Miljövårdsarbetet och försurningen

Betänkande 1997/98:JoU18

Jordbruksutskottets betänkande 1997/98:JOU18

Miljövårdsarbetet och försurningen

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1997/98
JoU18

Sammanfattning

I betänkandet behandlas Riksdagens revisorers förslag angående
miljövårdsarbetet och försurningen. I anslutning härtill behandlas tre
följdmotioner med sammanlagt nio yrkanden. Utskottet instämmer i huvudsak i
revisorernas allmänna överväganden. Med hänvisning till bl.a. riksdagens
behandling av förslaget till miljöbalk, en aviserad proposition om
miljöpolitiken, tidigare riksdagsuttalanden i frågan och pågående arbete på
området anser utskottet emellertid att förslaget inte bör medföra någon
särskild åtgärd från riksdagens sida. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer (m, c, fp, mp) och ett
särskilt yttrande (mp).

Riksdagens revisorers förslag 1997/98:RR2
Riksdagens revisorer föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad revisorerna anfört i avsnitt 5, Revisorernas slutsatser, om det
svenska miljövårdsarbetet för att komma till rätta med försurningen.

Motionerna

1997/98:Jo21 av Lennart Daléus och Lennart Brunander (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdrag att utreda hur
ekonomiska styrmedel kan användas och utvecklas för att stärka en
kretsloppsanpassning,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med syfte att utreda
Naturvårdsverkets uppdrag och organisation.
1997/98:Jo22 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag - i enlighet med vad i motionen
anförts - om att målet för Sveriges försurningssituation minst skall vara att
ingen försämring skall ha skett år 2020 jämfört med år 1990,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av årliga kontrollstationer.
1997/98:Jo23 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försurning kontra kortsiktig ekonomi,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatteväxling mot försurningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsyn enligt miljöskyddslagen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försurningsforskningen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kalkningsverksamheten.

Utskottet

Inledning
Riksdagens revisorer har i det föreliggande förslaget gjort en omfattande
granskning av försurningsproblemens uppkomst, karaktär och effekter. Vidare
redovisas det nationella och internationella miljövårdsarbetet på detta område.
I avsnittet Revisorernas slutsatser erinras om att det finns en stor enighet i
riksdagen om det nödvändiga i att minska luftföroreningar och försurande
utsläpp. Arbetet med att minska utsläppen är av både nationell och
internationell karaktär. I likhet med flera andra länder i Europa har Sverige
varit framgångsrikt med att minska svavelutsläppen medan det har varit svårare
för både Sverige och andra länder att klara uppställda mål för att minska
utsläpp av kväveoxider och ammoniak. Revisorerna konstaterar att
hittillsvarande mål och åtaganden om utsläppsbegränsningar, enligt forskarnas
beräkningar, är för lågt satta. Genom det förslag till strategi mot
försurningen som antogs av Europeiska kommissionen våren 1997 höjs dock
ambitionerna.
Utskottet ansluter sig i stor utsträckning till revisorernas allmänna
överväganden om allvaret i de miljöproblem som sammanhänger med försurningen.
Det är enligt utskottets mening värdefullt att riksdagen får ett samlat
underlag för fortsatta överväganden i denna fråga. Som revisorerna anför visar
deras granskning att flera frågor behöver uppmärksammas vad gäller Sveriges
insatser i såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Det finns
bl.a. anledning att framhålla vikten av det arbete som pågår inom EU i
försurningsfrågan. Som närmare framgår av det följande har utskottet emellertid
inte ansett det nödvändigt att nu föreslå några särskilda åtgärder från
riksdagens sida i de frågor som revisorerna särskilt lyfter fram. Utskottets
ställningstagande beror till stor del på att de aktuella frågorna kommer att
behandlas närmare i samband med redan framlagda eller aviserade propositioner
på miljöområdet. Detta utesluter givetvis inte att revisorernas granskning kan
utgöra ett allmänt underlag för fortsatta överväganden i försurningsfrågan.

Det internationella miljöarbetet på försurningsområdet

Riksdagens revisorers förslag
I de förändringar som nu är aktuella i fråga om miljöforskningens finansiering
förutsätter revisorerna att regeringen slår vakt om forskning och
forskningskompetens som rör försurningssituationen, inte minst i fråga om de
omtvistade orsakssamband som rör markförsurningen. Revisorerna konstaterar med
tillfredsställelse att de problem med finansieringen av en analys av
baskatjoner, som uppmärksammats under granskningen, nu är på väg att klaras ut.
Revisorerna anser även att landets trovärdighet i internationella sammanhang
förutsätter ett seriöst arbete inom landet med att minska de egna utsläppen. De
problem revisorerna pekar på bör därför åtgärdas i det fortsatta miljöarbetet.

Motionen
Enligt motion Jo23 (mp) yrkande 4 utgör överföringen av miljöforskningen från
Naturvårdsverket till MISTRA (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning) ett hot
mot försurningsforskningen. Motionärerna instämmer i revisorernas uppmaning
till regeringen att slå vakt om forskning och forskningskompetens som rör
försurningssituationen.

Utskottets överväganden
I samband med behandlingen av budgetpropositionen (prop. 1997/98:1
utgiftsområde 20, bet. 1997/98:JoU2) redovisade utskottet att anslaget för
miljö- och kretsloppsforskning utgår fr.o.m. år 1998. I stället kommer
huvuddelen av miljöforskningen att administreras via MISTRA som har till
ändamål att stödja forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö. I
propositionen anförde regeringen att resurserna för miljöforskning totalt sett
har vuxit under de senaste åren trots nedskärningar av i första hand
Naturvårdsverkets miljö- och kretsloppsforskning och Skogs- och jordbrukets
forskningsråds miljörelaterade forskning. De nya resurserna har framför allt
skjutits till av MISTRA och EU, vilket inneburit att forskningen om åtgärder
och lösningar fått större tyngd. Förändringen innebär emellertid också att
statens del av den med näringslivet gemensamt finansierade forskning som
bedrivs av Institutet för vatten- och luftvårdsforskning upphör år 1999.
Regeringen anser att denna forskning är viktig och uttalar i propositionen
därför sin avsikt att följa frågan om den långsiktiga finansieringen av denna
forskning.
Utskottet delar revisorernas uppfattning om försurningen som ett allvarligt
miljöproblem och om dess effekter som både långväga och långsiktiga.
Försurningens orsakssamband är komplexa och olika miljöhot griper in i
varandra. På vissa områden, bl.a. när det gäller markförsurning, är vetenskapen
inte heller enig om orsakssambanden. Försurningsproblemens karaktär medför
därför att det behövs tillförlitliga system för fortlöpande kontroll och
uppföljning av försurningen och dess effekter i olika ekologiska system. Sådana
uppföljningssystem måste också medge långa tidsserier. Regeringens
forskningspolitik på miljöområdet syftar till att omfattningen av de nationella
forskningsresurserna skall upprätthållas på en internationellt sett hög nivå.
Det statsfinansiella läget har emellertid medfört att resurserna måste
utnyttjas så effektivt som möjligt, vilket är bakgrunden till att forskningen
nu har samordnats.
I sammanhanget vill utskottet erinra om den värdering av emissioner från
vägtrafik när det gäller kväveoxider under åren 1980-1995 som på regeringens
uppdrag har utförts av Institutet för vatten- och luftvårdsforskning i
samarbete med Institutionen för trafikteknik vid Lunds tekniska högskola.
Granskningen har gett vid handen att dessa emissioner har minskat med ca 30 %
under perioden och att den nedåtgående emissionskurvan fortsätter under de
närmaste åren. Granskningen har utgjort underlag för den trafikpolitiska
proposition (1997/98:56) som inom kort kommer att överlämnas till riksdagen.
Mot bakgrund av det ovan anförda, och då utskottet förutsätter att regeringen
noga följer frågan om den långsiktiga finansieringen av miljöforskningen,
finner utskottet att revisorernas förslag i denna del bör kunna tillgodoses
utan något särskilt riksdagens uttalande i frågan. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Jo23 (mp) yrkande 4.

Lagstiftningen som styrmedel

Riksdagens revisorers förslag
Revisorerna konstaterar att arbetet med ett miljöproblem av försurningens
karaktär är behäftat med flera svårigheter. Miljöfrågor hanteras inte inom ett
eget politikområde utan skär tvärsöver andra samhällssektorer, där
miljöhänsynen närmast får karaktär av en tillkommande restriktion i de
avvägningar som görs mellan olika intressen. Granskningen visar att denna
restriktion i många fall inte tas på allvar. Miljöintresset behöver därför
stärkas genom att de långsiktiga konsekvenserna av olika handlingsalternativ
tydliggörs.
Revisorerna konstaterar vidare att miljölagstiftningen endast delvis täcker
in de utsläppskällor som rör försurningsproblemet. Denna fråga bör
uppmärksammas när ett förslag till miljöbalk skall behandlas av riksdagen.
Revisorerna konstaterar även att lagstiftningen endast nyttjas i begränsad
utsträckning av rättsvårdande myndigheter vid överträdelser. Det är regeringens
uppgift att kontrollera att rättsvårdande myndigheter beaktar miljön vid
rättstillämpningen. Ett av syftena med en ny miljölagstiftning är också att
göra myndigheternas befogenheter tydliga. Regeringen bör därför - i enlighet
med revisorernas tidigare förslag i fråga om tillsyn - undersöka i vad mån de
brister i länsstyrelsernas tillsyn av tillståndspliktiga anläggningar som har
uppdagats under granskningen är generella. Därtill bör regeringen överväga
behov av åtgärder för att komma till rätta med dessa problem. Därmed övervägs
revisorernas förslag om att underlätta länsstyrelsernas arbete med tillsyn av
tillståndspliktiga anläggningar. Regeringens översyn kan enligt revisorerna
göras i form av ett uppdrag till Naturvårdsverket, som har det övergripande
tillsynsansvaret. Åtgärderna bör övervägas i anslutning till verkets pågående
arbete med informationssamverkan inom miljötillsyns-området. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med en redovisning av resultatet av denna översyn samt
vidtagna åtgärder.

Motionen
Frågan om försurning gentemot kortsiktig ekonomi tas upp i motion Jo23 (mp).
Enligt motionärerna ställs miljöintresset mot olika ekonomiska intressen och
har regelmässigt getts underordnad prioritet i avvägningar inom olika
samhällssektorer. De styrmedel som påverkar avvägningarna bör förändras
(yrkande 1). När det gäller tillsyn enligt miljöskyddslagen finner motionärerna
det märkligt att den av revisorerna redan hösten 1994 efterfrågade granskningen
av tillsynens innebörd och tillämpning ännu inte har redovisats för riksdagen.
Motionärerna förutsätter att Naturvårdsverkets förslag om överföring till
länsstyrelserna av tillsyn av vissa omfattande verksamheter inte läggs till
grund för beslut om den framtida prövningen av miljöfarliga verksamheter
(yrkande 3).

Utskottets överväganden
Som revisorerna konstaterar hanteras miljöfrågor inte inom ett eget politik-
område utan återfinns även inom andra samhällssektorer, där miljöhänsynen
närmast får karaktär av en tillkommande restriktion i de avvägningar som görs
mellan olika intressen. Miljöintresset behöver därför stärkas genom att de
långsiktiga konsekvenserna av olika handlingsalternativ görs tydligare.
Revisorernas granskning har visat på brister i miljölagstiftningen och i
myndigheternas befogenheter. I sammanhanget nämns särskilt länsstyrelsernas
tillsyn av tillståndspliktiga anläggningar. Miljökonsekvensbeskrivningarna har
visat sig otillräckliga och har inte uppfyllt det avsedda syftet. Som
revisorerna anför kan en tydligare reglering av de krav som bör ställas på
miljökonsekvensbeskrivningar bli ett viktigt stöd för miljöhänsyn i det
fortsatta miljövårdsarbetet.
Utskottet behandlar för närvarande regeringens förslag till miljöbalk (prop.
1997/98:45, bet. 1997/98:JoU20). När det gäller länsstyrelsernas prövning av
tillstånd till miljöfarlig verksamhet föreslås denna få fastare former genom
att tillstånden prövas av en självständig och till länsstyrelsen administrativt
knuten prövningsmyndighet. Förfarandet vid länsstyrelsen skall enligt förslaget
anpassas till förfarandet i den miljödomstol som föreslås inrättad. Regeringen
föreslår vidare att kraven på miljökonsekvensbeskrivningar utökas och skärps
och anpassas ytterligare till EG-regler och andra internationella regler. Också
i andra avseenden kommer den nya miljöbalken att få betydelse när det gäller
försurningsarbetet. Det gäller t.ex. bestämmelser om allmänna hänsynsregler,
miljökvalitetsnormer, miljöriskområden och befogenheten för regeringen att
utfärda generella föreskrifter i fråga om miljöfarlig verksamhet.
Enligt utskottets mening kommer de synpunkter och förslag som framförs av
revisorerna att i stor utsträckning bli tillgodosedda med införandet av en
miljöbalk och med den följdlagstiftning som riksdagen i samband därmed kommer
att ta ställning till. När det gäller miljöfrågor av mer övergripande art vill
utskottet hänvisa till den miljöpolitiska proposition som kommer att
presenteras för riksdagen under våren 1998. Revisorernas förslag i denna del
bör således inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
Utskottet vill i anslutning till motion Jo23 (mp) - utöver vad som anförts
ovan - hänvisa till regeringens uttalanden i olika sammanhang om inriktningen
av den ekonomiska politiken och till finansutskottets bedömning i betänkande
1996/97:FiU1. Enligt finansutskottet råder det inget motsatsförhållande mellan
strävan att öka tillväxten och ambitionen att skydda och förbättra miljön. En
hållbar utveckling förutsätter att miljöarbetet får genomslag i alla
samhällssektorer. Våren 1997 behandlade utskottet regeringens skrivelse om en
hållbar utveckling (skr. 1996/97:50, bet. 1996/97:JoU11). I skrivelsen anförde
regeringen att ett centralt mål för tillväxtpolitiken är en varaktigt hög och
ekologiskt långsiktigt hållbar tillväxt. Med det anförda avstyrker utskottet
motion Jo23 (mp) yrkandena 1 och 3 i den mån motionsyrkandena inte kan anses
tillgodosedda.

Ekonomiska styrmedel

Riksdagens revisorers förslag
Revisorerna anser att de positiva erfarenheterna av ekonomiska styrmedel bör
tas till vara. Regeringen bör undersöka om det finns en outnyttjad potential
för ekonomiska styrmedel även på det nationella planet, t.ex. inom
jordbruksområdet, där vidtagna åtgärder ännu inte har lett till minskade
ammoniakutsläpp. Införande av ekonomiska styrmedel i större skala förutsätter
emellertid att andra länder genomför motsvarande förändringar. Revisorerna
erinrar om Skatteväxlingskommitténs bedömning att förutsättningarna för
skatteväxling i ett 15-årsperspektiv är minst lika stora som under 1980- och
1990-talen. En undersökning av möjligheten att öka användningen av ekonomiska
styrmedel kan enligt revisorerna ske i form av ett uppdrag till en inom området
fristående myndighet såsom Sveriges lantbruksuniversitet eller
Naturvårdsverket.

Motionerna
Enligt motion Jo21 (c) bör en utredning tillsättas med uppdrag att utreda hur
ekonomiska styrmedel kan användas för att stärka en kretsloppsanpassning
(yrkande 1). Frågan om skatteväxling mot försurningen tas upp i motion Jo23
(mp) yrkande 2. Motionärerna efterlyser ett omedelbart beslut om skatteväxling
för åren 1998-2000 och därefter principbeslut om fortsatt skatteväxling fram
till år 2010. Beslutet bör omfatta ca 25 miljarder kronor t.o.m. år 2000 och ca
100 miljarder kronor inom 25 år.

Utskottets överväganden
Ekonomiska styrmedel har visat sig effektiva för att hejda och minska miljöhot.
Det kan i dag konstateras att den successivt ökade miljörelateringen av
skattesystemet i vårt land under de senaste årtiondena har bidragit till
uppnåendet av viktiga miljömål. Enligt utskottets mening bör Sverige även
fortsättningsvis vara pådrivande i arbetet för att bekämpa de globala och
regionala miljöhoten. I detta arbete bör de positiva erfarenheterna av
ekonomiska styrmedel tas till vara. Som revisorerna påpekar förutsätter
emellertid införande av ekonomiska styrmedel i större skala att andra länder
genomför motsvarande förändringar. I sitt slutbetänkande Skatter, miljö och
sysselsättning (SOU 1997:11) presenterar Skatteväxlingskommittén ett antal
övergripande principer och rekommendationer för arbetet med ökad
miljörelatering av skattesystemet. Vissa av dessa förslag torde utskottet få
anledning att återkomma till i samband med riksdagens behandling av den
aviserade propositionen om miljöpolitiken.
Utskottet har inte någon annan uppfattning än revisorerna om ekonomiska
styrmedel som effektiva instrument i miljöarbetet. Med hänvisning till det ovan
anförda är utskottet emellertid inte berett att i detta sammanhang särskilt
förorda någon av de åtgärder som föreslås av revisorerna. Förslaget bör i denna
del inte föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Det ovan anförda innebär även att riksdagen avstyrker motionerna Jo21 (c) och
Jo23 (mp) i motsvarande delar. När det gäller skatteväxlingsfrågor bör
tilläggas att riksdagen av formella skäl inte kan fatta beslut som avser år
1998.

