Miljöklassning av alkylatbensin

Betänkande 1996/97:JoU4

Jordbruksutskottets betänkande 1996/97:JOU04

Miljöklassning av alkylatbensin

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1996/97
JoU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens
proposition 1995/96:202 Miljöklassning
av alkylatbensin samt tre motioner som
väckts med anledning av motionen.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag och avstyrker samtliga motioner,
bl.a. med hänvisning till pågående
arbete på området.

Till betänkandet har fogats en
reservation.

Propositionen

Regeringen (Miljödepartementet) föreslår
i proposition 1995/96:202 att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1985:426) om kemiska
produkter. Ändringen innebär att
alkylatbensin likställs med annan bensin
som hänförs till miljöklass 2 enligt
bilagan till lagen. Lagändringen
föreslås träda i kraft den 1 januari
1997.

Lagförslaget fogas som bilaga till
detta betänkande.

Motionerna

1995/96:Jo23 av Lennart Brunander och
Karin Starrin (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att
alkylatbensin skall erhålla en
beskattning som gör den
konkurrenskraftig jämfört med
handelsbensin,

2. att riksdagen beslutar att införa en
skatteklass 0 för alkylatbensin.

1995/96:Jo24 av Gudrun Lindvall (mp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta en miljöklass 0
för alkylatbensin med skattesats 0 kr
per liter.

1995/96:Jo25 av Göte Jonsson m.fl. (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om minskad skatt på
alkylatbensin.

Utskottet

Propositionen

Riksdagen fattade den 16 november 1994
beslut om miljöklasser för bensin (prop.
1994/95:4, JoU5, rskr. 15 samt prop.
1994/95:11, SkU1, rskr. 16). Ändringarna
trädde i kraft den 1 december 1994.
Miljödepartementet har sedan
uppmärksammats på att den specifikation
av miljöklass 2-bensin som gjordes leder
till att beskattningen höjs för vissa
specialprodukter framtagna av främst
arbetsmiljöskäl, s.k. alkylatbensin.

Alkylatbensin skiljer sig fysikaliskt
från övrig bensin genom främst en lägre
densitet och en lägre flyktighet jämfört
med annan bensin. Den uppfyller därför
inte specifikationen för miljöklass 2 i
vissa avseenden. Alkylatbensin bygger på
helt andra kolväten än de som är vanliga
i handelsbensin, vilket leder till att
utsläppen av vissa hälsopåverkande
komponenter i avgaserna reduceras. Det
är däremot inte visat att den här typen
av bränsle ger någon större effekt på de
samlade kolväteutsläppens storlek.

Regeringen föreslår att bilagan till
lagen (1985:426) om kemiska produkter
ändras så att alkylatbensin förs in
under miljöklass 2-bensin. I bilagan
anges vilka krav alkylatbensinen skall
uppfylla. Ändringen föreslås träda i
kraft den 1 januari 1997.

Den skattereduktion som ges för
miljöklass 2-bensin genom lagen
(1994:1776) om skatt på energi är 6 öre
per liter, vilket i stort motsvarar
skillnaderna i produktionskostnader
mellan sådan bensin som i dag hänförs
till miljöklass 2 och annan blyfri
bensin i miljöklass 3.
Skattereduktionens storlek motsvarar
däremot inte merkostnaden för produktion
av alkylat. Ytterligare åtgärder som
stimulerar ökad användning av
alkylatbensin bör övervägas bland annat
mot bakgrund av den kommande
redovisningen från Naturvårdsverket
angående möjligheterna att utveckla
systemet med miljöklassning av bensin.

Bestämmelser om skatt på bensin och
andra mineraloljor finns i direktiven
92/81/EEG och 92/82/EEG av den 19
oktober 1992 om tillnärmning av
punktskattesatserna för mineralolja.
Enligt direktiv 92/81/EEG gäller att
skattesatsen för varje bränslekategori
skall vara enhetlig. EU har, med stöd av
artikel 8.4 i sistnämnda direktiv,
medgett att Sverige tills vidare kan
behålla nuvarande miljöklassystem för
oljor och bensin. Den nu föreslagna
ändringen av utformningen av
miljöklassystemet för bensin bedöms
inrymmas i detta undantag. Förslaget
behöver däremot anmälas till
kommissionen enligt direktiv 83/89/EG av
den 28 mars 1983 om ett
informationsförfarande beträffande
tekniska standarder och föreskrifter.
Eftersom ändringen enbart är kopplad
till användningen av ekonomiska
styrmedel bedöms dock inte utfallet av
anmälan behöva avvaktas.

Motionerna

I samtliga motioner anförs att den
skattesänkning på alkylatbensin som
regeringens förslag innebär är
otillräcklig. Enligt yrkande 1 i motion
Jo23 (c) bör riksdagen besluta att
alkylatbensin skall erhålla en
beskattning som gör den
konkurrenskraftig med handelsbensin.
Dessutom bör riksdagen besluta införa en
skatteklass 0 för alkylatbensin (yrkande
2). Såväl miljö- som hälsoskäl talar
enligt motion Jo24 (mp) för att
alkylatbensinen borde ges skattefördelar
framför annan bensin. En miljöklass 0
bör därför inrättas för alkylatbensin
med en skattesats på 0 kr per liter.
Enligt motion Jo25 (m) bör regeringen
omedelbart återkomma till riksdagen med
förslag till skattereduktion på
alkylatbensin motsvarande minst 50 öre
per liter.

