Landsbygdsstöd, m.m.

Betänkande 1995/96:AU16

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1995/96:AU16

Landsbygdsstöd, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1995/96
AU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlas bl.a. förslag om
ändrade regler för landsbygdsstödet.
Syftet är att anpassa stödet till EG:s
regler om försumbart stöd. Yttranden har
inhämtats från jordbruksutskottet,
Glesbygdsverket, Jordbruksverket och
Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK). Såvitt avser landsbygdsstödet
till jordbruksföretag anser utskottet
att någon form av stöd bör utges även
fortsättningsvis. Utskottet anser att
regeringen bör återkomma till riksdagen
i frågan efter en genomlysning av olika
alternativa lösningar.

Moderata samlingspartiet anser i en
reservation att ett investeringsstöd
till jordbruks- och fiskenäringarna bör
införas inom ramen för EG:s
strukturfondsmål 5a i enlighet med ett
motionsförslag och jordbruksutskottets
yttrande. Även Miljöpartiet och
Kristdemokraterna ansluter sig till vad
jordbruksutskottet förordat.

Propositionen

Arbetsmarknadsutskottet har i betänkande
1995/96:AU7 behandlat proposition
1995/96:201 såvitt avser punkterna 1 och
2 (avsnitten 2 och 4).

I de återstående delarna av
propositionen föreslår regeringen (Ar
betsmarknadsdepartementet) att riksdagen

3. godkänner det som regeringen
förordar om ändrade regler för
landsbygdsstöd (avsnitt 5),

4. godkänner det som regeringen
förordar om lokaliseringsstöd till
lokaler för uthyrning (avsnitt 6).

Motioner

1995/96:A42 av Patrik Norinder (m) vari
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till investeringsstöd för
jordbruket och fisket inom mål 5 A i
enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar om regler för
landsbygdsstöd i de nordligaste länen i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1995/96:A43 av Hans Andersson och Ingrid
Burman (v) vari yrkas att riksdagen
avslår regeringens förslag om ändrade
regler för landsbygdsstöd.

1995/96:A44 av Elving Andersson m.fl.
(c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens
förslag om ändrade regler för
landsbygdsstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om antalet län,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering,

4. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till omfördelning av medel i
enlighet med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om försumbart stöd,

6. att riksdagen avslår regeringens
förslag om ändrade regler för
lokaliseringsstöd till lokaler för
uthyrning.

Utskottet

Bakgrund

För att påskynda den ekonomiska och
sociala samordningen och för att
förbättra förutsättningarna för regional
utjämning beslutades 1987 om en reform
av EG:s strukturpolitiska instrument,
dvs. jordbruksfonden, socialfonden och
regionalfonden. Reformen innebär att
fonderna fr.o.m. 1989 har koordinerats
under samlingsbegreppet
strukturfonderna. Till dessa fonder hör
även den s.k. fiskefonden. Inom
strukturfonderna finansieras även de
s.k. gemenskapsinitiativen.

Fonderna är inte några fonder i
egentlig mening utan utgör endast
utgiftsposter i EG:s budget. Stöd lämnas
från strukturfonderna i form av bidrag.
Det förutsätts att medlemsstaterna
skjuter till egna medel. I vilken mån
Sverige kan få stöd från fonderna
framgår av samlade programdokument (SPD)
som förhandlats fram med EG-kommissionen
på grundval av regeringens förslag. När
det gäller gemenskapsinitiativen
fastställs operativa program. För det
sammanlagda återflödet från
strukturfonderna under de kommande åren
kommer ca 25 program att fastställas.

Strukturfonderna har sex övergripande
verksamhetsmål.

1. Utveckla och strukturellt anpassa
svagt utvecklade regioner (Sverige
omfattas inte)

2. Omstrukturera regioner med
industrier på tillbakagång

3. Bekämpa långtidsarbetslöshet och
underlätta för ungdomar och personer som
riskerar utslagning att komma in på
arbetsmarknaden

4. Genom kompetensutveckling underlätta
omställningen vid strukturförändringar
och förändringar av produktionssystem

5a. Främja omstrukturering av
jordbruket

5b. Underlätta utveckling på
landsbygden

6. Främja näringslivsutveckling i
extrem glesbygd

Mål 6 tillkom i
medlemskapsförhandlingarna mellan EU och
Sverige, Norge och Finland.

Målen 1, 2, 5b och 6 är regionalt
inriktade, medan målen 3, 4 och 5a i
stort sett lämnas utan direkt geografisk
koppling. För Sveriges vidkommande är
mål 2-programmet avgränsat till fem
områden som i detta sammanhang benämns
Blekinge, Fyrstad, Bergslagen,
Ångermanlandskusten och Norra
Norrlandskusten. Mål 5b har program för
Västra Sverige, Sydöstra Sverige,
Västerbotten/Gävle/Dala, Gotland och
Skärgården. Mål 6 omfattar norra
Sveriges inland.

Ansvaret för att administrera stöd och
bidrag från EG:s budget som på nationell
nivå tillkommer staten förs ut på
berörda förvaltningsmyndigheter. Detta
gäller såväl administration och
betalning som ansvaret för de
kontrollerande uppgifterna.
Myndigheterna i fråga är framför allt
NUTEK, AMS och Jordbruksverket. När det
gäller det konkreta programarbetet kan
även länsstyrelsen, en kommun eller ett
företag ges ett operativt ansvar. För
vissa program har det inrättats
särskilda myndigheter med uppgift att
svara för ärendeprövningen.

Enskilda medlemsländers möjligheter att
lämna företagsstöd begränsas av
statsstödsreglerna i Romfördraget. EG-
kommissionens riktlinjer för tillämpning
av dessa regler slår fast att stöd under
ett visst preciserat belopp, s.k.
försumbart stöd ( de minimis ), inte
påverkar handeln mellan länderna eller
är konkurrenssnedvridande. Med
försumbart stöd avses stöd till ett och
samma företag som totalt inte överstiger
100 000 ecu under en treårsperiod. En
tidigare fördelning mellan hårda och
mjuka investeringar har tagits bort.
Stöd kan inte lämnas för vissa slag av
verksamheter, bl.a. inom jordbruks- och
fiskenäringarna. Den statliga
medfinansieringen kan utgöras av bl.a.
sådana nationella stödsystem som faller
inom ramen för EG:s statsstödsregler om
försumbart stöd.

På det nationella planet gäller
förordningen (1990:642) om
regionalpolitiskt företagsstöd. Där
finns regler om stöd för att främja
ekonomisk tillväxt och en
samhällsekonomiskt och i övrigt lämplig
lokalisering av näringslivet. Sådant
stöd kan lämnas i stödområden som anges
i förordningen. I vissa situationer kan
stöd även lämnas till verksamhet utanför
stödområdena. Avser stödet orter utanför
vissa angivna län eller kommuner, det
s.k. gleshetsområdet, måste EG-
kommissionen godkänna stödet.

De permanenta och tillfälliga
stödområden som anges i den nyssnämnda
förordningen sammanfaller bara till
vissa delar med de områden som omfattas
av strukturfondernas målprogram.
Målprogrammen omfattar större områden.

Regionalpolitiskt företagsstöd kan
bl.a. lämnas till uppförande av lokaler
för uthyrning. För närvarande gäller att
stödet bara får avse lokaler på mindre
orter. Lokaler som uppförs får inte vara
större än 2 000 kvadratmeter. Om det
finns särskilda skäl får NUTEK medge
undantag från den sistnämnda regeln.

Sedan 1994 gäller vidare en ny
regionalpolitisk stödform,
landsbygdsstöd, som ersatte bl.a.
glesbygdsstödet. Stödet regleras i
förordningen (1994:577) om
landsbygdsstöd och stöd till kommersiell
service. Sådant stöd kan lämnas dels i
stödområdena 1 och 2 och i tillfälliga
stödområden, dels i glesbygds- och
landsbygdsområden. De senare avgränsas
av vederbörande länsstyrelse.

Landsbygdsstöd kan för närvarande
lämnas till privata företag som bedriver
verksamhet på marknadsmässiga villkor.
För jordbruksföretag gäller en
geografisk begränsning, stöd kan endast
lämnas i de sju nordligaste länen. I
övriga områden som omfattas av
förordningen får stöd lämnas endast för
kombinationsverksamheter till jordbruk.

Stödet lämnas bl.a. som avskrivningslån
eller kreditgaranti. Det lämnas för
investeringar som delas in i hårda ,
dvs. investeringar i byggnader, maskiner
m.m., och mjuka , dvs. i
produktutveckling, marknadsföring m.m.
För de båda slagen av investeringar kan
avskrivningslån lämnas med maximalt 900
000 kr till en och samma mottagare under
en treårsperiod.

Propositionen och motionerna

Landsbygdsstödet

För att anpassa de nationella
stödreglerna till EG:s regler om s.k.
försumbart stöd föreslås följande i
fråga om landsbygdsstödet.

Det nuvarande maximala stödet till
investeringar på 900 000 kr under en
treårsperiod, fördelat på 450 000 kr på
resp. hårda och mjuka investeringar,
sänks till 800 000 kr utan begränsning
till olika slag av investeringar.
Sänkningen av beloppet är en följd av
att den svenska kronan stärkts i
förhållande till ecu.

Vidare utesluts vissa slag av
verksamheter från landsbygdsstödet,
nämligen sektorer inom stålindustrin,
varvsindustrin, transportsektorn och
delar av jordbruks- och fiskenäringarna.
I sammanhanget hänvisas till
Romfördragets bilaga 2 som anger vilka
jordbruksprodukter som omfattas av
bestämmelserna. I propositionen sägs att
jordbruks- och fiskenäringarna i stället
får möjlighet att erhålla
investeringsstöd inom ramen för mål 5a
Främjande av omstrukturering av
jordbruket. De fyra stödformer som ingår
i 5a är kompensationsbidrag till
jordbrukare, startstöd till yngre
jordbrukare, program för fisket samt ett
program för stöd till investeringar för
vidareförädling eller saluföring av jord-
och skogsbruksprodukter.

Det geografiska området utvidgas.
Landsbygdsstöd skall även kunna lämnas i
vissa större orter inom
strukturfondsområdena. Därigenom ges
likartade möjligheter att genomföra
företagsutvecklande åtgärder i alla de
områden som ingår i
strukturfondsprogrammen.

Slutligen skall landsbygdsstöd inte
bara kunna lämnas till ett företag utan
även till ett samverkansorgan för flera
företag som går samman för att genomföra
projekt, t.ex. utveckling av
underleverantörsrelationer.

I motion A42 av Patrik Norinder (m)
påpekas att regering och riksdag inte
utnyttjat möjligheten att erhålla stöd
för investeringar för jordbruks- och
fiskenäringarna inom ramen för mål 5a.
För närvarande används endast
möjligheten till LFA-stöd (stödet till
mindre gynnade områden), startstöd, stöd
för förädling av jord- och
skogsprodukter samt ett begränsat stöd
till fisket. Motionären anser att det
för konkurrensneutraliteten inom EU
skulle vara av stor betydelse för
svenskt jordbruk att få möjlighet till
investeringsstöd inom 5a.
Lönsamhetsproblemen inom
animalieproduktionen är stora, bl.a.
till följd av den ambitiösa
lagstiftningen om djurhållning. Stödet
bör inriktas mot företagstyper och
driftsformer som är av betydelse för
sysselsättning och miljö, såsom
investeringar för bättre djurmiljö.
Geografiskt skulle stödet lämnas inom de
områden som i dag omfattas av LFA-
stödet, vilket innebär en utvidgning i
förhållande till landsbygdsstödets sju
län. Länsstyrelserna bör handlägga
ärendena. Den nationella
medfinansieringen bör ske inom det s.k.
länsanslaget (yrk. 1). I avvaktan på
införandet av ett sådant
investeringsstöd bör landsbygdsstöd till
jordbruks- och fiskeföretag kunna lämnas
inom de sju nordligaste länen (yrk. 2).

Elving Andersson m.fl. (c) erinrar i
motion A44 om att landsbygdsstödet
infördes som en ny enkel stödform för
mindre företag i de regionalpolitiska
stödområdena och i glesbygds- och
landsbygdsområdena. Med regeringens
förslag om utvidgning av det geografiska
området förflackas detta syfte. Resurser
flyttas från landsbygden till större
orter. Enligt motionen måste glesbygds-
och landsbygdsperspektivet lyftas fram
inom regionalpolitiken. Obalansen blir
alltmer påtaglig. Befolkningen minskar
och unga människor lämnar bygden.
Konjunkturuppgången har gått stora
områden förbi. De små lokala
arbetsmarknaderna erbjuder bara ett
smalt utbud av arbetstillfällen. Det
behövs en offensiv politik som tar till
vara investeringar som redan gjorts och
som utvecklar den potential som finns på
landsbygden. De små och medelstora
företagen är särskilt viktiga för ny
sysselsättning. Landsbygdsstödet bidrar
också till att utveckla kvinnors
företagande. Grunden för en stabil
utveckling på landsbygden är att
basnäringar som jord- och skogsbruk samt
fiske kan utvecklas. Om reglerna om
försumbart stöd utesluter jordbruks- och
fiskenäringarna samt transportsektorn
bör medel i stället föras över till mål
5a, där stöd till dessa näringar är
godkänt. Motionärerna ansluter sig i och
för sig till att medel skall kunna
ställas till förfogande för
företagsutvecklande åtgärder inom
strukturfondsprogrammen, men det får
inte ske genom omfördelning på det sätt
som regeringen föreslår. I stället bör
medel kunna omfördelas från de
arbetsmarknadspolitiska resurserna.
Detta är ett bättre sätt att främja
viljan till investeringar. Motionärerna
yrkar att förslaget om ändrade regler
för landsbygdsstödet avslås (yrk. 1) och
begär i övrigt tillkännagivanden i
enlighet med det anförda (yrk. 2-5).

Hans Andersson och Ingrid Burman (båda
v) kritiserar i motion A43
regeringsförslaget om landsbygdsstödet,
som innebär att EU tvingar Sverige att
ändra delar av sin regionalpolitik. Den
detaljnivå som de föreslagna reglerna
innebär hör enligt dem inte hemma i ett
system som skall präglas av
subsidiaritetsprincipen. Motionärerna
påpekar att förslaget medför att stöd
inte kan lämnas till småskalig
vidareförädling av egna
jordbruksprodukter, något som inte
heller ligger inom ramen för mål 5a. En
konsekvensanalys behövs, liksom en
utredning av hur reglerna om försumbart
stöd kan tillgodoses samtidigt som
Sverige kan ha kvar landsbygdsstödet
till vidareförädling. I avvaktan på
detta avvisas regeringsförslaget.

Lokaliseringsstöd till lokaler för
uthyrning

I fråga om lokaliseringsstöd till
lokaler för uthyrning föreslås i
propositionen att stödet
fortsättningsvis även skall kunna avse
ombyggnad och restaurering av större
lokaler och större orter i de delar av
det nationella stödområdet som omfattas
av mål 2 eller av gemenskapsinitiativet
Konver. Det sistnämnda programmet har
till syfte att stödja områden som
drabbats av nedläggningar av
verksamheter med anknytning till
försvaret. Det omfattar Karlsborgs och
Karlskoga kommuner. Dagens regler avser
som tidigare nämnts mindre orter och
mindre lokaler. Motivet för förslaget är
att de många oanvända industrilokaler
som finns i vissa områden skall kunna
byggas om och restaureras för ett
differentierat näringsliv med ökat
nyföretagande och utveckling av mindre
industri- och tjänsteföretag. I vissa av
de fastställda samlade programdokumenten
för mål 2 ingår ombyggnad och
restaurering av befintliga lokaler för
uthyrning. Dessa avser i huvudsak orter
utanför det nationella stödområdet. Med
förslaget blir det möjligt att lämna ett
likvärdigt stöd till lokaler för
uthyrning i samtliga mål 2-områden.

I den nyssnämnda motionen A44 av Elving
Andersson m.fl. (c) yrkas avslag på
propositionen i denna del. De ändrade
reglerna är inte motiverade eftersom
dagens regler medger de undantag som kan
anses tillräckliga. Detta
lokaliseringsstöd bidrar därutöver till
att verksamheter flyttas ut i större
utsträckning (yrk. 6).

Utskottets överväganden

Jordbruksutskottet har avgett yttrande i
ärendet (bilaga). En redovisning lämnas
för tidigare ställningstaganden vad
avser åtgärder inom mål 5a. I
proposition 1994/95:19 om Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen
förordade den dåvarande
fyrpartiregeringen att ett
investeringsbidrag infördes i Sverige.
Frågan behandlades på nytt i den
socialdemokratiska regeringens
proposition 1994/95:75 Vissa
livsmedelspolitiska åtgärder vid ett
medlemskap i Europeiska unionen.
Därefter har riksdagen i samband med
1995 års budgetberedning fattat beslut
om de nationella åtagandena i enlighet
med EG:s stödformer inom jordbruks- och
fiskepolitiken. Satsningar på
miljöstödet och stödet till mindre
gynnade områden, LFA-stödet, har
prioriterats. Något investeringsstöd
till primärproduktionen har alltså inte
införts. - Jordbruksutskottet anför
vidare att det i samband med ett
uppföljningsprojekt konstaterat att det
finns ett mycket stort antal stödformer
inom jordbruket, skogsbruket och fisket.
- Genom 1990 års livsmedelspolitiska
beslut utökades glesbygsstödet med 100
miljoner kronor. Detta var avsett som en
förstärkning av stödet till framför allt
jordbruk med kombinationsverksamheter.
Jordbruksutskottet konstaterar att
reglerna om försumbart stöd utesluter
såväl rena jordbruksinvesteringar som
investering i kombinationsverksamhet,
som t.ex. lokal livsmedelsförädling. -
Det är enligt jordbruksutskottet
nödvändigt att stöd även i
fortsättningen kan utgå till de
verksamheter och områden som hittills
omfattats av landsbygdsstödet.
Möjligheter finns att inom ramen för mål
5a betala ut ett särskilt
investeringsstöd. Enligt
jordbruksutskottet bör de nu frigjorda
medlen tas i anspråk för ändamålet.
Stödet bör utformas med utgångspunkt i
den inriktning och de prioriteringar som
gäller för den svenska
jordbrukspolitiken, vilket bl.a. innebär
att stödet bör utnyttjas för att främja
miljö- och djurskyddsinvesteringar.
Jordbruksutskottet konstaterar att
introduktionen av ett investeringsstöd
inom ramen för mål 5a kräver ett
godkännande av kommissionen. Regeringen
bör enligt utskottet återkomma till
riksdagen med förslag till ett sådant
investeringsstöd. - Jordbruksutskottet,
som delar de synpunkter som framförs i
motionerna A42 yrkande 1 (m) och A44
yrkande 5 (c), föreslår ett
tillkännagivande till regeringen.

I ärendet har arbetsmarknadsutskottet
även begärt yttranden från
Glesbygdsverket, Jordbruksverket och
NUTEK.

Glesbygdsverket yttrar sig över den del
av propositionen som avser
landsbygdsstödet. Det är enligt verket
av yttersta vikt för landsbygdens
utveckling att stöd kan lämnas framför
allt till lokal vidareförädling av
jordbruksprodukter. Det stöd som i
Sverige kan lämnas inom mål 5a kan i
ringa utsträckning ersätta
landsbygdsstödet eftersom det främst är
inriktat på etablerade företag med
relativt stora volymer. Det nuvarande
landsbygdsstödet lämnas framför allt
till mindre företag, t.ex.
kombinationsverksamhet till
traditionellt jordbruk. Verket pekar på
att många åtgärder inom mål 5b-
programmen har som mål att stärka
jordbruksföretagen genom lokal
vidareförädling och diversifiering.
Vidareförädling av naturresurser är
också en insats inom gemenskaps
initiativet Leader II. - Verket anser
det möjligt och förenligt med EG-
reglerna att utforma landsbygdsstödet så
att det avser vidareförädling av
jordbruksprodukterna och
kombinationsverksamheter. Syftet skall
vara att öka lönsamheten i befintlig
produktion, inte att öka produktionen. -
I fråga om förslaget att
landsbygdsstödet även skall kunna utges
till större orter förutsätter verket att
det förordningsvägen införs
restriktioner för användningen av
landsbygdsstödet i större tätorter så
att villkoren för företagen i landsbygds-
och glesbygdsområden inte försämras.

Jordbruksverket lämnar i sitt yttrande
en beskrivning av det stöd som under den
senaste femårsperioden lämnats till
areella företag i de sju nordligaste
länen. Sammanfattningsvis uppgår
investeringsbidragen till jordbruks- och
trädgårdsföretag i norra Sverige till
betydande belopp. Verket konstaterar att
näringen kommer att drabbas av ett
avbräck om landsbygdsstödet tas bort
utan att ersättas av annat stöd. I
sammanhanget bör enligt verket beaktas
att möjligheten för jordbruksföretag att
erhålla statlig lånegaranti till
investeringar togs bort den 1 juli förra
året. - Ett fortsatt nationellt
investeringsstöd via landsbygdsstödet
skulle kräva anpassning av de nuvarande
reglerna för att kunna godtas av EU. I
kanske flertalet fall skulle dock stöd
av den typ som lämnats hittills kunna
godtas. Den svenska maximigränsen på 50
% för andelen bidrag skulle behöva
sänkas. Det skulle inte heller vara
tillåtet med stöd för utökning av vissa
slag av köttproduktion. För
miljöinvesteringar och
djurskyddsinvesteringar som inte leder
till produktionsökning finns undantag
som innebär stora möjligheter till
nationellt investeringsstöd. -
Investeringsstöd som medfinansieras av
EU tillämpas såvitt verket känner till
av alla medlemsländer utom Sverige. Det
finns inget som hindrar att Sverige
inför stödet, vilket dock förutsätter
att det finns utrymme i den budget för
EU-bidrag till Sverige som fastställts
för perioden 1995-1999. - Verket framför
vidare synpunkter på hur ett eventuellt
investeringsstöd skulle kunna
administreras. Ett förslag till
regelutformning finns sedan tidigare
utarbetat inom verket, vilket skulle
kunna anpassas. - Jordbruksverkets
uppfattning är att man inte bör slopa
landsbygdsstödet till
jordbruksinvesteringar i de sju
nordligaste länen utan att ersätta det
med annat investeringsstöd. Norrlands
jordbruket behöver stöd. Den viktigaste
driftsformen, mjölkproduktionen, har
fått försämrad lönsamhet. Av
statsfinansiella skäl bör man välja EU-
stödet, även om det medför mer
administrativt arbete. Stöd i samband
med djurskyddsinvesteringar måste
prioriteras högt, eftersom det svenska
jordbruket har konkurrensnackdelar
gentemot grannländerna på grund av de
höga svenska djurskyddskraven.
Jordbruksverket förordar ett smalare och
högre investeringsstöd framför ett
bredare och lägre. Investeringar i norra
Sverige bör prioriteras liksom
djurskyddsinvesteringar i hela landet.

NUTEK anser att regeringsförslaget om
landsbygdsstödet såvitt avser
beloppsgränsen och den slopade
indelningen i hårda resp. mjuka
investeringar innebär en förenkling både
för företag och beviljande myndigheter.
-Verket konstaterar att förslaget om att
slopa stödet till jordbruket i de sju
nordligaste länen och till vissa fall av
kombinationsverksamheter innebär en
betydande begränsning. Verket delar i
allt väsentligt de problembeskrivningar
som finns i motionerna A42 (m) och A43
(v). Det skulle enligt verket vara
positivt om det går att finna en lösning
så att nuvarande bestämmelser kan
behållas inom ramen för EU:s regelverk.
Ett uppskov med beslutet tills frågan
utretts vidare skulle vara värdefullt. -
NUTEK ser förslaget att stöd skall kunna
lämnas i tätorter i strukturfondsområden
som en administrativ förenkling av den
komplicerade bilden med nationella
stödområden, landsbygdsstödområden och
strukturfondsområden. - Förslaget att
landsbygdsstöd skall kunna lämnas till
samverkansprojekt ses som en
administrativ åtgärd för att kunna
utnyttja medel i strukturfonderna. -
NUTEK är positivt till förslaget rörande
industrilokaler för uthyrning. Därigenom
kan åtgärder inom mål 2-programmen
medfinansieras.

I ärendet har det inkommit en skrivelse
från Bergs kommun.

Arbetsmarknadsutskottet gör följande
överväganden.

Regeringsförslaget, såvitt det avser
slopande av landsbygdsstödet för
jordbruksföretag och
kombinationsverksamheter skulle, som
framgår av yttrandena, utan tvekan få
stora konsekvenser för dessa näringar.
Enligt Jordbruksverkets yttrande har
investeringsbidragen uppgått till
betydande belopp. Under den senaste
femårsperioden har investeringsstöd till
areella företag i de sju nordligaste
länen beviljats med i genomsnitt ca 80
miljoner kronor per år, varav 56
miljoner kronor till
jordbruksinvesteringar, 3 miljoner
kronor till trädgårdsinvesteringar och
20 miljoner kronor till investeringar i
annan, kompletterande verksamhet. Stödet
har utgjorts av landsbygdsstöd (före
1994/95 glesbygdstöd) och
Åtgärdsprogrammet för jordbruket i
norra Sverige .

EU har mycket strikta regler för
nationella stöd till jordbruksnäringen.
Landsbygdsstödet för jordbruksföretag
och kombinationsverksamheter i sin
nuvarande utformning är inte i
överensstämmelse med dessa regler.
Samtidigt står det klart att det program
som för svenskt vidkommande utformats
för mål 5a inte kan ersätta det
nuvarande landsbygdsstödet. Som framgår
av jordbruksutskottets yttrande har
satsningar på miljöstödet och stödet
till mindre gynnade områden
prioriterats. Stödformerna inom
programmet för mål 5a är inriktade dels
på kompensationsbidrag för mindre
gynnade regioner från jordbrukssynpunkt
(LFA-stödet), dels på olika stöd för att
utveckla och effektivisera jordbruks-,
skogsbruks- och fiskerisektorn i hela
landet. De sistnämnda utgörs av
startstöd för yngre företagare inom
jordbruks-, trädgårds- eller
renskötselföretag samt investeringsstöd
för att utveckla långsiktigt
konkurrenskraftiga förädlingsföretag.
Vidare ges stöd till fisket. Det är att
märka att investeringsstöd för förädling
inte lämnas till den som producerar
eller i detaljhandeln saluför jord-
eller skogsbruksprodukterna. Som
framgått finns emellertid möjlighet att
införa ett investeringsstöd inom ramen
för mål 5a.

Med hänsyn till de ingripande följder
som ett slopat investeringsstöd till
jordbruks- och kombinationsverksamheter
skulle få är det av största vikt att en
förändring föregås av en noggrann
analys. Såväl jordbruksutskottet som de
myndigheter som yttrat sig i frågan
anser att någon form av stöd bör utges
även fortsättningsvis.
Arbetsmarknadsutskottet delar denna
uppfattning. Med hänsyn till vikten av
att olika alternativa lösningar blir
noga genomlysta från såväl
regionalpolitiska,
sysselsättningspolitiska som
jordbrukspolitiska synpunkter är
utskottet dock inte berett att nu ta
ställning till hur ett fortsatt stöd bör
utformas.

Enligt utskottets mening bör regeringen
utan dröjsmål återkomma till riksdagen
med förslag i frågan, där de synpunkter
som framkommit i yttrandena beaktats. En
utgångspunkt bör vidare vara att stödet
till de näringar som är i fråga så långt
som möjligt tillgodoser de syften som
avses med landsbygdsstödet, dvs. att
främja investeringar, ökad
sysselsättning, tillväxt och service i
landsbygds- och glesbygdsområden.
Utskottet anser att riksdagen bör göra
ett tillkännagivande till regeringen i
enlighet med vad som nu anförts med
anledning av propositionen och
motionerna A42, A43 och A44 i
motsvarande delar.

Utskottet är inte heller på
föreliggande underlag berett att ta
ställning till förslaget om en
geografisk utvidgning av
landsbygdsstödet. Som påpekas såväl i
motion A44 (c) som i Glesbygdsverkets
yttrande skulle förslaget kunna leda
till försämrade möjligheter till stöd
för företag i utpräglade landsbygds- och
glesbygdsområden. Även i denna fråga bör
regeringen återkomma med förslag som
beaktar dessa synpunkter. Detta bör ges
regeringen till känna.

Arbetsmarknadsutskottet känner
tveksamhet även inför förslaget om ökade
möjligheter till stöd till ombyggnad och
restaurering av lokaler för uthyrning.
Som påpekas i motion A44 (c) finns redan
i dag vissa möjligheter till undantag
såvitt avser lokalernas storlek.
Dessutom kan stödet enligt de nuvarande
reglerna få den önskvärda effekten att
verksamheter flyttas ut till de mindre
orterna. Utskottet förutsätter att
regeringen återkommer i frågan.
Utskottet anser att riksdagen bör göra
ett tillkännagivande till regeringen i
enlighet med det anförda.

Utskottet har ingen erinran mot
propositionen i övriga delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande landsbygdsstöd
till jordbruksföretag och
kombinationsverksamheter m.m.

att riksdagen med anledning av dels
propositionen i motsvarande del, dels
motionerna 1995/96:A42, 1995/96:A43
och 1995/96:A44 yrkandena 1 i
motsvarande del samt 2, 3 och 5 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

res. 1 (m)

res. 2 (mp, kds)

2. beträffande geografisk
utvidgning av landsbygdsstödet m.m.

att riksdagen med anledning av dels
propositionen i motsvarande del, dels
motion 1995/96:A44 yrkandena 1 i
motsvarande del och 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

res. 3 (m)

3. beträffande lokaliseringsstöd
till lokaler för uthyrning

att riksdagen med anledning av dels
propositionen i motsvarande del, dels
motion 1995/96:A44 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

res. 4 (m)

4. beträffande propositionen i
övrigt

att riksdagen bifaller propositionen
i motsvarande del.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs
efter endast en bordläggning.

Stockholm den 4 juni 1996

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny
Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten
Östlund (s), Per Unckel (m), Berit
Andnor (s), Kent Olsson (m), Martin
Nilsson (s), Elving Andersson (c), Laila
Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja
Fransson (s), Hans Andersson (v),
Christina Zedell (s), Christel Anderberg
(m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson
(kds) och Kristina Zakrisson (s).

Reservationer

1. Landsbygdsstöd till jordbruksföretag
och kombinationsverksamheter m.m. (mom.
1)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder
och Christel Anderberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Med hänsyn och
slutar med motsvarande delar bort ha
följande lydelse:

Regeringsförslaget om att slopa
landsbygdsstödet till jordbruks- och
kombinationsverksamheter skulle få
ingripande konsekvenser för dessa
näringar. Förslaget har trots det lagts
fram utan en redovisning av effekterna
och utan att alternativa lösningar
övervägts. I vissa hänseenden innehåller
propositionen felaktiga uppgifter om
sakförhållandena. Det förefaller
dessutom som om den beretts utan det
samrådsförfarande mellan berörda
statsråd som enligt
departementsförordningen skall ske om
ett ärende faller inom flera
departements verksamhetsområden.

För att få underlag för ett
ställningstagande har utskottet inhämtat
yttranden från jordbruksutskottet,
Glesbygdsverket, Jordbruksverket och
NUTEK. Med dessa yttranden finns nu en
tillfredsställande grund för att fatta
beslut i ärendet.

Yttrandena ger entydigt belägg för att
det nu berörda stödet inte bör upphävas
utan att ersättas av någon annan
stödform. I valet mellan ett fortsatt
nationellt och EU-anpassat stöd och ett
EU-medfinansierat bör man av
statsfinansiella skäl välja det senare.
Utskottet anser att man bör ta fasta på
det förslag som förts fram av
jordbruksutskottet och som ligger i
linje med motion A42 (m) och A44 (c) om
att utnyttja den möjlighet som finns att
inom ramen för mål 5a betala ut ett
särskilt investeringsstöd. Detta stöd
har till syfte att förbättra
konkurrenskraften för jordbruks- och
trädgårdsföretag, och stödformen skall
även bidra till en förbättring av
inkomsterna samt levnads-, arbets- och
produktionsvillkoren för företagarna.
Enligt vad utskottet erfarit har
samtliga EU-medlemsländer utom Sverige
utnyttjat denna möjlighet.

Arbetsmarknadsutskottet anser liksom
jordbruksutskottet att stödet bör
utformas med utgångspunkt i den
inriktning och de prioriteringar som
gäller för den svenska
jordbrukspolitiken. Det bör således
utnyttjas som ett instrument för att
främja miljö- och
djurskyddsinvesteringar. Som påpekats
både av Jordbruksverket och av
motionären i A42 har Sverige
konkurrensnackdelar till följd av de
höga svenska djurskyddskraven. Med ett
investeringsstöd skulle skillnaderna i
viss mån utjämnas. I fråga om stödets
geografiska omfattning ansluter sig
utskottet till synpunkterna i motion
A42. Stödet bör alltså kunna utvidgas
från de nuvarande sju nordligaste länen
till de områden som i dag omfattas av
LFA-stöd (mindre gynnade områden).

Ett investeringsstöd inom ramen för mål
5a kräver ett godkännande av EU-
kommissionen. Utskottet ansluter sig
till jordbruksutskottets uppfattning att
regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag till ett sådant stöd.
Förslaget bör utgå från de synpunkter
som jordbruksutskottets yttrande och
motion A42 innehåller.
Regeringsförslaget bör utarbetas
skyndsamt. I sammanhanget kan noteras
att Jordbruksverket har en viss
beredskap för att införa ett stöd av
detta slag.

Som påpekas i motion A42 är det troligt
att det tar viss tid innan ett
investeringsstöd kan vara infört. I
avvaktan på detta bör landsbygdsstöd
även fortsättningsvis kunna lämnas inom
de sju nordligaste länen.

Det anförda innebär att motion A42
tillstyrks. Även motionerna A43 (v) A44
(c) yrkandena 1 i motsvarande del, 2, 3
och 5 blir tillgodosedda med det
anförda. Vad som anförts bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:

1. beträffande landsbygdsstöd till
jordbruksföretag och
kombinationsverksamheter m.m.

att riksdagen med anledning av dels
propositionen i motsvarande del, dels
motionerna 1995/96:A42, 1995/96:A43
och 1995/96:A44 yrkandena 1 i
motsvarande del, 2, 3 och 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Landsbygdsstöd till jordbruksföretag
och kombinationsverksamheter m.m. (mom.
1)

Barbro Johansson (mp) och Dan Ericsson
(kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Med hänsyn och
slutar med motsvarande delar bort ha
följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad
jordbruksutskottet anfört. Regeringen
bör således återkomma till riksdagen med
förslag till ett investeringsstöd i
enlighet med vad jordbruksutskottet
förordat. Detta innebär också att
utskottet väsentligen delar de
synpunkter som framförts i motionerna
A42 och A44 i dessa delar. Även motion
A43 får anses tillgodosedd med det
anförda.

Vad arbetsmarknadsutskottet anfört bör
ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:

1. beträffande landsbygdsstöd till
jordbruksföretag och
kombinationsverksamheter m.m.

att riksdagen med anledning av dels
propositionen i motsvarande del, dels
motionerna 1995/96:A42, 1995/96:A43
och 1995/96:A44 yrkandena 1 i
motsvarande del samt 2, 3 och 5 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

3. Geografisk utvidgning av
landsbygdsstödet m.m. (mom. 2)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder
och Christel Anderberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Utskottet är
och slutar med till känna bort ha
följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till
regeringsförslaget att landsbygdsstödet
utvidgas geografiskt så att stöd
fortsättningsvis även skall kunna lämnas
i vissa tätorter som omfattas av
strukturfondsåtgärder. Som framgått ser
NUTEK detta förslag som en förenkling av
den nuvarande komplicerade bilden med
olika slag av stödområden. Med
regeringsförslaget ges likartade
förutsättningar att genomföra
företagsutvecklande åtgärder i alla
delar av de regioner som omfattas av
strukturfondsprogram. Detta innebär att
motion A44 (c) avstyrks i motsvarande
del.

dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:

2. beträffande geografisk utvidgning
av landsbygdsstödet m.m.

att riksdagen med bifall till
propositionen i motsvarande del och
med avslag på motion 1995/96:A44
yrkandena 1 i motsvarande del och 4
godkänner vad som i propositionen
förordas om landsbygdsstöd i vissa
tätorter,

4. Lokaliseringsstöd till lokaler för
uthyrning (mom. 3)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder
och Christel Anderberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar med Arbetsmark
nadsutskottet känner och slutar med
det anförda bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig även till
regeringsförslaget om ändrade regler för
lokaliseringsstöd till lokaler för
uthyrning. Förslaget innebär att det ges
ökade möjligheter till lokaliseringsstöd
för att bygga om och restaurera lokaler
för uthyrning. Stöd skall kunna ges även
till lokaler som är större än 2 000 m²
samtidigt som lokalerna även kan vara
belägna på större orter än för
närvarande. Ändringarna kommer att
medföra att det ges likartade
förutsättningar för lokaliseringsstöd
inom samtliga mål 2-områden som omfattas
av det nationella stödområdet. Utskottet
noterar att NUTEK även i denna del ser
positivt på förslaget, eftersom de
nuvarande reglerna är komplicerade och
många gånger svåra att praktiskt
hantera. Det anförda bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:

3. beträffande lokaliseringsstöd
till lokaler för uthyrning

att riksdagen med bifall till
propositionen i motsvarande del och med
avslag på motion 1995/96:A44 yrkande 6
godkänner vad som i propositionen
förordas om lokaliseringsstöd till
lokaler för uthyrning,

Jordbruksutskottets yttrande

1995/96:JoU7y

Landsbygdsstöd m.m.

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har den 7 maj
1996 beslutat bereda jordbruksutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition
1995/96:201 Vissa regionalpolitiska
frågor.

Jordbruksutskottet behandlar i sitt
yttrande de förslag i propositionen som
berör reglerna för landsbygdsstöd. I
anslutning till yttrandet behandlas även
vissa följdmotioner.

Propositionen

I propositionen föreslås bl.a. att
riksdagen godkänner det som regeringen
förordar om ändrade regler för
landsbygdsstöd. Enligt EG:s regler för
tillämpning av statsstödsreglerna anses
att stöd under ett preciserat belopp -
s.k. försumbart stöd - inte påverkar
handeln mellan länderna eller är
konkurrenssnedvridande. Av reglerna för
försumbart stöd framgår vidare bl.a. att
stöd inte kan lämnas för branscher som
omfattas av särskilda regler såsom
jordbruk och fiske. Regeringen föreslår
därför att landsbygdsstöd
fortsättningsvis skall kunna lämnas med
högst 800 000 kr under en treårsperiod.
Stöd skall inte längre kunna lämnas till
företag inom jordbruks- och
fiskenäringarna.

Motionerna

Utskottets yttrande omfattar - helt
eller delvis - följande med anledning av
propositionen väckta motioner.

1995/96:A42 av Patrik Norinder (m) vari
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till investeringsstöd för
jordbruket och fisket inom mål 5a i
enlighet med vad som anförts i motionen,

1995/96:A43 av Hans Andersson och Ingrid
Burman (v) vari yrkas att riks-dagen
avslår regeringens förslag om ändrade
regler för landsbygdsstöd.

1995/96:A44 av Elving Andersson m.fl.
(c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om försumbart stöd,

Utskottet

Bakgrund

I rådets förordning (EEG) nr 2328/91 om
förbättring av jordbruksstrukturens
effektivitet ställs krav på
medlemsstaterna att vidta vissa åtgärder
inom ramen för mål 5a, medan andra
åtgärder anges som frivilliga. Till de
obligatoriska åtgärderna hörde
ursprungligen investeringar i
jordbruksföretag för vissa ändamål. I
proposition 1994/95:19 om Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen
förordade den dåvarande
fyrpartiregeringen att ett
investeringsbidrag infördes i Sverige
(prop. bil. 9 s. 46 f.). Det bör redan
här nämnas att rådets förordning (EG) nr
2843/94 av den 21 november 1994 innebar
ändringar så till vida att
investeringsstödet blev frivilligt.
Syftet med denna förordning var att ge
medlemsstaterna större rörelsefrihet i
förverkligandet av målen för den
gemensamma jordbrukspolitiken.

Frågan behandlades på nytt i anslutning
till den socialdemokratiska regeringens
proposition 1994/95:75 Vissa
livsmedelspolitiska åtgärder vid ett
medlemskap i Europeiska unionen
(1994/95:JoU7). I samband med 1995 års
budgetberedning fattade riksdagen beslut
i enlighet med utskottets
ställningstagande angående bl.a. de
nationella åtagandena i enlighet med
EG:s stödformer inom jordbruks- och
fiskepolitiken (1994/95:JoU13). För
närmare upplysningar om utskottets
överväganden hänvisar utskottet till
sist angivna betänkande.
Sammanfattningsvis kan det sägas att
utskottet i detta sammanhang
prioriterade satsningar på miljöstödet
och stödet till mindre gynnade områden,
LFA-stödet. Något investeringsstöd till
primärproduktionen enligt förordningen
(EEG) 2328/91 har således ej införts.

I samband med ett uppföljningsprojekt
angående EG:s struktur- och miljöstöd
till jordbruket, skogsbruket och fisket
har utskottet konstaterat att det finns
ett mycket stort antal stödformer inom
dessa näringar. Inom 5a-stödet t.ex.
finns ett LFA-stöd som utformats som ett
kompensationsbidrag i dels stödområdena
13, dels stödområdena 4 och 5. Bidragen
till stödområdena 13 är integrerade med
mål 6. Kompensationsbidragen omfattar i
huvudsak mjölkkor, andra nötkreatur,
tackor, getter av honkön, potatis och
vissa spannmålsgrödor. Närmare
bestämmelser finns i förordningen
(1995:1174) om kompensationsbidrag till
jordbruket i bergsområden och mindre
gynnade områden. Inom mål 5a finns
vidare startstöd till yngre företagare
med jordbruks-, trädgårds- eller
renskötselföretag (SFS 1995:1195) samt
investeringsstöd till den som förädlar
eller saluför produkter från jordbruket
eller skogsbruket (SFS 1995:1271).

Till jordbruket i norra Sverige utgår
vidare nationellt stöd till
mjölkproduktion, smågrisproduktion,
slaktsvin, getproduktion, äggproduktion,
potatisodling, bär- och grönsaksodling
samt transport av mjölk till mejeri (SFS
1996:93).

Stödet till miljöåtgärder i jordbruket
omfattar tre huvudinriktningar, nämligen
åtgärder som bevarar odlingslandskapets
biologiska mångfald och
kulturmiljövärden, åtgärder till skydd
för miljökänsliga områden samt
ekologisk odling (Statens jordbruksverks
föreskrifter SJVFS 1995:133, med vissa
senare ändringar).

Stöd till fisket inom mål 5a får
lämnas till bl.a. investeringar i
fiskeföretag, fiskodlingsföretag och
fiskberedningsföretag eller utrustning i
hamnar. Vidare kan bidrag ges för
tillfälligt avbrott i fisket och för
anpassning av fiskeansträngningarna, vid
skador på fiskeredskap, till åtgärder
som främjar avsättningen av
fiskprodukter, till åtgärder för skydd
av marina områden, till isbrytarhjälp
och till andra åtgärder för
fiskerinäringen som medfinansieras av
Europeiska gemenskapen (SFS 1994:1716
och 1995:1237).

Landsbygdsstöd

Enligt propositionen innebär EG-
kommissionens riktlinjer (96/c 68/06)
för tillämpning av statsstödsreglerna
att stöd under ett visst preciserat
belopp - s.k. försumbart stöd - inte
anses påverka handeln mellan länderna
eller vara konkurrenssnedvridande. Med
försumbart stöd avses stöd till ett
företag som totalt inte överstiger 100
000 ecu under en treårsperiod. Av
riktlinjerna för försumbart stöd framgår
vidare att stöd inte kan lämnas för
export och för branscher som omfattas av
särskilda regler. Försumbart stöd kan
således inte lämnas till sektorer inom
stålindustrin som omfattas av
Parisfördraget (s.k. EKSG-stål), till
varvsindustrin, till transportsektorn
eller till jordbruks- och
fiskenäringarna. Av bilaga 2 till
Romfördraget framgår vilka
jordbruksprodukter som omfattas av
bestämmelserna.

Regeringen föreslår därför att
landsbygdsstöd fortsättningsvis skall
kunna lämnas med högst 800 000 kr under
en treårsperiod utan särskilda
begränsningar för olika typer av
investeringar. Vidare innebär detta att
landsbygdsstöd inte kan lämnas till
företag inom jordbruks- och
fiskenäringarna. Enligt regeringen
säkerställer de föreslagna ändringarna
att våra nationella stödregler inte
strider mot EG:s regelverk.

Enligt motion A42 (m) motiveras
förslaget om ändrade regler för
landsbygdsstödet med bl.a. att
jordbruket och fisket i stället har
möjlighet att inom ramen för mål 5a
erhålla investeringsstöd. För att
förverkliga ett investeringsstöd inom
mål 5a krävs att Sverige upprättar ett
program härför som godkänns av
kommissionen. Vissa företagstyper och
driftsformer betyder mer för
sysselsättning och miljö än andra, och
ett svenskt investeringsstöd bör
inriktas mot dessa. Som exempel på
lämpliga stödåtgärder kan nämnas
investeringar som medför en bättre
djurmiljö samt för att kompensera för
sådana merkostnader som är en följd av
att Sverige har högre djurmiljökrav än
andra länder. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med förslag
till investeringsstöd för jordbruket
inom ramen för mål 5a (yrkande 1).
Enligt motion A43 (v) är det för många
jordbruksföretag av stor vikt att kunna
ha någon form av kombinationsverksamhet.
Sådan verksamhet innebär bl.a. att
produkter från det egna jordbruket
vidareförädlas. Landsbygdsstödet är
viktigt för att understödja näringar i
småskalig form. Det är knappast något
som påverkar de stora handelsströmmarna
inom Europeiska unionen. Regeringens
förslag innebär såvitt kan förstås att
denna typ av stöd omöjliggörs. Denna typ
av landsbygdsstöd kan heller inte
ersättas av medel från nuvarande stöd
inom ramen för mål 5a. Enligt
motionärerna kan regeringens förslag
därför inte accepteras i nuvarande
form. Regeringen bör återkomma med
förslag om hur EU:s regler om försumbart
stöd kan tillgodoses samtidigt som
Sverige kan ha kvar stödet till dessa
företag. I motion A44 (c) framhålls att
grunden för en stabil utveckling på
landsbygden är att basnäringar som jord-
och skogsbruk samt fiske kan utvecklas.
Produktion av livsmedel och råvaror av
olika slag utgör en viktig del av
landsbygdens ekonomi. En stabil och
uthållig tillväxt i landet kan inte
skapas med mindre än att alla regioner
är med och bidrar till denna tillväxt.
Om reglerna beträffande försumbart stöd
exkluderar jordbruks- och
fiskenäringarna bör i stället medel
föras över till mål 5a där stöd till
dessa näringar är godkänt. Genom en
sådan överföring kan stödet behållas på
minst dagens nivå (yrkande 5).

Utskottet vill för sin del anföra
följande. Inom ramen för de s.k.
glesbygds- och landsbygdsstöden har stöd
hittills kunnat lämnas såväl till
investeringar i ren jordbruksverksamhet
som till kombinationsverksamhet.
Landsbygdsstödet har kunnat utbetalas
till jordbruksinvesteringar i de sju
nordligaste länen och till investeringar
i kombinationsverksamheter till
jordbruksproduktion i övriga landet.
Genom 1990 års livsmedelspolitiska
beslut utökades glesbygdsstödet med 100
miljoner kronor. Detta var avsett som en
förstärkning av stödet till framför allt
jordbruk med kombinationsverksamhet.
Ovan redovisade regler beträffande
försumbart stöd utesluter såväl rena
jordbruksinvesteringar som investering i
kombinationsverksamhet, som t.ex. lokal
livsmedelsförädling.

Enligt utskottets mening är det
nödvändigt att stöd även i
fortsättningen kan utgå till de
verksamheter och områden som hittills
omfattats av det s.k. landsbygdsstödet.
Som redovisats ovan finns inom ramen för
mål 5a möjlighet att betala ut ett
särskilt investeringsstöd. Nu frigjorda
medel bör tas i anspråk för detta
ändamål. Syftet med detta
investeringsstöd är enligt gällande EU-
regler att förbättra konkurrenskraften
för jordbruks- och trädgårdsföretag.
Stödformen skall bidra till en
förbättring av inkomsterna och levnads-,
arbets- och produktionsvillkoren för
företagarna. Stödet bör utformas med
utgångspunkt från den inriktning och de
prioriteringar som gäller för den
svenska jordbrukspolitiken. Detta
innebär bl.a. att stödet bör utnyttjas
som ett instrument för att främja miljö-
och djurskyddsinvesteringar.
Introduktionen av ett investeringsstöd
inom ramen för mål 5a kräver ett
godkännande av kommissionen. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag
till ett sådant investeringsstöd. Det
anförda, som innebär att utskottet delar
de synpunkter som framförs i motionerna
A42 yrkande 1 och A44 yrkande 5, bör ges
regeringen till känna. Syftet med motion
A43 kan därmed anses tillgodosett och
motionen bör därför inte föranleda någon
riksdagens vidare åtgärd.

Stockholm den 30 maj 1996

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus
(c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson
(m), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine
Johansson (s), Åsa Stenberg (s), Eva
Björne (m), Gudrun Lindvall (mp),
Lennart Brunander (c), Michael Hagberg
(s), Berndt Sköldestig (s), Ola Sundell
(m), Peter Weibull Bernström (m),
Lennart Fremling (fp) och Lennart
Gustavsson (v).

Särskilt yttrande

Lennart Gustavsson (v) anför:

Landsbygdsstödet är och har varit
viktigt för näringslivsutvecklingen i
lands- och glesbygd. Ett framtida stöd
bör kunna utformas så att det är möjligt
att stödja insatser som vidareförädling
och kombinationsmöjligheter i
jordbruksföretag. Sammantaget bör ett
framtida stöd ge minst lika goda
möjligheter som tidigare för
näringslivsutveckling i landsbygds- och
glesbygdsområden. Med tanke på den i
propositionen föreslagna förändringen
som innebär att stöd skall kunna lämnas
till vissa tätorter bör riktlinjer
utformas så att överföring av resurser
från landsbygds- och glesbygdsområden
till tätorter kan undvikas.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motioner 1
Bakgrund 2
Landsbygdsstödet 4
Lokaliseringsstöd till lokaler
för uthyrning 5
Utskottets överväganden 6
Hemställan 10
Reservationer
1. Landsbygdsstöd till
jordbruksföretag och
kombinationsverksamheter m.m. (mom.
1), (m) 11
2. Landsbygdsstöd till
jordbruksföretag och
kombinationsverksamheter m.m. (mom.
1), (mp, kds) 12
3. Geografisk utvidgning av
landsbygdsstödet m.m. (mom. 2), (m) 12
4. Lokaliseringsstöd till lokaler
för uthyrning (mom. 3), (m) 13
Bilaga: Yttrande från
jordbruksutskottet 1995/96:JoU7y 14
Gotab, Stockholm 1996