Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet

Betänkande 1997/98:JoU8

Jordbruksutskottets betänkande 1997/98:JOU08

Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
JoU8

Sammanfattning

Utskottet behandlar här en proposition som innebär att företag som omfattas av
1995 års årsredovisningslag samt vissa andra företag skall lämna upplysningar
om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Som förutsättning gäller bl.a.
att verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
miljöskyddslagen. Syftet med regeringens förslag är att årsredovisningens
förvaltningsberättelse i större utsträckning än i dag skall innehålla
miljörelaterad information. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
1999 och tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast
efter den 31 december 1998. Lagutskottet har avgett yttrande i ärendet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker tre följdmotioner (m,
v, mp).
Till betänkandet fogas fyra reservationer och två särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i proposition 1996/97:167 att
riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),
2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag,
3. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsbolag.

Propositionens huvudsakliga innehåll
En av förutsättningarna för att företag, enskilda m.fl. skall kunna delta i
arbetet för en hållbar utveckling är tillgång till öppen, lättillgänglig och
kvalitetsgaranterad information som beskriver företagens miljöpåverkan. I
propositionen lämnas förslag om att sådana företag som omfattas av 1995 års
årsredovisningslag och de särskilda årsredovisningslagarna för kreditinstitut
och värdepappersbolag respektive för försäkringsföretag skall lämna
upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön under förutsättning
att företagen - eller i koncernen ingående företag - bedriver tillstånds- eller
anmälningspliktig verksamhet enligt miljöskyddslagen (1969:387). Syftet är att
årsredovisningens förvaltningsberättelse i större utsträckning än i dag skall
innehålla miljörelaterad information.
Lagrådet har avgett yttrande över lagförslagen.
Lagförslagen bifogas som bilaga 2 till detta betänkande.

Motionerna

1997/98:Jo1 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag i enlighet med vad som angivits i motionen.
1997/98:Jo2 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar anta regeringens förslag till ändring av 6 kap. 1 §
årsredovisningslagen med sådan ändring att även sådan miljöpåverkan som följer
av användningen av produkter som har tillverkats i verksamheten omfattas av
upplysningskravet,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om miljöredovisning i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Jo3 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att det särskilda upplysningskravet i
förvaltningsberättelsen skall gälla alla företag,
2. att riksdagen beslutar att kravet på information skall omfatta allt som
rör företagets miljöpåverkan,
3. att riksdagen beslutar att miljöredovisningen även skall omfatta den inre
miljön,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsningar på miljöutbildning för de ekonomiska revisorerna.

Yttrande
Lagutskottet har avgett yttrande till jordbruksutskottet över lagförslagen och
de med anledning av propositionen väckta motionerna.
Yttrandet bifogas till detta betänkande som bilaga 1.

Utskottet

Miljörelaterad information om vissa företag

Propositionen
Regeringens förslag syftar i första hand till att förbättra den finansiella
information som sammanhänger med företagens miljöpåverkan. I ett inledande
avsnitt anförs att Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett föregångsland
för en ekologiskt hållbar utveckling. Ett miljöanpassat näringsliv är en
förutsättning för ett ekologiskt hållbart samhälle, varför regeringen på olika
sätt avser att underlätta och stimulera utvecklingen av ett sådant näringsliv.
Propositionen innehåller också några beskrivande avsnitt om styrmedel i
miljöpolitiken och om begreppet miljöredovisning m.m.
I propositionen anförs att företagens förvaltningsberättelser liksom hittills
skall innehålla miljöanknuten information i den mån informationen är av
betydelse för bedömningen av ett bolags verksamhet, ställning och resultat och
dess utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter. Därutöver föreslår regeringen
att det införs ett särskilt upplysningskrav för sådana bolag som är tillstånds-
eller anmälningspliktiga enligt miljöskyddslagen (1969:387). Upplysningskravet
omfattar verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Regeringen föreslår att
skyldigheten att införa miljörelaterad information skall införas även i de
särskilda årsredovisningslagarna för kreditinstitut och värdepappersbolag
respektive för försäkringsföretag. Enligt regeringen är särskild information
med miljöanknytning av intresse även i finansiella företag.
Propositionen innehåller i övrigt bedömningar om ett system för spridning av
företagens frivilliga miljöinformation. Denna information bör underlättas och
anslutning till systemen uppmuntras genom olika åtgärder (prop. s. 22). Det bör
enligt propositionen utredas om och hur verksamhetsutövare kan stimuleras att
ta ett utökat egenansvar för miljöarbetet genom någon form av premiering.

Motionerna
I motion Jo1 (m) yrkas avslag på regeringens förslag. Motionärerna erinrar om
att många företag redan nu avger miljöredovisningar och deltar i EMAS-systemet
för frivillig miljöstyrning. En fortsatt utveckling av den frivilliga
miljöinformationen, med hänsyn till kraven från kunder, finansiärer och den
egna affärsverksamheten, är att föredra framför en lagstadgad skyldighet, som
ökar den redan tunga bördan av formella regleringar av företagen.
I motion Jo2 (mp) yrkas att miljöredovisningen även skall innefatta sådan
miljöpåverkan som följer av användningen av produkter som tillverkats i
verksamheten (yrkande 1). Miljöarbetet kan inte enbart fokuseras på det som
kommer ur avloppsrör och skorstenar. Tillverkare och andra måste redovisa en
livscykelspecifikation för de varor som produceras, med redovisning av
produkternas påverkan på miljön och avfallsfrågorna. Först då kan en
verksamhets totala miljöbelastning bli synlig. Enligt yrkande 2 i motionen bör
en utredning tillsättas som lämnar förslag om en utvidgad miljöredovisning.
Motionärerna anför att det råder en total begreppsförvirring om
miljöredovisningar, miljörevision och miljörevisorer. Dessa oklarheter bör
klaras ut. Den föreslagna utredningen bör därutöver bl.a. utgå från att alla
näringsidkare har ett ansvar för att redovisa sin miljöpåverkan. Redovisningen
bör omfatta vad som kommer in i företaget av råvaror, ämnen, produkter m.m.,
energiåtgång för tillverkningsprocessen, utsläpp från verksamheten,
avfallshanteringen och producentansvaret för den färdiga produkten. Utbildade
miljörevisorer skall granska företagens miljöredovisningar, som skall finnas
tillgängliga för allmänheten.
Enligt motion Jo3 (v) bör upplysningskravet avse alla företag (yrkande 1).
Upplysningskravet bör utvidgas och omfatta även verksamhetens påverkan på den
inre miljön (yrkande 3). Ur ett kretsloppsperspektiv är det viktigt att
kunderna kan få information om miljöpåverkan i hela verksamhetsprocessen.
Information skall därför lämnas om t.ex. varifrån råvarorna kommer, hur de
transporteras och hur de uttjänta produkterna tas till vara (yrkande 2). För
att möjliggöra en bra miljörevision är det viktigt att satsa på
kompetensutveckling för de ekonomiska revisorerna (yrkande 4).

Utskottets överväganden
Lagutskottet har i sitt yttrande utförligt redovisat de lagar som gäller på
redovisningsområdet. Lagstiftningen är både omfattande och splittrad. De
redovisade bestämmelserna utgör en ramlagstiftning som kompletteras av annan
normbildning. Detta kommer till uttryck genom hänvisningar till god
redovisningssed. Uttalanden från normgivande organ på redovisningsområdet såsom
Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet är i praktiken bestämmande för vad som
är att anse som god redovisningssed. Lagutskottet hänvisar vidare till
bestämmelserna i miljöskyddslagen (1969:387) om miljörapportering.
Lagutskottet anser att det kan anföras skäl både för och emot den föreslagna
lagstiftningen. Framför allt kan det ifrågasättas om ett tillägg till
förvaltningsberättelsens innehåll i realiteten tillför lagstiftningen något
väsentligt nytt vad gäller företagens uppgiftsskyldighet. Av 6 kap. 1 § i 1995
års årsredovisningslag följer redan nu att företag skall upplysa om bl.a.
väsentliga händelser och viktiga förhållanden. Den föreslagna kompletteringen
med ett särskilt krav på miljöanknuten information måste emellertid ses som en
tydlig markering av den vikt som bör fästas vid miljöfrågor och intresset av
att dessa lyfts fram i årsredovisningarna. Enligt lagutskottet överdriver
motionärerna i motion Jo1 de negativa konsekvenserna av förslaget, och den
omständigheten att endast vissa företag kommer att omfattas av den utvidgade
redovisningsskyldigheten utgör inte tillräckliga skäl att förslaget inte skall
genomföras. Ett lagstadgat upplysningskrav kan, tvärtemot vad motionärerna
synes mena, uppmuntra den pågående utvecklingen på miljöredovisningsområdet och
dessutom fungera som ett avstamp för den fortsatta utvecklingen. Lagutskottet
förordar sammanfattningsvis att lagstiftningen genomförs och att motion Jo1
avstyrks.
Jordbruksutskottet ansluter sig till lagutskottets bedömning. I likhet med
regeringen anser utskottet att ett miljöanpassat näringsliv är en av
förutsättningarna för ett ekologiskt hållbart samhälle. Att förbättra den
miljörelaterade informationen om företagen är i sin tur en viktig förutsättning
för att miljöanpassningen skall kunna komma till stånd. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag att det i årsredovisningslagen införs ett särskilt
upplysningskrav för sådana bolag som är tillstånds- eller anmälningspliktiga
enligt miljöskyddslagen. Upplysningskravet omfattar verksamhetens påverkan på
den yttre miljön. Utskottet tillstyrker även förslagen om ändringar i de
särskilda lagarna om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt
i försäkringsföretag. Därmed avstyrker utskottet motion Jo1 (m).
I anslutning till övriga följdmotioner konstaterar lagutskottet att dessa
innefattar krav på mycket långtgående upplysningar i förvaltningsberättelserna
och en i förhållande till regeringens förslag väsentlig utvidgning vad gäller
de företag som skall omfattas av informationsskyldigheten. Därvid måste enligt
lagutskottet beaktas att redovisningslagstiftningen primärt har helt andra
syften än att värna miljön, och fråga uppkommer om det över huvud taget är
möjligt att inom årsredovisningslagstiftningens nuvarande ramar införa sådana
regler som motionärerna avser. Vidare föreligger betydande svårigheter att utan
närmare underlag överblicka alla de konsekvenser som ett så omfattande
informationskrav som föreslås i motionerna skulle medföra, inte minst för små
företag och enskilda näringsidkare. Det påpekas att förvaltningsberättelserna
är föremål för revision och att särskild försiktighet bör iakttas när det
gäller att införa krav på upplysningar avseende ämnesområden som kan sägas
ligga utanför eller i vart fall i utkanten av revisorernas normala
kompetensområde. Lagutskottet anser vidare att en utökad informationsplikt
avseende miljömässiga aspekter för närvarande bör begränsas till sådan
miljöpåverkan som är en direkt och naturlig följd av företagets verksamhet.
Jordbruksutskottet ansluter sig också i dessa avseenden till lagutskottets
bedömning. Som framgår av yttrandet skulle förslaget i motion Jo3 om att
upplysningskravet skall gälla ?alla företag? få mycket långtgående, för att
inte säga orimliga, konsekvenser. Till en början bör framhållas att begreppet
företag eller näringsidkare, såsom det definieras i viss lagstiftning, är ett
synnerligen omfattande begrepp. I begreppet torde inrymmas alla fysiska och
juridiska personer som bedriver någon form av ekonomisk eller kommersiell
verksamhet. Bestämmelserna i årsredovisningslagen däremot är begränsade till
aktiebolag och handelsbolag. Redan av detta skäl är det olämpligt att i
årsredovisningslagen införa krav på miljöredovisning som omfattar samtliga
företag.
Utskottet vill vidare erinra om att årsredovisningslagen innehåller
bestämmelser om bl.a. offentliggörande av årsredovisningen, om överlämnande av
redovisningen för granskning till revisorer och om ingivande av handlingarna
till registreringsmyndigheten, i detta fall Patent- och registreringsverket. I
ett system med obligatorisk miljöredovisning för samtliga företag enligt det
aktuella motionsyrkandet uppstår frågan - som ej berörs i motionen - om även
t.ex. småföretag och enskilda näringsidkare skall vara underkastade ovannämnda
regler eller om någon typ av särlösning skall utarbetas. Enligt utskottets
mening vore det å ena sidan knappast meningsfullt att avkräva samtliga företag
en miljöredovisning om det inte samtidigt inrättas ett system för granskning
och revision eller åtminstone registrering av dessa redovisningar, vilket t.ex.
skulle göra det möjligt för allmänheten att ta del av redovisningarna. Med
motionärernas förslag skulle å andra sidan ett mycket stort antal
miljöredovisningar endast innehålla ett konstaterande av det berörda företaget
att detta inte bedriver någon som helst verksamhet som påverkar miljön.
Utskottet kan för sin del inte se några fördelar vare sig från allmän eller
enskild synpunkt med ett sådant system som avses i motion Jo3.
Det bör tilläggas att förteckningen i miljöskyddsförordningen (1989:364) över
de tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheterna omfattar ett mycket stort
antal företagstyper. Också med den utformning regeringens förslag erhållit får
således de nya bestämmelserna en stor räckvidd.
Som framgår av det anförda bör riksdagen avslå yrkande 1 i motion Jo3 (v).
Utskottet delar regeringens och lagutskottets slutsatser att upplysningskravet
inte bör avse miljöpåverkan av de produkter som tillverkats i verksamheten.
Nyttan av informationen måste givetvis vägas mot kostnaden att ta fram den.
Därmed avstyrks förslaget om ändring av 6 kap. 1 § årsredovisningslagen i
motion Jo2 (mp) yrkande 1.
Några yrkanden i övrigt i v- och mp-motionerna går bl.a. ut på att
upplysningskravet bör omfatta allt som ingår i tillverkningsprocessen, från
råvara till avfall. Utskottet har i princip inget att invända mot tanken att
den miljörelaterade informationen på sikt utvidgas till att omfatta hela
kretsloppet av råvaror, tillverkning och avfallshantering m.m. En sådan
utveckling skulle ligga väl i linje med riksdagens ställningstaganden i fråga
om en fortlöpande utvidgning av producentansvaret för varor och produkter
(jämför t.ex. 1997/88:JoU7). Utskottet anser dock inte att det redan nu finns
anledning att i mer preciserade termer ta ställning i denna fråga. I sedvanlig
ordning bör riksdagen avvakta ikraftträdandet och en tids erfarenheter av det
upplysningskrav som införs innan man går vidare med överväganden om en
eventuell utvidgning av upplysningskravet. Utskottet konstaterar att
lagutskottet instämmer i några synpunkter i motion Jo2 (mp) om den förvirring
som råder i fråga om vissa begrepp, såsom miljöredovisning, miljörevision och
miljörevisorer. Därvid kan noteras att regeringen har för avsikt att senare
återkomma med förslag till åtgärder med syfte att stödja en öppen,
lättillgänglig och kvalitetsgaranterad miljöinformation. Utskottet avstyrker
med det anförda motionerna Jo2 (mp) yrkande 2 och Jo3 (v) yrkande 2.
I anslutning till yrkande 3 i motion Jo3 (v) bör framhållas att
arbetsmiljölagen (1977:1160) innehåller bestämmelser om arbetsgivarens
skyldigheter i fråga om dokumentering av arbetsmiljön och upplysningar till
arbetstagarna angående de risker som kan vara förbundna med arbetet. Motionen
avstyrks i denna del i den mån den ej är tillgodosedd med det anförda.
I anslutning till motion Jo3 (v) yrkande 4 erinrar utskottet om att
regeringen i skrivelse 1997/98:13 Ekologisk hållbarhet lämnar en ganska
utförlig redovisning av sin syn på utbildning och kunskap såsom avgörande
faktorer för att främja en ekologiskt hållbar utveckling och förbättra
människors förmåga att lösa miljö- och utvecklingsfrågor. Universitet och
högskolor har en viktig roll i detta sammanhang. Lagutskottet påpekar i detta
avseende att remissvaren från revisorsorganisationerna över
Redovisningskommitténs betänkande (SOU 1996:157) inte gett uttryck för några
farhågor beträffande revisorernas möjligheter att anpassa revisionsinsatsen
till en miljörelaterad information i enlighet med regeringens förslag.
Lagutskottet förutsätter att revisorerna, när de ställs inför granskningar av
miljöredovisningar, kompletterar sin kompetens i den omfattning som deras
uppdrag kräver. Jordbruksutskottet instämmer i dessa uttalanden och utgår från
att motionärernas önskemål kan tillgodoses utan något särskilt uttalande av
riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslagen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1997/98:Jo1, 1997/98:Jo2 yrkande 1 och 1997/98:Jo3 yrkande 1
a) antar förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),
b) antar förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,
c) antar förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag,
res. 1 (m)
res. 2 (v)
res. 3 (mp)
2. beträffande information om företagets inre miljö
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo3 yrkande 3,
3. beträffande utredning om en utvidgad miljöredovisning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo2 yrkande 2 och 1997/98:
Jo3 yrkande 2,
res. 4 (v, mp)
4. beträffande miljöutbildning för revisorer
att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo3 yrkande 4.

Stockholm den 4 november 1997

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m),
Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp),
Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Eva Björne (m), Gudrun
Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Berndt Sköldestig (s).

Reservationer

1. Lagförslagen (mom. 1)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ?Jord-
bruksutskottet ansluter? och slutar med ?Jo 1 (m)? bort ha följande lydelse:
Jordbruksutskottet har självfallet ingen erinran mot att miljöredovisning och
miljöinformation i näringslivet kommer till stånd i ökad utsträckning. Vid ett
ställningstagande till det nu aktuella lagförslaget måste emellertid beaktas
att redovisningslagstiftningen har helt andra syften än att värna miljön och
att nuvarande regler i huvudsak tillgodoser rimliga krav på
informationslämnande från de mest miljöpåverkande företagen vars finansiella
risker kan anses ligga i verksamhetens miljöpåverkan. Utskottet anser därför
att ytterligare lagregler, som tvingar företag att lämna miljörelaterad
information som en del av den finansiella redovisningen, närmast är av
symbolkaraktär.
Därtill kommer att det inte går att bortse från att de föreslagna reglerna
kan få negativa effekter genom att de dämpar den pågående utvecklingen när det
gäller de frivilliga miljöredovisningarna. Allt fler företag ger numera varje
år ut särskilda miljöredovisningar där företagens miljöprogram och
miljöpåverkan presenteras i en långt vidare omfattning än vad det nu
föreliggande lagförslaget kräver. Om riksdagen nu lagstiftar kan denna positiva
utveckling dämpas genom att lagens krav kommer att uppfattas som norm inte bara
för de redovisningspliktiga företagen utan även för andra.
Den föreslagna regleringen kan inte heller undanröja de brister som i dag
finns när det gäller möjligheten att jämföra olika företags miljöredovisningar.
Vidare bör noteras att det framlagda lagförslaget är ofullkomligt genom att det
endast avser företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig
verksamhet enligt miljöskyddslagen. Några garantier för att miljöredovisningar
kommer till stånd i samtliga fall där sådana redovisningar kan vara motiverade
skapas således inte. Däremot skulle kreditinstitut, värdepappersbolag och
försäkringsföretag, där det praktiska behovet av miljöredovisningar måste vara
ytterst begränsat, komma att omfattas av upplysningskravet. Bristerna i
förevarande lagförslag illustreras omedvetet väl i motionerna 1997/98:Jo2 och
1997/98:Jo3.
Enligt utskottets mening kan slutligen ifrågasättas om det är lämpligt att
vidta lagstiftningsåtgärder enligt det nu föreliggande förslaget med
utgångspunkt i en miljöskyddsreglering som kan komma att upphävas inom kort.
Regeringen har nämligen i den till Lagrådet i våras överlämnade remissen med
förslag till miljöbalk föreslagit att bestämmelserna i den nuvarande
miljöskyddslagen, inklusive de som bestämmer begreppet miljöfarlig verksamhet,
skall överflyttas till den nya balken. Utskottet anser det mer naturligt att
avvakta den vidare behandlingen av miljöbalksförslaget och i anslutning därtill
göra förnyade överväganden i miljöredovisningsfrågan.
Sammantaget anser utskottet att det föreliggande lagförslaget inte bör
genomföras. Ställningstagandet innebär att utskottet förordar bifall till
motion 1997/98:Jo1 och avslag på motionerna 1997/98:Jo2 och 1997/98:Jo3 i
berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande lagförslagen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Jo1 avslår de av regeringen
framlagda lagförslagen samt motionerna 1997/98:Jo2 yrkande 1 och
1997/98:Jo3 yrkande 1,

2. Lagförslagen (mom. 1)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ?Jord-
bruksutskottet ansluter? och slutar med ?Jo3 (v)? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Jo3 att informationsplikten bör
utsträckas till att omfatta alla företag. Det innebär att alla fysiska och
juridiska personer som driver någon form av ekonomisk eller kommersiell
verksamhet skall avge miljöredovisning. Enligt utskottets mening är det viktigt
att alla näringsidkare oberoende av företagets storlek och verksamhet
reflekterar och i årsredovisningshandlingarna beskriver företagets
miljöpåverkan. För företag med en verksamhet som inte kan anses vara
miljöbelastande torde en sådan skyldighet inte medföra något mer omfattande
merarbete. I ett stort antal fall kommer således miljöredovisningen att
utformas som ett intyg eller en försäkran att det aktuella
företaget/näringsidkaren inte bedrivit någon miljöpåverkande verksamhet. Det
bör ankomma på regeringen att överväga hur dessa redovisningar skall granskas
och kontrolleras och hållas tillgängliga för allmänheten. Utskottet kan tills
vidare godta att de av regeringen föreslagna lagändringarna genomförs.
Regeringen bör snarast återkomma med förslag om en utvidgad
miljöredovisningsskyldighet enligt motion Jo3 yrkande 1. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande lagförslagen
att riksdagen dels antar de av regeringen framlagda lagförslagen och avslår
motionerna 1997/98:Jo1 och 1997/98:Jo2 yrkande 1, dels med anledning av
motion 1997/98:Jo3 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Lagförslagen (mom. 1)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Utskottet
delar? och slutar med ?yrkande 1? bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion Jo2 (mp) anser utskottet att
lagförslaget är alltför snävt utformat och att redovisningsskyldigheten bör
omfatta även miljöpåverkan av de produkter som det berörda företaget
tillverkar. Miljöarbetet kan inte enbart fokuseras på det som kommer ut ur
avloppsrör och skorstenar. Därför måste tillverkare och andra redovisa en
livscykelspecifikation för de varor som produceras. I en sådan skall
produkternas påverkan på miljön redovisas. Här skall också finnas redovisat hur
varan skall återvinnas/destrueras och hur detta påverkar miljön. Först då kan
en verksamhets totala miljöbelastning bli synlig. Utskottet godtar tills vidare
regeringens lagförslag och förordar att regeringen senast i samband med
förslaget till miljöbalk återkommer med förslag om utvidgning av
upplysningsskyldigheten i enlighet med motion Jo2 yrkande 1. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande lagförslagen
att riksdagen dels antar de av regeringen framlagda lagförslagen och avslår
motionerna 1997/98:Jo1 och 1997/98:Jo3 yrkande 1, dels med anledning av
motion 1997/98:Jo2 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Utredning om en utvidgad miljöredovisning m.m. (mom. 3)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Några yrkanden?
och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:
Som anförts i motion Jo2 (mp) måste frågan om hur ett företag förhållit sig
till det sedan flera år gällande producentansvaret ovillkorligen höra till
sådana upplysningar som bör tas upp i en miljöredovisning, särskilt med hänsyn
till att eventuella underlåtenheter i detta avseende kan medföra avsevärda
ekonomiska krav på företaget. Också ur ett kretsloppsperspektiv är det viktigt
att exempelvis företagets kunder får information om miljöpåverkan i hela
verksamhetsprocessen (råvaror, ämnen, produkter, energiåtgång, utsläpp,
avfallshantering och producentansvar för den färdiga produkten). Utbildade
miljörevisorer bör granska företagens miljöredovisningar, som bör finnas
tillgängliga för allmänheten. Utskottet ansluter sig med det anförda också
till kraven i motion Jo3 (v) att miljöredovisningen bör innehålla information
om t.ex. varifrån råvarorna kommer, hur de transporteras och hur de uttjänta
produkterna tas till vara. Riksdagen bör med anledning av motionerna Jo2 (mp)
yrkande 2 och Jo3 (v) yrkande 2 begära utredning om en utvidgad
miljöredovisning i enlighet med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande utredning om en utvidgad miljöredovisning m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo2 yrkande 2 och 1997/98:Jo3
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Information om företagets inre miljö
Maggi Mikaelsson (v) anför:
Utskottsmajoriteten har avslagit motionsyrkandet om att en miljöredovisning
också skall innehålla en redovisning om vilka åtgärder som har vidtagits för
att minimera negativ miljöpåverkan på arbetsplatsen och för de anställda.
Motiveringen är att arbetsmiljölagen innehåller bestämmelser om arbetsgivarens
skyldigheter i fråga om dokumentering av arbetsmiljön och upplysningar till
arbetstagarna angående de risker som kan vara förbundna med arbetet. Den
senaste tidens diskussion om miljöskandalen i Hallandsås har med önskvärd
tydlighet visat att arbetsmiljölagen inte räckt till. Då propositionens syfte
är att företagens årsredovisningar i större utsträckning än i dag skall
innehålla miljörelaterad information borde även en redovisning av miljöåtgärder
i den inre miljön vara relevant. Jag avstår dock från att nu reservera mig.

2. Miljöutbildning för revisorer
Maggi Mikaelsson (v) anför:
Utskottsmajoriteten förutsätter liksom lagutskottets majoritet i sitt yttrande
att revisorerna, när de ställs inför granskning av miljöredovisningar,
kompletterar sin kompetens i den omfattning som deras uppdrag kräver. I
motionen ifrågasätts om detta kan förväntas ske med automatik. Jag menar att
det måste skapas förutsättningar för nödvändig kompetensutveckling på
miljöområdet för de ekonomiska revisorerna. Eftersom de utökade kraven på
miljöinformation och miljöredovisning är en ny verksamhet hade det varit
naturligt att lösa också detta. Jag avstår dock från reservation och avvaktar
kommande utvärderingar av miljörevisionen.
Lagutskottets yttrande
1997/98:LU1y

Miljöredovisning och miljöinformation i näringslivet

Till jordbruksutskottet
Jordbruksutskottet har den 9 oktober 1997 beslutat att bereda lagutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1996/97:167 Miljöredovisning och
miljöinformation i näringslivet jämte följdmotioner.
I propositionen lämnas förslag om att sådana företag som omfattas av 1995 års
årsredovisningslag och de särskilda årsredovisningslagarna för kreditinstitut
och värdepappersbolag respektive för försäkringsföretag skall lämna
upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön under förutsättning
att företagen - eller i koncernen ingående företag - bedriver tillstånds- eller
anmälningspliktig verksamhet enligt miljöskyddslagen. Syftet är att
årsredovisningens förvaltningsberättelse i större utsträckning än i dag skall
innehålla miljörelaterad information. Lagändringarna föreslås träda i kraft den
1 januari 1999 och tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som
inleds närmast efter den 31 december 1998.
Propositionen har föranlett tre motioner.
Lagutskottet, som beslutat avge yttrande i ärendet, får anföra följande.
Lagstiftningen på redovisningsområdet är för närvarande splittrad. Den 1
januari 1996 trädde tre nya årsredovisningslagar i kraft, nämligen
årsredovisningslagen (1995:1554), som gäller för aktiebolag och vissa
handelsbolag, samt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag
(prop. 1995/96:10, bet. LU4, rskr. 91). Den nya lagstiftningen - som i huvudsak
baserar sig på EG:s fjärde och sjunde bolagsdirektiv samt två
redovisningsdirektiv på området för finansiella tjänster - skall tillämpas
fullt ut fr.o.m. den 1 januari 1997.
Vad gäller företag i allmänhet innebär tillkomsten av 1995 års
årsredovisningslag att det för närvarande råder två parallella system såvitt
gäller reglerna om årsbokslut och årsredovisning. Det ena systemet omfattar
bokföringslagen (1976:125) samt - i vissa fall - kompletterande regler om bl.a.
årsredovisning och koncernredovisning i lagen (1980:1103) om årsredovisning
m.m. i vissa företag, 9 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar samt 3
kap. stiftelselagen (1994:1220). Detta regelsystem tillämpas av bl.a. enskilda
näringsidkare, flertalet handelsbolag, ekonomiska och ideella föreningar samt
stiftelser. Det andra systemet omfattar 1995 års redovisningslagstiftning som,
såvitt gäller de bolag som omfattas av lagstiftningen, ersätter dels
bokföringslagens regler om årsbokslut, dels 11 kap. aktiebolagslagen
(1975:1385) och bestämmelserna i 1980 års årsredovisningslag. Ekonomiska
föreningar och handelsbolag har möjlighet att välja vilket regelsystem de skall
tillämpa (prop. 1996/97:32, bet. LU3).
I 1995 års årsredovisningslagar föreskrivs att årsredovisningen skall bestå
av balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse. Samtliga
företag som omfattas av lagen - aktiebolag, vissa handelsbolag, kreditinstitut,
värdepappersbolag och försäkringsföretag - är således skyldiga att upprätta en
förvaltningsberättelse. Berättelsen skall innehålla en rättvisande översikt
över utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat.
Förvaltningsberättelsen skall även innehålla upplysningar om vissa viktigare
förhållanden, bl.a. förhållanden som är viktiga för bedömningen av bolagets
ställning och resultat, händelser som är av väsentlig betydelse för bolaget
samt upplysningar om bolagets förväntade framtida utveckling. Mindre bolag,
dvs. bolag med högst tio anställda och en balansomslutning om högst 24 miljoner
kronor, är dock inte skyldiga att lämna uppgifter om förväntad utveckling. I
förvaltningsberättelsen för försäkringsföretag skall vidare lämnas upplysningar
om skade- respektive livförsäkringsrörelsens tekniska resultat för vart och ett
av de senaste fem räkenskapsåren samt företagets konsolidering vid utgången av
vart och ett av dessa räkenskapsår.
En årsredovisning enligt 1980 års årsredovisningslag och lagen om ekonomiska
föreningar skall bestå av balansräkning och resultaträkning. Samtliga
ekonomiska föreningar samt större företag som omfattas av 1980 års
årsredovisningslag skall dessutom till årsredovisningen foga en
förvaltningsberättelse. I en sådan förvaltningsberättelse skall lämnas
upplysningar dels om sådana för bedömningen av företagets verksamhetsresultat
och ställning viktiga förhållanden, för vilka redovisning inte skall lämnas i
resultaträkningen eller balansräkningen, dels om sådana händelser av väsentlig
betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret eller efter
dettas slut. Vidare skall för vissa företag lämnas uppgifter om antalet
anställda och om löner m.m.
Den nu redovisade lagstiftningen utgör en ramlagstiftning som kompletteras av
annan normbildning. Detta kommer till uttryck genom hänvisningar till god
redovisningssed (2 kap. 2 § 1995 års årsredovisningslag och 2 kap. 8 § 1980 års
redovisningslag). Uttalanden från normgivande organ på redovisningsområdet
såsom Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet är i praktiken bestämmande för
vad som är att anse som god redovisningssed.
I den nuvarande lagstiftningen på redovisningsområdet finns inte något
uttryckligt krav på att miljörelaterad information skall särredovisas i
årsredovisningen. Frågan om en verksamhets miljömässiga effekter på omvärlden
är av sådan karaktär att de bör rapporteras i den externa redovisningen - i
resultat- och balansräkningarna eller i förvaltningsberättelsen - avgörs enligt
de bedömningsgrunder som gäller för företagets affärsverksamhet i övrigt, t.ex.
förpliktelser som följer av olika slags avtal som företaget träffar, i
verksamheten uppkommande garanti- och skadeståndsanspråk osv. Detta innebär att
sedvanliga regler för intäkts- och kostnadsrapportering, såsom de grundläggande
försiktighets- och realisationsprinciperna, är tillämpliga även på
miljöanknutna händelser.
Miljörelaterad information eller miljöredovisningar kan emellertid betraktas
ur ett vidare perspektiv varvid framkommer andra syften med
informationsgivningen än att på ett rättvisande sätt bedöma en verksamhets
ställning och resultat. Informationen kan i sådant fall ha för avsikt att
upplysa allmänheten om företagets miljöarbete i stort - oavsett om detta arbete
på balansdagen har någon mätbar effekt på företagets ställning och resultat -
och om de miljöskyddsåtgärder som företaget vidtagit för att begränsa
verksamhetens miljöpåverkan. Miljöredovisningen kan även innehålla information
om vilken miljömässig effekt företagens produkter har. En miljöredovisning av
sådant slag kan - förutom att utgöra en upplysningskälla för utomstående
intressenter - vara ett värdefullt hjälpmedel för företagsledningen i det
interna arbetet eftersom dokumentationen i fråga kan bidra till att fästa
ledningens uppmärksamhet på miljöfarliga, och därmed i längden kostnadskrävande
och ineffektiva, produkter och produktionsprocesser.
Utanför redovisningslagstiftningens område finns uttryckliga bestämmelser om
miljörapportering. Enligt 38 b § miljöskyddslagen (1969:387) är de företag som
utövar tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet skyldiga att varje år avge en
rapport till länsstyrelsen eller den eller de kommunala nämnder som utövar
tillsyn över miljöfarlig verksamhet. I miljörapporten skall de åtgärder
redovisas som har vidtagits för att uppfylla villkoren i ett tillståndsbeslut
och resultatet av dessa åtgärder. Regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer får föreskriva att en miljörapport skall innehålla en redovisning av
anläggningens miljöpåverkan även i annat avseende än vad som omfattas av
villkoren i ett tillståndsbeslut.
Regeringens nu framlagda förslag innebär att förvaltningsberättelsen - liksom
hittills - skall innehålla miljöanknuten information i den mån informationen är
av betydelse för bedömningen av ett bolags verksamhet, ställning och resultat
och dess utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter. Därutöver införs ett
särskilt upplysningskrav för sådana bolag som är tillstånds- eller
anmälningspliktiga enligt miljöskyddslagen och som omfattas av 1995 års
årsredovisningslag och de särskilda årsredovisningslagarna för kreditinstitut
och värdepappersbolag respektive för försäkringsföretag. Upplysningskravet
skall omfatta verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Den närmare
innebörden av upplysningskravet överlämnas till normgivande organ att
fastställa inom ramen för vad som är god redovisningssed.
Lagförslaget, som bygger på ett delförslag i Redovisningskommitténs
betänkande (SOU 1996:157) Översyn av redovisningslagstiftningen, innebär
ändringar i 6 kap. 1 § årsredovisningslagen (1995:1554), 6 kap. 1 § lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt i 6
kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.
I propositionen framhålls att upplysningskravet skall ta sin utgångspunkt i
miljöskyddslagstiftningens regler om miljöfarlig verksamhet och att de lämnade
upplysningarna skall förmedla en bild av den miljöfarliga verksamhet som
bolaget bedriver och de effekter som den får på omgivningen. Det kan alltså,
enligt regeringens mening, finnas anledning att lämna upplysningar om
förekommande utsläpp och avfall av olika slag. Det synes också naturligt,
framhålls det i propositionen, att informationen framför allt inriktas på
sådant som direkt eller indirekt kan ha betydelse för en bedömning av
företagets finansiella utveckling. Att upplysningskravet avser verksamhetens
påverkan på den yttre miljön innebär att bolag som bedriver tillverkning av
varor skall lämna upplysningar om sådan påverkan som uppkommer i
produktionsprocessen. Även sådan påverkan som uppkommer vid utförande av
tjänster kan komma att omfattas av upplysningskravet, t.ex. sådan påverkan som
är en följd av avfallshantering eller vissa slag av reparations- och
serviceverksamhet. I propositionen nämns som exempel att den som bedriver
flygplatsverksamhet bör redovisa miljöeffekterna av flygtrafiken oavsett om det
är andra företag som sköter flygningarna. Sådan miljöpåverkan som följer av
användning av produkter omfattas däremot inte av upplysningskravet.
I motion 1997/98:Jo1 av Göte Jonsson m.fl. (m) yrkas att riksdagen skall
avslå regeringens förslag. Motionärerna anser att den föreslagna regleringen
inte kommer att få någon avgörande betydelse för upprättandet av
miljöinformation i näringslivet. I värsta fall kan, menar motionärerna, en
reglering dämpa utvecklingen på området genom att lagens krav uppfattas som
norm för de redovisningspliktiga företagen. Vidare pekar motionärerna på att
förslaget inte innebär någon fullständig reglering som garanterar redovisning
från alla börsbolag och andra större företag. Enligt motionärernas mening är en
fortsatt utveckling av företagens miljöinformation inom ramen för frivillighet
och med hänsyn till krav från kunder, finansiärer och den egna
affärsverksamheten att föredra. Förslagets enda inverkan på företagen är att
det ökar den redan tunga bördan av formella regleringar.
Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkar i motion 1997/98:Jo2 att det framlagda
lagförslaget skall ändras så att även sådan miljöpåverkan som följer med
användningen av produkter som har tillverkats i verksamheten omfattas av
upplysningskravet (yrkande 1). Motionärerna menar att frågan hur ett företag
förhållit sig till producentansvaret också hör till sådana omständigheter som
bör tas in i miljöredovisningen bl.a. med hänsyn till att eventuella
underlåtenheter i detta avseende kan komma att resultera i avsevärda ekonomiska
krav. Motionärerna begär vidare att riksdagen hos regeringen skall begära en
utredning om miljöredovisning (yrkande 2). Enligt motionärernas mening måste
den totala begreppsförvirring som i dag råder vad gäller miljöredovisningar,
miljörevision och miljörevisorer klaras ut och åtgärder vidtas för att öka
jämförbarheten i miljöredovisningarna. Motionärerna anser att dagens oklarheter
missgynnar både seriösa miljörevisorer, företag som söker hjälp med sin
miljöredovisning och allmänheten som söker information om företagens beteende.
Också i motion 1997/98:Jo3 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) föreslås ändringar i
det framlagda lagförslaget. I motionen yrkas att riksdagen beslutar att det
särskilda upplysningskravet i förvaltningsberättelsen skall gälla alla företag
(yrkande 1), att kravet på information skall omfatta allt som rör företagets
miljöpåverkan (yrkande 2) och att miljöredovisningen skall omfatta även den
inre miljön (yrkande 3). Motionärerna framhåller bl.a. att det är viktigt att
alla företag reflekterar över och försöker beskriva företagets miljöpåverkan.
Enligt motionärernas mening bör varuproducerande företag informera om varifrån
råvarorna kommer, hur de transporteras och hur de uttjänta produkterna tas till
vara. Informationen om den inre miljön bör innehålla upplysningar om vilka
åtgärder som vidtagits för att minimera negativ miljöpåverkan på arbetsplatsen
och för de anställda. I motionen yrkas vidare tillkännagivande om satsningar på
miljöutbildning för de ekonomiska revisorerna (yrkande 4). Enligt motionärernas
mening är det en förutsättning för att en miljöredovisning skall få genomslag
att det finns en tillräcklig kompetens bland revisorerna. För att möjliggöra en
bra miljörevision är det viktigt att de ekonomiska revisorernas kompetens
utvecklas.
Enligt lagutskottets mening kan skäl anföras både för och emot den föreslagna
lagstiftningen. Framför allt kan det ifrågasättas om ett tillägg till
förvaltningsberättelsens innehåll i realiteten tillför lagstiftningen något
väsentligt nytt vad gäller företagens upplysningsskyldighet. Av 6 kap. 1 § 1995
års årsredovisningslag följer redan nu att företag skall upplysa om väsentliga
händelser och viktiga förhållanden. Vidare skall upplysningar lämnas om
företagets förväntande framtida utveckling och dess verksamhet inom forskning
och utveckling. Sammantaget torde dessa krav täcka sådan miljöanknuten
information som det kan finnas anledning för företagen att rapportera i den
externa redovisningen.
Den föreslagna kompletteringen med ett särskilt krav på miljöanknuten
information måste emellertid ses som en tydlig markering av den vikt som enligt
utskottet bör fästas vid miljöfrågor och intresset av att dessa lyfts fram i
årsredovisningarna. Lagutskottet delar inte den uppfattning som förts fram i
motion 1997/98:Jo1 om de negativa konsekvenserna av den föreslagna
lagstiftningen. Den omständigheten att endast vissa företag kommer att omfattas
av den utvidgade redovisningsskyldigheten utgör inte tillräckliga skäl att
förslaget inte skall genomföras. Ett lagstadgat upplysningskrav kan, tvärtemot
vad motionärerna synes mena, uppmuntra den pågående utvecklingen på
miljöredovisningsområdet och dessutom fungera som ett avstamp för den fortsatta
utvecklingen på detta område. Eftersom upplysningskravet föreslås begränsat
till den miljöpåverkan som uppstår i verksamheten kan en stor del av de berörda
företagen fullgöra upplysningsskyldigheten på ett relativt enkelt och billigt
sätt genom att utnyttja inom företaget redan samlad information om exempelvis
utsläpp eller avfall. Det kan därför knappast vara förenat med något större
merarbete för de berörda företagen att ta fram den redovisning som lagförslaget
medför. De framlagda förslagen till ändringar i årsredovisningslagstiftningen
får, enligt utskottets mening, ses som ett bra komplement till
miljöskyddslagens regler om miljörapportering.
Det anförda innebär att lagutskottet förordar att lagstiftning kommer till
stånd och att motion 1997/98:Jo1 avstyrks.
När det sedan gäller motionerna 1997/98:Jo2 yrkande 1 och 1997/98:Jo3
yrkandena 1-3 konstaterar utskottet att motionsönskemålen innefattar krav på
mycket långtgående upplysningar i förvaltningsberättelserna och en i
förhållande till regeringens förslag väsentlig utvidgning vad gäller de företag
som skall omfattas av informationsskyldigheten. Vid ett ställningstagande till
motionsyrkandena måste, enligt lagutskottets bedömning, beaktas att
redovisningslagstiftningen primärt har helt andra syften än att värna miljön,
och fråga uppkommer om det över huvud taget är möjligt att inom
årsredovisningslagstiftningens nuvarande ramar införa sådana regler som
motionärerna vill ha till stånd. Vidare föreligger betydande svårigheter att
utan närmare underlag överblicka alla de konsekvenser ett så omfattande
informationskrav som föreslås i motionerna skulle medföra, inte minst för små
företag och enskilda näringsidkare. Därtill kommer att det inte går att bortse
från att förvaltningsberättelser är föremål för revision och att särskild
försiktighet bör iakttas när det gäller att införa krav på upplysningar
avseende ämnesområden som kan sägas ligga utanför eller i vart fall i utkanten
av revisorernas normala kompetensområde. Enligt utskottets mening bör en utökad
informationsplikt avseende miljömässiga aspekter för närvarande inskränkas till
sådana företag som bedriver miljöfarlig verksamhet i miljöskyddslagens mening
och upplysningskravet begränsas till sådan miljöpåverkan som är en direkt och
naturlig följd av företagets verksamhet.
Med det anförda förordar lagutskottet att propositionen tillstyrks samt att
motionerna 1997/98:Jo2 yrkande 1 och 1997/98:Jo3 yrkandena 1-3 avstyrks.
Beträffande det spörsmål som tas upp i motion 1997/98:Jo3 yrkande 4 vill
utskottet peka på att remissvaren från revisorsorganisationerna över
Redovisningskommitténs betänkande inte gett uttryck för några farhågor
beträffande revisorernas möjligheter att anpassa revisionsinsatsen till en
miljörelaterad information i enlighet med regeringens förslag. Lagutskottet
förutsätter att revisorerna när de ställs inför granskningar av
miljöredovisningar kom-pletterar sin kompetens i den omfattning som deras
uppdrag kräver.
Lagutskottet förordar att motion 1997/98:Jo3 yrkande 4 avstyrks.
Vad sedan gäller yrkande 2 i motion 1997/98:Jo2 har lagutskottet ingen annan
uppfattning än motionärerna om att det i dag råder en viss förvirring om
innebörden av ord såsom miljöredovisning, miljörevision och miljörevisorer.
Utskottet noterar att regeringen i förevarande proposition uttalat sin avsikt
att vid en senare tidpunkt återkomma med förslag till åtgärder med syfte att
stödja en öppen, lättillgänglig och kvalitetsgaranterad miljöinformation och
ser mot den bakgrunden inte skäl att förorda bifall till motionsyrkandet.

