Med förslag till skärpt skatt på visst spel i samband med utskänkning av rusdrycker

Betänkande 1975/76:SkU14

SkU 1975/76: 14

Skatteutskottets betänkande
1975/76:14

med förslag till skärpt skatt på visst spel i samband med utskänkning
av rusdrycker

Inledning

När skatteutskottet under 1975 års riksmöte behandlade det i propositionen
1975:47 framlagda förslaget om införande av en särskild logiavgift
för att finansiera verksamheten vid Sveriges turistråd avstyrkte utskottet
(SkU 1975:21) bifall till propositionen i denna del, och riksdagen beslutade
i enlighet med utskottets hemställan. I samband därmed förklarade utskottet
sig berett att - om riksdagen beslutade om inrättande av turistrådet - under
innevarande höst ta initiativ till åtgärder som ekonomiskt säkerställer finansieringen
av rådets verksamhet.

Med anledning av att riksdagen biföll förslaget om inrättande av Sveriges
turistråd har utskottet övervägt olika möjligheter till alternativa finansieringsåtgärder.
Utskottets främsta invändningar mot den föreslagna logiavgiften
var att avgiften medförde höga administrationskostnader och betydande
merarbete i förhållande till de måttliga statsinkomster den beräknades
ge. Mot denna bakgrund har utskottet funnit det naturligt att i stället för
att införa en ny skatt skapa erforderligt ekonomiskt utrymme genom att
skärpa någon redan etablerad beskattning som har anknytning till hotelloch
restaurangbranschen. Utskottet har därvid funnit - bl. a. på de grunder
som redovisas i det följande - att skatten på spelautomater, som till helt
övervägande del betalas av restauranger som bedriver utskänkning av rusdrycker,
inte på långt när svarar mot den skattebelastning som avsågs då
spelskatten infördes och att en skärpning av denna beskattning således
är välmotiverad. Utskottet har även ansett att det i samband med en höjning
av skatten på spelautomater finns skäl att ytterligare differentiera beskattningen
av roulettspel genom att föreslå en ny och högre månadsskatt för
roulettspel på nattklubbar. Enligt skatteutskottets mening bör dessa åtgärder
vidtas oavsett vad riksdagen beslutar med anledning av de motioner om
förbud mot automatspel som näringsutskottet behandlar i sitt betänkande
NU 1975/76:6. Något förbud mot automatspel torde, såvitt skatteutskottet
kan bedöma, inte kunna genomföras före 1977, vilket alltså innebär att
en skärpning av denna beskattning kan gälla under minst ett års tid. Beträffande
den mera långsiktiga finansieringen hänvisas till vad som anförs
i det följande under rubriken Utskottet.

1 Riksdagen 1975 / 76. 6 sami. Nr. 14

SkU 1975/76: 14

2

Spelskatten på automat- och roulettspel m. m.

Gällande bestämmelser

Enligt lotteriförordningen (1939:207, omtryckt 1974:221) får automat- och
roulettspel på vissa villkor och efter särskilt tillstånd av polismyndighet
anordnas bl. a. i samband med offentlig nöjestillställning i nöjespark eller
liknande anläggning samt i samband med restaurangrörelse som bedrivs
med tillstånd till utskänkning enligt rusdrycksforsäljningslagen (1954:521).
Automatspel får vidare efter tillstånd anordnas i samband med tivolirörelse.

Enligt 1 § lagen (1972:820) om skatt på spel utgår spelskatt på bl. a. automat-
och roulettspel som anordnas med stöd av lotteriförordningen. Skattskyldig
är som regel den som är ägare till den apparat med vilken spelet
bedrivs. Skattskyldighet inträder med den kalendermånad under vilken spelverksamheten
påbörjas. För automatspel utgår spelskatt med 100 kr. per
månad och apparat om apparaten är konstruerad uteslutande för spel med
tjugofemöresmynt och annars med 500 kr. per automat och månad. I fråga
om automatspel i samband med offentlig nöjestillställning inom föreningslokal,
annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning eller
i samband med tivolirörelse utgår spelskatt med hälften av de nyss nämnda
beloppen om spelet anordnats högst 15 dagar i månaden. Som förutsättning
härför gäller att den skattskyldige till riksskatteverket anmäler omfattningen
av spelverksamheten senast den dag då deklaration enligt 12 $ skall lämnas
och företer tillståndsbevis eller annan utredning om spelverksamhetens omfattning.
Spelskatt för roulettspel utgår med 3 500 kr. i månaden för tillstånd
som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka och med 1 500 kr.
i månaden för annat tillstånd.

Redovisningen av spelskatt sker löpande genom deklaration till riksskatteverket,
som är beskattningsmyndighet. Deklaration avser bestämd redovisningsperiod,
som i fråga om automat- och roulettspel utgör kommande
kalenderkvartal. Skatt för dessa spel skall alltså betalas in i förskott. Visar
den skattskyldige att skattepliktigt spel inte bedrivits under den tid som
skatten avser, kan riksskatteverket medge återbetalning av för mycket inbetald
skatt. Ansökan härom skall göras av den skattskyldige senast den
15 i månaden efter redovisningsperiodens utgång.

Influten skatt

De totala skatteinkomsterna av spelskatten är för innevarande budgetår
beräknade till 75 milj. kr. Denna beräkning bygger delvis på den uppåtgående
trend som spelskatteinkomsterna visat och tar inte hänsyn till att inskränkningar
i spelet väntas på grund av de skärpta anvisningar för vissa spelformer,
som lotterinämnden nyligen meddelat.

De under budgetåret 1974/75 influtna skattebeloppen för automat- och
roulettspel uppgick till 31,4 milj. kr. och fördelade sig enligt från riksskat -

SkU 1975/76: 14

3

teverket inhämtade uppgifter på följande sätt:

Restauranger

Folkparker/Tivoli/m.
fl.

694 200
3 251 500

1) 25-öres automater

2) 1-kronas automater

3) Automater totalt

159 800
19 785 500
19 945 300

+ 3 945 700 = 23 891 000

4) Liten roulett

5) Stor roulett

6) Roulett totalt

1 320 000

6 156 500

7 476 500

Totait (3+6)

27 421800 + 3 945 700 = 31367 500

1 322 restauranger erlade spelskatt för automater

43 restauranger hade nattklubbsverksamhet och tillstånd för roulettspel

Underlaget Jor skatten på antomatspel m. m.

I 1962 års lotteriutrednings PM(H 1975:1) Statligt spelautomatföretag görs
vissa försök att kartlägga omfattningen av automatspel. Med hänsyn till
att näringsutskottet utförligt refererat promemorian i denna del i sitt betänkande
NU 1975/76:6 och även lämnat en allmän översikt över remissinstansernas
synpunkter nöjer skatteutskottet sig med att här återge utredningen
sammanfattning i denna del. Utredningen konstaterar att punktskatteutredningen
föreslog att beskattningen skulle fastställas till 50 % av
behållningen, som då uppskattades till 1 000 kr. per månad. Enligt de uppgifter
utredningen inhämtat från restaurang- och automatutställarhåll skulle
emellertid den genomsnittliga behållningen kunna sättas till 4 000 kr. per
automat och månad (= 12,5 96 i stället för avsedda 50 96). På grundval
härav görs en beräkning av spelets omfattning som slutar med följande
uttalande:

Man synes inte göra sig skyldig till någon överdrift om man antar att
automatspelet i Sverige f. n. omsätter ett sammanlagt belopp av storleksordningen
1 miljard kr. per år. Skatten på automatspel kan beräknas uppgå
till omkring 25 milj. kr., vilket motsvarar 2,5 96 av den beräknade omsättningen.
Till jämförelse bör nämnas, att skatten på bingospel utgår med
5 % av spelets sammanlagda omslutning.

Denna sammanfattning har emellertid punktskatteutredningen (PSLI) i
sitt remissyttrande kommenterat på följande sätt:

På s. 18 i promemorian anges att automatspelet i Sverige omsätter ett
sammanlagt belopp av storleken 1 miljard kr. per år. Vid den vinståterbäring
om 80 96 som normalt gäller skulle den årliga behållningen av spelet uppgå
till ca 200 milj. kr. för dem som är engagerade i spelbranschen. Det finns
anledning påpeka att det angivna omsättningsbeloppet närmast återspeglar
antalet spel på automaterna. Det får inte tolkas så att spelarna satsar 1

1* Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 14

SkU 1975/76: 14

4

miljard kr. och får tillbaka 800 milj. kr. i faktisk återbetalad vinst. För det
stora antalet spelare torde det vara så att man är beredd att satsa visst
belopp mera för förströelse än för chansen att vinna. Allt talar för att det
är ett fåtal spelare som avbryter spelet med vinst. Den enligt den 80-procentiga
vinståterbäringen garanterade förlusten 20 96 blir därför för de flesta
spelarna en totalförlust av det belopp man från början satsat i spelet. Detta
betyder att de pengar som spelarna i verkligheten lägger ner på spelet är
långt mindre än 1 miljard kr., kanske endast obetydligt över 200 milj. kr.
En annan sak är att det behövs 1 miljard spel eller fler för att göra denna
förlust. Dessa faktiska förhållanden bör beaktas vid bedömningen, t. ex.
av skattens relativa höjd.

Underlaget för skatten på roulettspel

Utskottet har inte gjort någon närmare utredning i fråga om omsättningen
på roulettspel på olika typer av restauranger utan har vid bedömningen
av denna fråga utgått från att nettobehållningen av sådant spel måste stå
i direkt relation till den tid som spelet bedrives. Från sådana utgångspunkter
har utskottet funnit det uppenbart att roulettspel på restauranger med s. k.
nattklubbsrättigheter bör kunna bära en inte oväsentligt högre skatt än spel
på andra restauranger. Dessa synpunkter har även bekräftats av företrädare
för restaurangbranschen.

Anslagsäskande för Sveriges turistråd för budgetåret 1976177

Organisationskommittén för Sveriges turistråd hemställer att Sveriges turistråd
tillförs 23 milj. kr. för budgetåret 1976/77.

Beträffande finansieringen anför kommittén bl. a. följande:

I propositionen 1975:47 var finansieringen av rådet upplagd så att statsanslag
skulle utgå med 8 milj. kr. och 15 milj. kr. skulle komma i form
av avgiftsuppbörd hos boendeanläggningar, en logiavgift. Denna inkomst
av 23 milj. kr. - jämte ett mindre belopp andra inkomster - beräknades
täcka rådets budgeterade kostnader för 1976/77. Riksdagen (SKU 1975:21,
rskr 1975:244) avslog förslaget om avgift men antog propositionen i övrigt.
Frågan om rådets finansiering skall behandlas av riksdagen under 1975 års
höstsession.

Redovisning av budgeterade kostnader

	76/77	Full drift
Löner	4,1	4,7
Lokaler	1,1	1,1
Expenser	1,3	1,5
Sverigehuset	0,5	0,5
Interna projekt	1,7	2,2
Externa projekt	7,5	10,2
Vidareutbildning	0,2	0,4
Reserv	2,0	2,4
Fondering	4,6	0

I penningvärdet 1976/77 Summa 23,0 23,0

SkU 1975/76: 14

5

Kommittén kan på nuvarande stadium i organisationsarbetet på vissa
områden göra endast preliminära bedömningar av kostnadsnivån. STTF och
kommitténs konsulter har gjort en bedömning av kostnadsfördelningen på
helår vid den i propositionen angivna ambitionsnivån. Såväl fördelning som
kostnadsnivå kommer att variera på grund av verksamhetens projektkaraktär.
Mot denna bakgrund bör eventuellt överskott i verksamheten fö
fonderas för att trygga den långsiktiga planeringen.

Med utgångspunkt i nämnda beräkningar och i antagande att verksamheten
inte är fullt utbyggd inom ramen 23 milj. kr. under budgetåret 1976/77
har kommittén gjort sin bedömning av kostnaderna för detta budgetår.

Utskottet

Som framgår av den lämnade redogörelsen har utskottet i samband med
sitt avstyrkande vid 1975 års riksmöte av förslaget om logiavgift förbundit
sig att under innevarande höst vidta åtgärder för att skapa erforderligt ekonomiskt
utrymme för Sveriges turistråds verksamhet.

Bakom utskottets ställningstagande mot införande av logiavgiften låg i
första hand invändningar av ekonomisk och administrativ art. Därtill kom
att det inte hade anförts några avgörande skäl för att verksamheten vid
Sveriges turistråd skulle motivera en finansieringsform som principiellt avviker
från den gängse metoden med anslagstilldelning. Förutsättningen för
att en avgiftsfinansiering skall kunna godtas är främst att de grupper som
skall betala avgiften kan anses ha en mot avgiftserläggandet svarande nytta
av de insatser som avgiften används till. Med hänsyn även till de uppenbara
svårigheter som föreligger att konstruera en ”turistskatt” som inte samtidigt
motverkar syftet att främja turismen bör enligt utskottets uppfattning turistrådets
verksamhet finansieras genom anslag över budgeten. Utskottets
åtagande avser alltså inte införandet av en specialdestinerad beskattning
som utgör ett alternativ till logiavgiften utan en allmän inkomstförstärkning
av budgeten som svarar mot turistrådets medelsbehov.

