Moderniserade kapitaltäckningsregler m.m.

Betänkande 1999/2000:FiU26

Finansutskottets betänkande 1999/2000:FIU26

Moderniserade kapitaltäckningsregler m.m. (prop. 1999/2000:94)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1999/2000

FiU26

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition 1999/2000:94 fram-
lagda förslagen till ändringar i sekretesslagen (1980:100) och lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och
värdepappersbolag (kapitaltäckningslagen). Utskottet behandlar också en
motion som väckts med anledning av propositionen.

I propositionen behandlas vissa frågor om kreditinstituts och värdepap-
persbolags kapitalkrav för risker i verksamheten enligt kapitaltäckningsla-
gen. I propositionen lämnar regeringen förslag om införlivandet av tre nya
EG-direktiv på kapitaltäckningsområdet. Direktivens bestämmelser föreslås i
stor utsträckning genomföras genom bemyndiganden från regeringen till
Finansinspektionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Motionen avstyrks. Till betänkan-
det har fogats en reservation och ett särskilt yttrande.

Propositionen

I proposition 1999/2000:94 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag
till

1. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

2. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora expo-
neringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.
Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till betänkandet.

Motionen

1999/2000:Fi11 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen be-
slutar om sådan ändring att riskvikten för placeringar och fordringar för vilka
annan AP-fond än Sjunde AP-fonden svarar skall sänkas från 20 % till 0 %.

Utskottet

Bakgrund

Den s.k. Baselkommittén (The Committee on Banking Supervision) har
utarbetat rekommendationer om kapitaltäckning. EG har också i flera direk-
tiv närmare reglerat kraven på kapitaltäckning i institut. Genom lagen
(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och
värdepappersbolag (kapitaltäckningslagen) har bestämmelserna om kapital-
täckning anpassats till EG-rätten och Baselöverenskommelsen. Lagen har
karaktär av ramlagstiftning och innehåller centrala och övergripande be-
stämmelser om kapitaltäckning, stora exponeringar och tillsyn av finansiella
företagsgrupper. Bestämmelserna kompletteras av föreskrifter från Finansin-
spektionen.

Genomförandet av direktiven

Propositionen

I propositionen lämnas bl.a. förslag rörande införlivandet av tre nya EG-
direktiv på kapitaltäckningsområdet. Direktiven kännetecknas av detaljrike-
dom och teknisk komplexitet. Regeringen gör bedömningen att kapitaltäck-
ningsreglerna är alltför detaljerade och behöver ändras alltför ofta för att de
skall vara ändamålsenligt att de i sin helhet tas in i lag. Direktivens bestäm-
melser föreslås därför i stor utsträckning genomföras genom bemyndiganden
från regeringen till Finansinspektionen. Det föreslagna genomförandet av
direktiven förutsätter att det i kapitaltäckningslagen införs bemyndiganden
som ger regeringen möjlighet att delegera föreskriftsrätt till Finansinspektio-
nen. I propositionen anförs att föreskrifter om kapitaltäckning utgör ett medel
för det allmänna att främja stabiliteten i finansiella företag och den finansi-
ella sektorn och att föreskrifterna därför anses vara offentligrättsliga enligt
8 kap. 3 § regeringsformen (samma bedömning gjordes vid införandet av
kapitaltäckningslagen, jfr prop. 1994/95:50 s. 285). Eftersom föreskrifter om
kapitaltäckning avser näringsverksamhet kan riksdagen enligt 8 kap. 7 §
regeringsformen genom föreskrifter i lag överlåta åt regeringen att genom
förordningar meddela föreskrifter i ämnet. Enligt 8 kap. 11 § regeringsfor-
men kan riksdagen, om den bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter i
ett visst ämne, därvid medge att regeringen överlåter åt förvaltningsmyndig-
het att meddela bestämmelser, s.k. subdelegation. Mot denna bakgrund före-
slår regeringen att det i kapitaltäckningslagen införs bemyndiganden som ger
regeringen möjlighet att delegera föreskriftsrätt till Finansinspektionen. Det
bör tydligt anges i vilken omfattning regeringen kan överlåta sin rätt att
meddela föreskrifter till Finansinspektionen. De bestämmelser som tas in i
kapitaltäckningslagen bör utformas som ramregler.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömningar och tillstyrker regeringens förslag.