Förtydligande av miljömålen

Riksdagens revisorers förslag
Revisorerna har under granskningen konstaterat att det råder skilda
uppfattningar om riksdagens mål att minska ammoniakutsläppen med 25 %.
Osäkerheten gäller främst den geografiska avgränsningen av målet. Denna
osäkerhet framstår som betydelsefull - inte bara principiellt - med hänsyn till
Naturvårdsverkets senaste uppgifter om de geografiska skillnaderna i fråga om
behovet av minskade ammoniakutsläpp, Revisorerna förutsätter att de nya
miljömål som regeringen under våren avser att föreslå riksdagen kommer att bli
mer tydligt definierade.

Motionen
Målet för Sveriges försurningssituation tas upp i motion Jo22 (kd). Regeringen
bör återkomma med förslag som innebär att någon försämring inte bör ske till år
2020 i jämförelse med år 1990 (yrkande 1). Naturvårdsverket bör ges i uppdrag
att årligen kontrollera försurningssituationen (yrkande 2).

Utskottets överväganden
Utskottet har tidigare uttryckt viss kritik mot de nationella miljömålens
utformning och struktur (bet. 1996/97:JoU11). Enligt utskottets mening beror
problemen delvis på oklarheter i fråga om den statsrättsliga och politiska
betydelsen av olika riksdagsbeslut och uttalanden om inriktningen av
miljöarbetet. Målen är inte formulerade utifrån en klar målstruktur, och en rad
odefinierade begrepp har använts i målbeskrivningen. Utskottet ansåg det i
angivna betänkande angeläget att dessa brister i största möjliga utsträckning
rättas till i det fortsatta arbetet och att den miljöpolitiska propositionen
utformas på ett sätt som gör det möjligt för riksdagen att fatta ett konkret
och överskådligt beslut om miljöpolitikens mål och medel.
Utskottet delar således de synpunkter på de nationella miljömålen som förs
fram i revisorernas förslag. I likhet med revisorerna förutsätter utskottet att
de nya miljömål som kommer att föreslås riksdagen i den miljöpolitiska
propositionen får en utformning som överensstämmer med riksdagens och
revisorernas önskemål. Någon särskild riksdagens åtgärd i frågan är därmed inte
påkallad. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo22 (kd) i den mån
motionen inte kan anses tillgodosedd.

Naturvårdsverkets roll

Riksdagens revisorers förslag
Revisorerna anser att Naturvårdsverkets roll behöver förtydligas. Verket är en
tillförlitlig kunskapsförmedlare men har problem med sin pådrivande roll.
Uppgiften som pådrivare är emellertid viktig. Regeringen bör därför se över
verkets instruktion. Det pådrivande momentet bör renodlas genom att det
egentligen orealistiska kravet att verket mer eller mindre skall säkerställa
god miljö och biologisk mångfald tas bort. Enligt revisorerna kan detta krav i
stället ersättas med kravet att verket skall främja en god miljö och biologisk
mångfald eller - helt enkelt - en ekologiskt hållbar utveckling.

Motionen
I motion Jo21 (c) begärs en utredning med syfte att göra en översyn av
Naturvårdsverkets uppdrag och organisation (yrkande 2).

Utskottets överväganden
I ett framgångsrikt miljöarbete har Naturvårdsverket en tongivande roll och är
samtidigt en förutsättning för att kommuner och organisationer skall kunna
arbeta aktivt med miljöfrågor. Utskottet instämmer emellertid i revisorernas
bedömning att Naturvårdsverkets roll behöver diskuteras närmare mot bakgrund
bl.a. av det miljöpolitiska reformarbetet. Införandet av de nya miljömål som
kommer att föreslås i den miljöpolitiska propositionen tillsammans med
införandet av en miljöbalk kommer givetvis att få stor betydelse för
Naturvårdsverkets kommande uppgifter och organisation. Utskottet anser det
lämpligt att avvakta erfarenheterna av de kommande miljöpolitiska besluten och
är således inte berett att föreslå något särskilt riksdagens uttalande om
Naturvårdsverkets framtida roll och om utformningen av en instruktion för
verket. Utskottet har för övrigt inhämtat att verket den 1 januari 1998 på eget
initiativ beslutade om en ny organisation. Organisationen är inriktad på
verkets uppgifter i ett femårsperspektiv och på verkets nyckelroll i de
kommande årens miljöarbete.
Det ovan anförda innebär att utskottet avstyrker motion Jo21 (c) yrkande 2 i
den mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

