med anledning av propositionen 1978/79:41 om tandläkarnas utbildning m. m. jämte motion

Betänkande 1978/79:UbU23

UbU 1978/79: 23

Utbildningsutskottets betänkande
1978/79: 23

med anledning av propositionen 1978/79: 41 om tandläkarnas utbildning
m. m. jämte motion

I betänkandet behandlas förslag som regeringen i propositionen 1978/

79: 41 bilaga 1 (utbildningsdepartementet) efter föredragning av statsrådet
Wikström och bilaga 2 (socialdepartementet) efter föredragning
av statsrådet Lindahl förelagt riksdagen om tandläkarnas utbildning
m. m.

Med anledning av propositionen har väckts motionen 1978/79: 1346.

Propositionen och motionen har remitterats till utbildningsutskottet,
som berett socialutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen
och motionen. Socialutskottets yttrande är fogat som bilaga till detta
betänkande.

Propositionen

1 propositionen föreslår regeringen riksdagen

dels i bilaga 1 (s. 18) att

1. besluta att tandläkarlinjen fr. o. m. den 1 juli 1979 skall omfatta
180 poäng,

2. godkänna vad som i propositionen förordats om överförande av
viss tandvård till landstingskommunalt/kommunalt huvudmannaskap,

dels i bilaga 2 (s. 52) att godkänna vad som i propositionen förordats
om systematisk undervisning under vidareutbildning av tandläkare och
om klinikchefsutbildning.

Regeringens förslag innebär att den allmänna utbildningslinjen för
utbildning av tandläkare moderniseras och förkortas från tio till nio
terminer fr. o. m. den 1 juli 1979. Vidare föreslås att en ettårig allmäntjänstgöring
för tandläkare införs den 1 januari 1984. Allmäntjänstgöringen
förläggs till folktandvården och blir ett krav för legitimation som
tandläkare.

I propositionen föreslås även att riksdagen fattar principbeslut om
att den tandvård som staten bedriver i anslutning till odontologisk utbildning
och forskning skall föras över till landstingskommunalt, i förekommande
fall kommunalt huvudmannaskap. I anslutning därtill föreslås
att principbeslutet från 1970 om att avveckla de statliga tandsköterske-
och tandteknikerskolorna genomförs, överföringen av huvudmannaskap
förutsätter förhandlingar mellan staten och berörda folktandvårdshuvudmän.

En ny specialistutbildning för tandläkare föreslås. Den innebär dels
tjänstgöring, dels systematisk kursundervisning. Specialistutbildningen

1 Riksdagen 1978/79. 14 sami. Nr 23

UbU 1978/79: 23

2

föreslås komma att införas när huvudmannaskapet för tandvården i
anslutning till odontologisk utbildning och forskning förs över till folktandvårdshuvudmännen.

Motionen

1978/79: 1346 av Lars Gustafsson (s) och Karin Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om huvudmannaskapet för tandvårdsverksamheten vid de båda
enheterna i Stockholmsområdet.

Utskottet

Genom tandvårdsförsäkringen som trädde i kraft år 1974 blev tandvården
en samhällsuppgift i högre grad än tidigare (prop. 1973: 45, SfU
1973: 20, rskr 1973: 212). Reformen innebar att ett utbyggnadsprogram
för folktandvården lades fast, samtidigt som landstingskommunerna fick
ett lagfäst vårdansvar för barn- och ungdomstandvården och för all
specialisttandvård. I syfte att ytterligare förbättra tandvården för den
enskilde framläggs i propositionen 1978/79: 41 förslag till reformerad
tandläkarutbildning m. m.

Efter föredragning av statsrådet Wikström föreslås en omläggning av
den grundläggande utbildningen för tandläkarna samt ändring av huvudmannaskapet
för tandvårdscentralema m. m. Statsrådet Lindahl är
föredragande såvitt gäller allmäntjänstgöring och specialistutbildning
för tandläkare samt handledarutbildning för klinikchefer och i fråga om
nämnd för tandläkarnas vidareutbildning.

Socialutskottet har avgivit yttrande i ärendet, vilket är fogat som
bilaga till detta betänkande.

Representanter för tandläkarförbundet har vid uppvaktning inför utskottet
— liksom också inför socialutskottet — framfört synpunkter
med anledning av regeringens förslag i propositionen.

Tandläkarnas utbildning

En redogörelse för den nuvarande tandläkarutbildningen lämnas i
socialutskottets yttrande, till vilket utskottet hänvisar.

I den förevarande propositionen föreslås nu en modernisering av utbildningen.
Grundutbildningen skall avkortas från tio till nio terminer,
dvs. till 180 poäng. Vidare föreslås att en ettårig allmäntjänstgöring för
tandläkare införs den 1 januari 1984. Allmäntjänstgöringen skall fullgöras
inom folktandvården och avslutas med kunskapsprov. Godkänt
prov blir ett krav för legitimation som tandläkare.

En ny specialistutbildning för tandläkare föreslås samtidigt. Den innebär
dels tjänstgöring, dels systematisk kursundervisning med kunskaps -

UbU 1978/79: 23

3

prov. Specialistutbildningen föreslås komma att införas när huvudmannaskapet
för tandvården i anslutning till odontologisk utbildning och
forskning förs över till folktandvårdshuvudmännen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Handledarutbildning

Avsikten är att de nyexaminerade tandläkarna under sin allmäntjänstgöring
skall handledas av klinikchefer eller andra lämpliga handledare
inom folktandvården. I propositionen redovisas att för dessa
skall anordnas handledarutbildning omfattande 14 veckor. Socialutskottet
anser att det finns anledning att ytterligare överväga vilken
längd handledarutbildningen bör ha.

Utbildningsutskottet noterar att statsrådet Lindahl efter överläggning
med Landstingsförbundet stannat för att uttala sig för en utbildning om
14 veckor. Utskottet anser för sin del att det finns anledning pröva om
denna utbildningslängd är till fyllest. Om det efter en tids erfarenhet
skulle visa sig att så inte är fallet förutsätter utskottet att utbildningen
förlängs. Med det anförda anser utskottet för sin del att riksdagen bör
godkänna vad som i propositionen 1978/79: 41 förordats i fråga om
handledarutbildning.

Nämnd för tandläkares vidareutbildning

Det bör enligt propositionen ankomma på regeringen att inrätta en
nämnd för tandläkares vidareutbildning. Statsrådet Lindahl har i propositionen
inte tagit ställning till vilka samtliga arbetsuppgifter nämnden
skall ha, men framhåller att nämnden i vart fall behövs för att organisera
kunskapsprov.

I likhet med socialutskottet anser utbildningsutskottet att regeringen
bör få bemyndigande att inrätta nämnden. Utskottet utgår från att tidpunkten
för nämndens inrättande bestäms så att den väl hinner organisera
de nämnda kunskapsproven.

H uvudmannaskapsf rågan

En stor del av utbildningen på tandläkarlinjen består av klinisk verksamhet.
Den klinisk odontologiska verksamheten bedrivs, utom vid
karolinska institutets enhet vid Holländargatan i Stockholm, inom ramen
för statliga tandvårdscentraler som är förlagda i anslutning till undervisningssjukhusen
i Huddinge, Malmö, Göteborg och Umeå.

Regeringen föreslår nu att riksdagen skall fatta principbeslut om
överförande till landstingskommunalt/kommunalt huvudmannaskap av
tandvården vid de nu statliga tandvårdscentralerna. Karolinska institutets
enhet vid Holländargatan i Stockholm är inte organiserad som tandvårdscentral
utan har en äldre organisation. Denna enhet, om vars
tl Riksdagen 1978/79. 14 sami. Nr 23

UbU 1978/79: 23

4

nedläggning fattades principbeslut år 1970, bör enligt propositionen
kvarstå under statligt huvudmannaskap.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 föreslog universitetsoch
högskoleämbetet (UHÄ) att tandläkarutbildningen vid Holländargatan
skall avvecklas stegvis med en sista antagning våren 1979. I propositionen
anför statsrådet Wikström att han ännu inte är beredd att
ta ställning till UHÄ:s förslag utan avser att återkomma till frågan i
1980 års budgetproposition.

I motionen 1978/79: 1346 framhålls bl. a. att möjligheterna att behålla
och att skaffa tandvårdspersonal till enheten vid Holländargatan
under den tid enheten avvecklas enligt personalens mening i hög grad
försvåras inför utsikten att det blir olika huvudmän för denna enhet
och Huddinge-enheten. Motionärerna anser att det i propositionen föreslagna
principbeslutet om att tandvården i anslutning till odontologisk
utbildning och forskning skall föras över till landstingskommunalt eller
kommunalt huvudmannaskap bör kompletteras med en föreskrift om
att det i Stockholm bibehålls ett enhetligt statligt huvudmannaskap för
de båda enheterna hela den period under vilken enheten vid Holländargatan
avvecklas.

Socialutskottet har förklarat sig ha förståelse för de synpunkter som
framförs i motionen och anser att, intill dess enheten vid Holländargatan
avvecklats, denna enhet och Huddinge-enheten bör ha samma
huvudman. Frågan om ett enhetligt huvudmannaskap för de båda enheterna
bör vara statligt eller ändras till landstingskommunalt bör emellertid
lämpligen övervägas i anslutning till de förhandlingar med tandvårdshuvudmännen
som förutskickats i propositionen. Socialutskottet
förutsätter att man vid dessa förhandlingar tar hänsyn till personalens
berättigade önskemål.

Utbildningsutskottet anser för sin del att det är angeläget att ett överförande
till landstingskommunalt/kommunalt huvudmannaskap av tandvården
vid de nu statliga tandvårdscentralerna sker. I fråga om tandvårdscentralen
vid undervisningssjukhuset i Huddinge och enheten vid
Holländargatan anser utskottet, med tanke på de särskilda omständigheter
som föreligger, att övervägande skäl talar för att dessa båda tills vidare
bibehålls vid sitt statliga huvudmannaskap. Utskottet tillstyrker
alltså motionen 1978/79: 1346. Enligt utskottets mening finns det inget
som hindrar att redan i samband med förhandlingarna om tandvårdscentralerna
i Malmö, Göteborg och Umeå överläggning upptas beträffande
ändrat huvudmannaskap för tandvårdscentralen i Huddinge i
samband med att enheten på Holländargatan läggs ned.

Övriga frågor

Vad som i övrigt anförts och föreslagits i propositionen föranleder
inget uttalande från utskottets sida.

UbU 1978/79: 23

5

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.att riksdagen beslutar att tandläkarlinjen fr. o. m. den 1 juli
1979 skall omfatta 180 poäng,

2. att riksdagen beträffande systematisk undervisning under vidareutbildning
av tandläkare godkänner vad som förordats i
propositionen 1978/79: 41,

3. att riksdagen beträffande handledarutbildning godkänner vad
som förordats i propositionen 1978/79: 41,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en nämnd för
tandläkares vidareutbildning,

5. att riksdagen beträffande överförande av tandvården vid undervisningssjukhusen
i Malmö, Göteborg och Umeå till landstingskommunalt/kommunalt
huvudmannaskap godkänner vad
som förordats i propositionen 1978/79: 41,

6. att riksdagen beträffande statligt huvudmannaskap tills vidare
för viss tandvård med bifall till motionen 1978/79: 1346 godkänner
vad utskottet förordat,

7. att riksdagen i övrigt godkänner vad som förordats i propositionen
1978/79: 41.

Stockholm den 8 mars 1979

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Bengt Wiklund (s), Sven Johansson (c), Lars Gustafsson (s),
Linnea Hörlén (fp), Roland Sundgren (s), Gösta Karlsson (c), Helge
Hagberg (s), Hans Nyhage (m), Christina Rogestam (c), Lena HjelmWallén
(s), Jörgen Ullenhag (fp), Gunnar Biörck i Värmdö (m) och
Torsten Karlsson (s).

Reservationer

1. beträffande handledarutbildning av Hans Nyhage (m) och Gunnar
Biörck i Värmdö (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Utbildningsutskottet
noterar” och slutar ”om handledarutbildning” bort ha
följande lydelse:

Utbildningsutskottet noterar att statsrådet Lindahl efter överläggning
med Landstingsförbundet stannat för att uttala sig för en utbildning om
14 veckor. Utskottet anser för sin del att det kan ifrågasättas om en så
kort utbildning är till fyllest. Utbildningstidens längd bör enligt utskottet

UbU 1978/79: 23

6

således ånyo övervägas. Utskottet vill i sammanhanget understryka, att
det är väsentligt att längden på utbildningen slutgiltigt är fastställd innan
utbildningen tar sin början. I övrigt har utskottet inget att erinra mot
vad som i propositionen 1978/79: 41 förordats i fråga om handledarutbildning.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande handledarutbildning som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande nämnd för tandläkares vidareutbildning av Hans Nyhage
(m) och Gunnar Biörck i Värmdö (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”1 likhet”
och slutar ”nämnda kunskapsproven” bort ha följande lydelse:

I likhet med socialutskottet anser utbildningsutskottet att regeringen
bör få bemyndigande att snabbt inrätta nämnden och föreslår därför att
inrättandet sker den 1 juli 1979.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1979 inrätta
en nämnd för tandläkares vidareutbildning,

UbU 1978/79: 23

7

Bilaga

Socialutskottets yttrande
1978/79:3 y

över propositionen 1978/79: 41 om tandläkarnas utbildning m. m.
jämte motion

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över
propositionen 1978/79: 41 om tandläkarnas utbildning m. m. jämte den
med anledning av propositionen väckta motionen 1978/79: 1346 av Lars
Gustafsson (s) och Karin Andersson (c).

Utskottet

Den grundläggande utbildningen för tandläkare sker på tandläkarlinjen
i högskolan och omfattar tio terminer (200 poäng). Tandläkarutbildningen
avslutas med tandläkarexamen som utgör krav för legitimation
som tandläkare.

Tandläkarutbildning bedrivs vid karolinska institutet (220 intagningsplatser
per år), universitetet i Lund (100 intagningsplatser per år), universitetet
i Göteborg (120 intagningsplatser per år) samt universitetet i
Umeå (60 intagningsplatser per år).

Tandläkarutbildningen vid karolinska institutet sker dels i lokaler i
anslutning till det kommunala undervisningssjukhuset Huddinge sjukhus
<120 intagningsplatser per år), dels i äldre lokaler vid Holländargatan i
Stockholm (100 intagningsplatser per år). Tandläkarutbildningen vid de
övriga lärosätena sker också i lokaler i anslutning till kommunala undervisningssjukhus,
nämligen Malmö allmänna sjukhus, Sahlgrenska sjukhuset
i Göteborg och regionsjukhuset i Umeå. En stor del av utbildningen
på tandläkarlinjen består av klinisk verksamhet. De studerande utför
därvid under lärares inseende tandvård på patienter. Lärarna som också
är tandläkare utför sådan tandvård som de studerande inte kan utföra.
Den statliga tandvården vid enheterna för klinisk utbildning är genom
avtal med folktandvårdshuvudmännen på utbildningsorterna samordnad
med huvudmännens tandvård.

I samband med att statsmakterna fattade beslut om inrättande av
Huddinge-enheten år 1970 (prop. 1970: 122, SU 1970: 135, rskr 1970:
309) beslöts det att enheten vid Holländargatan skulle finnas kvar under
en övergångstid.

Efter föredragning av statsråden Wikström och Lindahl föreslås i
propositionen att den allmänna utbildningslinjen för utbildning av tandläkare
moderniseras och förkortas från tio till nio terminer (180 poäng)

UbU 1978/79: 23

8

fr. o. m. den 1 juli 1979. Vidare föreslås att en ettårig allmäntjänstgöring
för tandläkare införs den 1 januari 1984. Allmäntjänstgöringen
förläggs till folktandvården och avslutas med kunskapsprov. Godkänt
prov blir ett krav för legitimation som tandläkare.

I propositionen föreslås även att riksdagen fattar principbeslut om att
den tandvård som staten bedriver i anslutning till odontologisk utbildning
och forskning skall föras över till landstingskommunalt, i förekommande
fall kommunalt huvudmannaskap, med undantag för verksamheten
vid karolinska institutets enhet vid Holländargatan, som föreslås
kvarstå under statligt huvudmannaskap. Vidare föreslås att ett principbeslut
från år 1970 — fattat i samband med bl. a. beslutet om inrättande
av Huddinge-enheten — om att avveckla de statliga tandsköterske- och
tandteknikerskolorna genomförs, överföringen av huvudmannaskap förutsätter
förhandlingar mellan staten och berörda folktandvårdshuvudmän.

En ny specialistutbildning för tandläkare föreslås. Den innebär dels
tjänstgöring, dels systematisk kursundervisning med kunskapsprov.
Specialistutbildningen föreslås komma att införas när huvudmannaskapet
för tandvården i anslutning till odontologisk utbildning och forskning
förs över till folktandvårdshuvudmännen.

Härjämte föreslås i propositionen att staten anordnar en särskild
handledarutbildning (klinikchefsutbildning) för klinikchefer och andra
lämpliga handledare inom folktandvården, vilka skall handleda tandläkarna
under allmäntjänstgöringen.

Förslagen i propositionen grundar sig på bl. a. förslag i betänkandet
(Ds S 1975: 14) Tandläkarnas specialistutbildning, vilket avgavs år 1975
av en av socialstyrelsen och dåvarande universitetskanslersämbetet tillsatt
utredningsgrupp, 1971 års utredning om tandläkarnas specialistutbildning
m. m. (specialistutredningen).

Med anledning av motionen 1978/79: 1346 av Lars Gustafsson (s) och
Karin Andersson (c) samt en uppvaktning inför utskottet av företrädare
för Sveriges tandläkarförbund tar utskottet till närmare behandling upp
följande frågor, nämligen fråga om ändrat huvudmannaskap för karolinska
institutets tandvårdsenheter, fråga om klinikchefsutbildningen och
fråga om inrättande av en nämnd för tandläkares vidareutbildning.

Ändrat huvudmannaskap för karolinska institutets tandvårdsenheter

I sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 föreslog universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) att tandläkarutbildningen vid Holländargatan
skulle avvecklas stegvis med en sista antagning våren 1979.
I propositionen anför statsrådet Wikström att han ännu inte är beredd
att ta ställning till UHÄ:s förslag utan avser att återkomma till frågan
i 1980 års budgetproposition.

I motionen 1978/79: 1346 framhålls bl. a. att möjligheterna att behålla
och att skaffa tandvårdspersonal till enheten vid Holländargatan under

UbU 1978/79: 23

9

den tid den avvecklas enligt personalens mening försvåras i hög grad
inför utsikten att det blir olika huvudmän för denna enhet och Huddinge-enheten.
Motionärerna anser att det i propositionen föreslagna
principbeslutet om att tandvården i anslutning till odontologisk utbildning
och forskning skall föras över till landstingskommunalt eller kommunalt
huvudmannaskap bör kompletteras med en föreskrift om att det
i Stockholm bibehålls ett enhetligt statligt huvudmannaskap för de båda
enheterna hela den period under vilken enheten vid Holländargatan avvecklas.

Utskottet har förståelse för de synpunkter som framförs i motionen
och anser att, intill dess enheten vid Holländargatan avvecklats, denna
enhet och Huddinge-enheten bör ha samma huvudman. Frågan om ett
enhetligt huvudmannaskap för de båda enheterna bör vara statligt eller
ändras till landstingskommunalt bör emellertid lämpligen övervägas i
anslutning till de förhandlingar med tandvårdshuvudmännen som förutskickats
i propositionen. Utskottet förutsätter att man vid dessa förhandlingar
tar hänsyn till personalens berättigade önskemål.

Klinikchefsutbildningen

För att de nyutexaminerade tandläkarna skall få erforderlig handledning
under allmäntjänstgöringen har specialistutredningen föreslagit
en organiserad efterutbildning för klinikchefer inom folktandvården.
Enligt specialistutredningen skulle denna utbildning omfatta totalt ca
25 veckors heltidsstudier vid koncentrerad kursgivning, vartill skulle
komma litteraturstudier och klinisk träning vid hemmaklinikerna. Förslaget
innebar att genomgång av fullständig klinikchefsutbildning skulle
ta fem och ett halvt år.

I yttrande över specialistutredningens förslag ansåg socialstyrelsen att
klinikchefsutbildningen kunde komprimeras och genomföras på tre och
ett halvt år och omfatta bl. a. 23 veckors heltidsstudier.

I propositionen anför statsrådet Lindahl att hon — efter överläggningar
med Landstingsförbundet — anser att utbildningen bör omfatta
14 veckor.

Vid uppvaktningen inför utskottet har representanterna för Tandläkarförbundet
uttalat att Förbundet förordar att utbildningen omfattar
23 veckor med hänsyn till de stora krav handledningen av tandläkare
under allmäntjänstgöring kommer att ställa.

Med hänsyn till syftet med allmäntjänstgöringen, nämligen att den
skulle ge tandläkarna möjlighet att komplettera under grundutbildningen
inhämtade teoretiska och kliniska färdigheter med erfarenheter av de
dagliga problem som möter en i allmän praxis verksam tandläkare,
är det av vikt att handledarna är väl utbildade för sin uppgift. Utskottet
anser med beaktande bl. a. av vad representanterna för Tandläkarförbundet
anfört att det finns anledning att ytterligare överväga
vilken längd klinikchefsutbildningen bör ha.

UbU 1978/79: 23

10

Inrättande av en nämnd för tandläkares vidareutbildning

Specialistutredningen föreslog att en särskild nämnd, kallad nämnden
för tandläkares vidareutbildning, skulle inrättas med uppgift att handlägga
frågor angående allmän tjänstgöringen för tandläkare, specialistutbildningen
och klinikchefsutbildningen.

Statsrådet Lindahl framhåller i propositionen att den föreslagna
nämnden har stora likheter med den nämnd som redan finns för läkarutbildningen,
nämligen nämnden för läkares vidareutbildning (NLV).
Då frågan om NLV:s arbetsuppgifter och organisation övervägs i samband
med pågående översyn av socialstyrelsens verksamhet, är hon ännu
inte beredd att ta ställning till frågan om vilka arbetsuppgifter som en
nämnd för tandläkares vidareutbildning bör ha. Hon framhåller emellertid
att en nämnd i vart fall behövs för att organisera kunskapsprov och
att det bör ankomma på regeringen att inrätta en sådan nämnd.

Representanterna för Tandläkarförbundet har inför utskottet framhållit
att det är angeläget att en nämnd för tandläkares vidareutbildning
snarast inrättas. De har därvid anfört bl. a. att klinikchefsutbildningen
bör komma till stånd så snart som möjligt och att nämnden behövs för
handläggning av frågor beträffande denna utbildning.

Enligt utskottets mening talar starka skäl för att förberedelserna för
införandet av vidareutbildningen för tandläkare m. m. vidtas i god tid.
Med hänsyn till att socialstyrelsens framtida organisation är föremål för
utredning kan det visserligen vara svårt att redan nu ta slutlig ställning
till frågan om vilka arbetsuppgifter som en nämnd för tandläkarnas
vidareutbildning bör ha. Denna omständighet bör emellertid inte utgöra
hinder för att man snabbt inrättar en nämnd och att man först
senare i detalj bestämmer vilka uppgifter en sådan nämnd bör ha efter
den tidpunkt då en ny socialstyrelseorganisation genomförts.

Propositionen i övrigt

Förslagen i propositionen i övrigt föranleder inte någon erinran från
utskottets sida.

Stockholm den 13 februari 1979

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Kersti Swartz (fp), Erik Larsson (c),
Evert Svensson (s), Karin Andersson (c), John Johnsson (s), Bengt
Bengtsson (c)*, Ivar Nordberg (s), Kjell Nilsson (s), Britt Wigenfeldt
(c), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Lena Öhrsvik (s), Iris Mårtensson
(s)*, Marianne Lundqvist (fp)* och Blenda Littmarck (m).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1 »7»