Medlemsfrämjande föreningar

Betänkande 1999/2000:LU24

Lagutskottets betänkande 1999/2000:LU24

Medlemsfrämjande föreningar

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan

1999/2000

LU24

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1999/2000:88 om
registrering av medlemsfrämjande föreningar jämte en motion som väckts
med anledning av propositionen.
I propositionen föreslås ändringar i lagen om ekonomiska föreningar vilka
innebär att definitionen av ekonomisk förening utvidgas i två avseenden.
Syftet med förslagen är att öppna för möjligheten att strukturera en och
samma kooperativa verksamhet i två led med totalt sett samma medlemmar.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000.

I propositionen föreslås också ändringar i inkomstskattelagen och i lagen
om självdeklaration och kontrolluppgifter.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionen och avstyrker motionen.

Till betänkandet har fogats en reservation.

Propositionen

I proposition 1999/2000:88 föreslår regeringen (Näringsdepartementet) -
efter hörande av Lagrådet - att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrollupp-
gifter.
Lagförslagen har intagits som bilaga till
betänkandet.

Motionen

1999/2000:L18 av Stig Rindborg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
proposition 1999/2000:88.

Utskottet

Bakgrund

Föreningar delas i juridiskt hänseende in i ekonomiska föreningar och ideella
föreningar. De ekonomiska föreningarna regleras i den sedan år 1988 gällan-
de lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (föreningslagen). En ekono-
misk förening skall registreras, och associationsformen har konstruerats för
att vara särskilt lämplig för kooperativa företag. För registrering fordras
nämligen att föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekono-
miska intressen genom sådan ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna
deltar som konsumenter eller andra förbrukare, som leverantörer eller med
egen arbetsinsats eller genom att begagna föreningens tjänster eller på annat
liknande sätt (samhandel). Medlemmarna äger och finansierar organisationen
samt tillgodogör sig resultatet av dess verksamhet i förhållande till vars och
ens deltagande. De nu nämnda kriterierna kan sammanfattas som kravet att
främja medlemmarnas ekonomiska intressen - ändamålskravet - kravet på
ekonomisk verksamhet av angivet slag - verksamhetskravet - samt kravet på
medlemmarnas deltagande - det kooperativa kravet. Skälet för kravet på ett
kooperativt inslag är att man har önskat undvika att föreningsformen kom-
mer till användning i rena kapitalplaceringssyften.

De mest omfattande verksamhetsgrenarna av den svenska kooperationen
finns inom konsumentkooperationen - t.ex. dagligvaruhandeln - lantbruks-
kooperationen och bostadskooperationen. Konsumentkooperationen består
av konsumentföreningar, OK-föreningar och Kooperativa Förbundet, KF.
Det finns även kooperativ verksamhet med annan inriktning, t.ex. organisa-
tioner för sparande och krediter, olika producentkooperativa verksamheter
inom bl.a. åkerinäringen samt arbetskooperativ.

Våren 1994 behandlade näringsutskottet ett antal motioner rörande de ko-
operativa företagens ställning i förhållande till övriga företagsformer. Nä-
ringsutskottet uttalade därvid att det var helt oacceptabelt om statsmakterna,
genom utformning av regelsystem som missgynnar den kooperativa företags-
formen, åstadkommer en styrning bort från denna företagsform. Utskottet
föreslog bifall till då aktuella motioner och ett tillkännagivande från riksda-
gen om att de kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra
företag. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet.
1993/94:NU15, rskr. 222).

I december 1994 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppdrag
att utreda om de kooperativa företagsformerna var missgynnade i jämförelse
med andra företagsformer och, om så var fallet, föreslå de ändringar i lagar
och andra författningar som behövdes för att uppnå likvärdighet mellan olika
företagsformer (dir. 1994:149). Utredningen, som tog namnet Företagsko-
operativa utredningen, överlämnade i februari 1996 betänkandet (SOU
1996:31) Attityder och lagstiftning i samverkan. Betänkandet har remissbe-
handlats.

Hösten 1997 behandlade lagutskottet regeringens proposition 1996/97:163
Den kooperativa företagsformen, vari redovisades regeringens ställningsta-
ganden till Företagskooperativa utredningens förslag. I propositionen kon-
staterades att det på senare tid vuxit fram ett behov av att organisera koope-
rativ verksamhet i nya strukturer där bl.a. ägandet och verksamheten skiljs åt
i olika juridiska personer. Omstrukturering pågick också i flera av de koope-
rativa branscherna, framför allt inom konsumentkooperationen. Propositio-
nen innehöll förslag till vissa ändringar i bl.a. föreningslagen som gällde
reglerna om de kooperativa företagens organisation och kapitalförsörjning.
Bland annat innebar lagändringarna en möjlighet för en ekonomisk förening
att bedriva hela sin verksamhet i ett av föreningen helägt dotterföretag. Pro-
positionen tillstyrktes av utskottet, och lagändringarna trädde i kraft den
1 januari 1998 (bet. 1997/98:LU3).

Ett förslag från Företagskooperativa utredningen gällde frågan om registre-
ring av s.k. medlemsfrämjande föreningar, dvs. att en förening under vissa
förutsättningar skall kunna registreras som ekonomisk förening utan att själv
bedriva affärsverksamhet som dess medlemmar deltar i (samhandel). Försla-
get har härefter utretts vidare av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med
representanter för Näringsdepartementet, Finansdepartementet och Justitie-
departementet. Förslagen har redovisats i promemorian Medlemsfrämjande
föreningar. Promemorian, som har remissbehandlats, ligger till grund för
förslagen i den nu aktuella propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen pekas på den omstrukturering som skett inom kooperationen
och som innebär att en lokalt förankrad konsumentförening, primärförening-
en, överför affärsverksamhet till sekundärföreningen, KF. Detta medför
sålunda en koncentration av samhandeln till centralorganisationen och/eller
dess helägda dotterföretag. Omstruktureringen har sin grund i de behov som
konsumentkooperationen har upplevt när det gäller att skapa en mer effektiv
verksamhet, dvs. att uppnå storskalighets- och synergieffekter för att öka sin
konkurrenskraft gentemot andra aktörer på marknaden, samtidigt som den
lokala förankringen bevaras.

Propositionens förslag innebär att den kooperativa föreningsrörelsen ges
möjligheten att ha en organisation där ägandet och den kooperativa verksam-
heten kan läggas i olika juridiska personer utan att primärföreningen förlorar
sin rättsliga status som ekonomisk förening. En förening som inte själv i
huvudsak bedriver ekonomisk verksamhet men vars medlemmar deltar i
sådan ekonomisk verksamhet som bedrivs av en eller flera andra ekonomiska
föreningar skall sålunda utgöra en ekonomisk förening, s.k. medlemsfräm-
jande förening. En förutsättning för detta är att föreningens tillgångar till
övervägande del består av andelar i den eller de andra ekonomiska förening-
arna. Vidare föreslås att vid bedömning enligt de redan gällande bestämmel-
serna av om en förening är ekonomisk förening skall, utöver föreningens
egna medlemmar, beaktas även medlemmarna i en annan ekonomisk före-
ning som är medlem i den förstnämnda föreningen.

De föreslagna ändringarna tas in i föreningslagen och syftar till att öppna
för möjligheten att strukturera en och samma kooperativa verksamhet i två
led med totalt sett samma medlemmar.

Ändringarna i föreningslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2000.

I propositionen föreslås också ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229).
Ändringarna där innebär att en kooperativ förening vid beräkningen av av-
dragsutrymmet för sådan kooperativ utdelning som är skattefri hos mottaga-
ren får beakta även samhandeln med andra än medlemmar och att avdrags-
rätten för insatsutdelning begränsas. Vidare föreslås bl.a. regler för att för-
hindra att medlemsfrämjande föreningar etableras av skatteplaneringsskäl.

Motionen

I motion L18 av Stig Rindborg m.fl. (m) yrkas avslag på propositionen.
Enligt motionärerna har beredningen av propositionens förslag varit bristfäl-
lig, och det saknas en helhetssyn på de frågeställningar som har aktualiserats.
Därför är det, enligt motionärernas mening, oklart vilka konsekvenser försla-
get får, och vilka effekter som ifrågavarande omstruktureringar har för bl.a.
landets småföretag.

