Lägesrapport två om IT-omställningen i samhället inför år 2000

Betänkande 1999/2000:TU3

Trafikutskottets betänkande 1999/2000:TU03

Lägesrapport två om IT-omställningen i samhället inför år 2000

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1999/2000

TU3

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens
skrivelse 1998/99:111 Lägesrapport två om IT-
omställningen i samhället inför år 2000 samt två
motioner.

I skrivelsen redovisas de insatser som genomförts
och som pågår för att klara IT-omställningen inför
år 2000. Regeringen bedömer att Sverige är väl
förberett, men anger att det kan bli störningar.
Enligt skrivelsen finns ett omfattande underlag som
gör det möjligt att dra slutsatsen att elförsörjning
och telekommunikationer kommer att fungera normalt.
Inom de finansiella systemen är risken för
störningar liten. Av skrivelsen, som lämnades till
riksdagen den 6 maj i år, framgår att omställningen
av de statliga myndigheternas egna IT-system skulle
ha varit färdig den 1 juni 1999. Ett tjugotal
myndigheter har dock rapporterat förseningar.
Berörda myndigheter kommer att få, eller har fått, i
uppdrag att intensifiera arbetet med att inhämta de
förseningar som uppstått.

Utskottet konstaterar att omfattande insatser har
gjorts för att förbereda det svenska samhället för
millennieskiftet. Risken för allvarliga störningar
bedöms numera som liten. Fortfarande finns det
emellertid oklarheter. Utskottet anser det därför
angeläget att omställningen av datorer och IT-system
inför år 2000 fullföljs med kraft. Utskottet
understryker vidare vikten av att beredskaps- och
informationsfrågor uppmärksammas och att klarhet
skapas om vad som gäller i försäkringssammanhang.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden med
hänvisning till genomförda åtgärder och pågående
insatser.

I betänkandet finns en reservation av Miljöpartiet i
vilken begärs att kärnkraftsreaktorerna under
timmarna kring tusenårsskiftet bör stoppas om inte
alla delsystem har funktionstestats av en oberoende
part.

Motionerna

1998/99:T23 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kommunernas
situation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om finans- och
försäkringssektorn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om miljöfarlig
verksamhet.

1998/99:T24 av Mikael Johansson m.fl. (mp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kostnader för IT-
omställningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om beredskap om IT-
omställningen går snett,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att nödvändiga
åtgärder vidtas för att de svenska
kärnkraftsreaktorerna skall vara stoppade under
timmarna kring årsskiftet 1999/2000.

Utskottet

Bakgrund

Vad beror problemet på?

Orsaken till 2000-problemet är att årtal i datorer
och IT-system, av utrymmesskäl, tidigare angivits
med två siffror i stället för fyra, dvs. 99 i
stället för 1999. Datorn uppfattar talet 00 som ett
lägre tal än 99, alltså att år 2000 kommer före år
1999. Felet innebär att beräkningar, sorteringar,
jämförelser etc. kan bli felaktiga. Funktionen hos
mikroprocessorer eller s.k. mikrochips, som är
inbyggda i olika datastyrda system och som finns i
ett mycket stort antal, kan vidare komma att
påverkas av övergången till år 2000. Ett ytterligare
problem är att år 2000 är ett skottår. Om programmet
inte har tagit hänsyn till detta blir följden att
problem även kan uppstå vid olika slags beräkningar
av dagar under året. För tekniska system där s.k.
inbäddade komponenter och mikroprocessorer
förekommer, är den kritiska tidpunkten vid
tolvslaget på nyårsnatten eller vid första tillfälle
därefter när en viss process eller utrustning tas i
bruk.

För administrativa system är den kritiska
tidpunkten utsträckt över en längre tid, i takt med
att datorer och tillämpningar tas i bruk. Problem
kan också ge sig till känna långt före årsskiftet,
när ett program utför bearbetningar som innefattar
ett datum på andra sidan nyår. De största problemen
uppstår efter årsskiftet för program och system som
inte 2000-anpassats.

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen har under våren 1999 behandlat en första
lägesrapport om IT-omställningen i samhället inför
skiftet till år 2000 (skr. 1998/99:40, bet.
1998/99:TU4, rskr. 1998/99:149). I sitt av riksdagen
godkända betänkande delade utskottet regeringens
uppfattning att det är viktigt att arbetet med
omställningen av datorer och IT-system inför år 2000
ges högsta prioritet. Omställningsarbetet måste
därför ske målmedvetet och kraftfullt i alla
samhällssektorer, dvs. inom myndigheter, kommuner,
landsting, företag och organisationer. Utskottet
förutsatte att regeringen i nästa återrapportering
till riksdagen om IT-omställningen särskilt
behandlar läget och anpassningsarbetet inom
elförsörjning och telekommunikationer, finans- och
försäkringssektorn, hälso- och sjukvård samt
eventuella särskilda medelsbehov till följd av
omställningarbetet och anknytande
beredskapsåtgärder.

Regeringens skrivelse 1998/99:111
Lägesrapport två om IT-omställningen i
samhället inför år 2000

Regeringen anger att det har pågått och pågår
omfattande insatser för att klara IT-omställningen
inför år 2000. Sverige bedöms vara väl förberett,
även i ett internationellt perspektiv, men det kan
bli störningar.

Av skrivelsen framgår att upprätthållande av
viktiga samhällsfunktioner oftast sker i samverkan
mellan olika aktörer, där staten kan vara en av
dessa. Genom de uppdrag som regeringen har gett till
myndigheterna ökar successivt informationen om
omställningsarbetet av dels myndigheternas egna IT-
system, dels IT-system som finns hos aktörerna inom
viktiga samhällsfunktioner. Läget är nu tydligare
och under bättre kontroll än när den första
lägesredovisningen gjordes för ett halvår sedan.

Regeringen anger att ett entydigt och gediget
underlag nu finns för att den slutsatsen skall kunna
dras att elförsörjning och telekommunikationer
kommer att fungera normalt. Kärnkraftssäkerheten i
svenska anläggningar kommer inte att påverkas. 2000-
omställningen inom transportsektorn beräknas i stort
sett vara genomförd den 1 juli. Beträffande
vattenförsörjningen är läget ännu inte helt
klarlagt, särskilt inte för de mindre kommunerna.
Detsamma gäller fjärrvärmeförsörjningen och de
omställningsarbeten som kan behöva genomföras i
fastigheterna av fastighetsägarna. Enligt skrivelsen
bedöms hälso- och sjukvården i allt väsentligt bli
klar i tid. Beredskapen är generellt sett hög. Inom
de finansiella systemen är risken för störningar
liten. System för socialförsäkringar kommer i
huvudsak att vara 2000-säkrade till den 1 juni 1999.

Enligt skrivelsen har alla statliga myndigheter
rapporterat att de hinner bli klara med sin egen IT-
omställning till årsskiftet. Regeringens målsättning
är att myndigheterna skall vara klara till den 1
juni 1999. Omställningsarbetet går i vissa fall
långsammare än planerat. Flera myndigheter har
rapporterat förseningar i förhållande till
målsättningen. Förseningarna behöver emellertid inte
avse system som har med viktiga samhällsfunktioner
att göra utan kan även omfatta förseningar i
omställningen av interna IT-system. Regeringen ser
ändå allvarligt på att alltfler myndigheter har
rapporterat förseningar i omställningsarbetet av
sina egna IT-system. Myndigheternas ledning kommer
att uppmärksammas på sitt ansvar för att 2000-
omställningen ges högsta prioritet och att arbetet
intensifieras för att inhämta de förseningar som
inträffat och för att undvika att ytterligare
förseningar uppstår. Regeringen har vidare begärt
ytterligare rapportering till halvårsskiftet.

Regeringen framhåller även i skrivelsen att
information om 2000-problemet och dess konsekvenser
är viktig för att hantera människors farhågor.
Betydelsen av informationsaktiviteter och väl
fungerande informationskanaler inför och kring
årsskiftet understryks därför. Det gäller också
behovet av incident- och beredskapsorganisation inom
såväl företag som myndigheter och Regeringskansliet.

I den första lägesredovisningen om IT-omställningen
(skr. 1998/99:40) anförde regeringen att förutom den
nu aktuella skrivelsen skulle även en tredje
skrivelse vid behov lämnas till riksdagen under
hösten 1999. Regeringen anger nu att man i stället
avser att löpande informera riksdagen med så aktuell
och uppdaterad information som möjligt.

Motionsförslag

Johnny Gylling m.fl. (kd) konstaterar i motion T23
att det i ett mindre antal kommuner fortfarande är
osäkert om man hinner bli klar i tid med
omställningen när det gäller elförsörjning,
telekommunikationer och vattenförsörjning. Detta är
inte tillfredsställande. Regeringen bör därför
enligt motionen påskynda arbetet med olika medel så
att invånarna kan känna sig trygga när det gäller
tillgång till el, vatten och telekommunikationer
(yrkande 1).

Motionärerna framhåller vidare att flertalet
försäkringsbolag inte tänker ta några risker med
anledning av millennieskiftet. Företagen har ändrat
sina villkor och vägrar att betala ut ersättning om
något går sönder på grund av datumfel i ett
datorchips. Kristdemokraterna har tidigare i en
motion (1998/99:T11) påpekat att regeringen borde
överväga att återkomma till riksdagen i avsikt att
stärka konsumentlagstiftningen. Motionärerna anser
att det är otillfredsställande att många
försäkringstagare ställs utan skydd när ett nytt
årtal inträffar och anser det orimligt att varje
konsument skall hålla sig ajour med vilka eventuella
datorproblem som kan uppstå i vitvaror, elpannor
eller olika hushållsmaskiner (yrkande 2).

I motionen påtalas även att det är mycket viktigt
att företag som hanterar miljöfarligt avfall eller
bedriver annan miljöfarlig verksamhet inte drabbas
av verksamhetsstörningar på grund av 2000-problemet
i datorerna. Regeringen skriver att man avser att ge
Naturvårdsverket i uppdrag att rapportera om 2000-
omställningen hos dessa företag. Motionärerna
bedömer det som anmärkningsvärt att så inte redan
har skett. Regeringen bör därför snarast ges detta
uppdrag och redovisa resultatet redan i nästa
skrivelse till riksdagen (yrkande 3).

I motion T24 av Mikael Johansson m.fl. (mp)
kritiseras regeringens skrivelse för att den inte
redovisar de beräknade kostnaderna för
omställningsarbetet. Miljöpartiet anser därför att
regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med
en redovisning av kostnaderna för IT-omställningen
inom det statliga området och vilka konsekvenser
detta har för statsbudgeten (yrkande 1).

Motionärerna ifrågasätter vidare om regeringen
verkligen i tid lyckas uppnå driftklara, 2000-
säkrade system. Miljöpartiet menar att det är
oacceptabelt med en situation där otillräckliga
omställningsåtgärder för samhällsviktiga funktioner
identifierats men där staten förhåller sig passiv.
Regeringen bör därför under hösten 1999 redovisa för
riksdagen hur man avser att agera om IT-
omställningen inför år 2000 fortfarande uppvisar
brister som gör att samhällsviktiga funktioner inte
kan garanteras (yrkande 2).

