Med anledning av propositionen 1975/76:58 om Sveriges anslutning till konventionen angående upprättande av ett europeiskt rymdorgan m. m. jämte motion

Betänkande 1975/76:NU17

NU 1975/76: 17

Näringsutskottets betänkande
1975/76:17

med anledning av propositionen 1975/76:58 om Sveriges anslutning
till konventionen angående upprättande av ett europeiskt rymdorgan
m. m. jämte motion

Ärendet

1 propositionen 1975/76:58 (industridepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att

1. godkiinna Sveriges anslutning till konventionen angående upprättande
av ett europeiskt rymdorgan (ESA),

2. antaga förslag till lag om ändring i lagen (1966:664) med vissa bestämmelser
om immunitet och privilegier.

Med anledning av propositionen har väckts motionen 1975/76:97 av herr
Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs

1. att riksdagen avslår propositionen 1975/76:58,

2. att riksdagen uttalar sig för att det svenska rymdsamarbetet bör ske
i former, som saknar de i propositionen föreslagna politiska bindningarna
och som möjliggör ett bredare samarbete med olika länder, företrädesvis
de nordiska.

Propositionen

1 propositionen föreslås att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till
en konvention angående upprättande av ett europeiskt rymdorgan (ESA).
Denna konvention avses ersätta den konvention för upprättande av Organisationen
för europeisk rymdforskning (ESRO) som Sverige undertecknade
år 1962 och som trädde i kraft år 1964. Anslutningen till den nya
konventionen innebär inte några förändringar i Sveriges deltagande i de
samarbetsprogram på rymdområdet som tidigare har godkänts av riksdagen.

Vidare föreslås en av godkännandet betingad ändring i lagen (1966:664)
med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier. Lagändringen innebär
att den bestämmelse i lagen som gäller ESRO upphör att gälla. I
stället kommer ESA i åtnjutande av immunitet och privilegier enligt konventionen
om upprättande av ESA. Dessa stämmer i huvudsak överens
med de bestämmelser som nu finns för ESRO.

Motionen

Motionärerna anför att såväl ekonomisk-industriella och teknologiska som
politiska och militära skäl talar för att Sverige bör avstå från att delta i

1 Riksdagen IV75/76. 17 sam!. Mr 17

NU 1975/76: 17

2

det europeiska rymdsamarbetet. Rymdsamarbetet innebär, menar motionärerna,
en formell bindning till västeuropeiska industrikonsortier. Utländska
intressen kommer härigenom att kunna påverka den långsiktiga
inriktningen av den svenska industrins utveckling. Motionärerna ställer sig
tveksamma till satsningarna på de hittillsvarande rymdprogrammen. De
anser att dessa satsningar är en form för industrisubventionering och hävdar
dessutom att endast en begränsad del av de svenska insatserna kommer
tillbaka som utvecklings- och produktionskontrakt till svenska industrier.
Resurserna för rymdsamarbetet kommer att tas från andra, mer angelägna
forsknings- och utvecklingsområden, anför motionärerna. De föreslår att
bilaterala tekniska avtal görs upp. Härigenom kan Sverige bibehålla kontrollen
över inhemsk rymdforskning och rymdteknik. Vidare förordar de
att samarbetet med de nordiska länderna byggs ut. Som skäl härför anförs
att Finland och Norge inte deltar i det västeuropeiska rymdsamarbetet. Slutligen
uttalas att det tidigare fristående rymdprogrammet ELDO, som nu
skall uppgå i ESA, i realiteten var ett militärt projekt, om än med civila
tillämpningar. En närmare anknytning till program av denna typ innebär
enligt motionärerna en urholkning av neutralitetspolitiken.

Utskottet

Sverige har deltagit i det europeiska rymdforskningssamarbetet från det
att Organisationen för europeiskt rymdsamarbete (ESRO) år 1964 började
sin verksamhet. ESRO:s uppgift är att för uteslutande fredligt ändamål möjliggöra
och främja samarbete mellan europeiska stater inom rymdforskning
och rymdteknik. Förutom ESRO finns ett annat samarbetsorgan inom rymdområdet,
den europeiska organisationen för utveckling av bärraketer (ELDO).
Sverige deltar inte i denna organisation.

Överläggningar inom den europeiska rymdkonferensen, ett samarbetsorgan
på ministernivå, har lett fram till beslut om att ersätta ESRO med
ett nytt organ, European Space Agency (ESA). Till ESA skall även vissa
av ELDO:s tillgångar föras. ELDO skall läggas ner. 1 konventionen angående
upprättande av ESA, som riksdagen i föreliggande proposition föreslås godkänna,
anges den nya organisationens syfte vara att vidareutveckla och stärka
det europeiska samarbetet inom rymdforskning och rymdteknologi samt
dessas rymdtillämpning. Liksom beträffande ESRO framhålls att samarbetet
uteslutande avser fredliga ändamål. I konventionen uttalas vidare att de
resurser som erfordras för verksamheten inom rymdområdet är av en storleksordning
som går utöver de enskilda staternas förmåga.

I jämförelse med ESRO får ESA vidgade uppgifter. Organisationen skall
arbeta för en långsiktig europeisk rymdpolitik. Den skall samordna och på
sikt integrera de nationella rymdprogrammen med det europeiska rymd -

NU 1975/76: 17

3

programmet. Den skall även arbeta för en enhetlig industripolitik på rymdområdet
och härigenom förbättra den europeiska rymdindustrins konkurrenskraft
i världen. Vidare har ESA från ELDO övertagit uppgiften att utveckla
uppskjutningsanordningar och transportsystem.

I motionen 1975/76:97 yrkas avslag på propositionen. Motionärerna önskar
även ett uttalande om att det svenska rymdsamarbetet bör ske i former
som saknar de i propositionen föreslagna politiska bindningarna och som
möjliggör ett bredare samarbete med olika länder, företrädesvis de nordiska.
Svenskt deltagande i ESA kan, hävdar motionärerna, föra med sig att regeringen
får minskade möjligheter att kontrollera och influera på den svenska
industrins utveckling. För att detta skall undvikas bör, menar de, bilaterala
tekniska och vetenskapliga avtal slutas - och då i första hand med Finland
och Norge, vilka står utanför ESA. De anför vidare att de projekt som
bedrivits av ELDO har haft militär inriktning. En närmare anknytning till
sådana projekt innebär enligt motionärerna en urholkning av den svenska
neutralitetspolitiken.

Motionärernas bedömning av vad deltagande i samarbetet inom ESA kommer
att innebära för Sveriges del finner utskottet inte övertygande. Rymdtekniken,
som till en början endast användes för forskningsändamål, har
numera viktiga tillämpningar inom områdena telekommunikationer, navigation,
meteorologi och fjärranalys. Sverige deltar även i ett bärraketprogram,
kallat Ariane-projektet. Det europeiska rymdsamarbetet ger svenska
vetenskapsmän tillfälle att delta i det fortsatta utforskandet av rymden.
För den svenska industrin medför samarbetet ökade möjligheter till
samverkan med europeisk industri och till avancerad kunskapsuppbyggnad.
Med hänvisning till vad här sagts tillstyrker utskottet förslagen i propositionen
och avstyrker motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:58 och med
avslag på motionen 1975/76:97

1. godkänner Sveriges anslutning till konventionen angående
upprättande av ett europeiskt rymdorgan (ESA),

2. antager förslaget till lag om ändring i lagen (1966:664) med
vissa bestämmelser om immunitet och privilegier.

Stockholm den 4 december 1975

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s). Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c).
Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s). Andersson i Storfors (s). Andersson
i Örebro (fp), Rask (s). Sjönell (c). Blomkvist (s). Hovhammar (m). Svensson
i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herr Petersson i Ronneby (c) och fru Oskarsson
(c).

NU 1975/76: 17

4

Reservation

av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:

Sverige har deltagit (= utskottet) den svenska neutralitetspolitiken.

Utskottet instämmer i motionärernas bedömning av vad samarbetet inom
ESA kommer att innebära för Sveriges del. Anslutningen kommer på sikt
att medföra att den svenska industrins utveckling - och då främst inom
tekniskt avancerade områden - styrs av utländska kapitalintressen. Den
är ett missriktat försök att stärka den svenska industrins konkurrenskraft.
Resultatet blir lätt det motsatta, då små länders industrier har svårt att
hävda sig mot de starka kapitalintressena inom ett västeuropeiskt industrikonsortium.
Utskottet delar motionärernas åsikt att det finns stor risk
för att rymdsamarbetet kommer att ta resurser från andra mer angelägna
forsknings- och utvecklingsområden. Det är viktigare att våra resurser satsas
på områden som passar in i den svenska industriprofilen och som kan ligga
till grund för en framtida, självständig industri- och forskningspolitik i folkflertalets
intresse.

Utskottet vill vidare erinra om att vissa av de projekt som bedrivits inom
ELDO har varit öppet militärt inriktade. Det finns en uppenbar risk för
att neutralitetspolitiken urholkas, ifall Sverige knyts närmare till program
av detta slag. Med hänsyn till vad som anförts anser utskottet i likhet
med motionärerna att bilaterala tekniska och vetenskapliga avtal bör göras
upp. Rymdsamarbetet kan härigenom vidgas till en större krets länder.
Främst bör ett vidgat nordiskt samarbete eftersträvas.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:97

1. avslår propositionen 1975/76:58,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

GOTAB 75 10443 s Stockholm 1975