Utskottets överväganden

Enligt utskottets uppfattning är det
angeläget att alkylatbensin inte
beskattas högre än den bättre
bensinkvaliteten för bruk i bilar,
bensin i miljöklass 2. Utskottet har
därför inga invändningar mot regeringens
förslag till ändring av bilagan till
lagen (1985:426) om kemiska produkter.

Alkylatbensinen är utifrån framför allt
arbetsmiljöaspekter mindre skadlig än
vvriga petroleumprodukter på marknaden i
dag. Utskottet anser därför i likhet med
vad som anförs i motionerna att det
finns skäl att överväga ytterligare
åtgärder för att uppmuntra användningen
av alkylatbensin. Enligt vad utskottet
erfarit kommer Naturvårdsverket den 1
november 1996 att presentera en rapport
i ämnet. Denna skall ligga till grund
för regeringens fortsatta överväganden.
En särskild utredning har tillsatts för
att överväga bl.a. kvalitetskrav på
alternativa bränslen och hur dessa bör
behandlas i förhållande till systemet
för miljöklassning av motorbränslen
(dir. 1995:97). Utredningen beräknas
avge sitt slutbetänkande senare i år.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om
att alkylatbensinen, trots sina
överlägsna miljöegenskaper jämfört med
övriga petroleumprodukter på marknaden,
är en mineralolja. Ur miljösynpunkt kan
den därför inte likställas med förnybara
energikällor såsom biobränsle. Vid de
fortsatta övervägandena om ytterligare
åtgärder för att främja användningen av
alkylatbensin bör därför
konkurrenssituationen för förnybara
bränslen beaktas. De signaler som ges
från samhällets sida i form av t.ex.
skattesubventioner bör vara så avvägda
att de mest miljövänliga alternativen
premieras.

När det gäller avvägningen mellan
ekonomiska styrmedel för olika typer av
drivmedel vill utskottet i korthet
erinra om några bestämmelser i lagen
(1994:1776) om skatt på energi (ändrad
senast 1996:687). Enligt 2 kap. 1 §
skall energiskatt och koldioxidskatt
betalas för bensin i miljöklass 2 med
3,54 kr respektive 0,86 kr per liter.
För bensin i miljöklass 3 är motsvarande
skattesatser 3,60 kr respektive 0,86 kr
per liter. Med stöd av 2 kap. 12 §
energiskattelagen har i ett antal
försöksprojekt med vegetabiliska oljor
och ren etanol eller etanolblandningar
meddelats beslut om befrielse från
respektive nedsättning av energi- och
koldioxidskatt. Mot angivna bakgrund
ställer sig utskottet tveksamt till
motionsyrkandena om en nollskatteklass
för alkylatbensin som synes innebära att
även koldioxidskatten skulle avskaffas.

Som nyss framgått delar utskottet
motionärernas allmänna bedömning att det
finns skäl att överväga mer långtgående
skattelättnader för att stimulera till
ökad användning av alkylatbensin.
Utskottet anser emellertid att
resultatet av främst Naturvårdsverkets
uppdrag bör avvaktas innan riksdagen tar
någon definitiv ståndpunkt i denna
fråga. Motionerna Jo23, Jo24 och Jo25
avstyrks i den mån de inte kan anses
tillgodosedda med det anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändring av lagen
om kemiska produkter

att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1985:426) om kemiska produkter,

2. beträffande ytterligare
åtgärder för att stimulera
användningen av alkylatbensin

att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Jo23, 1995/96:Jo24 och
1995/96:Jo25.

res. (m, c, fp, mp)

Stockholm den 26 september 1996

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus
(c), Göte Jonsson (m), Leif Marklund
(s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson
(s), Ingemar Josefsson (s), Carl G
Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-
Kristine Johansson (s), Åsa Stenberg
(s), Gudrun Lindvall (mp), Lennart
Brunander (c), Michael Hagberg (s),
Berndt Sköldestig (s), Ola Sundell (m),
Hanna Zetterberg (v) och Inger
Segelström (s).

Reservation

Ytterligare åtgärder för att stimulera
användningen av alkylatbensin (mom. 2)

Lennart Daléus (c), Göte Jonsson (m),
Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),
Eva Eriksson (fp), Gudrun Lindvall (mp),
Lennart Brunander (c) och Ola Sundell
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 3 börjar med Som nyss och på
s. 4 slutar med det anförda bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som
anförs i motionerna att mer långtgående
skattelättnader för alkylatbensin bör
övervägas. Efter beredning av ovan
nämnda utredningars betänkanden bör
regeringen återkomma till riksdagen med
sådana förslag. Vad utskottet här anfört
med anledning av motionerna Jo23, Jo24
och Jo25 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:

2. beträffande ytterligare åtgärder
för att stimulera användningen av
alkylatbensin

att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Jo23, 1995/96:
Jo24 och 1995/96:Jo25 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen
(1985:426) om kemiska produkter

Härigenom föreskrivs att bilagan till
lagen (1985:426) om kemiska produkter
skall ha följande lydelse.