I motionen begärs vidare att kärnkraftsreaktorerna
bör stoppas under timmarna kring årsskiftet
1999/2000 om inte alla delsystem i ett
kärnkraftverks hela drift- och säkerhetssystem har
funktionstestats fullt ut av en oberoende part
(yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

IT-omställningen inom vissa samhällssektorer

Utskottet konstaterar att enligt regeringens
skrivelse är Sverige väl förberett för
millennieskiftet, och Sverige ligger i en
internationell jämförelse väl till i
anpassningsarbetet. Det finns emellertid fortfarande
oklarheter. Utskottet delar därför regeringens
uppfattning att det fortsatta omställningsarbetet av
IT-system inför år 2000 är mycket viktigt och måste
ges högsta prioritet. Myndigheter, kommuner,
landsting, företag och organisationer bör därför
ägna frågan största möjliga uppmärksamhet så att
omställningsarbetet kan fullföljas med kraft.

Till de viktigaste frågorna i samband med
sekelskiftesanpassningen hör, som uppmärksammas av
Johnny Gylling m.fl. i motion T23 (kd) yrkande 1,
att den grundläggande infrastrukturen i form av
elförsörjning, telekommunikationer och
vattenförsörjning fungerar.

Som framgår av regeringens skrivelse har omfattande
insatser vidtagits inom dessa nyckelområden. Risken
för elavbrott bedöms därmed inte vara större vid
tusenårsskiftet än vid en normal driftssituation.
Säkerheten vid landets kärnkraftverk anges inte
heller komma att påverkas av sekelskiftsövergången.
De landsomfattande telenäten kommer att fungera som
vid ett normalt årsskifte. Arbetet hos kommuner samt
hos mindre och medelstora företag med att säkra
abonnentväxlar och interna telesystem är dock inte
tillfredsställande. Kommunerna har generellt kommit
långt i arbetet med att se över vattenförsörjningen
men i ett mindre antal kommuner är det osäkert om
man kommer att hinna bli klar i tid. Många åtgärder
är dock redan vidtagna och beredskapen är generellt
sett hög.

Utskottet vill vidare hänvisa till att sedan
regeringens skrivelse lämnats till riksdagen har
Statskontoret på regeringens uppdrag den 1 september
1999 redovisat en förnyad lägesbedömning för vissa
samhällsfunktioner (Skiftet till år 2000 - Läget i
vissa samhällsfunktioner, 1999:27). Av rapporten
framgår att för telekommunikationerna och
elförsörjningen har anpassningsarbetet, med enstaka
undantag, slutförts under sommaren. Inom
vattenförsörjning har antalet aktörer som beräknar
bli klara med omställningsarbetet så sent som under
fjärde kvartalet minskat. Av Statskontorets rapport
framgår att samtliga myndigheter bedömer att
anpassningen av de verksamhetskritiska systemen
hinner fullföljas i tid före årsskiftet.
Statskontorets sammanfattande bedömning är att
risken för störningar som medför allvarliga
konsekvenser för allmänheten i samband med
millennieskiftet bör vara liten.

I sammanhanget kan även nämnas att År 2000-
delegationen (K 1998:02) den 17 september 1999
anordnade en utfrågning om fjärrvärme, vatten och
avlopp. Enligt vad utskottet erfarit var den bild
som framträdde vid utfrågningen att fjärrvärme,
vatten och avlopp kommer att fungera normalt även
efter 2000-skiftet. Fortfarande finns dock en viss
osäkerhet när det gäller värmeförsörjningen i mindre
fastigheter samt i vatten- och avloppsverk.

Utskottet konstaterar därmed att ett omfattande
underlag har tagits fram som starkt talar för att
elförsörjning och de landsomfattande
telekommunikationerna kommer att fungera normalt.
Återstående anpassningsarbete för
vattenförsörjningen skall enligt planeringen i
samtliga kommuner bli klart före årsskiftet.
Utskottet förutsätter att omställningsarbetet
fullföljs med kraft och att regeringen även
fortsättningsvis noga följer utvecklingen på
området.

Försäkringsmässiga konsekvenser i samband med
övergången till år 2000 behandlas i motion T24 (kd)
yrkande 2. Utskottet har tidigare framhållit att det
är angeläget att en ökad tydlighet skapas om villkor
för de eventuella krav på ersättning för direkta
eller indirekta skador som kan bli en följd av
övergången till år 2000 (bet. 1998/99:TU4, rskr.
1998/99:149). Av regeringens skrivelse framgår att
sedan riksdagen i våras behandlade regeringens
första lägesredovisning om IT-omställningen har
olika åtgärder vidtagits.

Konsumentverket har sålunda efter överläggningar
med försäkringsbranschen kommit fram till
preciserade informationskrav för försäkringsbolagen
avseende 2000-frågan. Verket har skrivit till
berörda bolag och presenterat de krav på information
som verket anser bör gälla. Försäkringsföretagen har
därefter påbörjat ett arbete med att informera
försäkringstagarna.

Konsumenternas försäkringsbyrå har vidare tagit
fram en produktöversikt över olika försäkringsbolags
villkor avseende s.k. 2000-skador, dvs. skador som
kan inträffa om t.ex. datorer, videoapparater eller
värmeanläggningar slutar fungera vid vissa
tidpunkter på grund av att de innehåller tidstyr-
ningsenheter som inte klarar övergången till år
2000. Syftet med översikten är att möta
informationsbehovet hos försäkringstagare som vill
veta hur deras försäkringsbolag kommer att agera om
det inträffar 2000-skador. Av informationen framgår
att försäkringsföretagen tillämpar olika villkor med
anledning av millennieskiftet. En del
försäkringsbolag har samma försäkringsvillkor som
normalt gäller medan andra företag gör undantag
eller tillämpar särskilda självrisker med anledning
av tusenårsskiftet. Begränsningarna i
försäkringsvillkoren avser dock inte bl.a. brand och
skada på byggnad orsakad av läckage.
Produktöversikten finns tillgänglig på
konsumenternas försäkringsbyrås hemsida
(www.kofb.se).

Regeringen bedömer att genom bl.a. de åtgärder som
Konsumenternas försäkringsbyrå och Konsumentverket
har vidtagit finns det förutsättningar för att
konsumenterna skall kunna få god information om
försäkringsmässiga konsekvenser till följd av 2000-
årsskiftet.

Utskottet vill vidare nämna att År 2000-
delegationen den 21 september 1999 anordnade en
utfrågning om konsumentfrågor för att klarlägga
bl.a. hur olika försäkringsföretag beaktar den
enskilde konsumenten. Vid utfrågningen framkom bl.a.
att försäkringsbolagen är väl förberedda inför 2000-
årsskiftet.

Utskottet bedömer att eftersom det nu har klarlagts
att alltfler samhällsviktiga funktioner kommer att
fungera som vanligt över millennieskiftet blir
konsumentinformationen en fråga som bör prioriteras
under hösten. Det är enligt utskottets mening
angeläget att alla ansvariga ser till att
konsumenterna får tillräcklig och god information
för att förebygga onödig oro inför millennieskiftet.
Utskottet förutsätter att bl.a. information om
försäkringsvillkor därvid kommer att uppmärksammas.

I motion T23 (kd) uppmärksammas vidare problem med
miljöfarlig verksamhet i samband med
millennieskiftet (yrkande 3). Av regeringens
beskrivning framgår att myndigheterna inom miljöom-
rådet bedömer risken för allvarliga störningar som
liten. Däremot finns det risker i styrsystemen för
miljöfarliga verksamheter. Verksamheter som hanterar
stora flöden eller mängder av farliga ämnen liksom
miljöfarlig verksamhet inom små och medelstora
företag måste därför enligt regeringen ägnas
särskild uppmärksamhet.

Utskottet delar regeringens och motionärernas
uppfattning att miljöfarlig verksamhet måste
uppmärksammas med hänsyn till de problem som kan
uppstå vid övergången till år 2000 i tekniska styr-
och reglersystem. Enligt vad utskottet erfarit har
regeringen den 23 juni 1999 gett Naturvårdsverket i
uppdrag att rapportera om 2000-omställningen hos
företag och andra som bedriver miljöfarlig
verksamhet. Uppdraget skall redovisas senast den 22
oktober 1999. Med hänsyn till genomförda åtgärder
och pågående insatser är utskottet inte berett att
ta något initiativ i frågan.

Utskottet avstyrker därmed motion T23 (kd).
Utskottet bedömer att syftet med samtliga
motionsyrkanden torde bli väl tillgodosett.
Utskottet understryker samtidigt vikten av att
regeringen informerar riksdagen om det fortsatta
omställningsarbetet.

Kostnader och beredskap

Utskottet övergår därefter till motion T24 (mp) och
kravet på en kostnadsredovisning för IT-
omställningen (yrkande 1).

Av årets budgetproposition framgår att
Statskontoret har beräknat de statliga kostnaderna
för 2000-anpassningen till ca 1,6 miljarder kronor
(prop. 1999/2000:1, volym 1, s. 233). Denna summa
omfattar även kostnader för investeringar och
förbättringar som med största sannolikhet ändå
skulle ha genomförts. I beräkningsunderlaget ingår
dock inte samtliga myndigheter på grund av
svårigheter att ekonomiskt särredovisa effekterna av
millennieskiftet.

Utskottet anser att det är svårt att uppskatta
kostnaderna för omställningsarbetet inom hela den
statliga sektorn. Med hänsyn till att kostnaderna
för samtliga myndigheter med mer omfattande IT-
verksamhet numera har beaktats bör dock den statliga
kostnaden kunna beräknas uppgå till närmare 2
miljarder kronor. Den totala kostnaden med anledning
av IT-omställningen i det svenska samhället har
beräknats uppgå till ca 50 miljarder kronor.

Utskottet vill vidare betona att arbetet med IT-
omställningar inför skiftet till år 2000 inte enbart
är av negativ karaktär. IT-omställningarna bidrar
bl.a. till moderniseringar och investeringar i nya
program och produkter, vilket medför bättre
fungerande verksamhet och ökad säkerhet.
Omställningsarbetet leder också till att
verksamhetsledningarna får ökad kunskap om sina
produktionsresurser och om IT-frågor i allmänhet.
Det betyder att kostnaderna för IT-omställningen
även kan betraktas som en investering för framtiden.

När det gäller omställningskostnadernas
finansiering har utskottet inga invändningar mot den
rådande principen att de statliga kostnaderna bör
inrymmas i myndigheternas ordinarie anslagsramar.
Utskottet har i samband med behandlingen av ett
liknande motionsyrkande under föregående riksmöte
förutsatt att regeringen till riksdagen redovisar om
särskilda medelsbehov skulle uppstå till följd av
omställningsarbetet och anknytande
beredskapsåtgärder (mot. 1998/99:T12 yrkande 2, bet.
1998/99:TU4, rskr. 1998/99:149). Utskottet
konstaterar att regeringen i den nu aktuella
lägesredovisningen inte har aktualiserat något behov
av särskilda ekonomiska resurser. Utskottet är
därför inte berett att föreslå någon åtgärd med
anledning av motionsyrkandet.

Utskottet övergår därefter till förslaget i samma
motion om behovet av särskilda beredskapsinsatser om
samhällsviktiga funktioner inte kan garanteras
(yrkande 2). Av regeringens skrivelse framgår att
omfattande förberedelser och planering pågår för att
kunna möta de omställningsproblem som skulle kunna
uppstå. Varje myndighet bör enligt regeringen
ansvara för att informera om anpassningsarbetet inom
sitt ansvarsområde. Myndigheterna bör också ha
informationsberedskap och en särskild
verksamhetsplan för tiden kring årsskiftet så att
övergången till år 2000 kan hanteras.

Av skrivelsen framgår vidare att man inom flera
samhällsfunktioner överväger att ha förhöjd
bemanning vid årsskiftet, dels för att kunna gå över
till manuella eller andra reservrutiner, dels för
att snabbt kunna åtgärda identifierade felfunktioner
i IT-systemen. När det gäller länsstyrelsernas
ledningsfunktion har alla länsstyrelser vidtagit
åtgärder för att stärka sin ledningskapacitet.
Samtliga länsstyrelser genomför och kommer under
året att genomföra olika ledningsövningar med
särskild inriktning på 2000-årsskiftet med
deltagande av ansvariga för olika samhällsfunktioner
i länet.

Utskottet anser att beredskapsfrågorna är viktiga
att beakta och förutsätter att en tillfredsställande
beredskapsnivå kan hållas i samhället med anledning
av 2000-årsskiftet.

Med hänvisning till vidtagna åtgärder och planerade
insatser avstyrker därmed utskottet motion T22
yrkandena 1 och 2 (mp). Utskottet bedömer att syftet
med motionsyrkandena blir tillgodosett.

Avställning av kärnkraftsreaktorer

Beträffande förslaget i motion T24 (mp) om att
temporärt stänga av kärnkraftsreaktorerna under
timmarna kring årsskiftet om inte alla delsystem har
funktionstestats fullt ut av en oberoende part
(yrkande 3) vill utskottet hänvisa till regeringens
skrivelse. Av skrivelsen framgår att Statens
kärnkrafsinspektion (SKI) bedömer att övergången
till år 2000 inte kommer att innebära något hot mot
säkerheten vid landets kärnkraftverk och övriga
anläggningar som ligger under inspektionens tillsyn.
SKI har tidigare angett att de svenska
kärnkraftverken vid sina ursprungsleveranser var
helt utan datorer i system av betydelse för säkerhet
och drift. De förändringar som därefter skett är
väldokumenterade, vilket ger goda förutsättningar
att spåra de eventuella problem som kan finnas. SKI
har även tidigare angett att kraftbolagen hanterat
identifierade problemområden på ett sätt som bedöms
leda till att system av betydelse för
reaktorsäkerheten kan klassas som år 2000-säkra.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion T24 (mp) yrkande 3. Utskottet bedömer att
syftet med motionsyrkandet är tillgodosett.

Regeringens skrivelse

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens
skrivelse 1998/99:111 Lägesrapport två om IT-
omställningen i samhället inför år 2000 till
handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande IT-omställningen inom vissa
samhällssektorer

att riksdagen avslår motion 1998/99:T23,

2. beträffande kostnader och beredskap

att riksdagen avslår motion 1998/99:T24 yrkandena 1 och 2,

3. beträffande avställning av
kärnkraftsreaktorer

att riksdagen avslår motion 1998/99:T24 yrkande 3,

res. (mp)

4. beträffande regeringens skrivelse
1998/99:111 Lägesrapport två om IT-omställningen
i samhället inför år 2000

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1998/99:111 till
handlingarna.

Stockholm den 12 oktober 1999

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Sven
Bergström (c), Per-Richard Molén (m), Jarl Lander
(s), Hans Stenberg (s), Karin Svensson Smith (v),
Johnny Gylling (kd), Tom Heyman (m), Krister
Örnfjäder (s), Monica Green (s), Inger Segelström
(s), Stig Eriksson (v), Tuve Skånberg (kd), Mikael
Johansson (mp), Kenth Skårvik (fp), Jan-Evert
Rådhström (m) och Lars Elinderson (m).

Reservation

Avställning av kärnkraftsreaktorer (mom. 3)

Mikael Johansson (mp) anser

Miljöpartiet de gröna anser att riskerna för fel i
något drift- eller säkerhets-påverkande datasystem i
kärnkraftsreaktorerna är väsentligt större vid 2000-
årsskiftet än vid ett normalt årsskifte. Därför bör
de svenska kärnkrafts-reaktorerna stängas av under
timmarna kring årsskiftet 1999/2000 om inte alla
delsystem har funktionstestats fullt ut av en
oberoende part så att absolut säkerhet råder.

Jag anser att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande avställning av
kärnkraftsreaktorer

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:T24
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts,