Livsmedelskontroll

Betänkande 1996/97:JoU14

Jordbruksutskottets betänkande 1996/97:JOU14

Livsmedelskontroll

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1996/97
JoU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 22 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1996
rörande bl.a. ursprungsmärkning av livsmedel, genetiskt modifierade
organismer, s.k. functional foods och importkontroll. Motionerna avstyrks,
bl.a. med hänvisning till EG:s rättsakter på livsmedelsområdet och pågående
arbete med frågorna.
Till betänkandet har fogats 4 reservationer och 2 särskilda yttranden.

Motionerna

1996/97:Jo258 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ursprungsmärkning och innehållsredovisning.
1996/97:Jo502 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en strategi för att öka
andelen vegetabilier i vår kost,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kravet att det på förpackningar skall märkas om varan är genetiskt
modifierad.
1996/97:Jo504 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av rättvisa och konkurrensneutralitet mellan olika odlings- och
kvalitetssäkringssystem.
1996/97:Jo505 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att omedelbart fastställa
radongränsvärden för dricksvatten och därvid beakta de av Livsmedelsverket
föreslagna värdena.
1996/97:Jo508 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett statligt ansvar
för kontroll av animaliska livsmedel som importeras från tredje land.

1996/97:Jo515 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om märkning av livsmedel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lagstiftning vad gäller s.k. functional food,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reglerna för antibiotika och kadavermjöl,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kontroll av importerade livsmedel,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärdsprogram för att minska spridningen av salmonella inom EU.
1996/97:Jo518 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär ett direktiv till Livsmedelsverket om krav på att omestrade fetter måste
finnas med på en innehållsdeklaration.

1996/97:Jo520 av Maggi Mikaelsson och Hanna Zetterberg (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat program för hur konsumtion
av kött i Sverige kan minska,
2. att riksdagen hos regeringen begär att Sverige kraftfullt agerar för att
EU skall anta ett program för hur konsumtion av kött inom EU kan minska.

1996/97:Jo522 av Inga Berggren och Anna Åkerhielm (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om klarare regler för "functional foods" och för svensk
livsmedelsindustris möjligheter att hävda sig på denna växande marknad.
1996/97:Jo533 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas att riksdagen som sinmening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagstiftning kring s.k.
functional food.

1996/97:Jo604 av Peter Weibull Bernström m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att oklarheter i gränsdragningen mellan läkemedel och livsmedel
reds ut.

1996/97:Jo729 av Eva Eriksson m.fl. (fp) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ursprungsmärkning av livsmedel.

1996/97:Jo778 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta till vara erfarenheterna från sötvattenframställning genom
osmos.

1996/97:Jo794 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ursprungsmärkning.

1996/97:L708 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lagstiftning om ursprungsmärkning samt märkning med
produktionsmetod,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av ett regelverk för functional food.

Utskottet

Märkning av livsmedel

Motionerna
I ett flertal motioner tas frågan upp om ursprungsmärkning av livsmedel.
Motionärerna bakom motion Jo258 (c) yrkande 2 anser att arbetet för
ursprungsmärkning och innehållsredovisning bör intensifieras. Staten och
näringen bör gemensamt ta krafttag för att initiera märkning och
innehållsredovisning bl.a. genom att stödja frivilliga konsumentorganisationer
och nätverk av konsumenter och producenter. Enligt motion Jo515 (c) yrkande 1
(delvis) bör ursprungsmärkningen avse råvarans och inte den förädlade
produktens ursprung. Vikten av att ursprungsmärkningen utökas betonas i motion
Jo729 (fp) yrkande 11. Härigenom ökar enligt motionärerna konsumenternas
möjligheter att stimulera ekologiskt producerade livsmedel. I motion Jo794 (v)
yrkande 19 anförs att ursprungsmärkningen bör vara obligatorisk och att
märkning av transportsätt från produktions- till inköpsstället bör införas i
form av t.ex. symboler för flyg, tåg, lastbil och drivmedel. I motion L708 (c)
yrkande 3 begärs lagstiftning om ursprungsmärkning samt märkning med
produktionsmetod. Sverige bör lagstifta om obligatorisk ursprungsmärkning och
verka för införande av ursprungsmärkning i EU. Formerna för märkning med
produktionsmetod bör utredas.
I motionerna Jo502 (kd) yrkande 2 och Jo515 (c) yrkande 1 (delvis) framförs
krav på märkning på förpackningen av genetiskt modifierade varor.
Enligt motionärerna bakom motion Jo518 (mp) bör regeringen utfärda direktiv
till Livsmedelsverket om krav på uppgift om omestrade fetter på
innehållsdeklarationen.

Utskottets överväganden
Flertalet av EG:s rättsakter på livsmedelsområdet är totalharmoniserade, dvs.
det är inte tillåtet för något medlemsland att ha vare sig strängare eller
liberalare bestämmelser. EG:s regler bygger i stora delar på internationella
rekommendationer från Codex Alimentarius, samlingsnamnet för FAO:s (FN:s
livsmedelsorgan Food and Agriculture Organization) och WHO:s gemensamma
program för bl.a. standarder, riktlinjer och råd.
Det förhållandet att bestämmelser om livsmedel i stor utsträckning är
totalharmoniserade innebär att Sverige inte kan införa nationella särregler i
de ämnen som tas upp i flera motioner. Med hänsyn till frågornas stora
intresse för bl.a. svenska konsumenter redovisar utskottet ganska utförligt
vilka bestämmelser som gäller och hur Sverige agerar i livsmedelsfrågor.
EG:s direktiv nr 79/112/11 om märkning av livsmedel tillåter inte
obligatoriska krav på ursprungsmärkning, en fråga som vid flera tillfällen
tagits upp av Sverige. I oktober 1996 överlämnade kommissionen ett förslag
till rådet om ett system för frivillig, detaljerad märkning av nötkött och
köttprodukter, såsom ursprungsland, region, information om utfodring m.m.
Förslaget har därefter diskuterats i arbetsgrupper och på ministerrådsmöten.
Sveriges huvudståndpunkt är att vissa uppgifter i märkningen, såsom ursprung,
ras och uppfödningsförhållanden, bör vara obligatoriska.
Enligt rådets förordning om skydd för geografiska beteckningar och
ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EEG) nr 2081/92
gäller att för jordbruksprodukter avsedda för konsumtion och vissa bearbetade
livsmedel beteckningarna efter ansökan av en sammanslutning av producenter kan
införas i ett särskilt register som förs av kommissionen. En förutsättning för
att andra producenter skall få använda en skyddad beteckning är att de
uppfyller förordningens krav vad gäller produktspecifikation och kontroll samt
bedriver verksamhet inom ifrågavarande geografiska område. För skydd för
geografisk beteckning räcker att endast ett led i produktionen hänför sig till
en viss region medan ursprungsbeteckning kräver att hela produktionen sker
inom regionen. Exempel på produkter med skyddad ursprungsbeteckning är
parmaskinka, fetaost och gorgonzola.
Rådets förordning om särartsskydd (EEG) nr 2082/92 omfattar samma produkter
som förordningen om ursprungsbeteckningar. Beträffande bearbetade livsmedel
skyddas en benämning på ett livsmedel med en viss särart, men krav på
anknytning till viss region saknas. Det är i stället fråga om en i sig mycket
särpräglad produkt. Inte någon produkt har ännu erhållit särartsskydd men för
närvarande behandlas en ansökan om skydd för mozzarellaost. För Sveriges del
kompletteras förordningarna av lagen (1995:1336) om skydd för beteckningar på
jordbruksprodukter och livsmedel, m.m.
Vad gäller innehållsredovisning har ett förslag till ändringar i direktivet
om märkning av livsmedel varit föremål för förlikning mellan rådet och
parlamentet. Förlikningskommitténs förslag omfattar bl.a. bestämmelserna
rörande den beteckning under vilken ett livsmedel saluhålls, språket i
märkningen, mängddeklaration om vissa ingredienser, stärkelse som kan
innehålla gluten samt livsmedel som består av en enda ingrediens. Ändringarna
innebär förbättringar från konsumentsynpunkt i jämförelse med tidigare
bestämmelser, och Sverige röstade ja till förslaget. Sverige arbetar aktivt
både inom Codex Alimentarius och EG för att förbättra bestämmelserna för
innehållsdeklaration av sammansatta ingredienser. I dag gäller att om en
sammansatt ingrediens utgör mindre än 25 % av det färdiga livsmedlet behöver
endast beteckningen på den sammansatta ingrediensen anges, t.ex. majonnäs i
potatissallad. Inom Codex Alimentarius har Norge i samråd med Sverige, Finland
och Island utarbetat förslag till ändrade regler som bl.a. innebär att 25-
procentsgränsen skall sänkas till 5 % och att vissa allergena ingredienser
alltid skall deklareras.
Alltsedan Sveriges inträde i EU har det rått bred politisk enighet om
angelägenheten av att alla till buds stående resurser bör utnyttjas för att
Sverige skall söka påverka utvecklingen inom EG i riktning mot en högre
skyddsnivå som tillgodoser konsumenternas intresse. Som särskilt viktigt
framhölls år 1994 förbättrad livsmedelskontroll och höjda kvalitets- och
hälsokrav (yttr. 1994/95:LU1y). Det framhölls också som angeläget att från
svensk sida arbeta för att åstadkomma tillfredsställande ursprungsmärkning och
andra förbättringar av märkningsreglerna, vilket utgör viktiga faktorer för
konsumenternas möjligheter att välja den mat de vill ha på marknaden. Som
utskottet redogjort för ovan tillåter inte EG:s direktiv nr 79/112/11 om
märkning av livsmedel obligatoriska krav på ursprungsmärkning. I den
diskussion som pågår om införande av ett system för frivillig märkning med
vissa uppgifter är - som ovan anförts - den svenska ståndpunkten att vissa
uppgifter bör vara obligatoriska. EG:s märkningsregler hindrar emellertid inte
att livsmedelsindustrin och handeln frivilligt lämnar ytterligare information
som är värdefull för olika konsumentgrupper. Redan våren 1994 förutsatte
lagutskottet att enskilda företag i olika branscher skulle använda sig av det
konkurrensmedel som en tillfredsställande märkning utgör (bet. 1993/94:LU22).
Ett år senare redogjorde lagutskottet för den rekommendation som
livsmedelsindustrins branschorgan givit sina medlemmar att behålla den
tidigare märkningen med hänsyn till allergikernas behov. Även om det förekom
att enskilda livsmedelsbutiker inte alltid hade en märkning som motsvarade
branschens rekommendationer ansåg lagutskottet utvecklingen tillfredsställande
(bet. 1994/95:LU20). Enligt vad jordbruksutskottet inhämtat föreligger i dag
en bred samsyn och ett nära samarbete mellan Livsmedelsverket och
livsmedelsbranschen härvidlag. Utskottet vill i sammanhanget erinra om det
anslag på 30 miljoner kronor som under förra budgetperioden inrättades för
konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet (bet.
1994/95:JoU13). Anslaget var avsett att användas för att bättre ta till vara
konsumenternas intressen och inriktades på t.ex. insatser för förstärkt
information till konsumenter, livsmedelskontroll och tydligare varumärkning.
Konsumenter med speciella behov skulle särskilt uppmärksammas. Utskottet vill
också erinra om den konsumentpanel som år 1995 inrättades vid Livsmedelsverket
med syfte att bättre ta till vara konsumenternas synpunkter på
livsmedelsområdet.
Svenska livsmedel håller av tradition hög kvalitet. Goda och rationella
produktionsförutsättningar med höga miljömässiga och djuretiska krav gynnar
konsumenterna och främjar svensk livsmedelsindustri och dess möjligheter att
göra sig gällande på exportmarknaden. Härtill har regeringen förklarat att
Sverige aktivt skall verka för att inom EU bl.a. förstärka
livsmedelskontrollen, minimera användningen av tillsatser, införa en bättre
märkning av livsmedel samt öka livsmedlens tjänlighet genom fördjupade
kvalitets- och hälsokrav. Av utskottets redovisning ovan framgår att de
synpunkter som framförs i motionerna omfattas av en gemensam grundsyn och i
allt väsentligt är föremål för uppmärksamhet och åtgärder inom flera områden.
Utskottet förutsätter att regeringens och berörda myndigheters arbete även
fortsättningsvis präglas av den höga ambitionsnivå som sedan Sveriges inträde
i EU varit kännetecknande för vårt lands agerande på livsmedelsområdet.
Mot bakgrund av det anförda bör enligt utskottets mening motionerna Jo258
yrkande 2, Jo515 yrkande 1 i aktuell del, Jo729 yrkande 11, Jo794 yrkande 19
och L708 yrkande 3 inte påkalla någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

S.k. novel foods
Som nya livsmedel, s.k. novel foods, betecknas livsmedel och
livsmedelsingredienser som hittills inte i någon större utsträckning har
konsumerats inom gemenskapen, t.ex. genmodifierade tomater, vissa organismer,
svampar, alger och tallbarrsolja för matlagning. Hösten 1995 antog
ministerrådet en gemensam ståndpunkt om märkning av nya livsmedel. Sverige
ansåg kraven på märkning otillräckliga och röstade därför nej till
ståndpunkten. Sedan ett ändringsförslag från Europaparlamentet med ökade krav
på märkning inte hade accepterats av rådet tillsattes en förlikningskommitté.
Ett gemensamt utkast från förlikningskommittén godkändes av ett enigt
ministerråd den 20 december 1996 och av en majoritet i Europaparlamentet den
16 januari 1997 (direktiv nr 79/112/EG och förordning nr (EG) 258/97).
Beslutet innebär att ett ansökningsförfarande införs där bl.a.
hälsoriskvärdering och miljöriskbedömning skall ha gjorts innan ett nytt
livsmedel släpps ut på marknaden. Innehåller ett livsmedel genetiskt
modifierade organismer skall detta alltid anges. Vad gäller livsmedel som
innehåller ämnen som inte finns i en redan förekommande, jämförbar produkt och
som kan ha effekter på hälsan hos vissa befolkningsgrupper skall dessa ämnen
redovisas, liksom ämnen mot vilka det kan framföras etiska betänkligheter.
Slutligen skall konsumenten informeras om samtliga egenskaper, t.ex.
sammansättning, näringsvärde eller näringsmässiga effekter och avsedd
användning, som gör att ett nytt livsmedel skiljer sig från redan förekommande
jämförbara produkter. Märkningen skall ange vilka egenskaper som har
förändrats och vilken metod som har använts. Detta skulle exempelvis kunna
gälla rapsolja med genetiskt förändrad fettsyresammansättning. För genetiskt
modifierade livsmedel gäller i övrigt lagen (1994:900) och förordningen
(1994:901) om genetiskt modifierade organismer som grundar sig på EG:s
direktiv (EEG) nr 90/220. Av direktivet framgår att tillverkaren eller
importören av en sådan produkt skall ansöka om tillstånd innan produkten
släpps ut på marknaden första gången. Ansökan görs hos Livsmedelsverket och
skall göras för varje nytt livsmedel som innehåller eller består av genetiskt
modifierade organismer även om samma organism bedömts i en tidigare ansökan
(SLV FS 1995:3).
Våren 1996 behandlade utskottet motioner om genetiskt modifierade organismer
(bet. 1995/96:JoU11, rskr. 1995/96:243). I betänkandet föreslog utskottet ett
tillkännagivande angående märkning av produkter som innehåller, består av
eller framställts av genetiskt modifierade organismer. Utskottet anförde bl.a.
att det grundläggande kravet från svensk sida måste vara att det genom
märkning tydligt framgår att en produkt innehåller eller består av sådana
organismer. Behovet av märkning var enligt utskottet särskilt stort när det
gäller livsmedel. Utskottet överlämnade till regeringen att med utgångspunkt i
vad utskottet anfört närmare bestämma formerna för och omfattningen av
märkningskravet och förutsatte att regeringen med största kraft och stor
tydlighet driver märkningsfrågan i internationella sammanhang. Slutligen
anförde utskottet att internationella överenskommelser givetvis måste beaktas
i den mån de blivit bindande för Sverige.
Genom EG:s nyligen fattade beslut om regler för riskvärdering och märkning
av bl.a. livsmedel som innehåller eller har framställts med hjälp av genetiskt
modifierade organismer är önskemålen i motionerna Jo502 yrkande 2 och Jo515
yrkande 1 i motsvarande del åtminstone delvis tillgodosedda. Motionerna
påkallar ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Med anledning av motion Jo518 med krav på märkning av livsmedel innehållande
omestrade fetter, dvs. fetter där fettsyrornas ursprungliga position i
fettmolekylen har förändrats för att fettet skall få vissa önskvärda
egenskaper, vill utskottet anföra följande. Som utskottet inledningsvis anfört
är flertalet av EG:s rättsakter på livsmedelsområdet, bl.a. reglerna om
märkning, totalharmoniserade, vilket innebär att det inte är tillåtet för
något medlems-land att ha vare sig strängare eller liberalare bestämmelser.
EG:s regler hindrar däremot inte att livsmedelsindustrin och handeln lämnar
ytterligare information av värde för konsumenternas val av livsmedel. Något
riksdagens uttalande när det gäller innehållsdeklaration av omestrade fetter
finner utskottet emellertid inte påkallat. Motion Jo518 avstyrks.

S.k. functional foods

Motionerna
I några motioner behandlas frågan om s.k. functional foods, dvs. livsmedel som
påstås ha hälsobefrämjande effekter. I motionerna Jo515 (c) yrkande 2 och
Jo533 (mp) begärs lagstiftning om functional foods. Kraven i förhållande till
läkemedel bör preciseras, sambandet mellan functional foods och hälsa bör
utredas och svenska regler för försäljning och märkning bör utarbetas och
fastläggas. I motion Jo522 (m) yrkande 2 efterlyses klarare regler för
functional foods med tanke på svensk livsmedelsindustris möjligheter att
utveckla produkter på området och att hävda sig på en växande marknad. Även i
motion L708 (c) yrkande 4 föreslås införande av ett regelverk för functional
foods. Behovet av fördjupad forskning om påverkan på människan av ämnen i
livsmedel betonas i motion Jo604 (m) yrkande 3, och gränsdragningen mellan
läkemedel och livsmedel bör enligt motionärerna utredas.

Utskottets överväganden
Med livsmedel förstås enligt 1 § livsmedelslagen (1971:511) ?matvara, dryckes-
vara, njutningsmedel eller annan vara som är avsedd att förtäras av människor
med undantag av vara på vilken läkemedelslagen (1992:859) är tillämplig?.
Läkemedel definieras i 1 § läkemedelslagen som ?varor, som är avsedda att
tillföras människor eller djur för att förebygga, påvisa, lindra eller bota
sjukdom eller symtom på sjukdom eller att användas i likartat syfte?. Med
begreppet functional foods menas vanligen ett livsmedel som är avsett att
förtäras som en del av den dagliga kosten och som har förändrats i något
avseende för att ha en viss fysiologisk, dokumenterad hälsobefrämjande effekt
som inte kan uppnås genom den vanliga kosten, t.ex. tillförts levande
mikroorganismer eller speciell fibersammansättning eller fråntagits en
allergiframkallande beståndsdel. I begreppet ligger också att livsmedlet skall
saluföras med någon form av specifikt påstående om dess hälsofrämjande
egenskaper. Såväl i Sverige som inom EU saknas begreppet functional foods i
lagstiftningen. Det enda land som har infört särskilda regler för produkter
med hälsopåståenden är Japan. Inom EU har ett direktiv för hälsopåståenden
endast varit föremål för diskussion, medan inom ramen för Codex Alimentarius
enighet har uppnåtts om att påståenden om en produkts egenskap att förebygga,
behandla eller bota sjukdom inte skall tillåtas. De bestämmelser som för
Sveriges del är tillämpliga på functional foods är därför EG:s direktiv för
märkning av livsmedel (79/112/11), läkemedelslagen (1992:859), livsmedelslagen
(1971:511) och Livsmedelsverkets kungörelse med föreskrifter och råd om
märkning och presentation av livsmedel (SLV FS 1993:19). EG:s direktiv stadgar
i artikel 2 att märkningen inte får vara sådan att den ?på ett avgörande sätt
skulle kunna vilseleda köparen? och att ?märkningen inte får tillskriva
livsmedel egenskaper som förebygger, behandlar eller botar någon sjukdom hos
människor eller antyda sådana egenskaper?. Motsvarande regler i
Livsmedelsverkets kungörelse återfinns i 5 och 6 §§. Mot denna bakgrund medför
ett direkt hälsopåstående att en specifik produkt botar eller förebygger
sjukdomar att produkten måste registreras som läkemedel enligt
läkemedelslagen, varvid produktens hälsoegenskaper måste kunna styrkas med
omfattande dokumentation.
År 1990 antog livsmedelsbranschen ett program med regler för användningen av
hälsopåståenden vid märkning och marknadsföring av vissa livsmedel. Programmet
har reviderats och gäller i sin nya utformning sedan den 1 januari 1997.
Programmet har utformats i samarbete med Läkemedelsverket och Livsmedelsverket
och i enlighet med EG:s märkningsdirektiv. Utvärdering av det reviderade
programmet planeras ske ungefär vartannat år. Åtta vetenskapligt väl belagda
samband mellan kost och hälsa utgör enligt programmet grunden för de
hälsopåståenden som kan användas. Påståendet skall vara utformat i två steg
och bestå av dels en allmän upplysning om kost-hälso-sambandet, dels uppgift
om att produkten innehåller eller saknar de beståndsdelar som bidrar till
detta samband. Ett exempel kan vara: ?Mättade fettsyror höjer blodets
kolesterolhalt. X har låg halt mättat fett och låg total fetthalt.?
Den produktgrupp där specifika hälsopåståenden är vanliga utgörs av
produkter med levande mikroorganismer, s.k. probiotiska mikroorganismer.
Enligt läkemedelslagen medför ett sådant påstående att produkten skall
registreras som läkemedel. Dessa produkter omfattas inte av branschens
egenåtgärdsprogram. Utskottet har emellertid inhämtat att livsmedelsbranschen
avser att i ett senare tillägg till programmet närmare behandla denna
produktgrupp. Eftersom forskningen på området är relativt ny saknas i dag
erforderlig dokumentation av sambandet i produkterna mellan kost och hälsa,
varför ett s.k. tvåstegspåstående i vart fall för närvarande inte är
användbart i dessa fall. Branschen har därför uppdragit åt Stiftelsen Svensk
Näringsforskning att närmare klargöra vilka näringsfysiologiska samband som
kan styrkas med tillräcklig dokumentation för att ett hälsopåstående i
enlighet med programmet skall få användas. Utskottet har vidare inhämtat att
Livsmedelsverket har begärt besked från tillverkarna av denna produktgrupp om
vilka åtgärder som har vidtagits och kommer att vidtas för att företagen skall
uppfylla reglerna i egenåtgärdsprogrammet. Därefter avser verket att ta
ställning till frågan om eventuella åtgärder med stöd av
livsmedelslagstiftningen.
Svenska livsmedel har av tradition hög kvalitet. Förutom egenskaper som
säkerhet, färskhet, näringsvärde och tillgänglighet har sambandet mellan kost
och hälsa kommit att spela en alltmer framträdande roll när begreppet
livsmedelskvalitet diskuteras. Ökad kunskap och nya forskningsrön gör det i
dag möjligt att framställa produkter med sammansättningar som skiljer sig från
livsmedel av mer traditionell karaktär och med hälsofrämjande egenskaper som
ett huvudsakligt argument i marknadsföringen. När det gäller gränsdragningen
mellan livsmedel och läkemedel gör utskottet bedömningen att lagtexten i
livsmedelslagen och läkemedelslagen i dessa avseenden i och för sig är
tillräckligt preciserad för att gränsdragningsproblem skall kunna undvikas.
Som anförs i motionerna kan oklarhet emellertid uppstå i de fall en produkt
som generellt sett uppfattas som ett livsmedel marknadsförs med påstådda
effekter på sjukdomar. På detta område är kunskaperna om sambandet mellan kost
och hälsa ännu relativt begränsade, och det saknas i dag vetenskapliga
effektstudier på människa när det gäller denna typ av mikroorganismer och
produkter. Enligt vad utskottet erfarit har Stiftelsen Svensk
Näringsforskning, som står till livsmedelsbranschens förfogande i
nutritionsfrågor, rekommenderat tillverkarna att ansöka om godkännande av
produkterna som naturmedel eller läkemedel för särskilda näringsändamål i de
fall en tillverkare har för avsikt att använda påståenden som inte ryms inom
egenåtgärdsprogrammet.
Av utskottets redogörelse ovan framgår att både Livsmedelsverket och
livsmedelsbranschen noga följer utvecklingen på området. Utskottet har vidare
erfarit att Jordbruksdepartementet den 26 februari 1997 kommer att anordna en
utfrågning om s.k. functional foods i syfte att inhämta ett brett
faktaunderlag inför kommande ställningstaganden i frågan.
De frågor som tas upp i motionerna Jo515 yrkande 2, Jo522 yrkande 2, Jo533,
Jo604 yrkande 3 och L708 yrkande 4 är således föremål för såväl regeringens
som berörda myndigheters och livsmedelsbranschens uppmärksamhet och
överväganden. Utskottet anser att det finns anledning för riksdagen att följa
utvecklingen på detta område. I avvaktan på resultatet av den verksamhet som
pågår och planeras är utskottet inte berett att nu föreslå några slutgiltiga
eller preciserade ställningstaganden från riksdagens sida.

Importkontroll

Motionerna
Inför en av regeringen aviserad översyn av livsmedelskontrollen framförs i
motion Jo508 (mp) kravet att staten skall ha ansvaret för kontrollen av
animaliska livsmedel som importeras från tredje land. Enligt motionärerna
bakom motion Jo515 (c) yrkande 5 bör Sverige återuppta sin gränskontroll till
dess EU har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med
salmonellaproblematiken.

Utskottets överväganden
Våren 1995 behandlade lagutskottet ett förslag från Riksdagens revisorer
angående kontroll av livsmedel (1994/95:RR8). Med anledning härav föreslog
lagutskottet ett tillkännagivande om en utvärdering av insatserna för
egenkontroll samt översyn av den regionala nivåns roll i livsmedelstillsynen
och av avgiftssystemet (bet. 1994/95:LU20, rskr. 1994/95:269). I enlighet med
riksdagens beslut har regeringen nyligen tillsatt en kommitté som skall utreda
fördelningen mellan stat och kommun vad gäller ansvaret för
livsmedelstillsynen, föreslå lämpliga former för tillsynen liksom för systemet
med tillsynsavgifter (dir. 1997:25). Kommittén skall vidare se över den
regionala nivåns roll i livsmedelstillsynen, utreda förutsättningarna för
interkommunal samverkan och utvärdera systemet med obligatorisk egentillsyn
för företagen. Även effekterna för små och medelstora företag samt intresset
av konkurrensneutralitet bör enligt direktiven uppmärksammas. Med det anförda
finner utskottet att syftet med motion Jo508 kan anses tillgodosett. Motionen
påkallar inte någon ytterligare riksdagens åtgärd.
I förhandlingarna inför Sveriges medlemskap i EU erhöll Sverige garantier
att färskt kött, ägg, levande nötkreatur, svin och vissa levande fjäderfä som
förs in i landet skall vara fria från salmonella. Enligt vad utskottet erfarit
har vid stickprovskontroller på importerat kött ett fåtal partier visat sig
innehålla salmonella trots att provtagning påstås ha skett i avsändande land.
Undersökningar som Livsmedelsverket har utfört under år 1996 visar emellertid
att förekomsten av salmonella i kött, oavsett köttets ursprung, inte ökar.
Dessa tilläggsgarantier kommer bli föremål för omprövning år 1998. Inför
omprövningen har Livsmedelsverket inlett en landsomfattande undersökning som
syftar till att kartlägga hur salmonellagarantierna för färskt kött
tillsammans med det kompletterande svenska regelverket tillämpas i praktiken.
Slutrapporten beräknas vara färdigställd under oktober 1997. När det gäller
foderråvaror, som betraktas som riskråvaror med avseende på förekomst av
salmonella, gäller sedan den 1 januari 1994 obligatorisk mottagarkontroll även
för vegetabiliska foderråvaror. Jämförelser med salmonellaförekomst före och
efter detta datum kan därmed inte anses rättvisande utan ökningen av antalet
positiva salmonellaprover i vegetabiliska foderråvaror torde - enligt vad
utskottet inhämtat - i första hand bero på införandet av den regelmässiga och
ökande provtagningen. Det har också kunnat konstateras att antalet
salmonellafall hos människor genom inhemsk smitta har minskat sedan inträdet i
EU. I sammanhanget vill utskottet erinra om EG-kommissionens beslut den 29
november 1996 om EU-bidrag till Sverige för förbättring av systemet för
veterinärkontroller mot tredje land (97/31/EG). Bidrag kommer att utgå med 50
% av den totala beräknade kostnaden om drygt 24 miljoner kronor. Bidrag utgår
för nybyggnad, ombyggnad och inköp av teknisk utrustning under år 1997 för att
befintliga gränskontrollstationer skall uppfylla EG:s krav. Utskottet har
emellertid ingen annan uppfattning än motionären i motion Jo515 om vikten av
en effektiv kontroll när det gäller salmonellaförekomst både på livsmedels-
och på foderområdet. Utskottet förutsätter att regeringen och berörda
myndigheter även fortsättningsvis noga följer frågan och vid behov vidtar de
åtgärder som kan anses erforderliga. Med det anförda finner utskottet syftet
med motionens yrkande 5 i huvudsak tillgodosett. Motionen påkallar således
inte någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Övriga frågor

Motionerna
I motion Jo502 (kd) yrkande 1 begärs förslag om en strategi för att öka an-
delen vegetabilier i vår kost. Enligt motionärerna bakom motion Jo520 (v) bör
ett samlat program för minskningen av köttkonsumtionen utarbetas (yrkande 1),
och Sverige bör agera kraftfullt för att EU skall anta ett program för
minskning av köttkonsumtionen inom gemenskapen (yrkande 2). Bakgrunden till
motionerna är globala miljö- och resurshänsyn.
Behovet av rättvisa och konkurrensneutralitet mellan olika odlings- och
kvalitetssäkringssystem betonas i motion Jo504 (m). En utredning bör enligt
motionärerna tillsättas som belyser frågan om stimulans till olika varumärken
och kvalitetssäkringssystem så att dessa kan godkännas och konkurrera på en
fri och öppen marknad.
Reglerna för antibiotika och kadavermjöl måste enligt motionärerna bakom
motion Jo515 (c) yrkande 4 utformas så att Sverige får behålla nuvarande
regler även efter den övergångsperiod som gäller t.o.m. år 1998. Vidare bör
Sverige vara pådrivande när det gäller skärpning av EU:s regelverk. Ett
åtgärdsprogram för minskning av spridningen av salmonella inom EU bör
utarbetas i vilket skärpta regler för djurfoder och livsmedelskontroll bör
ingå (yrkande 6).
I motion Jo505 (kd) yrkas att radonvärden för dricksvatten fastställs
omedelbart. Härvid bör de av Livsmedelsverket föreslagna värdena beaktas.
Erfarenheterna från sötvattenframställning genom osmos bör enligt
motionärerna bakom motion Jo778 (mp) yrkande 6 tas till vara och denna typ av
vattenverk anläggas på särskilt drabbade skärgårdsöar.

Utskottets överväganden
Alltfler rapporter tyder på att den globala livsmedelsproduktionen inte längre
ökar i sådan takt att den håller jämna steg med ökningen av jordens
befolkning. På vissa försörjningsområden finns det uppgifter om en minskande
produktionsvolym både i absoluta och i relativa tal. Negativ miljöpåverkan i
form av jordförstöring, sjunkande grundvatten, föroreningar och erosion
präglar jordbruket i många befolkningstäta områden. Mot bakgrund av den
globala livsmedelssituationen antogs en handlingsplan vid FAO:s toppmöte i
november 1996. Enligt handlingsplanens punkt 1 skall varje medlemsland anta
ett nationellt handlingsprogram i överensstämmelse med sina resurser och sin
förmåga att uppnå individuella mål. Samtidigt skall medlemslandet samverka med
länder inom samma region och internationellt för att utarbeta gemensamma
lösningar på globala frågor om livsmedelssäkerhet. Som anförs i motionerna
Jo502 och Jo520 kan ekologisk livsmedelsproduktion med kretsloppsbaserade
produktionssystem vara ett medel för bättre resursutnyttjande, ändrade
matvanor ett annat. Utskottet delar motionärernas uppfattning så till vida att
globala miljö- och resursfrågor kräver allt större uppmärksamhet i
livsmedelspolitiska sammanhang. Dessa frågor bör främst diskuteras inom ramen
för Sveriges verksamhet i EU, FAO och övriga internationella fora. I övrigt är
utskottet inte berett att föreslå några särskilda åtgärder från riksdagens
sida i denna fråga. Motionerna Jo502 yrkande 1 och Jo520 yrkandena 1 och 2
avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Med anledning av motion Jo504 vill utskottet erinra om att inom EU gäller
rådets förordning 2092/91 om ekologiskt odlade livsmedel. Enligt förordningen
får endast livsmedel som uppfyller i förordningen angivna krav på
produktionsmetoder förses med beteckningen ekologiskt odlade. De svenska
organisationer - KRAV, Sunda m.fl. - som marknadsför ekologiskt odlade
produkter vilar på frivilliga överenskommelser med odlarna. Dessa betalar en
viss avgift till sin organisation som genomför egenkontrollprogram.
Verksamheten och produktionen står under tillsyn av Jordbruksverket medan
Livsmedelsverket har tillsynen över livsmedelsindustrin, distributionen och
försäljningen i butikerna. Organisationerna måste givetvis garantera att
bestämmelserna i EU:s förordning uppfylls men kan härutöver frivilligt
garantera strängare produktionskrav. När det gäller användningen av
beteckningen miljövänlig saknas reglerad definition av begreppet men det
generella redlighetskravet enligt livsmedelslagen (1971:511) gäller givetvis
även här. Såvitt utskottet kan bedöma är de redovisade bestämmelserna
tillräckliga och ändamålsenliga för de situationer som avses i motionen.
Utskottet har i vart fall inte funnit anledning att ifrågasätta det system för
offentligrättslig kontroll och judiciell tvistlösning som kan tillämpas i fall
av otillbörlig marknadsföring av livsmedel, i den mån detta är syftet med
motionen. Utskottet avstyrker således motion Jo504.
Enligt Sveriges anslutningsavtal om medlemskap i EU gäller
övergångsbestämmelser t.o.m. den 31 december 1998 bl.a. i frågor som rör
djurfoder. Senast vid övergångsperiodens slut skall beslut fattas om Sverige
även fortsättningsvis kan behålla dessa bestämmelser. Till grund för
omprövningarna skall Sverige lämna utförliga vetenskapliga redogörelser för
sina ståndpunkter. Inför förhandlingarna har regeringen tillkallat en särskild
utredare för att sammanställa och redovisa de vetenskapliga fakta och
bedömningar som är av betydelse för ett ställningstagande i frågan om fortsatt
förbud mot tillsatser i foder av bl.a. antibiotika och kemoterapeutika (dir.
1995:71). Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 1997. När det gäller
frågan om ett fortsatt förbud mot kadavermjöl i djurfoder uppdrog regeringen
den 6 juni 1996 till Jordbruksverket att i samråd med Statens
veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och
Fiskeriverket sammanställa och redovisa de vetenskapliga fakta och bedömningar
som är av betydelse för ställningstaganden till Sveriges fortsatta tillämpning
av förbudet och begränsningar i fråga om djurfoder. Uppdraget skall redovisas
senast den 1 april 1997. Syftet med uppdragen är att visa om sådana
vetenskapligt baserade skäl föreligger att den svenska regleringen kan gälla
även efter nuvarande övergångsperiod. Motion Jo515 yrkande 4 torde därmed vara
tillgodosedd och påkallar ingen ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
När det gäller salmonellasituationen i EU:s övriga medlemsländer vill
utskottet hänvisa till ett uttalande av jordbruksministern där hon noterade
det växande inresset inom EU för den svenska salmonellakontrollen och
konstaterade att Sveriges har goda möjligheter att bidra med erfarenheter och
lärdomar på området (prot. 1996/97:27 2 §). Det anförda innebär att syftet med
motion Jo515 yrkande 6 får anses i huvudsak tillgodosett.
Utskottet har erfarit att frågan om fastställande av gränsvärden för radon i
dricksvatten och ersättning för sanering av radonförorenade
dricksvattenbrunnar under lång tid varit föremål för beredning i
Regeringskansliet. Utskottet förutsätter att arbetet fortskrider med största
möjliga skyndsamhet. Syftet med motion Jo505 torde därmed vara tillgodosett.
Motionen påkallar ingen ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
När det gäller bedömningen av vissa metoders lämplighet för
sötvattenframställning kan utskottet konstatera att Livsmedelsverket nära
följer den allmänna utveckligen på vattenberedningsområdet. Enligt vad
utskottet inhämtat har någon utvärdering av den i motion Jo778 förordade
osmosmetoden inte gjorts. Det får emellertid i första hand anses ankomma på
berörda kommuner och fastighetsägare att ta ställning till behovet av
vattenrening och lämplig reningsmetod. Motion Jo778 yrkande 6 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande ursprungsmärkning av livsmedel
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo258 yrkande 2, 1996/97: Jo515
yrkande 1 delvis, 1996/97:Jo729 yrkande 11, 1996/97:Jo794 yrkande 19 och
1996/97:L708 yrkande 3,
res. 1 (v, mp)
2. beträffande märkning av genetiskt modifierade livsmedel
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo502 yrkande 2 och 1996/97:Jo515
yrkande 1 delvis,
3. beträffande märkning av livsmedel som innehåller omestrade
fetter
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo518,
res. 2 (mp)
4. beträffande s.k. functional foods
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo515 yrkande 2, 1996/97: Jo522
yrkande 2, 1996/97:Jo533, 1996/97:Jo604 yrkande 3 och 1996/97:L708
yrkande 4,
5. beträffande importkontroll av livsmedel
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo508 och 1996/97:Jo515 yrkande 5,
res. 3 (c)
6. beträffande minskad köttkonsumtion
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo502 yrkande 1 och 1996/97:Jo520
yrkandena 1 och 2,
res. 4 (v, mp)
7. beträffande konkurrensneutralitet mellan olika
kvalitetssäkringssystem
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo504,
8. beträffande regler för antibiotika och kadavermjöl
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo515 yrkande 4,
9. beträffande åtgärdsprogram mot spridning av salmonella inom EU
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo515 yrkande 6,
10. beträffande gränsvärden för radon i dricksvatten
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo505,
11. beträffande sötvattenframställning genom osmos
att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo778 yrkande 6.

Stockholm den 25 februari 1997

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson
(m), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva
Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s),
Berndt Sköldestig (s), Ola Sundell (m) och Lennart Fremling (fp).

Reservationer

1. Märkning av livsmedel (mom. 1)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ?Svenska
livsmedel? och slutar med ?riksdagens sida? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen att vissa uppgifter i märkningen av livsmedel
såsom ursprung, ras och uppfödningsförhållanden bör vara obligatoriska. Som
anförs i motion Jo794 är det emellertid också nödvändigt att konsumenterna ges
möjlighet att välja livsmedel med hänsyn till såväl transportslag som
transportsträcka för de livsmedel de väljer att köpa. I de diskussioner som i
dag förs om miljöutrymme har transporterna stor betydelse. Regeringen bör
därför undersöka möjligheterna att införa ett märkningssystem som anger hur
livsmedlet har transporterats från produktionsorten till inköpsstället.
Systemet kan till exempel utformas som symboler som anger hur transporten
skett och med vilka trafikslag. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo794 yrkande 19 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det ovan anförda bör enligt utskottets mening motionerna
Jo258 yrkande 2, Jo515 yrkande 1 i aktuell del, Jo729 yrkande 11 och L708
yrkande 3 inte påkalla någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ursprungsmärkning av livsmedel
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo794 yrkande 19 samt med avslag
på motionerna 1996/97:Jo258 yrkande 2, 1996/97:Jo515 yrkande 1 delvis,
1996/97:Jo729 yrkande 11 och 1996/97:L708 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Märkning av livsmedel som innehåller omestrade fetter (mom. 3)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?Med anledning?
och slutar med ?Jo518 avstyrks? bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo518 har numera de härdade fetterna i margariner
ersatts av omestrade fetter, dvs. fetter där fettsyrornas ursprungliga
position i fettmolekylen har förändrats för att fettet skall få vissa
önskvärda egenskaper, en process som endast har kosmetiskt syfte. Enligt vad
utskottet erfarit har de ursprungliga positionerna emellertid stor betydelse
för hur fettet absorberas av kroppen men kunskapen om omestringens effekter på
människors hälsa är ännu bristfällig. I enlighet med den s.k.
redlighetsprincip som gäller enligt livsmedelslagen (1971:511) och mot
bakgrund av dagens begränsade kunskaper om fetternas påverkan på folkhälsan
anser utskottet det vara ett berättigat konsumentkrav att livsmedel som
innehåller omestrade fetter förses med innehållsdeklaration härom. Enligt
utskottets mening bör Sverige inom EU aktivt verka för införande av
obligatorisk innehållsdeklaration med den utformning som beskrivs i motionen.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo518 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande märkning av livsmedel som innehåller omestrade fetter
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo518 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Importkontroll av livsmedel (mom. 5)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?I
förhandlingarna? och på s. 11 slutar med ?riksdagens sida? bort ha följande
lydelse:
De regler som gäller i övriga Europa för livsmedel, djurfoder och uppfödning
av djur skiljer sig i flera avseenden från de svenska bestämmelserna på
området. Mot den bakgrunden diskuterades innan Sverige blev medlem i EU frågor
om livsmedelskvalitet. Genom medlemskapet i EU har Sveriges möjligheter att
utföra salmonellakontroller vid gränserna minskat. I
medlemskapsförhandlingarna fick Sverige ett undantag som innebär att kött som
kommer från ett annat EU-land skall vara kontrollerat av en godkänd veterinär
och förklarat fritt från salmonella. Ett intyg om detta skall medfölja köttet
till Sverige. Kontroller utförda av de kommuner som nu har ansvaret för
importkontrollen, har visat att sådana intyg ibland saknas och att, även om
intyg föreligger, köttet trots detta innehåller salmonella. De regler och krav
som gäller enligt övergångsreglerna uppfylls alltså inte av vissa från andra
EU-länder exporterande företag, vilket skapar problem i Sverige. Tidigare har
vårt land varit förskonat från salmonellasmittade livsmedel, men av skäl som
anges ovan har förekomsten av salmonella i livsmedel dessvärre ökat, ett
förhållande som också påtalas i motion Jo515. Som anförs i motionen bör
Sverige, om inte handeln av köttvaror från andra EU-länder till vårt land sker
enligt de svenska övergångsreglerna, återuppta sin gränskontroll. Det är
dessutom viktigt att Sverige inom EU agerar pådrivande för att igångsätta ett
arbete med att lösa problemen med salmonella i foder och livsmedel. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo515 yrkande 5 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande importkontroll av livsmedel
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo515 yrkande 5 samt med avslag
på motion 1996/97:Jo508 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Minskad köttkonsumtion (mom. 6)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Alltfler
rapporter? och på s. 12 slutar med ?anses tillgodosedda? bort ha följande
lydelse:
Världens spannmålsproducenter kan inte längre kan hålla jämna steg med
befolkningsökningen, vilket har medfört att spannmålstillgången per capita
minskar sedan år 1984. Eftersom jorden är på väg in i en livsmedelskris är det
inte längre tillräckligt att kräva att livsmedlen distribueras på ett rättvist
sätt.
Djurhållning i stor skala medför omfattande miljöförstöring. Det förmodligen
mest kända exemplet är den tropiska regnskogen som bränns och skövlas för att
bereda plats åt boskap. Jordens samlade boskapshjordar orsakar dessutom
erosion och ökenspridning och bidrar till ökad växthuseffekt, försurning och
övergödning, särskilt i regioner med intensiv djurhållning. Den globala
vattenbristen är ett alltmer akut problem och i dag används 70 % av de samlade
vattenresurserna i jordbruket för produktion av foder till boskap. Mot den
bakgrunden vore en minskad djurhållning önskvärd, vilket också framhålls i
motion Jo520. Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett samhälle,
globalt eller nationellt, som har ambitionen att leva i samklang med naturen,
har starka skäl att övergå till mer extensiv djurhållning, vilket främjar en
långsiktigt hållbar utveckling i stället för att, som i dag, utarma
naturresurserna. Till en sådan positiv utveckling kan det ekologiska
lantbruket bidra, ett lantbruk vars främsta syfte är att utforma
resurseffektiva, kretsloppsbaserade produktionssystem som ger minimal
miljöpåverkan och producerar livsmedel med i ordets vidaste bemärkelse hög
kvalitet. Andra väsentliga syften med ett ekologiskt lantbruk är att ge
husdjuren livsbetingelser som tillgodoser djurens naturliga behov och att
utveckla ett kulturlandskap präglat av artrikedom och genetisk mångfald.
I dag väljer många konsumenter att minska eller helt utesluta kött och andra
animaliska livsmedel ur sin kost. Enligt utskottets mening stöder inte
statsmakterna i tillräcklig grad dessa i miljö- och
resursförbrukningshänseende positiva beslut. Staten bör med s.k. gröna skatter
låta den miljöförstöring som köttproduktionen medför påverka
livsmedelspriserna samt stödja information till allmänheten om de många
negativa konsekvenserna av köttkonsumtion. Som anförs i motionen bör ett
program för minskad köttkonsumtion i Sverige utarbetas. Regeringen bör
dessutom agera kraftfullt för ett program för minskning av köttkonsumtionen
även inom EU. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo520 yrkandena 1
och 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda
finner utskottet syftet med motion Jo502 yrkande 1 i allt väsentligt
tillgodosett. Motionen bör inte påkalla någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande minskad köttkonsumtion
att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo520 yrkandena 1 och 2 samt med
avslag på motion 1996/97:Jo502 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Ursprungsmärkning av livsmedel (mom. 1) och märkning av genetiskt
modifierade livsmedel (mom. 2)
Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför:
Ett livsmedels kvalitet är viktig för konsumenten, men svår att bedöma vid
köptillfället. Vad som för konsumenten ger ett livsmedel högre kvalitet är
inte bara objektiva, definierbara egenskaper utan också subjektiva värderingar
hos den enskilde. En minimikvalitet skall garanteras i lagstiftningen och det
är av vikt att denna kvalitet upprätthålls och garanteras av samhället. En
aktuell fråga i detta sammanhang är förekomsten av salmonella i köttvaror, som
nu efter EU-inträdet kommer in i Sverige. Enligt svensk lag får denna smitta
inte förekomma i kött som förs in till eller saluförs i vårt land. Att
konsumenten kan känna sig säker på att detta tillgodoses är grundläggande för
ett bevarat förtroende för den mat vi köper.
För information till konsumenten om en produkts innehåll och om vissa andra
förhållanden i samband med framställningen av ett livsmedel är märkning av
produkten nödvändig. När det gäller t.ex. uppfödningsmetoder, foder,
användning av gifter och mediciner kan ursprungsmärkning vara en god
informationskälla för konsumenten. Vi vill i detta sammanhang påtala vikten av
att denna märkning är korrekt och entydig. För att detta skall kunna uppnås
krävs regler som måste omfatta minst ett land, men ännu hellre hela EU.
Sverige har enligt vår uppfattning en viktig roll i arbetet med att åstadkomma
dessa förändringar. Det är enligt vår mening regeringens ansvar att i detta
arbete företräda de svenska intressena.
Som redovisas i betänkandet är flertalet av EG:s rättsakter på
livmedelsområdet totalharmoniserade, vilket innebär att de gäller i hela EU.
För Sveriges del är detta ett problem eftersom vi har en livmedelsproduktion
med höga krav både vad gäller användning av bekämpningsmedel, medicinering av
djur och etiska regler för djuromsorg. Det är för oss alla angeläget att dessa
former för produktion av våra livsmedel kan bibehållas. Skall detta vara
möjligt får billigare alternativ som har producerats på ett sätt som inte
accepteras i Sverige inte tillåtas att konkurrera ut de svenska produkterna.
Märkning och information är därför viktig och märkningen bör ge besked om hur
ett livsmedel har producerats, om djuromsorg och om hänsyn till miljön. Skall
konsumenten kunna ta dessa hänsyn vid valet av livsmedel måste märkningen
vara sådan att dessa egenskaper och förhållanden framgår. Så förhåller det
sig emellertid inte i dag. EU:s regelverk tillåter inte en sådan märkning,
vilket enligt vår mening inte är tillfredsställande. Frågan ställs nu
ytterligare på sin spets när genförändrade produkter kommer in på den svenska
marknaden. Det syns inte på tomater, rapsolja eller cornflakes att de är
genförändrade; härför krävs märkning.
Sverige har agerat i EU för att få till stånd bättre och tydligare märkning
av livsmedel. Detta har hittills inte gett det resultat vi hade önskat. Vi
förutsätter emellertid att den svenska regeringen på olika sätt fortsätter
sitt arbete för att EU ändrar reglerna för märkning så att konsumenten kan ges
fullgod information. Det faktum att de beslut som nu tagits är bättre än
tidigare regler får inte göra att den svenska aktiviteten minskar.
Medvetenheten hos många konsumenter i Europa håller på att växa fram och det
är en viktig uppgift för Sverige i EU att driva på utvecklingen och öka
kunskapen hos EU-parlament och kommission.

2. Märkning av genetiskt modifierade livsmedel (mom. 2)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Livsmedel framställda av genmanipulerade råvaror har redan nått de svenska
butikshyllorna. Karlshamns AB har använt ett parti sojabönor för produktion
där genmanipulerade sojabönor ingick. Produkter från detta parti har därefter
sålts till livsmedelsindustrin där de har använts som ingrediens i livsmedel.
Dessa livsmedel, bl.a. kex, har inte märkts, vilket enligt min mening är
mycket olyckligt och oacceptabelt. Miljöpartiet de gröna anser att
konsumenterna skall ges möjlighet att välja om man vill ha livsmedel som
innehåller genmanipulerade organismer eller produkter av sådana eller inte.
Skälen för varför man inte vill äta sådana livsmedel kan vara flera och bör
inte ifrågasättas.
De grödor som nu kommit ut på marknaden, dvs. soja och majs, har
genmanipulerats för att bli herbicidresistenta. Även en herbicidresistent raps
prövas för godkännande i EU, en gröda som kan komma att odlas i Sverige.
EG:s direktiv för s.k. novel foods träder i kraft i maj i år, men enligt
Livsmedelsverket anses direktivet redan gälla i vårt land. Eftersom direktivet
inte garanterar att produkter framställda av herbicidresistenta grödor kommer
att märkas kommer Miljöpartiet de gröna att verka för att Sverige förbjuder
import av såväl den genmanipulerade sojan som majsen.