisats i
det föregående.

Jaktmuseum (mot. 1990/91:Kr313)

Allmänna uppgifter

En diskussion om inrättande av ett svenskt jaktmuseum har på
senare år förts mellan företrädare för Svenska jägareförbundet
och Nordiska museet som ansvarsmuseum. Enligt de planer som
föreligger skulle ett sådant museum kunna placeras i Kolmårdens
djurpark, där lokaler erbjudits för nämnda projekt. Från Svenska
jägareförbundet har under hand framhållits att en placering i
djurparken innebär att museet blir lättillgängligt för en stor
del av landets befolkning. Man räknar med höga besökssiffror,
eftersom djurparken årligen har ca en miljon besökare. I den
byggnad som erbjudits finns utställningslokaler och biograf-
eller konferenslokal. Vid Kolmårdens djurpark finns även en
etablerad och utbyggd serviceorganisation med kringarrangemang i
form av restauranger, hotell, parkeringsplatser m.m.
Finansieringen av museet har inte kunnat lösas, då
Jägareförbundet inte lyckats få sponsorer till investeringarna i
önskvärd utsträckning.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om att inrätta ett särskilt jakt- och fiskemuseum har
behandlats med anledning av ett motionsyrkande i ett av
riksdagen godkänt betänkande, JoU 1975/76:22 (rskr. 106).
Jordbruksutskottet tillstyrkte i nämnda betänkande ett
motionsyrkande om utredning av frågan. Med anledning av
riksdagens beslut gav regeringen i mars 1976 statens kulturråd i
uppdrag att verkställa den begärda utredningen.

Kulturrådet har därefter i samband med att rådet utrett de
centrala museernas uppgift och ansvar för landets museiväsende
bl.a. uttalat att behovet av att inrätta och driva museer som
skulle täcka nya samlingsområden, s.k. vita fält, får lösas
inom den nuvarande centralmuseistrukturen eller inom andra
samlande och bevarande institutioner än de centrala museerna. I
riksdagsbehandlingen av den därpå följande propositionen anslöt
sig kulturutskottet -- som nämnts i det föregående -- till denna
uppfattning. Utskottet uttalade också att det för närvarande i
princip inte bör inrättas fler centralmuseer (prop. 1986/87:97,
KrU 21, rskr. 342).

Center för rörliga bilder (mot. 1990/91:Kr333)

Allmänna uppgifter

Institutioner eller myndigheter inom den sektor som motionen
berör är -- förutom statens kulturråd -- Svenska Filminstitutet
och Arkivet för ljud och bild.

Ett statligt bidrag utgår för främjande av spridning och
visning av värdefull film under anslaget Filmstöd på
utbildningsdepartementets huvudtitel. Bidraget, som för
innevarande budgetår uppgår till högst 4,5 milj.kr., fördelas av
Filminstitutet och används för lokalt arbete med video. Stödet
avser främst verksamheter med inriktning på barn och ungdom och
syftar till att förbättra möjligheterna för dessa grupper att på
egen hand arbeta med den rörliga bilden som uttryckssätt.

Arkivet för ljud och bild har i uppgift att bevara och för
forskningsändamål tillhandhålla sådana ljud- och
bildupptagningar som anges i lagen (1978:487) om pliktexemplar
av skrifter och ljud- och bildupptagningar. Denna lag innehåller
i här aktuellt avseende regler om att en kopia av bl.a.
upptagningar av Sveriges Radios radio- och TV-program,
svenskproducerade fonogram och videogram skall lämnas till
arkivet för ljud och bild.

I sammanhanget kan nämnas att utskottet inhämtat att den
moderna informationstekniken prövas på allt fler museer. På eget
initiativ och med stöd från statens kulturråd arbetar museerna
med film- och videoteknik. Försök pågår även med interaktiv
video. På Vasamuseet har t.ex. en datastation byggts invid Vasas
köl, avsedd för både barn och vuxna. I programmet Segla Vasa kan
besökaren laborera med barlast, vindstyrka, bestyckning etc. och
därigenom få kunskap om fartygets stabilitet och förstå varför
Vasa kantrade. Vidare kan nämnas att Nordiska museet såsom
ansvarsmuseum har ett samlat ansvar för den
informationsteknologiska utvecklingen vid museerna.