Kalkning

Motionen
Enligt motion Jo23 (mp) bör kalkningsverksamheten bibehållas och utvidgas
(yrkande 5).

Utskottets ställningstaganden
Det långsiktiga målet med det svenska kalkningsprogrammet skall enligt
utskottets mening vara det nationella intresset att bevara den biologiska
mångfalden och att bibehålla förutsättningarna för utnyttjandet av
naturresurserna i sjöar och vattendrag. Kalkningen innebär därför ett
långsiktigt åtagande, och en långsiktig planering är önskvärd för att
kalkningsverksamheten skall kunna bedrivas effektivt. I sitt betänkande över
statsbudgeten för budgetåret 1998, utgiftsområde 20, redogjorde utskottet
utförligt för det arbete som pågår inom departement och myndigheter när det
gäller kalkningsverksamheten (bet. 1997/98:JoU2). Vidare beslöts, på utskottets
förslag, att ytterligare 20 miljoner kronor skulle tillföras
kalkningsverksamheten. I betänkande 1997/98:JoU9 föreslog utskottet ett
tillkännagivande till regeringen av innebörd att kalkning och åtgärder för att
minska övergödning av sjöar är exempel på åtgärder som måste fortgå i
oförminskad omfattning. Regeringen borde därför i budgetpropositionen för år
1999 lägga fram förslag om medelstilldelning till kalkning som innebär att
verksamheten kan fortgå i oförminskad omfattning i de sjöar och vattendrag som
är av betydelse för fisket och den biologiska mångfalden. Med det anförda
finner utskottet syftet med motion Jo23 (mp) yrkande 5 i allt väsentligt
tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande det internationella miljöarbetet på
försurningsområdet
att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag i motsvarande del och motion
1997/98:Jo23 yrkande 4,
res. 1 (mp)
2. beträffande lagstiftningen som styrmedel
att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag i motsvarande del och motion
1997/98:Jo23 yrkandena 1 och 3,
3. beträffande ekonomiska styrmedel
att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag i motsvarande del och
motionerna 1997/98:Jo21 yrkande 1 och 1997/98:Jo23 yrkande 2,
res. 2 (c)
res. 3 (mp)
4. beträffande förtydligande av miljömålen
att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag i motsvarande del och motion
1997/98:Jo22,
5. beträffande Naturvårdsverkets roll
att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag i motsvarande del och motion
1997/98:Jo21 yrkande 2,
res. 4 (m, c, fp)
6. beträffande Riksdagens revisorers förslag i övrigt
att riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag i de delar som ej omfattas
av utskottets hemställan ovan,
7. beträffande kalkning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo23 yrkande 5.

Stockholm den 3 mars 1998

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson
(m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s),
Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine
Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun
Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Michael Hagberg (s).

Reservationer

1. Det internationella miljöarbetet på försurningsområdet (mom. 1)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
I sina slutsatser uppmärksammar revisorerna försurningsforskningens allvarliga
situation. De förändringar som nu genomförs när det gäller miljöforskningen,
dvs. överföring av ansvaret för forskningen från Naturvårdsverket till
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA), utgör ett hot mot
försurningsforskningen, inte minst i fråga om markförsurningen. Jag instämmer i
revisorernas uppmaning till regeringen att slå vakt om forskning och
forskningskompetens som rör försurningen.
Detta bör riksdagen, med anledning av revisorernas förslag och motion Jo23 (mp)
yrkande 4, som sin mening ge regeringen till känna.
Jag anser att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande det internationella miljöarbetet på försurningsområdet
att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag i motsvarande del
och motion 1997/98:Jo23 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts,

2. Ekonomiska styrmedel (mom. 3)
Lennart Daléus (c) och Lennart Brunander (c) anför:
I sitt förslag diskuterar revisorerna de positiva effekterna av ekonomiska
styrmedel och erinrar om Skatteväxlingskommitténs bedömning att
förutsättningarna för skatteväxling i ett 15-årsperspektiv är minst lika stora
i dag som under 1980- och 1990-talen (SOU 1997:11). Skatteväxlingskommittén
konstaterade vidare att det bör utredas ytterligare hur ekonomiska styrmedel
kan användas och utvecklas i syfte att förstärka en kretsloppsanpassning.
Revisorerna gör en liknande bedömning. Vi delar denna uppfattning. Regeringen
bör således skyndsamt tillsätta en utredning med uppdrag att utreda möjligheten
att med ekonomiska styrmedel stärka en kretsloppsanpassning.
Detta bör riksdagen, med anledning av revisorernas förslag och motion Jo21 (c)
yrkande 1, som sin mening ge regeringen till känna.
Vi anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande ekonomiska styrmedel
att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag i motsvarande del
och motion 1997/98:Jo21 yrkande 1 och med avslag på motion 1997/98:Jo23
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

3. Ekonomiska styrmedel (mom. 3)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Till skillnad från revisorerna anser jag att grön skatteväxling är en
förutsättning för att åstadkomma en bred lösning när det gäller de små och
diffusa försurande utsläppen. Eftersom merparten av dessa utsläpp är relaterade
till någon form av energianvändning är följaktligen energibeskattning ett
utomordentligt viktigt styrmedel för att komma till rätta med dessa utsläpp.
En grön skatteväxling innebär förenklat att höjda skatter på energi, råvaror
och utsläpp växlas mot sänkta skatter på arbete. Enligt min mening är
skatteväxling ett mycket betydelsefullt styrmedel för att åstadkomma en
genomgripande och långsiktig omvandling av samhället mot ett ekologiskt
hållbart kretsloppssamhälle. För att detta skall kunna ske så effektivt som
möjligt behöver samhällets aktörer, dvs. företag och hushåll, tydliga och
långsiktiga politiska beslut som anger färdriktningen. Riksdagen bör därför
redan nu fatta bindande beslut om skatteväxling av ca 25 miljarder kronor för
åren 1999-2000 och principbeslut om skatteväxling av ytterligare ca 100
miljarder inom 15 år. Regeringen bör lägga fram de förslag om
skattelagstiftning som erfordras.
Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo23 (mp) yrkande 2, som sin
mening ge regeringen till känna.
Jag anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande ekonomiska styrmedel
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo23 yrkande 2 och med avslag på
Riksdagens revisorers förslag i motsvarande del och motion 1997/98:Jo21
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

4. Naturvårdsverkets roll (mom. 5)
Lennart Daléus (c), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),
Eva Eriksson (fp), Eva Björne (m) och Lennart Brunander (c) anför:
Revisorerna anser att Naturvårdsverkets roll behöver förtydligas. Verket är en
tillförlitlig kunskapsförmedlare men har problem med sin pådrivande roll.
Uppgiften att vara pådrivande är emellertid viktig. Det pådrivande momentet bör
renodlas genom att det egentligen orealistiska kravet att verket mer eller
mindre skall säkerställa en god miljö och biologisk mångfald tas bort. I
stället kan detta krav ersättas med kravet att verket skall främja en god miljö
och biologisk mångfald eller, helt enkelt, en ekologiskt hållbar utveckling. Vi
instämmer i revisorernas slutsatser. Det finns således behov av en
förutsättningslös genomgång av Naturvårdsverkets uppdrag och organisation med
syfte att säkerställa ett så effektivt miljöarbete som möjligt och en effektiv
användning av verkets medel. Regeringen bör därför snarast tillsätta en
utredning med denna uppgift.
Detta bör riksdagen, med anledning av revisorernas förslag och motion Jo21 (c)
yrkande 2, som sin mening ge regeringen till känna.
Vi anser att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande Naturvårdsverkets roll
att riksdagen med anledning av Riksdagens revisorers förslag i motsvarande del
och motion 1997/98:Jo21 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts,

Särskilt yttrande

Kalkning
Gudrun Lindvall (mp) anför:
I betänkandet behandlas ett antal yrkanden som har avstyrkts av utskottet och
där Miljöpartiet de gröna inte har reserverat sig. Vi vill dock framhålla
följande:

1 Försurningen fortfarande ett hot
Trots att försurningen under 30 år har varit ett känt miljöproblem är den
fortfarande ett hot mot den svenska naturen. Det sura nedfallet påverkar, både
direkt och indirekt, på flera sätt det biologiska livet. Ett allt lägre pH
medför att metaller, t.ex. aluminium, lakas ut i de svenska skogsjordarna.
Detta leder inte bara till att de biologiska förutsättningarna i skogsmarken
förändras, t.ex. genom allt mindre mykhorriza i marken, utan metallutlakningen
till sjöar och vattendrag påverkar, liksom försurningen i sig, det biologiska
livet i vattnen. Många arter är mycket känsliga för pH-förändringar och
metaller och hotas därför till sin existens av försurningen. Döda sjöar är
fortfarande vanligt förekommande, framför allt i västra Sverige, och utan
kalkning finns det risk för att allt fler sjöar och vattendrag förlorar den
biologiska mångfald regeringen säger sig vilja värna.
Riksdagens revisorer har i det aktuella förslaget redovisat ett i huvudsak
mycket gediget arbete som sätter fingret på de väsentliga problemen med dagens
miljövårdsarbete för att motverka försurning. Invändningar mot förslaget kan
främst riktas mot de i flera fall otillräckliga åtgärder som revisorerna
förespråkar för att avhjälpa problemen. Eftersom vi förutsätter att
problematiken kommer att behandlas i regeringens proposition om miljöpolitiken
som utlovats till våren 1998 har vi valt att spara många av våra synpunkter och
förslag till åtgärder till detta tillfälle. Vi vill nu dock framhålla följande.

2 Miljöbalken - ett verktyg mot försurning
Som revisorerna påpekar innehåller det förslag till miljöbalk som regeringen,
Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet har enats om vissa förbättringar som i
framtiden kommer att bidra till att stärka arbetet mot försurningen.
Det gäller för det första miljöbalkens skärpta regler för
miljökonsekvensbeskrivningarnas (MKB) tillämpning och innehåll. Det blir med
den nya, betydligt utförligare regleringen av tillämpning och inte minst
innehåll i MKB svårare att ?fuska över? miljöhänsyn i bl.a.
exploateringsföretag.
Miljöbalken bidrar också med ett helt nytt instrument i arbetet mot
försurning, nämligen miljökvalitetsnormer. Med miljökvalitetsnormer i den
föreslagna miljöbalken ges regeringen möjlighet att införa miljökvalitetsnormer
för en region eller för hela landet. Miljökvalitetsnormer kan ta sikte på just
det som är nödvändigt för att stoppa fortsatt försurning, dvs. att begränsa
halter av förorenande gaser i luften. Normerna kan också uttryckas som
förekomst av organism i vatten, t. ex. insektslarver som är ypperliga
indikatorer på miljötillståndet vad beträffar försurning. Rätt använda kan
miljökvalitetsnormer bli ett mycket verksamt verktyg i arbetet mot
försurningen.

3 Kalkningsverksamheten
Anslaget till kalkning har sjunkit stadigt under de senaste åren. Nu har
regeringen satt ner foten och bestämt att nivån framöver skall ligga på 140
miljoner kronor per år. Eftersom utgiftsprognosen för år 1997 är nästan 178
miljoner kronor - det finns medel reserverade - är även detta en minskning
jämfört med tidigare. Enligt vår bedömning är 140 miljoner kronor per år en
alltför låg nivå för att skapa ekologisk hållbarhet och säkra den biologiska
mångfalden.
Kalkning är ett effektivt och nödvändigt medel för att skydda många djur och
växter som är känsliga för låga pH-värden. Minskar kalkningen riskerar många
arter som ArtDatabanken i Uppsala fört upp på sin lista över hotade arter att
försvinna.
Miljöpartiet de gröna anser att kalkningsverksamheten måste fortsätta och
utvidgas, vilket inte är möjligt med den nivå man nu valt. Vi anser att
verksamheten måste utökas och att fler sjöar och vattendrag än i dag skall
kalkas. För närvarande är endast 45 % av de sjöar som är i behov av kalkning
föremål för sådana insatser. Så länge försurningen är en realitet och hotar
många arter för vilka antalet biotoper hela tiden minskar måste kalkningen
fortsätta och utökas.
Eftersom detta framför allt är en budgetfråga avser vi att återkomma i andra
sammanhang.