Fordringar på AP-fonderna

Propositionen

Enligt kapitaltäckningslagen skall i dag fordringar på staten åsättas riskvikte
0 % medan fordringar på AP-fonden skall åsättas riskvikten 20 %. I den av
riksdagen nyligen antagna lagen om allmänna pensionsfonder anges att AP-
fonderna är statliga myndigheter (prop. 1999/2000:46, bet. FiU19, rskr. 181).
Regeringen anser därför att det från risksynpunkt inte är motiverat att tilläm-
pa annan riskvikt än 0 % för AP-fonderna. I den promemoria som ligger till
grund för lagstiftningsärendet föreslogs dock att riskvikten 20 % även fort-
sättningsvis skulle gälla för fordringar som Sjunde AP-fonden (nuvarande
sjunde fondstyrelsen) svarar för. Detta motiverades i promemorian med att
en sänkning av riskvikten till 0 % skulle kunna ge Sjunde AP-fonden en
konkurrensfördel gentemot konkurrerande värdepappersinstitut.

I propositionen anför regeringen att vid bestämmandet av riskvikter och
kapitalkrav måste utgångspunkten vara den risk som en viss typ av placering
faktiskt innebär. Eftersom AP-fonderna är en del av staten är det inte motive-
rat att sätta riskvikten 20 % för fordringar på Sjunde AP-fonden. Därtill
kommer att man kan förutse att Sjunde AP-fondens upplåning på marknaden
torde bli mycket begränsad. Regeringen föreslår således att riskvikten för
placeringar och fordringar för vilka en AP-fond svarar sänks från 20 % till
0 %.

Motionen

I motion Fi11 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att enligt riktlinjerna i
pensionsreformen skall den statliga kapitalförvaltningen, dvs. Sjunde AP-
fonden, verka på lika villkor och i full konkurrens med privata kapitalför-
valtare. Om riskvikten för fordringar på Sjunde AP-fonden sänks till 0 %
kommer Sjunde AP-fonden att få en konkurrensfördel gentemot övriga pri-
vata institut. Sjunde AP-fonden kommer förmodligen att kunna erhålla kre-
diter till en lägre ränta än en privat förvaltare vars krediter för kreditgivar
är förknippade med kapitaltäckningskrav. Regeringens förslag står således i
strid med riktlinjerna för pensionsreformen. Motionärerna anser därför att
riskvikten för fordringar på Sjunde AP-fonden även i fortsättningen bör vara
20 %.

Finansutskottets ställningstagande

I propositionen föreslås bl.a. att riskvikten för placeringar och fordringar fö
vilka en AP-fond svarar sänks från 20 % till 0 %. Utskottet anser, i motsats
till motionärerna, att utgångspunkten vid bestämmandet av riskvikter och
kapitalkrav måste vara den risk som en viss typ av placering faktiskt innebär.
Som framgått ovan är AP-fonderna en del av staten. Fordringar på staten
åsätts riskvikten 0 %. Eftersom AP-fonderna är en del av staten anser ut-
skottet att de, i likhet med andra delar av staten, bör åsättas riskvikten 0 %.
Att sätta riskvikten 20 % för fordringar på Sjunde AP-fonden skulle endast
medföra ökade kostnader för kreditgivarna. Utskottet anser således att ford-
ringar på Sjunde AP-fonden bör åsättas riskvikten 0 %. Med anledning av
vad som anförs i motionen vill utskottet understryka att Sjunde AP-fondens
uppgift är att förvalta de medel inom premiepensionssystemet som förs till
Premiesparfonden och Premievalsfonden. Sjunde AP-fonden skall således
förvalta premiepensionsmedel och fondens upplåning på marknaden torde
därför bli mycket begränsad. Med det anförda tillstyrker utskottet regering-
ens förslag. Motion Fi11 (m) avstyrks.

Regeringens förslag i övrigt

Propositionen

När det gäller kapitalkravet för kreditrisk föreslår regeringen vissa komplet-
teringar av kapitaltäckningslagens riskviktningssystem. Det föreslås att rege-
ringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen skall kun-
na föreskriva en lägre riskvikt än 100 % om det är motiverat från risksyn-
punkt. Det innebär bl.a. att värdepapper vars värde är beroende av bo-
stadskrediter kan åsättas samma riskvikt, 50 %, som krediter till bostäder.

Nuvarande kapitalkrav för marknadsrisker föreslås skärpt så att det även
omfattar råvarutillgångar och positioner i råvaruderivat. Guld och positioner
i guldderivat skall därvid behandlas enligt reglerna för valutarisk. Vidare
skärps kapitalkraven för valutarisk på så sätt att kravet skall beräknas på
hela valutaexponeringen.

Dessutom föreslås en möjlighet att under vissa förutsättningar överskrida
gränserna för stora exponeringar i 5 kap. kapitaltäckningslagen. Det föreslås
också att eviga och tidsbegränsade förlagslån skall kunna räknas in i kapital-
basen i den utsträckning regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
Finansinspektionen föreskriver.

Utöver ändringarna i kapitaltäckningslagen föreslås ändringar i sekretess-
lagen (1980:100). Sekretess skall framdeles gälla även för uppgifter som
Finansinspektionen erhåller enligt samarbetsavtal med andra utländska myn-
digheter än tillsynsmyndigheter och med utländska organ på det finansiella
området.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag i övrigt varför de
tillstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande genomförandet av direktiven

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:94 i denna del
godkänner vad utskottet anfört,

2. beträffande fordringar på AP-fonderna

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:94 i denna del
och med avslag på motion 1999/2000:Fi11 godkänner vad utskottet
anfört,

res. (m, fp)

3. beträffande regeringens förslag i övrigt

att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:94 i denna del
godkänner vad utskottet anfört,

4. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt och
med bifall till proposition 1999/2000:94 i denna del antar de av rege-
ringen framlagda förslagen till

dels lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

dels lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora
exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.

Stockholm den 4 maj 2000

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hök-
mark (m), Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan Lönnroth (v),
Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin
Lundberg (s), Sven-Erik Österberg (s), Siv Holma (v), Per Landgren (kd),
Matz Hammarström (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Axén
(m).

Reservation

Fordringar på AP-fonderna (mom. 2) (m, fp)

Gunnar Hökmark (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Karin
Pilsäter (fp) och Gunnar Axén (m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande under rubriken Fordringar på AP-
fonderna bort ha följande lydelse:

Enligt riktlinjerna i pensionsreformen skall den statliga kapitalförvaltning-
en, dvs. Sjunde AP-fonden, verka på lika villkor och i full konkurrens med
privata kapitalförvaltare. Sjunde AP-fonden kommer att kunna erhålla kre-
diter till en lägre ränta än en privat förvaltare vars krediter för kreditgivar
är förknippade med kapitaltäckningskrav. Regeringens förslag står således i
strid med riktlinjerna för pensionsreformen. Utskottet anser med bifall till
motion Fi11 (m) att riskvikten för fordringar på Sjunde AP-fonden även i
fortsättningen bör vara 20 %. Riskvikten blir härigenom densamma som för
övriga kapitalförvaltare. Propositionen avstyrks i denna del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande fordringar på AP-fonderna

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Fi11
och med avslag på proposition 1999/2000:94 i
denna del godkänner vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Fordringar på AP-fonderna (mom.2) (kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anför:

I den av riksdagen nyligen antagna lagen om
allmänna pensionsfonder stadgas att AP-fonderna är
statliga myndigheter (prop. 1999/2000:46, bet.
FiU19, rskr. 181). Sjunde AP-fonden är således en
del av staten. Vi anser att det faktum att Sjunde AP-
fonden är en del av staten ger fonden en konkurrens-
fördel gentemot övriga privata institut vid
upptagande av krediter. Kapitaltäckningsreglerna
kan inte användas som instrument för att ändra detta
förhållande.

Propositionens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om
kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och
värdepappersbolag