Utbyggnad av länsmuseet i Härnösand (mot. 1990/91:Kr284)

Allmänna uppgifter

Under lång tid har lokalfrågan för Länsmuseet Murberget i
Härnösand diskuterats. Museet är ett friluftsmuseum med ett
sjuttiotal byggnader, som varje sommar ger en inramning åt en
omfattande programverksamhet.

Sedan motionen väcktes har -- enligt vad utskottet inhämtat --
planerna på att bygga ett nytt länsmuseum på Murberget i
Härnösand tagit fastare form. Enligt uppgift beräknas
totalkostnaden för museet uppgå till 80 milj.kr. Av beloppet
avser landstinget svara för hälften. Vidare har boverket, som
disponerar särskilda medel för ny- eller ombyggnad av
icke-statliga kulturlokaler (se inledande avsnitt), beviljat 3,5
milj.kr. för projektet. Slutligen har beredskapsmedel om
sammanlagt 25 milj.kr. beviljats via arbetsmarknadsstyrelsen och
länsarbetsnämnden i Västernorrlands län för samma ändamål.

Utskottet har också inhämtat att landstinget i Västernorrland
under sommaren 1991 inbjudit fyra arkitektföretag till en
arkitekttävling för en ny museibyggnad som skall placeras i
anslutning till det befintliga friluftsmuseet på Murberget.
Arkitekttävlingen kommer att avgöras under hösten.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om statligt stöd till nya lokaler för Länsmuseet
Murberget i Västernorrland har tidigare behandlats av riksdagen.
Med hänvisning till möjligheterna för icke-statliga
kulturbyggnader att erhålla stöd för byggnadsinvesteringar
avslog riksdagen efter förslag från utskottet yrkanden med denna
innebörd (1989/90:KrU17, s. 21, rskr. 219).

Utskottet

Frågan om inrättande av ytterligare centrala museer

I motion Kr218 (c, fp) yrkas att riksdagen skall besluta att
förlägga ett riksmuseum som belyser folkrörelsernas och
biblioteksverksamhetens historia till Borås (yrkande 1).
Eftersom utvecklingen går snabbt inom detta område är det enligt
motionärerna hög tid att samla in och på olika sätt åskådliggöra
hur våra folkrörelser vuxit fram, vilket lämpligen kan göras i
samband med ett biblioteksmuseum, eftersom mycket av framväxten
är gemensam för de båda företeelserna. Det skulle vara lämpligt
att förlägga ett folkrörelse- och biblioteksmuseum till
Borås, där bibliotekshögskolan skulle ha stor glädje av ett
sådant museum. Den kunskap som finns samlad inom
bibliotekshögskolan borde också komma väl till pass vid
uppbyggandet av ett sådant museum.

I ett föregående avsnitt i detta betänkande har redovisats att
en biblioteksmuseiförening bildades år 1989 med uppgift att
insamla, vårda, bevara och visa material om folkbiblioteken och
studiecirkelbiblioteken i Sverige. Föreningen arbetar också
med att lösa lokalfrågan för det planerade museet.

I samma motion yrkas också att riksdagen beslutar att göra
Textilmuseum i Borås -- tidigare benämnt Tekomuseum -- till
"riksmuseum" (yrkande 2). I motionen anförs att det borde vara
ett riksintresse att det blir möjligt att visa tekoindustrins
historia genom såväl permanenta som tillfälliga utställningar.
För detta krävs ett nytt museum. Enligt motionärerna är det
angeläget och brådskande att göra Textilmuseet till "riksmuseum"
med statligt ekonomiskt medansvar. I och med att museet från år
1990 disponerar nya och större lokaler finns förutsättningar att
utveckla det till ett "riksmuseum". Motionärerna anser att
riksdagen skall ändra sitt tidigare ställningstagande att flera
centrala museer inte skall inrättas för närvarande.