Stockholm den 21 oktober 1997

På lagutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson (s), Bengt Kronblad
(s), Rolf Dahlberg (m), Carin Lundberg (s), Rune Berglund (s), Stig Rindborg
(m), Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s), Henrik S Järrel (m), Bengt Harding
Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja Linderborg (v), Anders Ygeman (s),
Tomas Högström (m), Yvonne Ruwaida (mp) och Birgitta Carlsson (c).

Avvikande meningar
1. Rolf Dahlberg, Stig Rindborg, Henrik S Järrel och Tomas Högström (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande som börjar med ?Enligt lagutskottets?
och slutar med ?till motionsyrkandet? bort ha följande lydelse:
Lagutskottet har självfallet ingen erinran mot att miljöredovisning och
miljöinformation i näringslivet kommer stånd i ökad utsträckning. Vid ett
ställningstagande till det nu aktuella lagförslaget måste emellertid beaktas
att redovisningslagstiftningen har helt andra syften än att värna miljön och
att nuvarande regler i huvudsak tillgodoser rimliga krav på
informationslämnande från de mest miljöpåverkande företagen vars finansiella
risker kan anses ligga i verksamhetens miljöpåverkan. Utskottet anser därför
att ytterligare lagregler, som tvingar företag att lämna miljörelaterad
information som en del av den finansiella redovisningen, närmast är av
symbolkaraktär.
Därtill kommer att det inte går att bortse från att de föreslagna reglerna
kan få negativa effekter genom att de dämpar den pågående utvecklingen när det
gäller de frivilliga miljöredovisningarna. Allt fler företag ger numera varje
år ut särskilda miljöredovisningar där företagens miljöprogram och
miljöpåverkan presenteras i en långt vidare omfattning än vad det nu
föreliggande lagförslaget kräver. Om riksdagen nu lagstiftar kan denna positiva
utveckling dämpas genom att lagens krav kommer att uppfattas som norm inte bara
för de redovisningspliktiga företagen utan även för andra.
Den föreslagna regleringen kan inte heller undanröja de brister som i dag
finns när det gäller möjligheten att jämföra olika företags miljöredovisningar.
Vidare bör noteras att det framlagda lagförslaget är ofullkomligt genom att det
endast avser företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig
verksamhet enligt miljöskyddslagen. Några garantier för att miljöredovisningar
kommer till stånd i samtliga fall där sådana redovisningar kan vara motiverade
skapas således inte. Däremot skulle kreditinstitut, värdepappersbolag och
försäkringsföretag, där det praktiska behovet av miljöredovisningar måste vara
ytterst begränsat, komma att omfattas av upplysningskravet. Bristerna i
förevarande lagförslag illustreras omedvetet väl i motionerna 1997/98:Jo2 och
1997/98:Jo3.
Enligt utskottets mening kan slutligen ifrågasättas om det är lämpligt att
vidta lagstiftningsåtgärder enligt det nu föreliggande förslaget med
utgångspunkt i en miljöskyddsreglering som kan komma att upphävas inom kort.
Regeringen har nämligen i den till Lagrådet i våras överlämnade remissen med
förslag till miljöbalk föreslagit att bestämmelserna i den nuvarande
miljöskyddslagen, inklusive de som bestämmer begreppet miljöfarlig verksamhet,
skall överflyttas till den nya balken. Utskottet anser det mer naturligt att
avvakta den vidare behandlingen av miljöbalksförslaget och i anslutning därtill
göra förnyade överväganden i miljöredovisningsfrågan.
Sammantaget anser utskottet att det föreliggande lagförslaget inte bör
genomföras. Ställningstagandet innebär att utskottet förordar bifall till
motion 1997/98:Jo1 och avslag på motionerna 1997/98:Jo2 och 1997/98:Jo3.
2. Tanja Linderborg (v) och Yvonne Ruwaida (mp) anser att den del av utskottets
yttrande som börjar med ?När det? och slutar med ?till motionsyrkandet? bort ha
följande lydelse:
Lagutskottet anser dock att det framlagda lagförslaget är alltför snävt både
vad gäller de upplysningar som skall lämnas och de företag som skall omfattas
av upplysningskravet. För det första måste upplysningsskyldigheten, för att den
skall bli meningsfull, utvidgas väsentligt. För det andra bör kretsen av de
företag som skall omfattas av upplysningsskyldigheten utvidgas.
Som anförts i motion 1997/98:Jo2 måste frågan om hur ett företag förhållit
sig till det sedan flera år gällande producentansvaret ovillkorligen höra till
sådana upplysningar som bör tas upp i en miljöredovisning, särskilt med hänsyn
till att eventuella underlåtenheter i detta avseende kan medföra avsevärda
ekonomiska krav på företaget. Också ur ett kretsloppsperspektiv är det viktigt
att exempelvis företagets kunder får information om miljöpåverkan i hela
verksamhetsprocessen. Den föreslagna bestämmelsen bör därför ges en sådan
utformning att även sådan miljöpåverkan som följer av användningen av produkter
som har tillverkats i verksamheten omfattas av upplysningskravet. Vidare bör,
såsom föreslås i motion 1997/98:Jo3, den föreslagna informationsplikten
utvidgas till att omfatta den inre miljön, dvs. vilka åtgärder som vidtagits
för att minimera negativ miljöpåverkan på arbetsplatsen. Därmed kommer
informationskravet att omfatta i princip allt som rör företagets miljöpåverkan.
Vidare anser utskottet att informationsplikten bör utsträckas till att
omfatta i princip alla företag. Enligt utskottets mening är det viktigt att
alla näringsidkare oberoende av företagets storlek och verksamhet reflekterar
och i årsredovisningshandlingarna beskriver företagets miljöpåverkan. För
företag med en verksamhet som inte kan anses vara miljöbelastande torde en
sådan skyldighet inte medföra något mer omfattande merarbete.
Lagutskottet förordar i första hand att ändringar i regeringens lagförslag
kommer till stånd i enlighet med vad som yrkas i motionerna 1997/98:Jo2 yrkande
1 och 1997/98:Jo3 yrkandena 1-3. Om jordbruksutskottet skulle finna att det
inte är möjligt att inom ramen för förevarande ärende framlägga ett sådant
utvidgat lagförslag föreslår lagutskottet att propositionen tillstyrks med ett
tillkännagivande - med anledning av de aktuella motionsyrkandena - av innebörd
att regeringen snarast skall bereda frågorna ytterligare och därefter senast i
samband med förslaget till miljöbalk återkomma med förslag till en utvidgad
miljöredovisning.
Därutöver förordar lagutskottet ett tillkännagivande om att regeringen i
samband med förslaget till miljöbalk bör framlägga förslag till åtgärder som
går ut på att få till stånd dels en lämplig ordning för miljörevision och
utbildning av miljörevisorer, dels en ändamålsenlig och enhetlig terminologi på
ifrågavarande område i enlighet med vad som föreslås i motionerna 1997/98:Jo2
yrkande 2 respektive 1997/98:Jo3 yrkande 4.

Propositionens lagförslag

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................1
Propositionens huvudsakliga innehåll 1
Motionerna............................................2
Yttrande..............................................2
Utskottet.............................................2
Miljörelaterad information om vissa företag 2
Propositionen 2
Motionerna 3
Utskottets överväganden 4
Hemställan 7
Reservationer.........................................7
Särskilda yttranden..................................10
Lagutskottets yttrande 1997/98:LU1y..................12
Propositionens lagförslag............................20