Likvidation av Konungariket Sveriges stadshypotekskassa m.m.

Betänkande 2003/04:FIU7

Finansutskottets betänkande2003/04:FIU7

Likvidation av Konungariket Sveriges stadshypotekskassa m.m.

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition
2002/93:92 Likvidation av Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
m.m.
Regeringen beslutade i februari 2003 om likvidation av
Stadshypotekskassan.
Propositionen behandlar frågorna om
upphävande och ändringar
av lagar fr.o.m. den 1 januari 2004 med anledning av likvidationen,
användningen
av överskottet i likvidationen,
följdändringar i några lagar till följd
av ändrade paragrafnumreringar i 9 kap. regeringsformen.
Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.
Ingen motion har väckts i
ärendet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Upphävande och ändringar av
lagar med anledning av Stadshypotekskassans likvidation
Riksdagen
bifaller proposition 2002/03:92 punkt 1 i denna del.

2. Överskottet i
Stadshypotekskassan
Riksdagen bifaller proposition 2002/03:92 punkt
2.

3. Följdändringar i lagar med anledning av ändringar i
regeringsformen
Riksdagen bifaller proposition 2002/03:92 punkt 1 i denna
del.

4. Ikraftträdande
Riksdagen bifaller proposition 2002/03:92 punkt
1 i denna del.
Stockholm den 30 oktober 2003
På finansutskottets
vägnar
Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Sven-Erik Österberg (s), Carin Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell
Nordström (s), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m),
Tommy Waidelich (s), Christer Nylander (fp), Hans Hoff (s), Tomas Högström
(m), Yvonne Ruwaida (mp), Bo Bernhardsson (s), Cecilia Widegren (m), Gunnar
Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd) och Jörgen Johansson (c).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I proposition 2002/93:92
Likvidation av Konungariket Sveriges stadshypotekskassa m.m. föreslår
regeringen att riksdagen antar regeringens förslag till upphävande av ett
antal lagar med anledning av likvidation av Stadshypotekskassan samt några
följdändringar. Regeringens förslag återges i bilaga 1 och lagförslagen
- efter en redaktionell ändring i rubriken till lag om ändring i sparbankslagen
(1987:619) och ingressen till lag om ändring i lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank - i bilaga 2 i betänkandet.
Bakgrund
År 1909 bildades
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa (Stadshypotekskassan). Kassans
uppgift var att finansiera långfristig fastighetsbelåning genom ett antal
regionalt verksamma stadshypoteksföreningar. Syftet var att göra offentlig
stödverksamhet möjlig. Statens risktagande skulle hållas på en låg nivå.
Stadshypotekskassans upplåning kom huvudsakligen från stora institutionella
placerare och skedde främst mot obligationer och certifikat. Som säkerhet
för kassans förbindelser ställde staten en garanti, den s.k.
grundfonden.
Stadshypotekskassan fick genom sin möjlighet att erbjuda förmånliga
långfristiga krediter en mycket stark ställning på
bostadsfinansieringsmarknaden.
I
början av 1990-talet avreglerades den svenska kreditmarknaden. Det ändrade
radikalt förutsättningarna för verksamheten och kassans roll på marknaden.
De skäl som tidigare fanns för att staten i fördelningssyfte skulle ställa
garantier till institut inom olika sektorer på kreditmarknaden föll bort.
Avregleringen innebar också att frågan om statens agerande var
konkurrensneutralt
blev aktuell. Det ansågs inte vara konkurrensneutralt att staten ställde
garantier för vissa kreditinstituts förbindelser.
Stadshypotekskassan
saknade ägare och när det av kapitaltäckningsskäl behövdes tillskott av
externt kapital fanns således ingen som kunde ge tillskott. Detta problem
accentuerades av att Stadshypotekskassan fr.o.m. den 1 februari 1990
omfattades av nya, internationellt anpassade, kapitaltäckningsregler (prop.
1989/90:43), som bl.a. innebar att den statliga garantin inte fick räknas
in i kapitalbasen.
År 1992 föreslog regeringen därför att Stadshypotekskassan
skulle ombildas (prop. 1991/92:119). Stadshypotekskassan fusionerades då
med landets stadshypoteksföreningar. Tillgångarna i den gemensamma rörelsen
fördes över till det nybildade Stadshypotek AB.
Stadshypotekskassan ägde
efter ombildningen alla aktier i Stadshypotek AB. Hösten 1994 genomfördes
en ägarspridning och nyemission som reducerade Stadshypotekskassans
ägarandel till 34 % av kapital och röster. Efter riksdagens beslut (prop.
1996/97:40) fördes återstående aktieinnehavet över till staten för att
säljas. Stadshypotekskassan har därefter inte haft någon aktieförvaltande
uppgift.
Stadshypotekskassan behöll ansvaret för utelöpande obligationer
och annan låneskuld som fanns vid ombildningen. Stadshypotek AB lämnade
reverser till Stadshypotekskassan med samma villkor. Fram till 1994
fortsatte också Stadshypotekskassan att svara för den nyupplåning som
Stadshypotek AB behövde för sin rörelse.
Ansvaret för nyupplåningen gick
1995 över till Stadshypotek AB. Stadshypotekskassan inledde då återbetalningen
av låneskulden. Avsikten var att Stadshypotekskassan skulle avvecklas
helt när samtliga utestående lån återbetalats.
Stadshypotekskassans
uppgift var således att avveckla utestående låneskulder. Den sista skulden
betalades tillbaka under hösten 2002. Stadshypotekskassan har därmed
fullgjort sina sista uppgifter och begärde då att regeringen skulle fatta
beslut om dess likvidation. I februari 2003 beslutade regeringen om detta
och förordnade samtidigt om förfarandet vid likvidationen.

Utskottets överväganden
Likvidation av Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen föreslås anta regeringens
lagförslag. Överskottet på 70 miljoner kronor som uppstår vid likvidationen
föreslås redovisas på statsbudgetens inkomster under Övriga inkomster av
försåld egendom.
Propositionen
Upphävande och ändringar av lagar med
anledning av Stadshypotekskassans likvidation
Regeringen föreslår att
lagen (1992:700) om ombildning av stadshypoteksinstitutionen och lagen
(1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa ska upphävas och
att det görs följdändringar i några lagar.
Regeringen anför att i och
med att Stadshypotekskassan likvideras blir lagen om ombildning av
Stadshypoteksinstitutionen och lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
obsoleta och bör därför upphävas.
Stadshypotekskassan nämns i flera lagar
som måste ändras bl.a. lagen om förvaltningen av de allmänna
försäkringskassornas
fonder för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen, lagen
om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål, firmalagen,
försäkringsrörelselagen och sparbankslagen.
Eftersom stadshypoteksföreningarna
har upphört att existera bör dessa utmönstras ur lagstiftningen. Likaså
blir begreppet stadshypoteksinstitutionen obsolet när ombildningsprocessen
av denna institution nu är avslutad och kreditmarknadsbolaget Stadshypotek
AB är det enda som återstår.
Landshypoteksinstitutionen kvarstår som
begrepp i lagstiftningen tills vidare då dess ombildningsprocess beräknas
fullbordas först år 2014 (prop. 1993/94:216 s. 38).
I firmalagen används
begreppet "rikets landshypoteksföreningar". Vid ombildningen av Landshypotek
ombildades dessa föreningar till en ny ekonomisk förening (Landshypotek
Ekonomisk förening) som äger aktierna i kreditmarknadsbolaget Landshypotek
AB, vilket bolag övertog föreningarnas rörelser. Landshypotek Ekonomisk
förening är registrerad hos Patent- och registreringsverket och något
behov av ensamrätt till firma enligt firmalagen för rikets
landshypoteksföreningar
finns inte längre. De bör därför tas bort i paragrafen.
Överskottet i
Stadshypotekskassan
Regeringen föreslår att överskottet i Stadshypotekskassan
ska tillfalla staten och föras till inkomsttitel 3312, Övriga inkomster
av försåld egendom.
Regeringen anför att likvidationen av Stadshypotekskassan
beräknas ge ett överskott på ca 70 miljoner kronor. Enligt 7 § lagen
(1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa ska riksdagen besluta
om användningen av Stadshypotekskassans behållning efter likvidationen.
Av
30 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten framgår att om riksdagen har
beslutat om försäljning av egendom ska inkomsten redovisas mot en inkomsttitel
på statsbudgetens inkomstsida, om inte riksdagen bestämmer annat.
Följdändringar
i lagar med anledning av ändringar i regeringsformen
Regeringen föreslår
att till följd av ändrade paragrafnumreringar i 9 kap. regeringsformen
görs följdändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank och lagen
(1998:1404) om valutapolitik.
Regeringen anför att genom lagen (2002:904)
om ändring i regeringsformen infördes en ny paragraf i regeringsformen (9
kap. 11 §). Som en följd av detta omnumrerades dåvarande 9 kap. 11-13 §§
regeringsformen. Denna ändring föranleder följdändringar i 1 kap. 1-4 §§,
2 kap. 2 § och 5 kap. 1 § i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank och i
1 § lagen (1998:1404) om valutapolitik. I dessa paragrafer nämns aktuella
paragrafer i regeringsformen.
Ikraftträdande
Regeringen föreslår upphävande
av lagen (1992:700) om ombildning av stadshypoteksinstitutionen och lagen
(1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa samt att följdändringar
i ett antal lagar ska träda i kraft den 1 januari 2004. Detsamma gäller
följdändringarna i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank och lagen
(1998:1404) om valutapolitik på grund av ändrade paragrafnumreringar i 9
kap. regeringsformen.
Regeringen anför som skäl att likvidationen av
Stadshypotekskassan beräknas kunna avslutas i oktober 2003 genom ett skifte
av återstående tillgångar till staten. Det bedöms därför lämpligt att
lagändringarna träder i kraft fr.o.m. den 1 januari 2004.
En ändrad
paragrafnumrering i 9 kap. regeringsformen har redan trätt i kraft. Det
föreslås därför att följdändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank
och lagen (1998:1404) om valutapolitik träder i kraft vid tidigast möjliga
tillfälle, vilket bedöms vara den 1 januari 2004.
Utskottets
ställningstagande
De lagändringar som föreslås är av enkel karaktär. De består
i upphävande av två lagar som blir obsoleta i och med att Stadshypotekskassan
likvideras samt följdändringar i ett antal lagar med anledning av
Stadshypotekskassans likvidering. Lagförslagen tillstyrks av utskottet.
Följdändringarna
i lagarna på Riksbanksområdet med anledning av de redan beslutade ändringarna
i regeringsformen tillstyrks av utskottet.
Överskottet som uppstår vid
likvidationen av Stadshypotekskassan, som beräknas uppgå till 70 miljoner
kronor enligt regeringens bedömning, ska enligt 30 § lagen om statsbudgeten
redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgetens inkomstsida, om inte
riksdagen bestämmer annat. Överskottet i Stadshypotekskassan bör därför
föras till inkomsttitel 3312, Övriga inkomster av försåld egendom.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition
2002/03:92 Likvidation av Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
m.m.:

1. Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag tilllag
om upphävande av lagen (1992:700) om ombildning av
stadshypoteksinstitutionen,lag
om upphävande av lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa,lag
om ändring i lagen (1962:401) om förvaltningen av de allmänna
försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och den frivilliga
sjukförsäkringen,lag
om ändring i lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol
att pröva vissa mål,lag om ändring i lagen (1972:262) om
understödsföreningar,lag
om ändring i firmalagen (1974:156),lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713),lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),lag om ändring i
lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,lag om ändring i lagen (1994:2004)
om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och
värdepappersbolag,lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag,lag om ändring i lagen (1998:1404) om
valutapolitik.
2. Riksdagen antar regeringens förslag om användning av
överskottet i Konungariket Sveriges stadshypotekskassa (avsnitt 4.1).

Bilaga 2
Regeringens lagförslag