I det föregående har det bl.a. redovisats att det vid
Textilmuseet pågår arbete med uppbyggnad av basutställning m.m.
och att museibyggnaden beräknas kunna öppnas i maj 1992.

Enligt motion Kr308 (fp) bör Etnografiska museet i
Göteborg såväl som dess motsvarighet i Stockholm betraktas som
"riksmuseum". Museerna kompletterar varandra och utgör
tillsammans ett riksintresse. Även Röhsska museet med sina
samlingar av brukskonst och dekorativ konst som belyser
riktningar och tendenser inom samtida konsthantverk och
konstindustri är enligt motionen av riksintresse. Därför
föreslår motionärerna att kulturrådet får i uppdrag att se över
möjligheterna att omvandla Etnografiska museet och Röhsska
museet i Göteborg från kommunala museer till centrala museer
(yrkande 1).

Etnografiska museet och Röhsska museet ingår båda i Göteborgs
museer som erhåller statsbidrag i form av grundbelopp för
utställningsverksamheten via anslaget Bidrag till regionala
museer. Enligt den fördelning av grundbelopp som statens
kulturråd gjort för budgetåret 1990/91 erhåller Göteborgs museer
92 grundbelopp, vilket innebär en ökning med 10 grundbelopp
jämfört med budgetåret 1989/90. Utskottet, som ansåg det
angeläget att förstärka resurserna på det regionala
museiområdet, föreslog våren 1991 en ökning av det totala
antalet grundbelopp i landet med 125 fr.o.m. den 1 januari 1992,
vilket riksdagen godkände (bet. 1990/91:KrU25, rskr. 234).
Kulturrådet beslutar i dagarna om fördelningen av grundbeloppen.

Utskottet har tidigare, senast i betänkandet 1990/91:KrU1 (s.
11), konstaterat att de etnografiska samlingarna i Stockholm och
Göteborg kompletterar varandra och understrukit vikten av ett
nära samarbete mellan de etnografiska museerna i dessa städer.

Ett Östersjömuseum som ett kulturellt och ekologiskt
centrum kan enligt motion Kr312 (v) utgöra en viktig bas för ett
samarbete med andra Östersjöländer. Oxelösund är enligt
motionären en lämplig placering. I motionen yrkas att riksdagen
skall besluta om åtgärder för att inrätta ett internationellt
inriktat Östersjömuseum i Oxelösund.

Som tidigare nämnts i detta betänkande har frågan om att
inrätta ett Östersjömuseum diskuterats under lång tid och
drivits av bl.a. Södermanlands läns landsting. Under hösten 1990
stod det klart att finansieringen av projektet inte kunde lösas
på det sätt som tidigare bedömts möjligt, eftersom landstinget
beslutade att inte delta i projektet.

Enligt vad utskottet har inhämtat drivs projektet emellertid
vidare av länsstyrelsen i Södermanlands län tillsammans med
Nyköpings och Oxelösunds kommuner, som satsar på en utveckling
och uppbyggnad av ett Östersjöcentrum vid Sörmlandskusten.
Grundtanken är att detta centrum skall ha tre olika
verksamhetsgrenar, nämligen forskning och undersökning,
utbildning och undervisning samt information och utställningar.
Under hösten 1991 pågår arbete med en fördjupad genomgång av
frågorna om utbyggnad av anläggningar i Nyköping och Oxelösund
samt fortsatt diskussion om finansieringen av erforderliga
investeringar och av den löpande verksamheten.

Enligt motion Kr313 (m) behövs ett svenskt jaktmuseum för
att samla, bevara och presentera det omfattande jakthistoriska
material som i dag finns utspritt och är svåråtkomligt för
allmänheten. Ansvaret för uppbyggnaden av ett jaktmuseum borde
enligt motionärerna kunna åvila Svenska jägareförbundet i direkt
samarbete med våra centrala museer, i första hand Nordiska
museet och Naturhistoriska riksmuseet. Därför yrkas att
regeringen skall tillsätta en utredning om möjligheterna att
skapa ett svenskt jaktmuseum.

Utskottet har inhämtat att jaktens och fiskets utveckling
belyses genom samlingar vid en rad museer i landet. Särskilt har
Nordiska museet ägnat sig åt insamlingsverksamhet och
dokumentation inom detta område. Även de regionala museerna har
i sitt arbete ägnat stor uppmärksamhet åt jaktens och fiskets
utveckling. Dessutom finns ett antal mindre jaktmuseer, t.ex. i
Eringsboda i Blekinge län och Eriksmåla i Kronobergs län, vilka
drivs i privat regi och enligt uppgift speglar karaktären av
resp. regions jaktseder. Nyligen invigdes även ett jaktmuseum i
Lycksele med Lycksele Hembygdsgille som huvudman.

Enligt motion Kr333 (c) är det viktigt att museiverksamheten
utvecklas och ges möjlighet att utnyttja nya
informationskanaler. För unga människor är datakommunikation,
rörliga bilder och musik ett naturligt sätt att uttrycka sig.
Därför föreslås att möjligheterna att skapa ett center eller
museum för rörliga bilder skall undersökas (yrkande 8).

Utskottet vill först erinra om att ett särskilt stöd för film-
och videogramproduktion inom museerna om 750000 kr. tidigare
utgått, nämligen fr.o.m. budgetåret 1982/83 t.o.m. budgetåret
1986/87 (prop. 1981/82:111, KrU30, rskr. 360). Avsikten med
bidraget var bl.a. att framställa program som kunde föra ut
kunskapen om museernas samlingar till en vidare krets. Numera
kan bidrag för ändamålet utgå från anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

Tidigare i detta betänkande har nämnts att den nya
informationstekniken prövas på allt fler museer. I kulturrådets
rapport Att vidga deltagandet i kulturlivet. Delrapport.
Bildkonst, museer, kulturmiljö, arkiv (Rapport från statens
kulturråd 1991:3) diskuteras olika åtgärder, vidtagna för att
vidga museernas publik. Bl.a. beskrivs den moderna
informationstekniken på museerna (s. 110). Museerna kan på eget
initiativ och i viss mån med ekonomiskt stöd från det ovan
angivna anslaget hos kulturrådet arbeta offensivt med film- och
videoteknik. Försök pågår t.ex. med interaktiv video. Utskottet
har inhämtat att det inom Svenska museiföreningen, som är en
ideell förening med uppgift att främja svenskt museiväsen, finns
en film- och videokommitté, som bevakar medieutvecklingen för
museernas räkning och förmedlar information härom bl.a. genom
sin tidning Film- och videonytt.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att museerna
alltmer utnyttjar den moderna informations- och medietekniken,
som kan bidra till att på ett pedagogiskt och intresseväckande
sätt stimulera inte minst unga människor att ta till sig den
kunskap som en utställning vill förmedla.

Då det gäller ställningstagandet till de nu aktuella
motionsyrkandena vill utskottet först erinra om att det i landet
finns tio centrala museer till vilka statligt driftbidrag utgår.
Med begreppet "riksmuseum" torde motionärerna avse centralt
museum där staten har kostnadsansvaret. Staten lämnar vidare
bidrag till regionala museer enligt förordningen (1977:547) om
statsbidrag till regionala museer. Statligt bidrag utgår också
till ett antal andra museer såsom Arbetets museum i Norrköping,
Dansmuseet, Drottningholms teatermuseum, Millesgården,
Strindbergsmuseet och Thielska galleriet. Slutligen kan statligt
bidrag lämnas av statens kulturråd till olika slag av museer i
form av projektbidrag och bidrag till utveckling av
museiverksamheten.

Utskottet har i ett tidigare avsnitt redovisat riksdagens
ställningstagande år 1987 till de centrala museernas uppgifter
och ansvar för landets museiväsende (prop. 1986/88:97, bet. KrU
21, rskr. 342). Utskottet ansåg att det i princip för närvarande
inte bör inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer
eller med dem jämställda museer. Utskottet framhöll också att --
i den mån ett insamlingsområde inte uppmärksammats i tillräcklig
grad eller helt förbisetts -- detta i första hand får ske inom
den nuvarande museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade
insatser. Utskottet ansåg inte heller att det finns skäl för
riksdagen att göra någon bedömning av om ett museum har större
eller mindre riksintresse. Utskottet erinrade också om att
utskottet vid riksmötet 1986/87 anslöt sig till den uppfattning
som 1965 års musei- och utställningssakkunniga givit uttryck åt,
nämligen att man bör räkna med att länsmuseerna i viss
utsträckning kan avlasta statsmuseerna dokumentationsuppgifter
genom att inom speciella ämnesområden ta ansvar för en hela
riket omfattande insamling. Denna uppfattning delades av
utskottet.

Utskottet intar samma ståndpunkt som vid tidigare riksmöten --
senast i betänkandet 1990/91:KrU1 -- i frågan om inrättande av
ytterligare centrala museer med statligt kostnadsansvar.
Utskottet föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår
motionerna Kr218, Kr308 yrkande 1, Kr312, Kr313 och Kr333
yrkande 8.

Utbyggnad av länsmuseet i Härnösand

Enligt motion Kr284 (mp) skulle ett länsmuseum i Härnösand
höja länets attraktionskraft. Motionären begär att riksdagen
skall ge regeringen till känna behovet av utbyggnad av
länsmuseet i Härnösand.

Som tidigare nämnts i detta betänkande finns långt framskridna
planer på att bygga ett nytt länsmuseum i Härnösand med bl.a.
statlig finansiering. I det föregående har redovisats att beslut
fattats att bevilja sammanlagt 28,5 milj.kr. i statsbidrag för
nämnda ändamål. Utskottet konstaterar -- med hänvisning till den
nämnda redovisningen -- att någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionen inte är erforderlig.

Fråga om minnestavla i Vasamuseet

I motion Kr201 (m) framhålls att Vasamuseets tillkomst inte
varit möjlig utan stora insatser från privatpersoner och
företag. Särskilt omnämns Anders Franzén, som fann skeppet, och
Broströms rederi som, genom sitt dotterbolag Neptunbolaget,
bekostade stora delar av bärgningen. Dessa frivilliga insatser
har enligt motionären inte ihågkommits av museet. Det vore
därför lämpligt att statens sjöhistoriska museer med en
minnestavla eller på något annat sätt redogör för de olika
frivilliga insatser som möjliggjorde tillkomsten av museet.
Motionären hemställer av den anledningen om att statens
sjöhistoriska museer påminns om de betydelsefulla enskilda
insatser som möjliggjort Vasamuseets tillkomst.

Utskottet vill erinra om att såväl Anders Franzéns som
Neptunbolagets insatser för upptäckten av Vasa och för
Vasamuseets tillkomst tydliggörs i en film som kontinuerligt
visas för museets besökare. Av en särskild utställning som
behandlar bärgningen framgår också dessa insatser. Därutöver
finns i museet en porträttmedaljong föreställande Anders
Franzén. Medaljongen kommer enligt vad utskottet inhämtat att
kompletteras med text med i huvudsak det innehåll som motionären
önskar.

Enligt utskottets mening är den i motionen upptagna frågan av
den karaktären att det i första hand ankommer på ledningen för
Vasamuseet och styrelsen för statens sjöhistoriska museer att
pröva den. Med hänvisning till vad utskottet inhämtat
konstaterar utskottet att det finns anledning utgå från att
motionens syfte kommer att bli tillgodosett genom åtgärder av
dessa organ. Utskottet avstyrker motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av ytterligare museer

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr218, 1990/91:Kr308
yrkande 1, 1990/91:Kr312, 1990/91:Kr313 och 1990/91:Kr333
yrkande 8,

2. beträffande utbyggnad av länsmuseet i Härnösand

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr284,

3. beträffande fråga om minnestavla i Vasamuseet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr201.

Stockholm den 23 oktober 1991

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Jan-Erik
Wikström (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Stina Gustavsson (c), Anders
Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo Persson (s), Rose-Marie
Frebran (kds), Charlotte Branting (fp), Björn Kaaling (s),
Monica Widnemark (s) och Bert Karlsson (nyd).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Elisabeth Persson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.