Lättnader i 3:12-reglerna och i arvs- och gåvoskattereglerna vidgenerationsskiften i företag, m.m. (prop. 2003/04:17)

Betänkande 2003/04:SKU9

Skatteutskottets betänkande2003/04:SKU9

Lättnader i 3:12-reglerna och i arvs- och gåvoskattereglerna vidgenerationsskiften i företag, m.m. (prop. 2003/04:17)

---

Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om en höjning av
den s.k. klyvningsräntan vid beskattningen av delägare i fåmansföretag
och en utvidgad tillämpning av lättnadsreglerna vid gåva av företagsegendom.
Utskottet tillstyrker även förslaget om ändrade regler vid värderingen
av ersättning som lämnas i samband med en gåva som tas upp till reducerat
värde.
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om längre gående förändringar av
reglerna för beskattningen av delägare i fåmansföretag och om ytterligare
lättnader i arvs- och gåvobeskattningen.
Till betänkandet fogas 8 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Lättnader i 3:12-reglerna
Riksdagen godtar regeringens förslag om en höjning av klyvningsräntan
med 2 procentenheter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:17 i
denna del och avslår motionerna 2003/04:Sk8 yrkande 1, 2003/04:Sk9 yrkande
1, 2003/04:Sk10 yrkande 1 och 2003/04:Sk11 yrkande 1.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (c)

2. Generationsskiften i företag
Riksdagen godtar regeringens förslag om en utvidgad tillämpning av
lättnadsreglerna vid gåva av företagsegendom. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:17 i denna del och avslår motionerna 2003/04:Sk8
yrkande 2, 2003/04:Sk9 yrkande 2, 2003/04:Sk10 yrkande 2 och 2003/04:Sk11
yrkande 2.
Reservation 5 (m)
Reservation 6 (fp)
Reservation 7 (kd)
Reservation 8 (c)

3. Beräkning av gåvas värde
Riksdagen godtar regeringens förslag om ändrade regler vid värderingen
av ersättning som lämnas i samband med gåva som tas upp till reducerat
värde. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:17 i denna del.

4. Lagförslagen
Riksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i lagen (1941:416)
om arvsskatt och gåvoskatt,2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:17 i denna del.
Stockholm den 2 december 2003
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Anna
Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per Landgren
(kd), Marie Engström (v), Per-Olof Svensson (s), Ulf Sjösten (m), Lennart
Axelsson (s), Gunnar Andrén (fp), Inger Nordlander (s), Stefan Hagfeldt
(m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson
(s), Anders Larsson (c) och Britta Rådström (s).

Redogörelse för ärendet
Bakgrund
3:12-utredningen (dir. 1999:72) behandlade i sitt betänkande Beskattning
av småföretagare (SOU 2002:52) bl.a. de regler som gäller för beskattning
av utdelning från och kapitalvinst vid försäljning av aktier i fåmansföretag
(3:12-reglerna) samt de särskilda regler i arvs- och gåvoskattelagstiftningen
som gäller arv och gåva av företag.
I budgetpropositionen för 2004 (avsnitt 8.3.1) bedömde regeringen att
3:12-reglerna bör förändras så att de blir mer gynnsamma, och regeringen
aviserade ett förslag om en höjning av klyvningsräntan med 2 procentenheter
till statslåneräntan plus 7 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 2004.
Vidare anfördes att nivån på klyvningsräntan, kapitalunderlagets utformning,
lönesummeregelns utformning samt fördelningen av kapitalvinst mellan
inkomstslagen tjänst och kapital är exempel på faktorer som särskilt kommer
att övervägas i det fortsatta förändringsarbetet samt att inriktningen är
att de nya regler som genomförs i ett andra steg skall kunna gälla från
den 1 januari 2005. Den varaktiga effekten av det aviserade förslaget om
en höjning av klyvningsräntan beräknades till 570 miljoner kronor. Den
kassamässiga effekten för staten år 2004 beräknades till 0 kr.
I budgetpropositionen för 2004 (avsnitt 8.3.3) aviserade regeringen vidare
en proposition med förslag som i allt väsentligt överensstämmer med de
förslag om en utvidgad tillämpning av lättnadsreglerna vid gåva av företag
som 3:12-utredningen lagt fram. Någon budgeteffekt redovisades inte.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att nivån på klyvningsräntan i de s.k. 3:12-reglerna
höjs med 2 procentenheter till statslåneräntan plus 7 procentenheter.
Höjningen föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 2004 och tillämpas första
gången vid 2005 års taxering.
I propositionen föreslås också ändringar i de s.k. lättnadsreglerna. Dessa
regler gäller vid arvsbeskattningen och - under vissa villkor - vid
gåvobeskattningen för värderingen av företagstillgångar. För att underlätta
generationsskiften föreslås att villkoren för att få använda lättnadsreglerna
vid gåvobeskattningen görs mer generösa. Förslagen innebär att successiva
gåvor skall godtas och att gåvotagaren skall kunna lämna ersättning till
givaren utan att gå miste om skattelättnaden. Karenstiden som finns i
nuvarande lättnadsregler förkortas från fem till tre år.
I propositionen föreslås vidare en ändring som gäller frågan om hur
ersättning som en gåvotagare lämnar i samband med en gåva skall värderas.
Förslaget innebär att ersättningen - i de fall gåvoegendomens värde skall
reduceras - skall reduceras på samma sätt.
De nya bestämmelserna i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL,
föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas i de fall
skattskyldighet inträder efter den 31 december 2003.

Utskottets överväganden
Lättnader i 3:12-reglerna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag om en höjning av klyvningsräntan med
2 procentenheter och avslår motionsförslagen om längre gående förändringar.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Propositionen
Regeringen föreslår att nivån på klyvningsräntan höjs med 2 procentenheter
till statslåneräntan plus 7 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 2004 för
att på det sättet öka ägarnas riskpremie. En fördel med denna metod är
enligt vad som anförs att den högre riskpremien påverkar alla företag på
exakt samma sätt genom att gränsbeloppet stiger med ökningen av riskpremien.

Regeringen anför att förslaget skall ses som ett första steg i ett arbete
med att reformera 3:12-reglerna i syfte att stimulera tillväxt, investeringar
och aktivt risktagande i fåmansföretagen i Sverige. Inriktningen i det
pågående arbetet är att bestämmelserna även framöver skall bygga på den
princip som tillämpats sedan 1990 års skattereform och som också förordas
av 3:12-utredningen, nämligen att man först bestämmer kapitalinkomsten
schablonmässigt och därefter behandlar överskjutande inkomster som
tjänsteinkomster. Det är alltså enligt vad som anförs inte aktuellt att införa
en modell där man först bestämmer en "normallön" som skall beskattas som
tjänsteinkomst och därefter behandlar överskjutande inkomst som kapitalinkomst.

Motionerna
I motion Sk8 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkande 1 anförs att en
näringsidkare befinner sig i en helt annan ekonomisk omgivning än en löntagare
med bl.a. högre risktagande, och motionärerna föreslår att 3:12-reglerna
avskaffas. Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram ett förslag
med denna inriktning senast i vårpropositionen 2004.
I motion Sk9 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 1 anförs att dagens
3:12-regler bör ersättas med en s.k. normallönemodell där inkomster över
en viss nivå beskattas som kapitalinkomst. Motionärerna föreslår att
regeringen snarast bör återkomma med ett förslag som innebär att en
normallönemodell införs.
Också i motion Sk11 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 1 förespråkas en
normallönemodell, och motionärerna begär ett tillkännagivande om att
regeringen bör utreda möjligheten att införa sådana regler.
I motion Sk10 av Roger Tiefensee m.fl. (c) yrkande 1 föreslås att riksdagen
fattar beslut om en övergång till den s.k. BEK-modellen som tagits fram
av 3:12-utredningen. Motionärerna anför att modellen bör ges en utformning
som överensstämmer med Svenskt Näringslivs förslag när det gäller
kapitalunderlaget och att klyvningsräntan bör läggas på en nivå som ligger 15
procentenheter över statslåneräntan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen att inriktningen bör vara att
bestämmelserna även framöver skall bygga på den princip som tillämpats
sedan 1990 års skattereform och som också förordas av 3:12-utredningen,
nämligen att man först bestämmer kapitalinkomsten schablonmässigt och
därefter behandlar överskjutande inkomster som tjänsteinkomster. Det är
alltså enligt utskottets mening inte aktuellt att införa en modell där
man först bestämmer en "normallön" som skall beskattas som tjänsteinkomst
och därefter behandlar överskjutande inkomst som kapitalinkomst. Det
främsta skälet till detta ställningstagande är svårigheten att definiera
en normallön. En normallönemodell skapar fördelningspolitiska problem om
inte lönenivån bestäms högt, och särskilda regler behövs om inte
progressiviteten i arbetsinkomstbeskattningen skall urholkas. Det är viktigt
att skattereglerna vilar på stabila principer och att de är neutrala i
förhållande till beskattningen av annan näringsverksamhet och av löntagare.
Det bör inte gå att omvandla vad som i realiteten är arbetsinkomst till
lägre beskattad kapitalinkomst.
Utskottet delar regeringens bedömning i fråga om normallönemodellen och
är därför inte berett att tillstyrka förslagen om en övergång till denna
modell eller om att 3:12-reglerna skall avskaffas.
När det gäller den s.k. BEK-modellen har denna tagits fram av 3:12-utredningen
och är nu föremål för fortsatta överväganden inom Regeringskansliet.
Utskottet ser inte någon anledning att tillstyrka motionsförslaget om att
nu fatta beslut om att gå över till denna modell.
I det fortsatta arbetet kommer regeringen bl.a. att överväga nivån på
klyvningsräntan, kapitalunderlagets utformning, lönesummeregelns utformning
samt fördelningen av kapitalvinst mellan inkomstslagen tjänst och kapital.
Det framgår av redovisningen i budgetpropositionen att det andra steg
som regeringen planerar att genomföra under år 2005 har en omfattning på
470 miljoner kronor.
När det gäller regeringens förslag om en höjning av klyvningsräntan med
2 procentenheter har utskottet inte funnit någon anledning till erinran
mot detta och tillstyrker därför att det genomförs.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och
avstyrker motionerna Sk8 yrkande 1, Sk9 yrkande 1, Sk10 yrkande 1 och Sk11
yrkande 1.
Generationsskiften i företag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag om en utvidgad tillämpning av
lättnadsreglerna när det gäller gåva av företagsegendom och avslår
motionsförslagen om slopad arvs- och gåvoskatt m.m.
Jämför reservationerna 5 (m), 6 (fp), 7 (kd) och 8 (c).
Propositionen
Regeringen lägger i propositionen fram förslag om en utvidgad tillämpning
av de s.k. lättnadsreglerna för företagsegendom vid gåvobeskattningen.
Lättnadsreglerna innebär att endast 30 % av substansvärdet skall ligga
till grund för beskattningen. Förutsättningarna för att denna regel skall
tillämpas är dock att gåvan omfattar hela företaget, att inget vederlag
lämnas och att gåvotagaren behåller företaget i minst fem år.
Regeringen föreslår att fastighetsförvaltande verksamhet skall omfattas
av lättnadsreglerna, att successiva gåvor skall godtas och att gåvotagaren
skall kunna lämna ersättning utan att gå miste om skattelättnaden. Vidare
omvandlas den s.k. femårsregeln till en treårsregel.
De nya reglerna föreslås tillämpas i de fall skattskyldighet inträder
efter den 31 december 2003.
Motionerna
I motion Sk8 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkande 2 föreslår motionärerna
att arvs- och gåvoskatten avskaffas helt fr.o.m. den 1 januari 2004.
I motion Sk9 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 2 föreslås att de
särskilda villkoren för en tillämpning av lättnadsreglerna på gåva av
företagsegendom slopas.
I motion Sk11 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkande 2 föreslås att beskattningen
av företagsegendom slopas helt fr.o.m. den 1 januari 2004.
I motion Sk10 av Roger Tiefensee m.fl. (c) yrkande 2 föreslås att arvs-
och gåvoskatten avskaffas i skatteklass 1 fr.o.m. den 1 januari 2004.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening bör inriktningen vara att den nuvarande principiella
utformningen av de s.k. lättnadsreglerna vid arvs- och gåvobeskattningen
inte skall ändras. Systemet med en reduktion av värdet på företagsegendom
till 30 % bör behållas och förändringar vidtas inom ramen för det nuvarande
regelverket. Utskottet är således inte berett att tillstyrka förslagen om
att arvs- och gåvoskatten skall avskaffas helt eller delvis och avstyrker
därför motionerna Sk8 yrkande 2, Sk10 yrkande 2 och Sk11 yrkande 2.
När det gäller villkoren för att tillämpa lättnadsreglerna på gåva av
företagsegendom finns det enligt utskottets mening anledning att göra en
avvägning mellan å ena sidan önskemålet att underlätta generationsskiften
och å andra risken för att lättnadsreglerna utnyttjas i andra syften än
att långsiktigt överföra en verksamhet från en generation till en annan.
Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka motionsförslaget
om att villkoren för tillämpning av lättnadsreglerna på gåvor slopas helt.
Utskottet avstyrker därför motion Sk9 yrkande 2.
När det gäller regeringens förslag har utskottet inte funnit någon anledning
till erinran mot detta och tillstyrker därför propositionen i denna del.

Beräkning av gåvas värde
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen tillstyrker regeringens förslag om ändrade regler vid värderingen
av ersättning som lämnas i samband med en gåva.
Propositionen
Regeringen föreslår att reglerna om reducerat värde för vissa gåvor också
skall tillämpas på ersättning som erhålls i samband med att en sådan gåva
lämnas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens
förslag och tillstyrker därför propositionen i denna del.

Reservationer

1. Lättnader i 3:12-reglerna, punkt 1 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godtar förslaget om en höjning av klyvningsräntan med 2
procentenheter och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen om att regeringen bör återkomma med ett förslag om
avskaffande av 3:12-reglerna senast i vårpropositionen 2004. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:17 i denna del och motion 2003/04:Sk8 yrkande
1 och bifaller delvis motionerna 2003/04:Sk9 yrkande 1, 2003/04:Sk10
yrkande 1 och 2003/04:Sk11 yrkande 1.
Ställningstagande
Fåmansbolagen svarar för en stor del av sysselsättningen och BNP, men de
möter en rad hinder i sin dagliga verksamhet som försvårar deras utveckling.
Ett sådant viktigt hinder är skattestrukturen såsom den är utformad i
3:12-reglerna. Dessa tillkom i samband med skatteomläggningen 1990 och
utformades medvetet restriktivt för att förhindra att högbeskattade
arbetsinkomster omvandlades till lågbeskattade kapitalinkomster, även om
detta var till nackdel för "vanliga" företagare.
Vi har länge pekat på behovet av lägre skatt för både företagare och
löntagare och enklare regler för företagarna. Vi har gjort detta därför
att det är vår bestämda uppfattning att sådana förändringar bidrar till
att öka tillväxten i Sverige. Vad avser skattesituationen för särskilt
fåmansbolag, menar vi att justeringar inom ramen för det befintliga
regelverket inte är tillräckliga för att skapa den ekonomiska dynamik och
tillväxt vi eftersträvar.
Två skäl talar för att skattebördan på fåmansbolagen bör lättas. De
utsätter sig för det första för en risk som vida överstiger den som andra
kategorier i samhället utsätts för. Denna sammanhänger med att en person
som driver verksamhet inom ramen för ett fåmansbolag ensam bär hela den
risk som i ett publikt aktiebolag delas mellan ägare, anställda och
borgenärer. För det andra är fåmansföretagarnas arbetsinsats sannolikt
betydande och de belastar det offentliga transfereringssystemet bara i
begränsad omfattning. Trots detta kan en fåmansföretagare med dagens regler
inte räkna med att fullt ut kunna utnyttja ersättning vid arbetslöshet
och sjukdom. En fåmansföretagare omfattas inte eller kommer inte att fullt
ut kunna utnyttja de förmåner som ges av lagen om anställningsskydd,
arbetstidslagen, semesterlagen och lagen om lönegaranti.
En näringsidkare befinner sig med andra ord i en helt annan ekonomisk
omgivning än en löntagare, vilket motiverar olikheter i skattestrukturen.
En relativt sett lägre skattebelastning kan därför ses som en kompensation
för ett kommersiellt risktagande. Av dessa skäl bör beskattningen av
fåmansbolag vara lägre än den är för anställda.
Enklast är att ta bort 3:12-reglerna helt och hållet och låta företagaren
välja hur intäkterna/överskottet skall fördelas mellan inkomst av tjänst
och inkomst av kapital. Denna lösning är enkel och administrativt tilltalande
och minskar företagarens ansträngningar att reducera det beskattningsbara
överskottet. Konsekvensen skulle rimligen vara att inkomster som ger
förmåner kommer att tas upp under inkomstslaget "tjänst" medan alla inkomster
därutöver kommer att tas upp under inkomstslaget kapital. Det är således
bara inkomster över denna brytpunkt som kommer att belastas med en lägre
skattesats än i dag.
Vi föreslår mot denna bakgrund att regeringen senast i samband med
vårpropositionen 2004 återkommer med ett förslag till avskaffande av de s.k.
3:12-reglerna. I avvaktan på detta kan de små förändringar som regeringen
nu föreslår genomföras som ett första synnerligen begränsat steg.

2. Lättnader i 3:12-reglerna, punkt 1 (fp)
av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godtar förslaget om en höjning av klyvningsräntan med 2
procentenheter och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen om att regeringen snarast bör återkomma med ett förslag
om en normallönemodell. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:17
i denna del och motion 2003/04:Sk9 yrkande 1 och bifaller delvis motionerna
2003/04:Sk8 yrkande 1, 2003/04:Sk10 yrkande 1 och 2003/04:Sk11 yrkande 1.

Ställningstagande
Vi anser att det måste bli avsevärt lättare att starta och driva företag
i Sverige. Folkpartiet har redan i andra motioner i höst presenterat
förslag om att förenkla regelverket för företagare samt att öppna mer av
tjänstesektorn för nyföretagande.
Den främsta skulden till att Sverige har så ont om nya och växande företag
är att de svenska skattereglerna missgynnar entreprenörskap och nyföretagande.
De svenska bolagsskatterna är förhållandevis låga i en internationell
jämförelse, men skatterna på arbete och sparande är totalt sett höga.
Detta drabbar i första hand små företag där ägaren är aktiv och tar ut en
del av vinsten för sin försörjning.
En internationell jämförelse visar att Sverige beskattar sina småföretagare
exceptionellt hårt. En jämförelse gjord av Svenskt Näringsliv visar att
en småföretagare i Sverige betalar runt 50 procent av sin vinst i skatt
jämfört med 30 procent i Tyskland och drygt 20 procent i Storbritannien.

För att få ett dynamiskt näringsliv där nya företag startas och där små
företag kan växa måste personer som vågar ta risken att starta och driva
ett företag få en rimlig ersättning för sin insats. Folkpartiet vill därför
både sänka arbetsgivaravgifterna i tjänstesektorn, sänka förmögenhetsskatten
och lindra dubbelbeskattningen av aktier.
Den viktigaste insatsen för att minska skattebördan för småföretag är
dock att reformera de s.k. 3:12-reglerna som avgör om vinsten i ett
fåmansbolag, där ägaren arbetar i bolaget, skall beskattas som inkomst av
tjänst eller som inkomst av kapital. Syftet med 3:12-reglerna var att
hindra skatteplanering. Formellt syftar också 3:12-reglerna till att
fåmansbolag och större börsnoterade företag skall behandlas lika vid
beskattningen. I praktiken innebär dock 3:12-reglerna att ägare till
fåmansbolag betalar betydligt högre skatt på sina inkomster än ägare till
större företag. Dessutom är 3:12-reglerna mycket komplicerade och lägger
ytterligare sten på den övriga regelbörda som småföretagare måste bära på
i dag.
Regeringen lovar att sänka fåmansbolagens skattebörda med 1 miljard kronor
men faktum är att regeringens förslag inte innebär någon märkbar lindring
för fåmansbolagen. Det krångliga 3:12-regelverket blir i det stora hela
kvar intakt. Den höjning av klyvningsräntan med 2 procentenheter som
regeringen föreslår kommer bara långsamt att minska fåmansbolagens skatt.
Regeringen uppskattar att höjningen av klyvningsräntan på sikt kommer
att minska fåmansbolagens skatt med 530 miljoner kronor. Men skattelindringen
uppgår bara till 30 miljoner kronor 2004 och 40 miljoner kronor 2005.
Beräkningar från riksdagens utredningstjänst visar att det kommer att ta
23 år innan fåmansbolagen får full nytta av detta förslag. Regeringen
lovar att under nästa år återkomma med ytterligare förslag för att sänka
fåmansbolagens skatt men är mycket vag om vilka förslag det kan bli frågan
om.
Folkpartiet vill förenkla skattereglerna och sänka skatten för fåmansbolag
redan nu. Syftet är dels att skapa rättvisa i beskattningen mellan små
och stora företag, dels att uppmuntra fler människor att våga ta den risk
som följer när någon startar ett nytt företag.
Vi föreslår därför att dagens 3:12-regler avskaffas och ersätts med en s.
k. normallönemodell. Inkomster upp till denna normallön beskattas som
inkomst av arbete medan inkomster därutöver beskattas som inkomst av
kapital.
I vår budgetmotion för 2004 avsatte vi 1,3 miljarder kronor för detta
ändamål. En sådan reform kommer att innebära en omedelbar skattelättnad
för cirka hälften av Sveriges fåmansföretagare. Det är vår avsikt att på
sikt anslå mer medel till denna reform så att den stora majoriteten av
fåmansföretagarna får sänkt skatt.
Vi föreslår att riksdagen uppmanar regeringen att så snart som möjligt
återkomma till riksdagen med ett förslag om att avskaffa 3:12-reglerna
och ersätta dem med en normallönemodell. Med hänsyn till att riksdagen
numera fattat beslut om utgiftsramar och inkomstberäkning för 2004 bör
inriktningen vara att förslaget genomförs år 2005.

3. Lättnader i 3:12-reglerna, punkt 1 (kd)
av Per Landgren (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godtar förslaget om en höjning av klyvningsräntan med 2
procentenheter och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen om att regeringen snarast bör utreda en normallönemodell
som kan ersätta dagens regler. Därmed bifaller riksdagen proposition
2003/04:17 i denna del och motion 2003/04:Sk11 yrkande 1 och bifaller delvis
motionerna 2003/04:Sk8 yrkande 1, 2003/04:Sk9 yrkande 1 och 2003/04:Sk10
yrkande 1.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att utgångspunkten måste vara att delägare i
fåmansaktiebolag och delägare i större bolag skall beskattas och behandlas
lika.
De särskilda reglerna för beskattning av ägare i fåmansbolag, de s.k.
3:12-reglerna är, trots att flera förändringar gjorts sedan de infördes
1990, fortfarande ofördelaktiga jämfört med de regler som gäller för andra
företag. För närvarande gäller att ett belopp som beräknas med utgångspunkt
i statslåneräntan plus 5 procent får tas upp som intäkt av kapital och
att resten räknas som lön och beskattas därefter. Innan ägaren betalar
skatt på utdelningen har utdelningen också beskattats i företaget (så
kallad dubbelbeskattning).
Vi anser att principen bör vara den motsatta. Utdelning bör behandlas som
lön upp till ett belopp som motsvarar en marknadsmässig lön och därefter
beskattas som kapitalinkomst. Med en sådan "normallönemodell" blir reglerna
enklare och fåmansföretagen jämställs med andra företag. Regeringen har
uttryckligen vid ett flertal tillfällen tillbakavisat förslag om att utreda
en sådan modell. För det första anser den socialdemokratiska regeringen
att det är svårt att bestämma vad som är en normal lön. För det andra
anser den att en normallönemodell skapar fördelningspolitiska problem om
inte lönenivån sätts högt.
Kristdemokraterna anser till skillnad från Socialdemokraterna att företagande
skall underlättas och stimuleras inte bara i ord utan också i konkreta
lagförslag. De nuvarande fåmansbolagsreglerna hämmar företagande, snarare
än inbringar skatter. Vi delar inte alls regeringens bedömning att en
normallönenivå inte skulle gå att fastställa.
Det risktagande som egenföretagandet innebär skall också kunna innebära
att avkastningen blir högre än vad som är fallet i dag. Utbudet av varor
och tjänster skulle stimuleras och i förlängningen skulle efterfrågan på
arbetskraft i de mindre företagen kunna öka om 3:12-reglerna reformerades.

Vi anser att en normallönemodell för fåmansbolagens beskattning skall
utredas och införas i Sverige.

4. Lättnader i 3:12-reglerna, punkt 1 (c)
av Anders Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godtar förslaget om en höjning av klyvningsräntan med 2
procentenheter och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
i reservationen om införande av BEK-modellen och en högre klyvningsränta.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:17 i denna del och bifaller
delvis motionerna 2003/04:Sk8 yrkande 1, 2003/04:Sk9 yrkande 1, 2003/04:Sk10
yrkande 1 och 2003/04:Sk11 yrkande 1.
Ställningstagande
I den av statsminister Göran Persson lagda regeringsförklaringen förkunnades
att regeringen skulle satsa på ekonomisk tillväxt. En miljard kronor skulle
läggas på att förbättra villkoren för fåmansbolagen. Tyvärr blev det bara
180 miljoner kronor under budgetperioden. De nu föreslagna förbättringarna
är tämligen försumbara då de endast beräknas sänka skatten för fåmansbolagen
med 30 miljoner det första året.
Dagens regler för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna, måste reformeras.
Nyligen presenterades uträkningar från en utredning beställd av
Näringsdepartementets tillväxtdelegation där de nuvarande reglernas absurda
effekter synliggörs. Exempelvis tvingas lågavlönade kvinnor som är delägare
i ett fåmansbolag att betala högre skatt än sina manliga kolleger med
högre lön. Pappor som tar föräldraledigt och delägare som blir sjukskrivna
är andra exempel på grupper som diskrimineras skattemässigt på grund av
de nuvarande reglernas utformning.
Syftet med reglerna är att se till att löneinkomster inte förvandlas till
kapitalinkomster i och med att diskrepansen i beskattning är betydande,
56 procent gentemot 30 procent. Utan 3:12-regler skulle således ägarna
kunna plocka ut sin lön i form av kapitalutdelning för att därigenom minska
sin beskattning. När ett 3:12-bolag säljs beskattas vinsten genom att
hälften betraktas som en kapitaldel, och andra häften som en inkomstdel.
Dessa delar beskattas med 30 procent respektive 56 procent, vilket ger
en genomsnittlig skattesats om 43 procent.
Det är orimligt att utgå från att de som driver ett fåmansbolag skulle ha
en alternativ marginallöneskatt som om de hade tillhört det högsta
löneskiktet. Sammantaget gör den höga beskattningen att det endast är de
företag som har stora förväntade vinster som sjösätts. Dessa företag har
samtidigt en hög riskprofil, och det är tveksamt om det kan anses som
optimalt för samhällsekonomin att nystartade fåmansbolag tvingas till en
hög riskprofil för att kunna uppnå förväntad lönsamhet. Företag med en
blygsammare riskprofil och lägre förväntad, om än stabilare, avkastning
kommer inte att startas eftersom beskattningen slår alltför hårt mot dessa.

Den så kallade 3:12-utredningen lade fram en hel del positiva förslag
till förbättringar i nuvarande regelsystem, bl.a. ett införande av den s.
k. BEK-modellen (beskattat eget kapital). En sådan modell gör det möjligt
att beräkna kapitalunderlaget utifrån bolagets egna kapital, dvs. allt
arbetande kapital i bolaget. Centerpartiet förordar att en större del av
kapitalet får användas i beräkningarna än vad 3:12-utredningen föreslår.
Svenskt Näringslivs förslag anger att kapitalunderlaget skulle omfatta
100 procent av tillskjutet kapital, 70 procent av beskattat kapital och
50 procent av obeskattat kapital, en avvägning vi anser rimlig och därför
har finansierat fullt ut i vårt budgetförslag för 2004.
Vidare anser vi att klyvningsräntan bör höjas till en nivå 15 procentenheter
över statslåneräntan. Detta gör det möjligt för delägare i fåmansbolag
att höja den utdelning som får beskattas som kapital. Dessa åtgärder
beräknas kosta 1,8 miljarder kronor under perioden, varav regeringens
satsning på 180 miljoner kronor avgår från denna summa.
Eftersom riksdagen numera tagit ställning i fråga om utgiftsramarna och
inkomstberäkningen för 2004 bör regeringen få återkomma med ett förslag
med denna inriktning som kan börja tillämpas år 2005.

5. Generationsskiften i företag, punkt 2 (m)
av Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godtar förslaget om en utvidgad tillämpning av lättnadsreglerna
och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen
om att arvs- och gåvoskatterna bör avskaffas. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:17 i denna del och bifaller delvis motionerna 2003/04:Sk8
yrkande 2, 2003/04:Sk9 yrkande 2, 2003/04:Sk10 yrkande 2 och 2003/04:Sk11
yrkande 2.
Ställningstagande
Arvs- och gåvoskatten kan medföra allvarliga konsekvenser för företag om
arvs- eller gåvomottagaren måste finansiera arvs- eller gåvoskatten med
medel från företaget. Som exempel kan nämnas att om nästa generation skall
ta ut 100 000 kr för att betala arvsskatten från ett fåmansbolag kan det
innebära att nästa generation måste ta ut 210 000 kr från företaget för
att betala inkomstskatten på utdelning och arvsskatten.
För enskilda människor innebär dessutom existensen av arvs- och gåvoskatt
att en mängd orationella transaktioner genomförs, vilka i sin tur har
negativa samhällsekonomiska konsekvenser. Dessa förhållanden har även
be-lysts av Skattebasutredningen.
Skatten ger dessutom staten bara marginella inkomster, men har tillväxtfientliga
effekter då den leder till en planering av företagsverksamhet som motiveras
av hänsyn till skatten i stället för till verksamheten. Arvs- och gåvoskatten
bör därför avskaffas och vi har också lagt fram förslag om detta i vårt
budgetalternativ för 2004.
Regeringens förslag om en utvidgning av lättnadsutrymmet vid gåva av
företag är helt otillräckligt och vi hänvisar till vårt förslag om att
avskaffa arvs- och gåvobeskattningen. Eftersom riksdagen numera fattat
beslut om utgiftsramarna och inkomstberäkningen för 2004 begränsar vi
vårt yrkande och föreslår att riksdagen hos regeringen begär ett förslag
om avskaffande av arvs- och gåvoskatten fr.o.m. år 2005.

6. Generationsskiften i företag, punkt 2 (fp)
av Anna Grönlund (fp) och Gunnar Andrén (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godtar förslaget om en utvidgad tillämpning av lättnadsreglerna
och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen
om att de särskilda villkoren för lättnader bör avskaffas helt. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2003/04:17 i denna del och motion 2003/04:Sk9
yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2003/04:Sk8 yrkande 2, 2003/04:Sk10
yrkande 2 och 2003/04:Sk11 yrkande 2.
Ställningstagande
Av Sveriges företag är 19 av 20 familjeföretag. Ett stort antal av våra
mindre företag står nu inför ett generationsskifte, fyra av tio företagare
är äldre än 50 år. Ett generationsskifte i familjeföretagen är en stor
påfrestning som hotar företagens fortbestånd. Arvs- och gåvoskatterna
ökar denna påfrestning.
Regeringens förslag att underlätta generationsskiften i småföretag genom
att avskaffa vissa av restriktionerna för lättnader i gåvobeskattningen
är ett steg i rätt riktning.
Vi vill dock att de särskilda restriktioner som gäller vid gåvor tas bort
helt och hållet för att göra planerade generationsskiften ännu lättare.
Det
anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7. Generationsskiften i företag, punkt 2 (kd)
av Per Landgren (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godtar förslaget om en utvidgad tillämpning av lättnadsreglerna
och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen
om att arvsskatten på bundet kapital bör avskaffas. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:17 i denna del och bifaller delvis motionerna
2003/04:Sk8 yrkande 2, 2003/04:Sk9 yrkande 2, 2003/04:Sk10 yrkande 2 och
2003/04:Sk11 yrkande 2.
Ställningstagande
Allt företagande är viktigt och betydelsefullt. Familjeföretaget har dock
en speciell roll. Familjeföretagen förknippas ofta med att ägarna tar ett
långsiktigt ansvar för verksamheten. Det är heller inte ovanligt att
familjeföretag tar ansvar och bidrar till utveckling på orter där de är
verksamma. Gnosjöandan är ett berömt exempel, och den är därför omskriven
i många forskningsrapporter. Många företagare har i Gnosjö en lokal
anknytning sedan flera generationer tillbaka och många är släkt med varandra.

Arvsskattens problematik har visat sig påtaglig då generationsskifte skall
ske i familjeföretag. I värsta fall tvingas de efterlevande att göra sig
av med den bortgångnes livsverk då arvsskatten gjort det omöjligt för de
anhöriga att ta emot arvet. Svenskt näringsliv står inför en kraftig
föryngring de närmaste åren. Mer än hälften av företagen i Sverige är
fortfarande familjeföretag. Bland företagarna finns en stor grupp fyrtiotalister
som vill träda tillbaka. Åtta företagare av tio hoppas att barnen skall
ta över.
Ändras inte reglerna för fåmansbolag samt arvs- och gåvoreglerna blir
detta knappast verklighet. Det visar det som hänt i företagstäta Småland
de senaste åren. Ägarbilden i familjeföretagen har förändrats dramatiskt.
Också i Gnosjö är i dag det utländska ägandet cirka 11-12 procent. Den
s.k. Gnosjöandan, dvs. samverkan och nätverksbyggande mellan företag,
håller på att slås sönder som en följd av regeringens brist på aktiv
näringslivspolitik.
Kristdemokraterna välkomnar de förbättringar som regeringen föreslår i
propositionen vad gäller de s.k. lättnadsreglerna som syftar till att
underlätta generationsskiften i företag.
Samtidigt anser vi att de åtgärder som föreslås inte är tillräckligt
kraftfulla för att den problematik som beskrivs ovan skall kunna mötas.
Till exempel bibehåller man den beskattningsnivå som lättnadsreglerna
medger, dvs. att 30 procent av substansvärdet skall beskattas.
Kristdemokraterna föreslår därför att arvsskatten på bundet kapital slopas
helt för att ytterligare undanröja hinder för generationsskifte. Detta
har även yrkats i Kristdemokraternas budgetalternativ för 2004. Enligt
riksdagens utredningstjänst, Riksskatteverket och Finansdepartementet går
det inte att exakt beräkna statens varaktigt minskade skatteintäkter för
vårt förslag, men skattebortfallet uppskattas till 40 miljoner kronor.
Eftersom riksdagen numera godkänt utgiftsramar och en inkomstberäkning
för 2004 begränsar vi vårt yrkande till år 2005.
Vi föreslår att riksdagen hos regeringen begär ett förslag som innebär
arvsskatten på s.k. bundet kapital avskaffas år 2005.

8. Generationsskiften i företag, punkt 2 (c)
av Anders Larsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande
lydelse:
Riksdagen godtar förslaget om en utvidgad tillämpning av lättnadsreglerna
och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen
om att arvs- och gåvoskatten för skatteklass 1 bör avskaffas. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2003/04:17 i denna del och bifaller delvis
motionerna 2003/04:Sk8 yrkande 2, 2003/04:Sk9 yrkande 2, 2003/04:Sk10
yrkande 2 och 2003/04:Sk11 yrkande 2.
Ställningstagande
Enligt siffror från Företagarnas Riksorganisation (FR) ställs i och med
fyrtiotalisternas pensionsavgångar uppemot 180 000 företagare inför
problemet med ägarskifte. FR beräknar att 45 000 företag kommer att läggas
ned, och ytterligare 45 000 ägarskiften kommer att misslyckas. Detta kommer
att få stora följder för företagandet, sysselsättningen och samhällsekonomin.
De lättnader som nu föreslås är otillräckliga och innebär att ett redan
krångligt skattesystem blir än mer krångligt.
För att komma till rätta med problemet med ägarskiften och för att göra
skattesystemet enklare föreslår vi att arvs- och gåvoskatten i skatteklass
1, dvs. för makar, sambor och bröstarvingar samt för makar och sambor
till barn, avskaffas. Förslaget finns i vårt budgetalternativ för
2004.
Eftersom riksdagen numera godkänt utgiftsramarna och en inkomstberäkning
för 2004 begränsar vi vårt yrkande till år 2005.
Vi föreslår att riksdagen hos regeringen begär ett förslag som innebär
att arvs- och gåvoskatten avskaffas i skatteklass 1 från den 1 januari
2005.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:17 Lättnader i 3:12-reglerna och i arvs- och
gåvoskattereglerna vid generationsskiften i företag, m.m.:
Riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Följdmotioner
2003/04:Sk8 av Lennart Hedquist m.fl. (m):

1. Riksdagen begär att regeringen senast vid avlämnande av vårpropositionen
2004 återkommer till riksdagen med förslag om avskaffande av de s.k.
3:12-reglerna i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen beslutar att avskaffa arvs- och gåvoskatterna per den 1
januari 2004.
2003/04:Sk9 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med ett förslag om
att ersätta dagens 3:12-regler med en normallönemodell i enlighet med vad
som anförs i motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om ytterligare lättnader i gåvobeskattningen.
2003/04:Sk10 av Roger Tiefensee m.fl. (c):

1. Riksdagen beslutar reformera regelverket för fåmansbolag i enlighet
med vad som i motionen anförs.
2. Riksdagen beslutar avskaffa arvs- och gåvoskatten för skatteklass 1 fr.
o.m. den 1 januari 2004.
2003/04:Sk11 av Per Landgren m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda en normallönemodell som kan ersätta nuvarande
fåmansbolagsregler.
2. Riksdagen beslutar att avskaffa arvsskatten på s.k. bundet kapital
från den 1 januari 2004 i enlighet med vad som anförs i motionen.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskattHärigenom föreskrivs att 22 § 3 mom., 23 § B, 23 § F och 43 § lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt1Senaste lydelse av lagens rubrik
1974:857. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
22 §

3 mom.2Senaste lydelse 1999:1233. Ingår fast egendom enligt inkomstskattelagen
(1999:1229) i en näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i 4 § och,
med undantag av femte stycket sista meningen, punkt 2 av anvisningarna
till 3 och 4 §§ den upphävda lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.
Vad nu har sagts gäller även sådan egendom som enligt punkt 2 sjunde och
åttonde styckena av anvisningarna till 3 och 4 §§ den upphävda lagen om
statlig förmögenhetsskatt skulle anses som en särskild förvärvskälla inom
inkomstslaget näringsverksamhet. 3 mom. Ingår fast egendom enligt
inkomstskattelagen (1999:1229) i en näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna
i 4 § och, med undantag av femte stycket sista meningen, punkt 2 av
anvisningarna till 3 och 4 §§ den upphävda lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt. Vad nu har sagts gäller även sådan egendom som enligt
punkt 2 sjunde och åttonde styckena av anvisningarna till 3 och 4 §§ den
upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt skulle anses som en särskild
förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet. Vid tillämpningen av
den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt skall vad som där sägs om
rörelse och jordbruksfastighet gälla sådan rörelse som avses i 2 kap.
24 § inkomstskattelagen.
Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket skall som
taxeringsvärde anses det värde som enligt 1 eller 2 mom. skall ligga till
grund för beräkning av arvsskatt.
23 §
B.3Senaste lydelse 1999:1233. Aktier som är inregistrerade vid inländsk
börs eller noteras på utländsk börs, andelar i värdepappersfonder samt
andra värdepapper än aktier som omsätts marknadsmässigt och är av det
slag som anges i 48 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) tas upp till
75 procent av det noterade värdet.
Aktier som inte är av det slag som avses i första stycket men som är
föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut
tas upp till 30 procent av det noterade värdet.
Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade
eller föremål för sådan notering som avses i andra stycket, skall de aktier
i bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade
aktierna. Är flera aktieslag noterade, skall de icke noterade aktierna
tas upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.

Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det noterade
värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en försäljning
under normala förhållanden, får i stället priset vid en sådan försäljning
läggas till grund för värderingen.

Aktier som inte omfattas av bestämmelserna i första-tredje styckena samt
andelar i ekonomiska föreningar och handelsbolag tas upp till det pris
som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden, varvid
dock följande skall iakttas. I den mån uppskattningen grundas på värdet
av tillgångar som ingår i en näringsverksamhet beräknas - under förutsättning
att egendomen är sådan som avses i punkt 2 första stycket eller sjunde
och åttonde styckena av anvisningarna till 3 och 4 §§ den upphävda lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt - tillgångarnas värde med tillämpning
av reglerna i F tredje stycket; vid gåva dock under den ytterligare
förutsättningen att de i 43 § andra stycket angivna kraven iakttagits. I
den mån uppskattningen grundas på värdet av tillgångar som avses i
första-tredje styckena, skall värdet av dessa tillgångar anses motsvara vad
som skulle tas upp vid en tillämpning av bestämmelserna i första-fjärde
styckena. Aktier som inte omfattas av bestämmelserna i första-tredje
styckena samt andelar i ekonomiska föreningar och handelsbolag tas upp
till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden,
varvid dock följande skall iakttas. I den mån uppskattningen grundas på
värdet av tillgångar som ingår i en näringsverksamhet beräknas - under
förutsättning att verksamheten är sådan som avses i 2 kap. 24 §
inkomstskattelagen - tillgångarnas värde med tillämpning av reglerna i F tredje
stycket; vid gåva dock under den ytterligare förutsättningen att de i
43 § tredje stycket angivna kraven iakttagits. I den mån uppskattningen
grundas på värdet av tillgångar som avses i första-tredje styckena, skall
värdet av dessa tillgångar anses motsvara vad som skulle tas upp vid en
tillämpning av bestämmelserna i första-fjärde styckena.
Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första-tredje och femte
styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under
normala förhållanden.
23 §
F.4Senaste lydelse 1999:1233. Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag
tas upp till ett värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i
föreningens eller bolagets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt
i det värde som föreningens eller bolagets fastighet skall tas upp till
enligt 22 § och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar
och skulder enligt senaste bokslut.
Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antas ha
betingat vid en med tillbörlig omsorg skedd försäljning, som föranletts
av boets avveckling.

Vid värderingen av en näringsverksamhet eller en del av en näringsverksamhet
tillämpas - under förutsättning att egendomen är sådan som avses i punkt
2 första stycket eller sjunde och åttonde styckena av anvisningarna till
3 och 4 §§ den upphävda lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt -
bestämmelserna i 4 § och, med undantag av femte stycket sista meningen,
punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ den upphävda lagen om statlig
förmögenhetsskatt. Vid värderingen av en näringsverksamhet eller en del
av en näringsverksamhet tillämpas - under förutsättning att verksamheten
är sådan som avses i 2 kap. 24 § inkomstskattelagen (1999:1229) -
bestämmelserna i 4 § och, med undantag av femte stycket sista meningen, punkt
2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ den upphävda lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt.
43 §5Senaste lydelse 1999:1233.
Vid beskattning av gåva gäller i tillämpliga delar, förutom ovan särskilt
angivna bestämmelser i 6-9, 12, 19, 21 och 30 §§, vad i fråga om arvsskatt
vidare är stadgat i 4 § tredje stycket, 13 § 2 mom., 14 och 20 §§, 22 §
med undantag av 3 mom., 23 § med undantag av F tredje stycket, 24-27 §§,
28 § med undantag av andra och fjärde styckena samt 32 §. Därvid skall
hänvisningen i 32 § f) till 19 § i stället gälla 41 § samt 28 § första
och tredje styckena tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter givaren.

När ersättning räknas av från en gåva som skall tas upp till en viss
andel av sitt värde, skall ersättningen kvoteras på samma sätt som gåvan.
Har gåva lämnats utan förbehåll till förmån för givaren eller annan och
avser gåvan all givarens rätt till en näringsverksamhet eller en del av
en näringsverksamhet som han äger direkt eller genom juridisk person,
skall, utöver bestämmelserna i första stycket - under förutsättning att
egendomen är sådan som avses i punkt 2 första stycket eller sjunde och
åttonde styckena av anvisningarna till 3 och 4 §§ den upphävda lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt - även 22 § 3 mom. och 23 § F tredje
stycket tillämpas när gåvoskatten bestäms. Har gåvotagaren inom fem år
efter det att skattskyldighet för gåvan inträtt genom köp, byte eller
något därmed jämförligt fång eller genom gåva eller bodelning av annan
anledning än makes död avhänt sig egendomen eller väsentlig del därav,
skall ny gåva anses föreligga med det värde varmed den ursprungliga gåvan
nedsatts. Har gåva
lämnats utan förbehåll till förmån för givaren eller annan och avser gåvan
givarens hela näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel
av en näringsverksamhet eller en verksamhetsgren eller avser gåvan en
andel respektive del av en andel i ett onoterat aktiebolag, en ekonomisk
förening eller ett handelsbolag, skall, utöver bestämmelserna i första
stycket - under förutsättning att verksamheten är sådan som avses i 2 kap.
24 § inkomstskattelagen (1999:1229) - även 22 § 3 mom. och 23 § F tredje
stycket tillämpas när gåvoskatten bestäms. Har gåvotagaren inom tre år
efter det att skattskyldighet för gåvan inträtt genom köp, byte eller
något därmed jämförligt fång eller genom gåva eller bodelning av annan
anledning än makes död avhänt sig egendomen eller väsentlig del därav,
skall ny gåva anses föreligga med det värde varmed den ursprungliga gåvan
nedsatts.
Som ett förbehåll enligt tredje stycket räknas inte att givaren ställt
upp ett villkor om att gåvotagaren skall lämna en ersättning för
gåvan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Äldre bestämmelser tillämpas
i de fall skattskyldighet har inträtt dessförinnan.
2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)Härigenom
föreskrivs att 57 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
57 kap.
7 §
Utdelning på en kvalificerad andel skall tas upp i inkomstslaget tjänst
till den del den överstiger ett gränsbelopp. Gränsbeloppet är summan
av

1. underlaget för gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan vid
utgången av november året före beskattningsåret ökad med fem procentenheter,
och 1. underlaget för gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan vid
utgången av november året före beskattningsåret ökad med sju procentenheter,
och
2. sparat utdelningsutrymme.
För andra delägarrätter än aktier och andelar skall statslåneräntan ökas
bara med en procentenhet.
Om lättnadsbeloppet enligt 43 kap. 3 § överstiger gränsbeloppet, tillämpas
bestämmelserna i första stycket på utdelningen minskad med skillnaden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången
vid 2005 års taxering.