En effekt av förslaget är enligt motionärerna att den för kooperationen så
grundläggande demokratiska förankringen försvagas, eftersom den enskilde
medlemmens möjlighet att göra sin stämma hörd kommer att minska. Enligt
motionärernas mening är det inte lämpligt att urholka den kooperativa före-
tagsamhetens väsen på detta sätt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att kooperativ samverkan i ekonomiska föreningar har
starka traditioner i svenskt näringsliv. Redan år 1994 betonade riksdagen
vikten av att de kooperativa företagen ges likvärdiga förutsättningar som
andra företag, och hösten 1997 beslutade riksdagen om lagändringar i syfte
att stärka de kooperativa företagens ställning såväl organisatoriskt som be-
träffande kapitalförsörjningen.

Såvitt avser nu ifrågavarande lagförslag har, som framgår av propositio-
nen, konsumentkooperationens behov av att skapa en mer effektiv verksam-
het varit av speciell betydelse. Sålunda gäller för konsumentkooperationen
att uppnå sådana storskalighets- och synergieffekter som ökar konkurrens-
kraften gentemot andra aktörer på marknaden, samtidigt som den lokala
förankringen bevaras. Den arbetsfördelning inom den kooperativa förenings-
rörelsen som möjliggörs genom de föreslagna lagändringarna leder också,
som framgår av propositionen, till betydande effektivitetsvinster och kost-
nadsbesparingar. Även från samhällsekonomiska utgångspunkter och i ett
tillväxtperspektiv är det i sig angeläget att strukturella och organisatoriska
förbättringar av detta slag kan vidtas föreningsrättsligt, om bärande skäl finn
i övrigt. Härtill kommer att organisationen sedd i sin helhet bibehåller den
kooperativa verksamhetens karakteristiska egenskaper och den kooperativa
formens egen identitet. Den samlade organisationen svarar därvid mot de
krav som ställs på en ekonomisk förening.

Utskottet kan mot den nu angivna bakgrunden ansluta sig till propositio-
nens förslag vilka, såvitt utskottet kan bedöma, i huvudsak tillgodoser de
behov av lagändringar som är påkallade. Motion L18 avstyrks följaktligen.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande regeringens lagförslag

att riksdagen med avslag på motion 1999/2000:L18 antar regering-
ens förslag till

dels lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

dels lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

dels lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-
trolluppgifter.
res. (m)

Stockholm den 23 maj 2000

På lagutskottets vägnar

Tanja Linderborg

I beslutet har deltagit: Tanja Linderborg (v), Rolf
Åbjörnsson (kd), Marianne Carlström (s), Stig
Rindborg (m), Rune Berglund (s), Karin Olsson (s),
Henrik S Järrel (m), Nikos Papadopoulos (s),
Elizabeth Nyström (m), Marina Pettersson (s),
Christina Nenes (s), Tasso Stafilidis (v), Kjell
Eldensjö (kd), Berit Adolfsson (m), Anders Berglöv
(s), Viviann Gerdin (c) och Ana Maria Narti (fp).

Reservation

Regeringens lagförslag

Stig Rindborg, Henrik S Järrel, Elizabeth Nyström och Berit Adolfsson (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet
konstaterar" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en såpass genomgripande re-
form som den i propositionen föreslagna borde ha föregåtts av en mer ingå-
ende beredning. Den bristfälliga utredningen medför att erforderlig helhets-
syn på ifrågavarande spörsmål saknas. Som påpekas i motionen är det också i
högsta grad oklart vilka konsekvenser förslaget för med sig. Enligt utskottet
är det därför märkligt att regeringen avfärdat behovet av en konsekvensana-
lys, samtidigt som avsaknaden av en sådan analys leder till betydande osä-
kerhet om hur de föreslagna lagändringarna påverkar bl.a. småföretagen.

Enligt utskottets mening står dock klart att den för kooperationen så
grundläggande demokratiska förankringen skulle försvagas genom ifrågava-
rande lagändringar. Den enskilde medlemmens möjlighet att göra sin stämma
hörd skulle minska, och risken är stor att föreningsformen kommer till an-
vändning i syften som inte är önskvärda.

Mot den nu angivna bakgrunden anser utskottet att riksdagen, med bifall
till motion L18, bör avslå samtliga de i propositionen framlagda lagförsla-
gen.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

beträffande regeringens lagförslag

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:L18 avslår de i proposition
1999/2000:88 framlagda lagförslagen.

Propositionens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar

2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter