Lag om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar

Betänkande 1997/98:NU4

Näringsutskottets betänkande 1997/98:NU04

Lag om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1997/98
NU4
Ärendet
I detta betänkande behandlas proposition 1996/97:174 om lag om
energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om energieffektivitetskrav
för elektriska kylskåp och frysar. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli
1998.
Syftet med lagen är att genomföra ett EG-direktiv med krav på energieffektiva
kylskåp och frysar för hushållsbruk. I lagen föreskrivs att nya kylskåp och
frysar får släppas ut på marknaden endast om de uppfyller vissa krav
beträffande högsta tillåtna elförbrukning. Under en övergångstid t.o.m. den
2 september 1999 skall det dock vara tillåtet att släppa ut kylskåp och
frysar på marknaden även om de inte uppfyller de föreskrivna kraven på
energieffektivitet.

Propositionen

I proposition 1996/97:174 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar.
Lagförslaget återges i bilaga.

Utskottet

Propositionen

Bakgrund
Europaparlamentet och rådet antog i september 1996 ett direktiv (96/57/EG) om
energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar (även i kombination)
för hushållsbruk, i det följande kallat kyl- och frysdirektivet. Syftet med
direktivet är att minska hushållens elförbrukning och reducera
koldioxidutsläppen. För att genomföra kyl- och frysdirektivet föreslår
regeringen i proposition 1996/97:174 en lag med grundläggande bestämmelser om
energieffektivitetskrav för nya kylskåp och frysar.
I propositionen erinras inledningsvis om programmet SAVE (Specific Actions for
Vigorous Energy Efficiency), som under de senaste åren har bedrivits inom EU i
syfte att åstadkomma en effektivare energianvändning. Inom hushållssektorn
svarar kylskåp och frysar för cirka två tredjedelar av elförbrukningen och
bedöms därmed ha den största potentialen för energieffektivisering. Mot denna
bakgrund inledde kommissionen under åren 1991 och 1992 diskussioner med
företrädare för kyl- och frysskåpsbranschen om frivilliga åtaganden för att
åstadkomma en förbättrad energieffektivitet hos de aktuella hushållsapparaterna
Dock avslutades dessa överläggningar utan resultat i början av år 1992.
Samtidigt anmälde en medlemsstat (Danmark) sin avsikt att införa nationella
regler om skärpta energikrav på kylskåp och frysar. Emellertid godkände inte
kommissionen detta med hänvisning till att åtgärden kunde anses utgöra ett
handelshinder inom gemenskapen. I stället valde kommissionen - efter omfattande
konsultationer med medlemsländer, tillverkare och brukare - att utarbeta ett
förslag till direktiv om gemensamma regler på området som överlämnades till
rådet i början av år 1995. Efter drygt ett års diskussioner mellan kommissionen
Europaparlamentet och rådet antogs kyl- och frysdirektivet i september 1996.

Direktivet
Direktivet ålägger medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att
säkerställa att berörda kylskåp m.m. som lanseras på marknaden uppfyller de
specificerade tekniska kraven. I direktivet lämnas föreskrifter om de metoder
som skall användas för att bl.a. beräkna den högsta tillåtna elförbrukningen fö
kylskåpen. Direktivet reglerar också de förfaranden som skall tillämpas för att
bedöma om kylskåpen uppfyller direktivets krav. Kylskåp som överensstämmer med
de energieffektivitetskrav som fastställs i direktivet skall vara CE-märkta då
de introduceras på marknaden. Märkningen skall vara väl synlig, läsbar och
outplånligt anbringad på kylskåpen samt vid behov på emballaget. Vidare får int
medlemsstaterna förbjuda, begränsa eller förhindra förekomsten av kylskåp
försedda med CE-märkning på marknaden och skall utgå från, om det inte finns
bevis om motsatsen, att kylskåp med den nämnda märkningen överensstämmer med
samtliga bestämmelser i direktivet.
Det föreskrivs att medlemsstaterna skall anta de lagar som är nödvändiga för
att uppfylla de fastställda bestämmelserna. Medlemsstaterna skall tillämpa
sådana bestämmelser fr.o.m. den 3 september 1999. Kylskåp som var godkända i
respektive medlemsstat vid den tidpunkt då direktivet antogs skall få
introduceras på marknaden t.o.m. den 2 september 1999. Kommissionen skall senas
fyra år efter det att direktivet antagits utvärdera de resultat som uppnåtts. I
samråd med berörda parter skall kommissionen undersöka om det finns behov av at
vidta ytterligare åtgärder för att förbättra energieffektiviteten för kylskåp.

Nuvarande svenska regler
I Sverige finns i dag inga tvingande regler beträffande energieffektivitet för
kylskåp och frysar. I lagen (1992:1232) om märkning av hushållsapparater finns
regler om en näringsidkares skyldigheter vid marknadsföring av vissa slag av
hushållsapparater, vilken även omfattar kylskåp och frysar. Enligt lagen är
näringsidkaren skyldig att genom märkning och på annat sätt informera om bl.a.
den mängd energi och andra resurser som sådana kylskåp och frysar förbrukar.
Lagen uppställer emellertid inga krav vad gäller högsta tillåtna
energiförbrukning. Kyl- och frysdirektivet går således ytterligare ett steg
genom att ställa energieffektivitetskrav på vissa kylskåp och frysar.

Utformningen av den nya lagen
Regleringen i kyl- och frysdirektivet är detaljerad och av teknisk karaktär.
Lagen bör därför, anför regeringen, endast innehålla grundläggande bestämmelser
om bl.a. tillämpningsområde, märkningsskyldighet och tillsyn. Föreskriftsrätten
bör, sägs det i propositionen, så långt det är möjligt - genom bemyndigande i
lagen - delegeras till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Bemyndigandet begränsas av att föreskrifternas materiella innehåll måste stämma
överens med de regler som anges i direktivet. Sammanfattningsvis innebär detta
att det materiella innehållet i kyl- och frysdirektivet bör införas i svensk
rätt genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.
Lagen om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar föreslås
träda i kraft den 1 juli 1998. Övergångsbestämmelserna tillåter dock att kylskå
och frysar som inte uppfyller de krav som uppställs i lagen eller de
föreskrifter som meddelas med stöd av lagen får släppas ut på marknaden fram
t.o.m. den 2 september 1999. I syfte att sprida information om de nya reglerna
skall de kompletterande föreskrifter som lagen förutsätter utfärdas i god tid
före den 3 september 1999.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Vissa kompletterande uppgifter
Enligt uppgift beräknas - för svenskt vidkommande - ca 30 producenter komma att
beröras av lagen. Vid remissbehandlingen av förslaget år 1995 gjordes
bedömningen att berörd svensk industri redan samma år uppfyllde mer än de
energiprestanda som angivits i direktivförslaget och att det därmed inte skulle
komma att få någon nämnvärd ekonomisk påverkan på de aktuella företagen.
Kommissionen har tidigare beräknat att införandet av kraven förbättrar den
genomsnittliga energieffektiviteten för kyl/frysskåp på marknaden med ca 10 %
jämfört med situationen år 1992.

Utskottets ställningstagande
Tillämpningsområdet för den nya lagen gäller nya nätanslutna kylskåp, frysar oc
kyl- och frysenheter som släpps ut på marknaden efter den 2 september 1999.
Lagen skall träda i kraft den 1 juli 1998. Den tillåter att sådana kylskåp och
frysar som omfattas av lagen släpps ut på marknaden fram till den 2 september
1999, även om de inte uppfyller föreskrifternas krav om högsta tillåtna
elförbrukning. Innebörden av detta är således att det efter den 2 september 199
kan förekomma att nya kylskåp och frysar, som är tillverkade och utsläppta på
marknaden fram till den 2 september 1999, saluförs till konsumenterna trots att
de inte uppfyller kraven enligt lagen. Lagen avser alltså enbart sådana nya
kylskåp och frysar som släpps ut på marknaden efter den 2 september 1999. Detta
förhållande framgår enligt utskottets uppfattning inte tillräckligt tydligt i
propositionen. Ett klarläggande på denna punkt bör göras i de
tillämpningsföreskrifter som skall utfärdas med anledning av lagen.
I övrigt har utskottet inget att erinra mot regeringens förslag och
tillstyrker sålunda det framlagda lagförslaget. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om att kommissionen enligt direktivet skall utvärdera de resultat som
uppnåtts i förhållande till de förväntade resultaten. I samband därmed
förutsätter utskottet att regeringen i lämpligt sammanhang informerar riksdagen
om effekterna av den nya lagen.

Hemställan

Utskottet hemställer
att riksdagen antar det i proposition 1996/97:174 framlagda förslaget till
lag om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar.

Stockholm den 23 oktober 1997

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp),
Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Sylvia Lindgren (s), Mikael Odenber
(m), Barbro Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Marie Granlund (s), Dag Ericson
(s), Lennart Beijer (v), Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m), Göran
Hägglund (kd), Laila Bäck (s), Sten Tolgfors (m) och Ronny Korsberg (mp).
Regeringens lagförslag

Förslag till lag om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar