Logistik- och underhållstjänsten inom Försvarsmakten

Betänkande 1999/2000:FöU8

Försvarsutskottets betänkande 1999/2000:FÖU08

Logistik- och underhållstjänsten inom Försvars-makten

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1999/2000

FöU8

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande vad regeringen i proposition
1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom försvarsmakten, m.m. har
anfört om utformning av Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksam-
het, m.m. Regeringens bedömningar och förslag härom kompletterar det
förslag till förändringar av det militära försvaret som förelades riksdagen i
proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret.

Utskottet behandlar vidare fyra motioner med sex yrkanden som avgivits
med anledning av propositionen.

Utskottet godtar utvecklingen av en ny försvarsmaktsgemensam organisa-
tion för underhållstjänst och stödverksamhet med de uppgifter och de tids-
förhållanden som regeringen anger. Som ett led i denna utveckling bör nuva-
rande underhållsregementen läggas ned. Innan regeringen eller Försvars-
makten fattar beslut i avgörande strukturfrågor, inklusive frågan om Muskö-
varvets framtid, bör emellertid regeringen återkomma till riksdagen med ett
fullständigt och mer genomarbetat förslag till underhållsorganisation.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner regeringens förslag att Södra underhållsregementet i Kri-
stianstad, Mellersta underhållsregementet i Strängnäs och Norra underhålls-
regementet i Boden skall läggas ned,

2. godkänner regeringens förslag att en ny organisationsenhet för Försvars-
maktens underhållstjänst och stödverksamhet skall inrättas,

3. godkänner regeringens förslag att verksamheten vid Muskö örlogsvarv i
Haninge skall inordnas i den nya organisationsenheten för Försvarsmaktens
underhållstjänst och stödverksamhet varvid organisationsenheten Muskö
örlogsvarv skall avvecklas.

Motionerna

1999/2000:Fö39 Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förut-
sättningarna för att försvaret i orostider totalt och effektivt skall kunna
skyd-
da och säkra huvudstadsområdet.
1999/2000:Fö41 Henrik Landerholm m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1999/2000:97 punkterna 1-
3 i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett genomarbetat förslag till Försvars-
maktens underhållstjänst och stödverksamhet i enlighet med vad i motionen
anförts,

1999/2000:Fö42 Åke Carnerö m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att beslutanderätten om olika organisationsenheter förs över till
regeringen, t.ex. som i fallet Muskö örlogsvarv, (delvis)

1999/2000:Fö44 av Anna Lilliehöök (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1999/2000:97 punkterna 1-
3,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformning av försvarets underhållsorganisation och marint un-
derhåll i Stockholmsregionen.

Utskottet

Ärendet och dess beredning

Regeringen anför att den i proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret läm-
nat förslag om Försvarsmaktens framtida utformning. Regeringen anförde
samtidigt att ett antal frågor om grundorganisationen behövde utredas ytterli-
gare innan beslut kan fattas i dessa frågor. Regeringen har därför i november
1999 uppdragit åt Försvarsmakten att bl.a. lämna förslag till en underhållsor-
ganisation som är anpassad till den försvarsmaktsorganisation som regering-
en föreslagit i proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret. Försvarsmakten
har redovisat uppdraget den 1 mars i år.

Sammanfattning av propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att

? Södra underhållsregementet, Mellersta underhållsregementet och Nor-
ra underhållsregementet skall läggas ned den 31 december 2001 eller
vid den senare tidpunkt som regeringen bestämmer.
?
? en ny organisationsenhet för Försvarsmaktens underhållstjänst och
stödverksamhet skall inrättas den 1 januari 2002 eller vid den senare
tidpunkt som regeringen bestämmer.
?
? verksamheten vid Muskö örlogsvarv i Haninge skall inordnas i den
nya organisationsenheten för Försvarsmaktens underhållstjänst och
stödverksamhet varvid organisationsenheten Muskö örlogsvarv skall
avvecklas den 1 januari 2002 eller vid den senare tidpunkt som rege-
ringen bestämmer.
?
Regeringen bedömer att den nya organisationsenheten för underhållstjänst
och stödverksamhet bör överta vissa uppgifter från Försvarsmaktens under-
hållscentrum. Den närmare utformningen av organisationsenheten bör be-
stämmas av regeringen.

Regeringen redovisar skälen för sina förslag och för sin bedömning och anför
därvid bl.a. följande.

Bakgrund

En del i den förestående nya inriktningen av Försvarsmakten består i att med
utgångspunkt från dagens underhållsregementen utveckla en ny underhålls-
och stödorganisation. Regeringen framhöll detta i proposition 1999/2000:30
Det nya försvaret. Strukturen för en sådan underhålls- och stödorganisation
behövde dock utredas ytterligare och i avvaktan härpå borde underhållsre-
gementena behållas. Ett första steg mot en ny underhålls- och stödorganisa-
tion borde, anförde regeringen, tas tidigt genom att stöduppgifterna övertas
av underhållsregementena när försvarsområdesstaberna läggs ned. Den ope-
rativa underhållsledningen borde inordnas i Operativa insatsledningen.

Regeringen uppdrog i november 1999 åt Försvarsmakten att med utgångs-
punkt i de organisationsförändringar som föreslagits i proposition
1999/2000:30 göra en översyn av underhålls- och stödorganisationen. För-
svarsmaktens förslag till regeringen innebär att en ny sådan organisation
successivt utvecklas fram till år 2002. Den nya underhålls- och stödorganisa-
tionen skall därvid utvecklas ur dagens underhållsregementen och stödenhe-
terna vid förband m.m. Organisationen skall dels kunna stödja Försvarsmak-
tens grundorganisation, dels kunna lämna stöd vid nationella och internatio-
nella insatser.

Enligt regeringens mening innebär Försvarsmaktens förändrade inriktning,
med nya krav på operativ förmåga och förmåga till anpassning, ändrade
förutsättningar även för underhålls- och stödverksamheten. Detta innebär,
säger regeringen, en förändring jämfört med det tidigare invasionsförsvarets
behov. Den förändrade inriktningen av Försvarsmakten ställer också krav på
en rationellare drift och kostnadsreduceringar inom underhålls- och stöd-
verksamheten.

Enligt regeringens mening behöver därför dagens organisation, där stöd-
verksamheten i allt väsentligt är en integrerad del av förbanden och försvars-
områdesstaberna, omprövas. Den nya underhålls- och stödorganisationen bör
utgå från en helhetssyn på området. Den bör präglas av flexibilitet inför
förändrade behov och vara utformad som en sammanhållen försvars-
maktsgemensam resurs. Den skall kunna stödja såväl nationella som interna-
tionella insatser och grundorganisationens verksamhet.

Utformningen av den nya organisationen

Försvarsmakten behöver ett effektivt underhållstöd under omstrukturerings-
perioden de närmaste åren. Regeringen bedömer därför det vara viktigt att
arbetet med att utveckla den nya underhålls- och stödverksamheten säker-
ställer ett tillräckligt och effektivt sådant stöd de närmaste åren.

Med beaktande av detta anser regeringen att den nya underhålls- och stöd-
organisationen skall utvecklas successivt under åren 2000 till 2002. Inled-
ningsvis skall under år 2000 lokala stödenheter organiseras. Under ett över-
gångsskede skall dessa ledas av underhållsregementena eller utbildningsför-
banden. De lokala stödenheterna skall organiseras garnisonsvis efter pro-
dukt- och tjänsteområden såsom försörjning, verkstäder och administrativ
service. Dimensioneringen av de lokala stödenheterna skall vara efterfrå-
gestyrd. Verksamheten skall utformas i dialog med utbildningsförbanden och
andra beställare.

Visst utbildnings- och ledningsstöd skall enligt regeringen även i fortsätt-
ningen vara integrerat med utbildningsförbanden och därmed inte ingå i den
nya organisationsenheten. Till sådant stöd räknas verksamhet som direkt
sammanhänger med utbildning av insatsförband och officerare som t.ex. drift
av simulatorer, utbildningsanordningar och övnings- och skjutfält.

Verksamheten vid underhållsregementena och Försvarsmaktens under-
hållscentrum skall under åren 2000 och 2001 anpassas till och fortlöpande
integreras i den nya underhålls- och stödorganisationen. Därefter bör den nya
organisationen vara fullt utvecklad och underhållsregementena läggas ned
den 31 december 2001.

Den 1 januari 2002 bör en ny organisationsenhet för Försvarsmaktens un-
derhålls- och stödverksamhet inrättas. Verksamheten vid Muskö örlogsvarv
bör enligt regeringen inordnas i denna nya organisationsenhet varvid den
nuvarande organisationsenheten Muskö örlogsvarv avvecklas den 1 januari
2002.

Likaså anser regeringen att verksamheten vid Försvarsmaktens flygverk-
städer i Uppsala och Militära servicekontoret i Stockholm bör inordnas i den
nya organisationsenheten för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverk-
samhet, varvid även organisationsenheterna Försvarsmaktens flygverkstäder
och Militära servicekontoret avvecklas den 1 januari 2002.

Regeringen anser vidare att det bör ankomma på regeringen att bestämma
den närmare utformningen av den nya organisationsenheten för Försvars-
maktens underhållstjänst och stödverksamhet. Regeringen bedömer att ett
fortsatt utredningsarbete behövs, dels avseende den närmare utformningen av
organisationsenheten, dels för att pröva om ytterligare verksamheter kan ingå
i organisationsenheten, t.ex. lokalförsörjning. Regeringen avser att ge För-
svarsmakten i uppdrag att utreda dessa frågor.

Sammanfattning av motionerna

I Moderata samlingspartiets kommittémotion Fö41 påpekas att Försvars-
makten förvaltar ansenliga materiella och ekonomiska resurser. Formerna för
denna förvaltning sägs vara av stor betydelse för en kostnadseffektiv drift av
Försvarsmakten. De sägs också vara av stor betydelse för den dagliga driften
vid förbanden och frågan om huruvida Försvarsmakten skall kunna förändras
från ett mobiliserande invasionsförsvar till ett insatsförsvar.

Motionärerna anser att propositionens förslag innebär att den dagliga verk-
samheten vid förbanden blir beroende av ytterligare en centraliserad ledning,
nämligen för underhåll och stöd, vilket inte anses acceptabelt från effektivi-
tetssynvinkel. I motionen föreslås därför att riksdagen avslår regeringens
förslag dels att lägga ned underhållsregementena, dels att inrätta en ny orga-
nisationsenhet för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet,
dels att inordna verksamheten vid Muskö örlogsvarv i den nya enheten för
underhållstjänst och stödverksamhet (yrkande 1). Motionärerna föreslår
vidare att regeringen ges i uppdrag att återkomma med ett genomarbetat
förslag till Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet (yrkande
2).

Liknande resonemang förs i motion Fö44 av Anna Lilliehöök (m). Utform-
ningen av underhållsorganisationen sägs vara så avgörande för försvarets
verksamhet att riksdagen, inte regeringen, bör besluta i frågan.

En viktig delfråga i sammanhanget sägs vara underhållsverksamheten vid
Muskö örlogsvarv. Marint fartygsunderhåll måste, säger motionären, säker-
ställas i Stockholmsområdet. Det är då illavarslande att låta frågan avgöras
av regeringen utan att riksdagen ges möjlighet att ta ställning.

I motionen föreslås därför att riksdagen avslår regeringens förslag dels att
lägga ned underhållsregementena, dels att inrätta en ny organisationsenhet
för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet, dels att inordna
verksamheten vid Muskö örlogsvarv i den nya enheten för underhållstjänst
och stödverksamhet (yrkande 1). Motionären föreslår vidare att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utform-
ning av försvarets underhållsorganisation och marint underhåll i Stockholms-
regionen (yrkande 2).