Beträffande metoden för att fullgöra detta åtagande har utskottet i första
hand haft den målsättningen att de beskattningsåtgärder som i sådant syfte
kan komma i fråga bör - med hänsyn till de förhållandevis blygsamma
belopp det här gäller - vidtas inom ramen för redan etablerade skatter.
Härigenom undviker man också de administrativa kostnader och besvär,
som var det främsta skälet till utskottets avstyrkande av logiavgiften. I
andra hand gäller det att finna ett beskattningsområde där en skärpning
framstår inte bara som möjlig utan även som välmotiverad och som -med hänsyn till syftet med turistrådets verksamhet - dessutom har lämplig
anknytning till hotell- och restaurangbranschen. Mot bakgrund av lotteriutredningens
redovisning av att spelskatten på automatspel endast kan
antas i genomsnitt ge ungefär en fjärdedel av den skattebelastning som
var avsedd vid skattens införande och med hänsyn till att roulettspelet
på nattklubbar också uppenbarligen har en skattemässigt gynnad ställning

SkU 1975/76: 14

6

i förhållande till övrigt sådant spel synes det utskottet uppenbart att den
lämpligaste åtgärden i förevarande sammanhang måste vara att införa en
skärpt beskattning av automatspel på restauranger och av roulettspel på
nattklubbar.

Enligt lotteriutredningens redovisning av omfattningen och inkomsterna
av automatspel skulle det i och för sig vara motiverat att höja skatten på
sådant spel som bedrivs inte bara på restauranger utan även i samband
med bingo och vid ambulerande tivolin. Några motiv för motsvarande skärpning
i fråga om spelet i folkparker och därmed jämförliga anläggningar har
inte anförts. Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen svarar
restaurangerna för mera än 80 % av skatteinkomsterna på automatspel, vilket
innebär att en utvidgning av den skärpta beskattningen till att omfatta
även tivolin och bingohallar inte är av nämnvärd betydelse. Även rättviseskäl
talar mot en dylik åtgärd. Lotterinämnden har nyligen meddelat bestämmelser
som kan väntas högst avsevärt reducera automatspelet i samband
med bingo, och för automatspel inom tivoliverksamhet torde man ha väsentligt
mycket högre kostnader och mera fluktuerande publikunderlag än
vad som gäller restaurangerna.

Utskottet förordar att månadsskatten per spelautomat på restauranger med
rusdrycksutskänkning höjs från 500 till 900 kr. och att skattesatsen för rouletter
på nattklubbar höjs från 3 500 till 5 000 kr. per månad. Vid oförändrad
omfattning av dessa spelverksamheter skulle staten härigenom få en inkomstökning
på närmare 17 milj. kr. per år räknat fr. o. m. 1976, om åtgärderna
i enlighet med utskottets förslag skall gälla tillstånd till spel som
äger rum fr. o. m. 1976 års ingång. Med hänsyn till att skärpningen kan
väntas leda till vissa inskränkningar av automatspelet bör inkomstförbättringen
inte uppskattas till mer än 15 milj. kr., vilket är samma belopp som
logiavgiften beräknades ge.

Näringsutskottet har i betänkandet NU 1975/76:6 uttalat starka betänkligheter
mot automatspelet på grund av dess sociala skadeverkningar och
ansett att lotteriutredningen bör få i uppdrag att utreda frågan om automatspelet
skall förbjudas. Skatteutskottet vill med anledning härav erinra
om att lotteriutredningen skall utreda förutsättningarna för lotterispel i alla
dess former och att detta utredningsarbete alltså kan leda till förändringar
av skattebilden för all spelverksamhet.

Om automatspelet sedermera förbjuds eller inskränks bör den minskning
av spelskatteinkomsterna som kan bli följden härav självfallet inte leda
till några negativa ekonomiska effekter för Sveriges turistråd som i vanlig
ordning bör få sin medelstilldelning över budgeten.

Utskottet hemställer

att riksdagen antar följande

SkU 1975/76: 14

7

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel

Härigenom föreskrives att 10 § lagen (1972:820) om skatt på spel skall
ha nedan angivna lydelse.

lydelse

10

Spelskatt utgår i fråga om

1. automatspel, för varje kalendermånad
då skattskyldighet föreligger,
med 100 kr. per automat om automaten
är konstruerad uteslutande
för spel med tjugofemöresmynt, och
med 500 kr. per automat i annat lall.

Föreslagen lydelse

S

Spelskatt utgår i fråga om

1. automatspel, för varje kalendermånad
då skattskyldighet föreligger,
med 100 kr. per automat om automaten
är konstruerad uteslutande
förspel med tjugofemöresmynt,och
i annat fall med 500 kr. per automat,
om spelet icke bedrives i samband med
restaurangrörelse, som har tillstånd till
utskänkning enligt rusdrycksförsäljningslagen
(1954:521), och med 900
kr. per automat om spelet bedrives i
samband med sådan restaurangrörelse.

2. roulettspel, för varje kalendermånad
då skattskyldighet föreligger,
med 3 500 kr. för tillstånd som innebär
rätt till spel minst tre dagar
varje vecka, och med 1 500 kr. för
annat tillstånd,

2. roulettspel, för varje kalendermånad
då skattskyldighet föreligger,
med 5 000 kr. för tillstånd som innebär
rätt till spel minst tre dagar varje vecka
om spelet bedrives i samband med restaurangrörelse,
som enligt med stöd av
rusdrycksförsäliningslagen meddelat
tillstånd har rätt att utskänka rusdrycker
till allmänheten efter kl. I,
med 3 500 kr. för annat tillstånd som
innebär rätt till spel minst tre dagar
varje vecka, och med 1 500 kr. i annat
fall.

3. bingospel med 5 % av värdet av
erlagda spelinsatser och entréavgifter
eller andra avgifter i den mån avgifterna
berättigar till deltagande i
spelet.

I fråga om automatspel i samband
föreningslokal, annan samlingslokal el

3. bingospel med 5 % av värdet av
erlagda spelinsatser och entréavgifter
eller andra avgifter i den mån avgifterna
berättigar till deltagande i
spelet.

med offentlig nöjestillställning inom
er nöjespark eller liknande anläggning

SkU 1975/76: 14

8

eller i samband med tivolirörelse utgår spelskatt med hälften av de belopp
som angivits i första stycket 1. om spelet anordnats högst 15 dagar i månaden.
Som förutsättning härför gäller att den skattskyldige till riksskatteverket
anmäler omfattningen av spelverksamheten senast den dag då deklaration
enligt 12 tj skall lämnas. Vid sådan anmälan skall fogas tillståndsbevis eller
annan utredning om spelverksamhetens omfattning.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Bestämmelserna
i 10 § enligt sin nya lydelse tillämpas på spelskatt som utgår fr. o. m. januari
månad 1976.

Stockholm den 18 november 1975

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m). Kristenson (s).
Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Carlstein (s), Wikner (s). Sundkvist
(c), Nilsson i Trobro (m). Westberg i Hofors (s). Olsson i Järvsö (c), Hallenius
(c), Hörberg (fp), Lindkvist* (s) och Johansson i Malmö* (s).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Särskilt yttrande

av herrar Magnusson i Borås (m) och Nilsson i Trobro (m):

När riksdagen under vårsessionen behandlade proposition 1975:47 om
inrättande av ett turistråd och införande av en logiavgift om 75 öre per
övernattning yrkade Moderata samlingspartiet i en partimotion avslag på
hela propositionen under motivering att inga bärande skäl förebringats för
att avveckla S.T.T.F:s verksamhet och ersätta denna med ett statligt verk,
som skulle finansieras med en specialdestinerad skatt. Den föreslagna beskattningsformen
ansågs även ha ringa samband med turistverksamheten
och dessutom från administrativ synpunkt bli synnerligen svårhanterlig för
de berörda näringarna.

Skatteutskottet beslutade tillstyrka motionen i vad gällde avslag på den
nya skatten. Vi anser fortfarande att inrättande av turistrådet var felaktigt.
Eftersom vi i våras reserverade oss emot utskottets ställningstagande att
i någon annan beskattningsform tillföra statskassan det belopp som anslagits
för turistrådets verksamhet skulle vi icke haft anledning att nu ansluta oss

SkU 1975/76: 14

9

till skatteutskottets initiativ om höjning av skatten på spelautomater och
roulettspel. Vi finner emellertid att bärande skäl anförts för en höjning av
denna beskattning varför vi anslutit oss till förslaget.