Lägesrapport angående de regionala tillväxtavtalen

Betänkande 1999/2000:NU5

Näringsutskottets betänkande 1999/2000:NU05

Lägesrapport angående de regionala tillväxtavtalen

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1999/2000

NU5

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels regeringens skrivelse 1998/99:96 med
lägesrapport angående de re-gionala tillväxtavtalen,

dels fyra motioner som väckts med anledning av
skrivelsen.

En skrivelse om resurscentrum för kvinnor har
inkommit i ärendet.

Sammanfattning

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse med
lägesrapport angående de regionala tillväxtavtalen
läggs till handlingarna utan ytterligare åtgärd.
Samtidigt avstyrks fyra motioner. En fråga
aktualiseras särskilt av utskottet, nämligen
jämställdhetsaspekterna i samband med
tillväxtavtalen. Utskottet förutsätter att
regeringen i det fortsatta arbetet med
tillväxtavtalen överväger hur
jämställdhetssynpunkterna bättre skall kunna
tillgodoses. I en reservation (m, kd, fp) anförs att
det är tveksamt om de regionala tillväxtavtalen kan
spela den roll för regional utveckling som
regeringen förväntar sig.

Skrivelsen

I regeringens skrivelse 1998/99:96 lämnas
information om pågående arbete med att ta fram
regionala tillväxtavtal.

Motionerna

De motioner som väckts med anledning av skrivelsen
är följande:

1998/99:N10 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om de regionala
tillväxtavtalen.

1998/99:N11 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sjupunktsprogram för
en jämställd tillväxtpolitik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om den offentliga
sektorn som tillväxtskapande,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en plan för hur den
sociala infrastrukturen skall utvecklas i
tillväxtavtalen.

1998/99:N12 av Lena Ek m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om den låga
kvinnorepresentationen i regionernas arbete med
tillväxtavtalen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att offentliga
stödmedel skall fördelas rättvist mellan företag som
drivs av kvinnor respektive män,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om finansiering av
regionala projekt och nödvändigheten av förändringar
i regelverk för att underlätta tillväxt och
utveckling samt om behovet av en helhetssyn bland de
regionala och centrala aktörerna som hanterar frågor
om företagsutveckling.

1998/99:N13 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sjupunktsprogram,
med förändringen som beskrivits ovan på den sista
punkten, för en jämställd tillväxtpolitik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en plan för hur den
sociala infrastrukturen skall utvecklas i
tillväxtavtalen,

3. att riksdagen begär att regeringen återkommer
med förslag om hur de fortsatta tillväxtavtalen
skall utformas på ett jämställt sätt.

Utskottet

Regeringens skrivelse

Inledning

I regeringens skrivelse med en lägesrapport angående
de regionala tillväxt-avtalen (skr. 1998/99:96)
beskrivs det arbete med regionala tillväxtavtal som
riksdagen beslutade om i maj 1998 till följd av den
senaste regionalpolitiska propositionen. Skrivelsen,
som är daterad i april 1999, ger vidare en översikt
över vissa - för tillväxtavtalen betydelsefulla -
aviserade eller redan genomförda regeländringar.

Bakgrund

Genom beslut om en ny regional näringspolitik, som
fattades våren 1998 (prop. 1997/98:62, bet.
1997/98:AU11), introducerades regionala
tillväxtavtal som ett instrument för bättre
samverkan mellan de olika organ som arbetar med
tillväxt- och sysselsättningsfrämjande åtgärder på
lokal, regional och central nivå. Avtalen skall
utarbetas i breda partnerskap. Program och åtgärder
skall enligt skrivelsen grundas på kvinnors och mäns
lika möjligheter. I avtalen skall vidare framgå hur
programmet påverkar omställningen till ekologisk
hållbarhet, skyddet av miljön, en effektiv
användning av jordens resurser samt hur det
integreras med tillväxt och ökad sysselsättning. Det
är inte fråga om nya eller utökade statliga
ekonomiska resurser till regionerna genom
tillväxtavtalen; däremot skall givna resurser
utnyttjas effektivare. Den första avtalsperioden
avser åren 2000-2002.

Regeringens erbjudande från maj 1998 till
länsstyrelser och självstyrelseorgan att utarbeta
regionala tillväxtavtal antogs av samtliga
tillfrågade. Avtalen skall innehålla dels en analys
av regionens styrkor och svagheter, dels ett program
som anger mål, prioriterade insatsområden och
åtgärder. Vidare skall lämnas en beskrivning över
hur olika aktörer avser att bidra till
finansieringen. Länen fick i samband med
programarbetet möjlighet att föreslå ändringar av
regler som de ansåg hindrande för samverkan. Enligt
skrivelsen skulle den första versionen av
tillväxtavtalen lämnas till regeringen i april 1999
för granskning av en grupp oberoende utvärderare. I
regeringens nyligen avlämnade budgetproposition
(prop. 1999/2000:1) med förslag till budget för år
2000, lämnas förslag som kommer att utgöra en
utgångspunkt för de statliga organens
finansieringsmöjligheter under det första
avtalsåret.

En viktig uppgift i arbetet med tillväxtavtalen är
att identifiera det s.k. regionala
tillväxtkapitalet, dvs. de resurser för tillväxt och
sysselsättning som kommer i fråga för att finansiera
genomförandet av tillväxtavtalen. Dit hör t.ex.
olika anslag inom småföretags-, regional- och
arbetsmarknadspolitiken men också delar av EG:s
strukturfonder. För budgetåret 1999 beräknas det
regionala tillväxtkapitalet till drygt 18 miljarder
kronor och för år 2000 till 19 miljarder kronor.
Åtta olika utgiftsområden och ett trettiotal anslag
ingår.

Det regionala partnerskapet i länen utgör plattform
för arbetet med tillväxtavtalen. Enligt skrivelsen
förväntas kommuner, landsting och näringslivet att
delta, liksom statligt finansierade organ som har
regional organisation samt högskolor och
universitet. Andra parter är stiftelser, kulturlivet
och lokala utvecklingsgrupper m.fl. Enligt
regeringen bör jämn könsfördelning eftersträvas i
partnerskapet. Ett antal myndigheter har i maj 1998
av regeringen fått i uppdrag att medverka kring de
regionala tillväxtavtalens innehåll, genomförande
och finansiering. Vidare har det uppdragits åt
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) att
aktivt delta i och understödja arbetet med
tillväxtavtalen. Inom Regeringskansliet leds arbetet
av statssekreterare från berörda departement, den
s.k. Tvärdelegationen, medan tjänstemän från de mest
berörda enheterna, det s.k. Tvärsekretariatet, har
det löpande operativa ansvaret.

Lägesrapport

Arbetsprocessen med tillväxtavtal

Enligt skrivelsen har de regionala parterna själva
avgjort vilken geografisk avgränsning som skall
gälla för avtalet. För regioner som berörs av
strukturfondsprogrammen har det enligt regeringen
varit viktigt att så långt möjligt välja en
geografisk avgränsning för tillväxtavtalet som gör
att arbetet med dessa program kan integreras i
avtalet.

I flertalet län har arbetet med analysfasen i
tillväxtavtalet varit klart till årsskiftet 1998/99,
varefter arbetet med programfasen har inletts.
Eftersom finansiering från det statliga
tillväxtkapitalet skall kunna kombineras med
resurser från t.ex. kommuner och näringsliv, har det
varit viktigt för varje län att kunna urskilja "sitt
tillväxtkapital". Enligt skrivelsen har det
emellertid visat sig vara omständligt att beräkna
det regionala tillväxtkapitalet per län. Detta beror
bl.a. på att vissa myndigheter anslår medel direkt
till projekt utan att någon regional
fördelningsnyckel används. Länen bör så långt
möjligt uppskatta resursbehovet per prioriterat
insatsområde för hela avtalsperioden, sägs det i
skrivelsen. Flera län hade dock under hand
informerat om att finansieringslösningarna inte
kunde redovisas i avtalsutkastet i april 1999.

Regeländringsförslag

Länen har lämnat sina regeländringsförslag till
Regeringskansliet fram till april 1999, vilket är en
förlängning i förhållande till den första planen som
angav den 31 december 1998 som ett sista datum för
lämnande av förslag. De regelförändringar som kan
aktualiseras enligt skrivelsen är sådana som styr
myndigheter och anslag och samtidigt är relaterade
till tillväxtavtalet. Långsiktiga strukturella
åtaganden som utbildning, forskning och
infrastruktur skall inte beröras, liksom inte heller
de skatte- och arbetsrättsliga regelverken.

I slutet av januari 1999 hade förslag om
regeländringar lämnats av tolv län. Förslagen har
enligt skrivelsen föranlett följande iakttagelser.

- De flesta regelförslagen berör behovet av
harmonisering och ändringar av regler inom
sektorsvisa författningar, t.ex. förslag om mindre
detaljreglering.
-
- Många förslag går in på avgränsade sakfrågor,
t.ex. avseende högskolans möjligheter att sälja
utbildningar.
-
- Flera förslag visar på behovet av harmonisering
mellan författningar på olika politikområden, t.ex.
förslag om mindre detaljreglering.
-
- Många förslag rör småföretagsamhetens villkor,
t.ex. behov av kapitalförsörjning eller
regelförenkling.
-
- I flera förslag yrkas på specialanpassningar av
regler till regionen, t.ex. önskemål att bli s.k.
frilän när det gäller resurser inom
arbetsmarknadspolitiken.
-
- Flera förslag återspeglar behovet av att förenkla
och förtydliga reglerna. Vidare behövs det bättre
information om gällande regler.
-

Rutinerna i Regeringskansliet för att bereda
regelförslag ändras dock inte av att förslagen tas
fram i arbetet med tillväxtavtal, påpekas det i
skrivelsen. Det arbete på regelområdet som pågår
inom Regeringskansliets ram är bl.a. följande.

- Inom Näringsdepartementet förbereds en bredare
översyn av näringspolitikens instrument.
-
- Regeringen har påbörjat en översyn av det statliga
exportfrämjandet, bl.a. med inriktning på de små
och medelstora företagen.
-
- På arbetsmarknadspolitikens områden är regelverket
under förändring, bl.a. i syfte att minimera
undanträngnings- och inlåsningseffekter.
-
- Främst på grund av EG-kommissionens nya riktlinjer
för regionala stöd, vilka träder i kraft den 1
januari 2000, pågår en översyn av vissa
regionalpolitiska stöd.
-
- En parlamentarisk kommitté utreder den svenska
regionalpolitiken.
-
- Särskilda utredare har lämnat regeringen förslag
angående den nationella anpassningen till de
kommande programmen för mål 1 och mål 2 i EG:s
strukturfonder respektive inriktningen av det nya
mål 3-programmet.
-
- Regeringen föreslog i 1999 års ekonomiska
vårproposition (prop. 1998/99:100) en satsning på
kompetensutveckling för anställda under åren
2000-2002 inom ramen för Europeiska socialfondens
nya mål 3.
-
- Regeringen skall återkomma till riksdagen med ett
förslag om att inrätta ett s.k. valideringsorgan
för utländsk yrkeskompetens och gymnasieutbildning.
-
- De regionala kompetensrådens roll och uppgifter
skall förtydligas.
-
- I slutet av år 1998 beslutade regeringen om ett
system för effektivare analyser av reglers
konsekvenser för små företags villkor. Den s.k.
SimpLex-gruppen skall bl.a. arbeta med att
understödja utredningars, myndigheters och
departementens arbete med konsekvensanalyser.
-
- I 1999 års ekonomiska vårproposition föreslog
regeringen att information om företagande till
blivande och befintliga företagare skall
förstärkas.
-
- En översyn skall göras för att undanröja
eventuella hinder som kan finnas för regionalt
baserade fonder.
-

Iakttagelser i arbetet med tillväxtavtalen

I skrivelsen understryks att arbetet med
tillväxtavtalen är en kontinuerlig process, som
fortlöpande kan förbättras.

Bland annat har det framkommit att organisationen
för näringslivsfrämjande, t.ex. för teknikspridning
och exportstöd, är alltför splittrad. Både
organisationer och företag anser att statliga och
andra organ måste samordnas så att företagen får ett
organ att vända sig till för att hitta rätt i
utbudet av tjänster.

Vissa län har rapporterat att de har haft
vissa svårigheter med att engagera det
privata näringslivet i avtalsarbetet, sägs
det i skrivelsen. Vidare rapporteras det
från flera län att kvinnorepresentationen
är låg, inte minst på näringslivssidan.

Motionerna

I motion 1998/99:N10 (m) framförs uppfattningen att
tillväxtavtalen vilar på den felaktiga
föreställningen att ekonomisk tillväxt kan planeras
och administreras fram. Vidare framhålls att de
regelförenklingar som eftersträvas måste genomföras
med eller utan tillväxtavtal.
Småföretagsdelegationens förslag till förenklingar
för företagandet borde redan ha genomförts, sägs det
i motionen. För att Sverige skall få ett mer
dynamiskt företagarklimat krävs insatser på områden
som skatte-, arbetsmarknads- och energiområdet. I
stället för en generell stimulanspolitik vidhåller
regeringen en politik med selektiva företagsstöd,
samtalsgrupper och treårsplaner, hävdar
motionärerna. Erfarenheten visar dock att
traditionell lokaliserings- och planeringspolitik i
mycket begränsad omfattning kan åstadkomma tillväxt
och nya jobb. Enligt motionärerna efterfrågar
företagarna sänkta skatter och inte bidrag. Goda
allmänna konkurrensvillkor är den viktigaste
förutsättningen. Vidare skulle kvinnors företagande
i många fall gynnas av att konkurrensen öppnas inom
den offentliga sektorn, sägs det i motionen.

För att få en jämställd tillväxtpolitik föreslås i
motion 1998/99:N11 (v) att regeringen skall utgå
från ett sjupunktsprogram som formulerats av
professor Gunnel Forsberg i januari 1999 i en
rapport, som baseras på ett uppdrag från NUTEK.
Bland annat bör ett tillväxtavtal ha en plan för
jämställdhetssatsningar och projektuppföljning.
Kvinnor bör få sin andel av
sysselsättningstillfällena. Vidare bör såväl kvinnor
som män representeras i partnerskapet.

När länen skall urskilja sitt tillväxtkapital
befarar motionärerna att länen agerar traditionellt
på ett sådant sätt att den tillväxt som kvinnor
bidrar med - inom den offentliga sektorn - inte
räknas med i länets tillväxtkapital. Därför begär
motionärerna en redovisning av hur de medel som
offentliga organ och näringslivet satsar på projekt
m.m. fördelar sig på kvinnor och män. Vidare
framhålls i motionen att det måste vara en självklar
utgångspunkt för tillväxtavtalen att den offentliga
sektorn skall vara en integrerad del i uppgiften att
skapa en hållbar tillväxt. Om avsikten är att de
regionala tillväxtavtalen skall leda till
arbetstillfällen som inte bygger på kvinnors
obetalda arbete, måste regionerna planera för
daghem, skolor och äldreomsorg, dvs. den sociala
infrastrukturen.

Även i motion 1998/99:N13 (mp) föreslås att
regeringen skall ta till sig det sjupunktsprogram
för en jämställd tillväxtpolitik som professor
Gunnel Forsberg föreslagit. En av dessa punkter
innebär att jämställda tillväxtavtal inledningsvis
bör utformas i ett par försökslän. Till skillnad
från rapportförfattaren anser dock motionären att
jämställda tillväxtavtal bör utformas för hela
landet, inte endast i ett par försökslän. Begreppet
tillväxt bör enligt motionären inte enbart syfta på
vägar och flygplatser etc. utan bör också avse
produktion inom den mänskliga och kulturella sfären.
Eftersom de nuvarande tillväxtavtalen inte sker med
utgångspunkt i både mäns och kvinnors erfarenheter
och kompetens krävs enligt motionären att regeringen
återkommer med förslag på hur de framtida
tillväxtavtalen skall kunna upprättas på ett
jämställt sätt.

Motionärerna bakom motion 1998/99:N12 (c)
kritiserar den låga kvinnorepresentationen i
partnerskapsgrupperna och anser att det är ett
naturligt krav att tillväxtavtalen skall
jämställdhetsmärkas både vad avser representation
och resurser.

Vidare hävdas i motionen att offentliga stödmedel,
t.ex. småföretagsstöd, skall fördelas rättvist
mellan företag som drivs av kvinnor respektive män.
Ungefär 70 % av småföretagsstödet går till manligt
dominerade branscher, eftersom reglerna är sådana
att många typiska kvinnoföretag inom handels- och
tjänstesektorn utestängs från möjligheten att söka
dessa stödmedel, sägs det i motionen.

Regionerna skall redan nu redovisa en egen
finansiering av regionala projektidéer.
Därmed anser motionärerna att det finns en
risk för att många goda idéer om projekt
eller program för att utveckla kvinnors
företagande inte kommer att kunna
genomföras på grund av avsaknad av egen
finansiering.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Regeringen introducerade en ny regional
näringspolitik med bl.a. regionala tillväxtavtal i
den senaste regionalpolitiska propositionen (prop.
1997/98:62). Arbetsmarknadsutskottet, som då
ansvarade för beredningen av de regionalpolitiska
frågorna, redovisade en positiv inställning till
regeringsförslaget och framhöll bl.a. att själva
processen när avtalen utarbetas kan väntas få
betydelse för den regionala tillväxten (bet.
1997/98:AU11). Arbetsmarknadsutskottet pekade också
på vikten av att de regionala tillväxtavtalen
samordnas med kommande strukturfondsprogram. I en
reservation (m) yrkades att regeringens förslag om
tillväxtavtal skulle avslås av riksdagen med motivet
att Sverige behöver generell stimulanspolitik i
stället för selektiva lösningar, bidragspolitik och
detaljreglering av näringslivet. I två andra
reservationer (fp, kd; v, mp) framfördes att
tillväxtavtalen bör vara mer långsiktiga än den
föreslagna treårsperioden respektive att
tillväxtavtalen ökar den regio-nala nivåns betydelse
och aktualiserar frågan om införande av
länsparlament.

Under våren 1999 behandlade näringsutskottet frågor
om regional näringspolitik i betänkande 1998/99:NU7.
Utskottet ställde sig positivt till den typ av
nytänkande som tillväxtavtalen representerar. Enligt
utskottet innebär tillväxtavtalen en bestämd
förskjutning i riktning mot mer lokalt inflytande.
Om något i processen med framtagandet av
tillväxtavtal inte skulle visa sig fungera helt
effektivt, har man enligt utskottets sätt att se
vunnit viktiga erfarenheter för framtiden, sägs det
i betänkandet. I en motivreservation (m, kd, fp)
framhölls att regeringen är överdrivet optimistisk
när det gäller tillväxtavtalens fördelar. Den
regelförenkling som eftersträvas bör genomföras vare
sig det sker inom processen med tillväxtavtal eller
inom det rådande systemets ram.

Frågor om kvinnors företagande har utskottet
behandlat i samband med såväl näringspolitiska som
regionalpolitiska frågor under riksmötet 1998/99. I
utskottets betänkande om vissa näringspolitiska
frågor (bet. 1998/99:NU6) redovisade utskottet bl.a.
följande.

En ökning av kvinnors företagande intar en självklar
roll i den tillväxtpolitik som regeringen bedriver
och som utskottet står bakom. Att identifiera vilka
omständigheter som utgör hinder för kvinnor att
starta företag och vidta åtgärder för att eliminera
dessa är, enligt utskottets mening, en angelägen
uppgift inom näringspolitiken. Generellt gäller att
"mainstreaming" bör prägla de näringspolitiska
insatserna för att främja tillkomst av nya företag
och tillväxt av befintliga företag.

I en reservation (m, kd, fp) framhölls vikten av att
främja och stödja kvinnors företagande. Väsentliga
åtgärder är stärkande av etableringsfriheten i den
offentliga sektorn, upphandling av kommunal
verksamhet i konkurrens, öppnande av marknader för
hemnära tjänster m.m.

I en annan reservation (c) föreslogs ett tioårigt
program, innehållande rådgivning, utbildning och
finansiering för kvinnors företagande.

Utveckling

Regeringen uppdrog i maj 1998 till berörda statliga
myndigheter, bl.a. NUTEK, att ställa myndighetens
sakkunskap och kompetens till förfogande för
regionernas arbete med tillväxtavtalen. NUTEK har
inom ramen för detta uppdrag gjort en utvärdering av
regionernas utkast till förslag, vilket redovisas i
rapporten De regionala tillväxtavtalen (R 1999:12),
daterad i juni 1999.

Enligt NUTEK är arbetet med de regionala
tillväxtavtalen en läroprocess för olika aktörer och
mellan sektorer och nivåer i Sverige. NUTEK anser
att de redovisade avtalsförslagen har inneburit en
vitalisering av det regionala utvecklingsarbetet
avseende såväl process som inriktning. Även om
mycket arbete återstår innan en första programperiod
kan påbörjas samt om det även under programperioden
krävs ett fortsatt gemensamt utvecklingsarbete, ger
de redovisade avtalsförslagen goda förhoppningar om
en mer gynnsam regio-nalekonomisk utveckling i
landet, sägs det i rapporten.

I 1999 års ekonomiska vårproposition (prop.
1998/99:100) aviserades ett kommande utrednings- och
analysarbete angående bl.a. de statliga stöden för
nyföretagande och företagsutveckling. Enligt
Näringsdepartementets beslut på det här aktuella
området (protokoll 1999-04-29) avser departementet
att genomföra en översyn av vissa av statens aktörer
och deras åtgärder och program för ökad tillväxt och
sysselsättning. Uppgiften för utredningen, vilken
skall bedrivas internt inom Regeringskansliet, anges
bl.a. vara följande.

- Översyn av mindre företags behov av statliga
insatser för att växa och utvecklas.

- Utvärdering av viktiga näringspolitiska
småföretagsåtgärder som genomförs i dag.

- Avlämnande av förslag till framtida statliga
insatser för att främja tillväxt bland främst
småföretag och förslag om hur insatserna kan
samordnas för att förenkla för företagen.

Vidare redovisas att utredningen skall avlämna en
rapport senast den 30 november 1999. Det framgår av
bilagan till regeringsbeslutet att regeringen avser
att för riksdagen lägga fram en sammanfattande
analys och förslag till åtgärder under år 2000.
Vidare gäller för utredningsuppdraget att vid en
bedömning av statliga näringspolitiska insatser
hänsyn skall tas till kravet på jämställdhet mellan
kvinnor och män.

Enligt information från Regeringskansliet har det
aviserade arbetet nu påbörjats.

I regeringens nyligen avlämnade budgetproposition
(prop. 1999/2000:1) tas bl.a. upp regeländringar av
betydelse för de regionala tillväxtavtalen.
Redovisningen i budgetpropositionen kompletterar den
redovisning som gjorts i den här behandlade
skrivelsen. Bland annat nämns följande i
budgetpropositionen.

Enligt regeringens uppfattning bör åtgärderna i
tillväxtavtalen ytterligare fokuseras på och
inriktas mot tillväxt i näringslivet. NUTEK föreslås
få en ökad roll som samverkanspart och medfinansiär
i de regionala tillväxtavtalen. Regeringen avser att
precisera de förhandlingsförutsättningar som gäller
för statlig medfinansiering av tillväxtavtal. Hur
jämställdhet respektive ekologiskt hållbar
utveckling skall hanteras i tillväxtavtalen, är
också frågor som kräver ett fördjupat arbete enligt
regeringen.

En utökad satsning på Industriella
utvecklingscentrum (IUC) planeras enligt vad som
sägs i budgetpropositionen. IUC och liknande
regionala centrumbildningars betydelse för de små
och medelstora företagens utveckling lyfts fram i
tillväxtavtalen i flera län. Vidare nämns i
budgetpropositionen att de centrala
kulturmyndigheterna har en central roll när det
gäller att stärka kultursektorns betydelse i
näringslivsutvecklingen.

Förslag som kräver riksdagens beslut
behandlas på sedvanligt sätt under
respektive utgiftsområde.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har noterat att den utvärdering som NUTEK
har genomfört beträffande arbetet med tillväxtavtal
har gett verket underlag för en bedömning att de
redovisade avtalsförslagen ger goda förhoppningar om
en mer gynnsam regionalekonomisk utveckling i
landet. Liksom tidigare ställer sig utskottet
positivt till denna typ av utvecklingsstrategi, som
innebär ett nytänkande. Strategin är ett led i den
tillväxtpolitik som utskottet ansluter sig till.
Enligt utskottets uppfattning innebär
tillväxtavtalen, enligt den modell som nu prövas, en
bestämd förskjutning i riktning mot mer lokalt
inflytande. Om något i processen med framtagandet av
tillväxtavtal inte skulle visa sig fungera helt
effektivt, finns det goda möjligheter till
korrigering för framtiden.

En särskild punkt, nämligen jämställdhetsaspekterna
i samband med tillväxtavtalen, önskar utskottet
aktualisera redan nu. I likhet med vad som framförs
i motionerna 1998/99:N11 (v), 1998/99:N12 (c) och
1998/99:N13 (mp) anser utskottet att systemet med
tillväxtavtal måste gynna båda könen och att det
finns utrymme för förbättringar från
jämställdhetssynpunkt, bl.a. vad gäller
kvinnorepresentationen i partnerskapen. Utskottet
förutsätter att regeringen i det fortsatta arbetet
med tillväxtavtalen överväger hur
jämställdhetssynpunkterna bättre skall kunna
tillgodoses. Utskottet vill också betona att
jämställda tillväxtavtal skall gälla i hela landet.
Vidare bör i detta sammanhang uppmärksammas vikten
av att även arbetsmarknadens parter deltar i arbetet
kring de regionala tillväxtavtalen samt att de
kulturella utvecklingsmöjligheterna tas till vara.

Ovan har redovisats att Näringsdepartementet har
inlett en översyn av bl.a. de näringspolitiska
småföretagsåtgärderna. Det får förutsättas att
småföretagsstödet, vilket ifrågasatts från
jämställdhetssynpunkt, berörs av det omfattande
utrednings- och analysarbete som nu har inletts. Med
hänsyn till vad som anförts avstyrks de ovan nämnda
motionerna liksom även motion 1998/99:N10 (m).
Regeringens skrivelse med lägesrapport angående de
regionala tillväxtavtalen bör läggas till
handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande lägesrapport angående de
regionala tillväxtavtalen

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:N10,
1998/99:N11, 1998/99:N12 och 1998/99:N13 lägger
regeringens skrivelse 1998/99:
96 till handlingarna.
res. (m, kd, fp)

Stockholm den 21 september 1999

På näringsutskottets vägnar

Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m), Barbro
Andersson Öhrn (s), Reynoldh Furustrand (s), Lennart
Beijer (v), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m),
Sylvia Lindgren (s), Ola Karlsson (m), Nils-Göran
Holmqvist (s), Gunilla Wahlén (v), Inger Strömbom
(kd), Ola Sundell (m), Ingegerd Saarinen (mp), Åke
Sandström (c), Eva Flyborg (fp), Anne Ludvigsson (s)
och Karl Gustav Abramsson (s).

Reservation

Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin
Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd),
Ola Sundell (m) och Eva Flyborg (fp) anser

dels att utskottets ställningstagande bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det tveksamt om de
regionala tillväxtavtalen kan spela den roll för
regional utveckling som regeringen förväntar sig.
Regeringen borde i stället för att hålla fast vid
stöd och bidrag i olika former satsa på en mer
framåtsyftande näringspolitik, inte minst mot
bakgrund av den avfolkning som nu sker ute i landet.
Med instämmande i vad som sägs i motion 1998/99:N10
(m) anser utskottet att de regelförenklingar som
initierats genom processen med tillväxtavtal skall
genomföras oberoende av om avtal finns eller inte.

Systemet med tillväxtavtal har ännu inte funnit
sina former. Utskottet vill peka på ett par viktiga
faktorer, där det är nödvändigt att finna nya
lösningar. Enligt utskottets uppfattning är
näringslivets medverkan i avtalen ett steg i rätt
riktning. Dock finner utskottet att denna medverkan
i större omfattning borde avse aktiva företagare.
För det andra anser utskottet att ett system med
tillväxtavtal måste gynna båda könen och att det
finns utrymme för förbättringar från
jämställdhetssynpunkt. Utskottet förutsätter att
regeringen i det fortsatta arbetet med
tillväxtavtalen överväger hur
jämställdhetssynpunkterna bättre skall kunna
tillgodoses. Viktiga åtgärder för att främja
kvinnors företagande är att stärka
etableringsfriheten i den offentliga sektorn, att se
till att upphandling av kommunal verksamhet sker i
konkurrens, att uppmuntra avknoppningar av offentlig
verksamhet och att öppna marknaden för hemnära
tjänster.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen
ställa sig bakom vad utskottet nu anfört. Därigenom
blir motion 1998/99:N10 (m) tillgodosedd. Övriga
aktuella motioner avstyrks. Utskottet föreslår
slutligen att regeringens nu aktuella skrivelse
läggs till handlingarna utan ytterligare åtgärd.

dels att utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

beträffande lägesrapport angående de
regionala tillväxtavtalen

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:N10 och med
avslag på motionerna 1998/99:N11, 1998/99:N12
och 1998/99:N13

dels som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört, dels lägger regeringens
skrivelse 1998/99:96 till handlingarna.