Kristdemokraterna säger i sin kommittémotion Fö42 att de ställer sig avvi-
sande till regeringens förslag att det skall vara regeringen som skall ha be-
slutanderätten över ett antal olika organisationsenheter (yrkande 2 i denna
del). Som ett exempel anförs Muskö örlogsvarv. Motionärerna beskriver
Musköanläggningens uppgifter och betydelse. De anser att Muskövarvet är
en nationell tillgång såväl i fredstid som i en eventuell krigssituation. De se
en stor fara i att Muskö örlogsvarv inordnas i den nya organisationsenheten
för Försvarsmaktens underhållstjänst och därmed blir något som enbart rege-
ringen beslutar om.

Även i motion Fö39 av Marietta de Pourbaix-Lundin konstateras att rege-
ringen föreslår att Muskö örlogsvarv upphör som självständig organisa-
tionsenhet och inordnas i den nya organisationen för Försvarsmaktens under-
hållstjänst och stödverksamhet. Motionären pekar på kvarstående osäkerheter
rörande utformningen av, innehållet i, och omfattningen av Försvarsmaktens
framtida verksamhet på Berga och Muskö. Hon menar att det vore ett stort
misstag om den svenska ostkusten avlövas denna verksamhet och hemställer
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen an-
förts om förutsättningarna för att försvaret i orostider totalt och effektivt s
kunna skydda och säkra huvudstadsområdet.

Utskottets överväganden

Det dimensionerande kravet för Försvarsmaktens underhållstjänst har hittills
varit att kunna understödja omfattande militära operationer med mobiliserade
förband insatta för försvar av svenskt land-, sjö- och luftterritorium. Detta
krav har medfört att mobiliseringsbara underhållsförband i stor numerär och
med hög beredskap har organiserats.

Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2,
rskr. 168) om väsentliga förändringar av Försvarsmaktens uppgifter och
organisation. Den omdanade Försvarsmakten, under fortsatt successiv ut-
veckling, kommer att ha behov av ett annat slags underhållsstöd än tidigare.
Det är sålunda logiskt att regeringen föreslår en ny och förändrad underhålls-
organisation. Utskottet gör därför i ett flertal avseenden samma bedömning
som regeringen i den nu föreliggande propositionen, exempelvis:

? Uppgifter och organisation för Försvarsmaktens underhållstjänst och
stödverksamhet behöver förändras på ett sätt som stämmer överens
med Försvarsmaktens omdaning.
?
? Den nya underhållsorganisationen skall vara en för Försvarsmakten
gemensam resurs. Den skall flexibelt dels kunna stödja verksamheten
i Försvarsmaktens grundorganisation, dels kunna lämna stöd vid na-
tionella och internationella insatser.
?
? Den operativa underhållsledningen bör inordnas i den operativa in-
satsledningen.
?
? Någon form av stödenheter kommer att behövas på lokal nivå. Di-
mensioneringen av dessa delar av den nya underhållsorganisationen
bör vara efterfrågestyrd.
?
? Den nya underhållsorganisationen skall vara rationell och leda till
kostnadsreduceringar.
?
Utskottet delar regeringens bedömning att de nuvarande underhållsrege-
mentena behöver läggas ned som ett led i utvecklingen av den nya under-
hållsorganisationen.

Utskottet kan emellertid konstatera att den organisation för underhålls-
tjänst och stödverksamhet som regeringen nu föreslår, med akronym be-
nämnd FORGUS, ännu inte är färdigutredd, vare sig beträffande den närmare
organisationen eller när det gäller dess arbetssätt. Utskottet ser därför rege-
ringens redovisning i propositionen mer som en beskrivning av läget i en
pågående och nödvändig process än som ett färdigt förslag.

Liksom motionärerna i kommittémotion Fö41 (m) är därför inte utskottet
nu berett att godta att regeringen, utan ytterligare möjligheter för riksdagen
att påverka utformningen, får bestämma den närmare utformningen av orga-
nisationen för Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet. Denna
utskottets tveksamhet förstärks av det faktum att FORGUS kommer att bli
Försvarsmaktens enskilt största enhet. Den kommer att bestå av drygt 4 500
personer. Storleken i sig gör att riksdagen bör ha ett fortsatt inflytande på
organisationsutvecklingen.

Frågan om organisationstillhörighet och verksamhetsformer för Muskö
örlogsvarv har prövats flera gånger under 1990-talet. År 1992 bemyndigade
sålunda riksdagen regeringen att sälja Muskövarvet till ett statligt eller priv
aktiebolag (prop. 1992/93:100 bil. 5, bet. 1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:333).

Sedan de militära myndigheterna den 1 juli 1994 omorganiserats till en en-
da myndighet är Muskö örlogsvarv en självständig resultatenhet i Försvars-
makten.

I juni 1994 tillsattes en utredning (f.d. gendir. Carl-Olov Ternryd) för att
närmare granska förutsättningarna för ett ändrat huvudmannaskap. Utred-
ningen fann att Muskövarvets verksamhet - inne i den komplexa Musköan-
läggningen - inte lämpar sig för drift utanför försvarets ägo. Utredaren ansåg
det inte möjligt för ett aktiebolag - statligt eller privat - att operera på et
marknadsmässigt och företagsmässigt sätt med de stora begränsningar som
därvid skulle behöva gälla.

Hösten 1995 behandlade åter riksdagen (prop. 1995/96:11) Muskö ör-
logsvarvs framtid. Utskottet föreslog (bet. 1995/96:FöU2) att verksamheten
vid Muskö örlogsvarv skall förbli under statligt huvudmannaskap. Inrikt-
ningen borde sålunda vara att inte bolagisera eller privatisera varvsverksam-
heten, vilket dittills varit riksdagens avsikt. Riksdagen beslutade i enlighet
med utskottets förslag.

I prop. 1999/2000:30 Det nya försvaret (s. 69) anför regeringen:

För att få en rationell verksamhet framöver krävs dock att det marina far-
tygsunderhållet koncentreras. En viktig resurs i sammanhanget är kompetens
för produktion av nya fartyg och fartygstyper. Denna produktionsresurs finns
i dag vid Kockums AB i Karlskrona. Regeringen anser att det är av vikt att
produktion och underhåll så långt möjligt hålls samman för att på bästa sätt
utveckla dessa kompetenser. Inriktningen bör därför vara att ansvaret för att
genomföra det framtida marina fartygsunderhållet läggs på civil varvsindust-
ri.

Regeringen anför vidare:

Vissa frågeställningar bör dock klaras ut. Den viktigaste frågan är hur
nödvändiga resurser för underhåll kan säkerställas i anslutning till de framti-
da fartygsförbandens baseringar. Regeringen har därför gett Försvarsmakten
i uppdrag att i samverkan med Försvarets materielverk redovisa under vilka
förutsättningar och till vilka kostnader civil varvsindustri kan svara för ge-
nomförandet av det marina fartygsunderhållet i anslutning till de i denna
proposition föreslagna marina fartygsbaserna. Vidare skall redovisas hur de
verksamheter som i dag bedrivs inom och i anslutning till Musköanläggning-
en, t.ex. verkstads- och vapenfunktionerna samt reservdelsförråd och sjöbe-
vakningscentral påverkas om ansvaret för genomförandet av det marina
fartygsunderhållet läggs på civil varvsindustri och om Ostkustens marin-
kommando läggs ned i enlighet med regeringens förslag i denna proposition.

Utskottet tog inte ställning (bet. 1999/2000:FöU2) till regeringens bedöm-
ning i dessa delar utan sade sig invänta regeringens förslag i frågan.

Regeringen föreslår nu i den föreliggande propositionen att verksamheten
vid Muskö örlogsvarv inordnas i den nya organisationsenheten för Försvars-
maktens stödverksamhet varvid organisationsenheten Muskö örlogsvarv
skall avvecklas.

Utskottet konstaterar att riksdagen med utgångpunkt i rådande specifika
förutsättningar har beslutat att verksamheten vid Muskö örlogsvarv inte bör
bolagiseras eller privatiseras. Även om regeringens förslag innebär att verk-
samheten vid Muskö örlogsvarv kommer att finnas kvar inom Försvarsmak-
ten skulle ett bifall till förslaget öppna för en kommande försäljning eller en
bolagisering utan att riksdagen får möjlighet att påverka ett sådant beslut.
Med hänsyn till vad som har förevarit i ärendet kan utskottet inte godta en
sådan ordning. Utskottet är sålunda, liksom motionärerna i motionerna Fö39
(kd), Fö42 (m) och Fö44 (m), inte nu berett att förorda att beslutsrätten be-
träffande förändringar av huvudmannaskapet för Muskö örlogsvarv överläm-
nas till regeringen. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till de övervägan-
den som görs av utskottet om riksdagens respektive regeringens beslutsrätt i
organisatoriska frågor i betänkandet 1999/2000:Fö7 Organisations- och
ledningsfrågor i Försvarsmakten.

Vad utskottet här har anfört med anledning av proposition 1999/2000:97
förslag 2 och 3 och motionerna Fö39 (kd), Fö41 (m) yrkande 2, Fö42 (kd)
yrkande 2 i denna del och Fö44 (m) yrkande 2 innebär sammanfattningsvis
att utskottet godtar utvecklingen av en ny försvarsmaktsgemensam organisa-
tion för underhållstjänst och stödverksamhet med de uppgifter och med de
tidsförhållanden som regeringen anger. Härvid bör nuvarande underhållsre-
gementen läggas ned som ett led i utvecklingen. Innan bindande beslut fattas
av regeringen eller Försvarsmakten i de avgörande strukturfrågorna för den
nya organisationen, inklusive i fråga om Muskövarvets framtid, bör rege-
ringen emellertid återkomma till riksdagen med ett fullständigt och mer
genomarbetat förslag till ny underhållsorganisation. Av detta bör bl.a. framgå
hur organisationen skall ledas och hur den skall arbeta, dels i fråga om den
operativa och taktiska underhållstjänsten, dels när det gäller stödet till utbi
ningsförband och skolor. Vidare bör ledningens lokalisering framgå.

Vad utskottet här har anfört om en ny organisation för underhållstjänst och
stödverksamhet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet föreslår vidare bifall till proposition 1999/2000:97 förslag 1 och
avslag på motionerna Fö42 (m) yrkande 1 och Fö44 (m) yrkande 1.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande nedläggning av underhållsregementen

att riksdagen med bifall till propositionens förslag 1 och med avslag
på motionerna 1999/2000:Fö41 yrkande 1 i denna del och 1999/2000:
Fö44 yrkande 1 i denna del godkänner förslaget att lägga ned Södra
underhållsregementet i Kristianstad, Mellersta underhållsregementet i
Strängnäs och Norra underhållsregementet i Boden,

2. beträffande Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverk-
samhet

att riksdagen med anledning av proposition 1999/2000:97 yrkande-
na 2 och 3 och motionerna 1999/2000:Fö39, 1999/2000:Fö41 yrkande
2, 1999/2000:Fö42 yrkande 2 i denna del och 1999/2000:Fö44 yrkan-
de 2 samt med avslag på motionerna 1999/2000:Fö41 yrkande 1 i
denna del och 1999/2000:Fö44 yrkande 1 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 11 maj 2000

På försvarsutskottets vägnar

Henrik Landerholm

I beslutet har deltagit: Henrik Landerholm (m), Christer Skoog (s), Karin
Wegestål (s), Stig Sandström (v), Åke Carnerö (kd), Olle Lindström (m),
Rolf Gunnarsson (m), Ola Rask (s), Håkan Juholt (s), Berit Jóhannesson (v),
Margareta Viklund (kd), Anna Lilliehöök (m), Lars Ångström (mp), Erik
Arthur Egervärn (c), Runar Patriksson (fp) och Laila Bäck (s).