med anledning av motion om redovisning av minoritets mening vid beslutsfattande

Betänkande 1976/77:KU10

KU 1976/77:10

Konstitutionsutskottets betänkande
1976/77:10

med anledning av motion om redovisning av minoritets mening vid
beslutsfattande

Motionen

I motionen 1975/76:906 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c) hemställs "att
riksdagen uttalar att vid publicering och referat av beslut i samhällsorgan,
offentliga utredningar, sammanfattningar av länsprogram och andra planeringsbeslut
m. m. skall förekommande reservationer och avvikande meningar
alltid intagas och återges samtidigt med att majoritetsbeslut redovisas”.

I motionen framhålls som angeläget att samhällets egna informationsorgan
ger en allsidig och objektiv bild av de olika meningar som kan ligga bakom
beslut och ställningstaganden. Som exempel nämner motionärerna beslut
i statliga styrelser och liknande, utredningsbetänkanden, länsprogram, trafikoch
bostadsplaneringar. För att en riktig bild av olika ståndpunkter skall
kunna erhållas framhålls det i motionen som viktigt att varje form av information
från offentliga organ innehåller besked om besluten varit enhälliga
och, om så inte varit fallet, på vilka punkter avvikande meningar och reservationer
avgetts.

Nuvarande förhållanden

För statliga myndigheters vidkommande gäller enligt allmänna verkstadgan
(1965:600) att protokoll skall föras bl. a. när skiljaktig mening förekommer,
dock att skiljaktig mening inte behöver protokollföras om den
framgår av annan handling hos myndigheten. Innehållet i skiljaktig mening
skall likaså anges när en myndighet skriver till regeringen rörande något
av myndigheten fattat beslut.

Beträffande skiljaktiga meningar i regeringen och riksdagen finns föreskrifter
i regeringsformen och riksdagsordningen. För regeringens vidkommande
gäller således enligt 7 kap. 6 S RF att skiljaktig mening vid regeringssammanträde
skall antecknas i det protokoll som enligt samma stadgande
skall föras vid sammanträdet. Riksdagsordningen medger möjlighet
att till utskottsbetänkande foga reservation eller särskilt yttrande. Reservationsrätt
föreligger även mot beslut av riksdagen in pleno. Reservationer
och särskilda yttranden ingår i riksdagstrycket. Också i utredningsbetänkandena
redovisas alltid de från utredningsmajoritetens förslag avvikande
meningarna.

Frågan om information till allmänhet och massmedia om offentliga organs

1 Riksdagen 1076177. 4 sami. Nr 10

KU 1976/77:10

2

verksamhet har under senare år i hög grad varit föremål för statsmakternas
uppmärksamhet. (Se t. ex. KU 1974:19 och 51.) Här kan särskilt erinras
om inrättandet av nämnden för samhällsinformation och riksdagens informationstjänst.
Viktiga kanaler för samhällsinformationen är också de av
statsmakterna godkända studieförbunden, av vilka de flesta har anknytning
till någon folkrörelse. Även statsdepartementens informationssekreterare
kan nämnas i detta sammanhang.

Några särskilda riktlinjer har inte getts om sättet för statsmakterna att
för allmänhet och massmedia redovisa utredningsresultat eller beslut av
riksdagen eller regeringen.

När riksdagen 1974 tog ställning till de förslag som lämnats av riksdagens
informationsutredning ställde den sig bakom ett förslag om att förvaltningsstyrelsen
skulle utföra en översyn av prissättningen på riksdagstrycket i
avsikt att göra detta så lättillgängligt som möjligt förden politiskt intresserade
allmänheten (KU 1974:19 s. 29). Förvaltningsstyrelsen beslöt i maj 1975
att ansluta sig till ett inom förvaltningskontoret utarbetat förslag till prissättning
på riksdagstrycket. Förslaget innebar att riksdagens protokoll erhöll
oförändrat pris, medan riksdagstrycket i övrigt höjdes med ca 65 procent.
Informationsutredningens betänkande föranledde vidare riksdagen att besluta
en höjning av kanslistödet till partiernas riksdagsgrupper för vidgad
informationsverksamhet. Höjningen motiverades med att informationsinsatserna
från partigruppkansliernas och de enskilda ledamöternas sida utgjorde
ett väsentligt led i riksdagsinformationen i vidsträckt bemärkelse.

Utskottet

1 motionen begärs ett uttalande av riksdagen att information från offentliga
organs sida skall omfatta även minoritets ståndpunkter.

Sverige har en internationellt sett långtgående öppenhet när det gäller
allmänhetens rätt till insyn i offentlig verksamhet. Det råder också allmän
enighet om att samhällsorganen har skyldighet att aktivt medverka till att
information ges om deras arbete. Flera reformer har under senare år kommit
till stånd för att förverkliga detta syfte. Här kan t. ex. erinras om inrättandet
av nämnden för samhällsinformation och av riksdagens informationstjänst,
tillkomsten av publikationen Från Riksdag & Departement samt om de
ökade statsbidrag som getts till de politiska partiernas informationsverksamhet.

Den information som direkt styrs av statsmakterna bör självfallet präglas
av största möjliga objektivitet. Härav följer att även från majoritetsståndpunkterna
avvikande meningar i princip bör redovisas. Särskilt viktigt är
detta enligt utskottets mening när det gäller beslut under beredningsprocessen,
t. ex. utredningsförslag. Att information i detta skede ges om skiljaktiga
meningar är ägnat att öka allmänhetens kunskaper om de aktuella
frågeställningarna och därigenom stimulera debatten till fromma för stats -

KU 1976/77:10

3

makternas slutliga ställningstaganden.

Utskottet ansluter sig således i det väsentliga till den i motionen förordade
principen. Att som yrkas i motionen alltid redovisa minoritetsståndpunkter
skulle dock enligt utskottets mening föra för långt. Avsteg från principen
måste kunna göras med hänsyn till t. ex. det redovisade materialets omfattning
eller ändamålet med informationen.

Med det anförda får motionen anses besvarad.

Utskottet hemställer

att riksdagen förklarar motionen 1975/76:906 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 23 november 1976

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: herrar Boo (c). Johansson i Trollhättan (s), Björck i Nässjö (m).
Mossberg (s). Lindahl i Hamburgsund (fp). Nordin (c). Karlsson i Malung*
(s). Schött (m). Kindbom (c). Nyquist (s), fru Hammarbacken (c), herr Eliasson
(c), fru Cederquist (s), fröken Nilsson (s) och herr Gustavsson i Ängelholm

(s).

* Ej närvarande vid justeringen.