Lag om EG:s förordning om ekologiskt framställda produkter, m.m.

Betänkande 1994/95:JoU19

Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JOU19

Lag om EG:s förordning om ekologiskt framställda produkter, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1994/95
JoU19

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker den i proposition 1994/95:175 föreslagna
lagen om EG:s förordning om ekologiskt framställda produkter.
Den nya lagen föranleds av Sveriges medlemskap i EU som innebär
att EG:s förordning om ekologiskt framställda produkter blir
direkt tillämplig i landet. De nya bestämmelserna behövs bl.a.
för att EG:s politik skall kunna verkställas i Sverige.

I propositionen föreslås också ändringar i lagen (1992:1683)
om provtagning på djur, m.m. Ändringarna innebär bl.a. att
lagens användningsområde vidgas till att avse även åtgärder för
att förhindra spridning av smittsamma djursjukdomar.

Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1
juli 1995.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
motionen.

Till betänkandet har fogats en reservation.

Propositionen

Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition
1994/95:175 att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om EG:s förordning om ekologiskt framställda produkter,
2. lag om ändring i lagen (1992:1683) om provtagning på djur,
m.m.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sveriges medlemskap i EU innebär att EG:s förordning om
ekologiskt framställda produkter blir direkt tillämplig i
landet. För att EG:s politik på området skall kunna verkställas
i Sverige föreslås i propositionen en ny lag som kompletterar
EG-förordningen.

I lagen finns bestämmelser om tillsyn, straff och
överklagande.

I propositionen föreslås också ändringar i lagen (1992:1683)
om provtagning på djur, m.m. Ändringarna innebär att lagens
tillämpningsområde vidgas till att avse även åtgärder för att
hindra spridning av smittsamma djursjukdomar. Genom en ny
bestämmelse i lagen införs ett bemyndigande som ger stöd för
föreskrifter eller beslut i enskilda fall om avlivning av djur,
isolering av djur eller andra begränsningar i hanteringen av
djur för att hindra spridning av andra smittsamma djursjukdomar
än epizootiska sjukdomar och salmonella. Vidare skall en
myndighet för sådana åtgärder ges rätt till tillträde till bl.a.
djurstallar, och djurägaren skall vara skyldig att bistå med
hjälp och upplysningar. En ändring görs också som innebär att
överklagande skall ske till länsrätten i stället för till
kammarrätten.

Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1
juli 1995.

Lagrådet har avgett yttrande över förslaget till lag om EG:s
förordning om ekologiskt framställda produkter, m.m.

Lagförslagen fogas som bilaga till detta betänkande.

Motionen

1994/95:Jo30 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att utforma den framtida
kontrollen på ett sådant sätt att KRAV och Demeterförbundet kan
fortsätta sin verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att samordna kontrollinsatserna
för att minimera byråkratin.

Utskottet

Inledning

Den del av lagstiftningen som har anknytning till den
gemensamma jordbrukspolitiken har i huvudsak beslutats på
grundval av riksdagens beslut om vissa livsmedelspolitiska
åtgärder vid ett medlemskap i den europeiska unionen (prop.
1994/95:75, bet. JoU7, rskr. 1994/95:126). EG:s lagstiftning
gällande jordbruket och fisket utgörs till övervägande delen av
förordningar som i och med medlemskapet blir direkt tillämpliga
i landet. Den inför medlemskapet beslutade lagstiftningen har
därför begränsats till att gälla regler som kompletterar
EG-förordningarna.

Inom jordbrukets område finns emellertid EG-förordningar som
omfattades redan av EES-avtalet. För att införliva dessa
förordningar i svensk rätt har det före medlemskapet krävts
lagstiftning som kompletterar förordningarna. Till dessa
förordningar hör rådets förordning (EEG) nr 2092/91 av den 24
juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och
livsmedel (EG:s förordning om ekologiskt framställda produkter).
Genom medlemskapet blev den nämnda förordningen direkt
tillämplig i Sverige. Den inkorporering som tidigare skett
behöver därför ersättas med en kompletterande lagstiftning
liknande den som redan beslutats i fråga om jordbruket och
fisket.

Ändringarna i lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m.
syftar till att behålla ett fortsatt gott djurhälsoläge i
Sverige och möjliggöra sådana bekämpningsprogram för smittsamma
djursjukdomar som fordras för att uppfylla EG:s krav för s.k.
tilläggsgarantier.

I lagstiftningsärendet har synpunkter inhämtats från bl.a.
Statens jordbruksverk, Statens livsmedelsverk och
Konsumentverket. Synpunkter har också inhämtats från de
organisationer som i dag svarar för kontrollen av ekologisk
odling i Sverige, nämligen Kontrollföreningen för ekologisk
odling (KRAV) och Svenska Demeterförbundet samt från Ekologiska
Lantbrukarna.

Kompletterande lagstiftning till EG:s förordning om ekologiskt
framställda produkter

Propositionen

Sveriges medlemskap i EU innebär att EG:s förordning om
ekologiskt framställda produkter blir direkt tillämplig i
Sverige. För att EG:s politik på området skall kunna verkställas
införs en lag som kompletterar förordningen.

I den föreslagna nya lagen bemyndigas regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer att i fråga om EG:s
förordning om ekologiskt framställda produkter, i den
utsträckning förordningen tillåter det, meddela kompletterande
föreskrifter.

Det skall vara möjligt att överlämna till ett enskilt
kontrollorgan att utöva tillsyn över efterlevnaden av EG:s
förordning om ekologiskt framställda produkter.
Tillsynsmyndigheterna och ett enskilt kontrollorgan skall
1. ha rätt till tillträde till områden, lokaler och andra
utrymmen som används i samband med hantering av
jordbruksprodukter och livsmedel,
2. ha rätt att få de upplysningar och handlingar som behövs
för tillsynen,
3. kunna ta ut avgift för tillsynen.

De myndigheter som utövar tillsyn skall få meddela de
föreskrifter som behövs för att reglerna i EG:s förordning, i
lagen och i föreskrifter meddelade med stöd av lagen skall
följas. Ett föreläggande eller förbud skall kunna kombineras med
vite.

En leverantör som överträder ett med stöd av EG-förordningen
meddelat förbud att marknadsföra sina produkter som ekologiskt
odlade skall kunna straffas med böter.

Motionen

I motion 1994/95:Jo30 yrkande 1 (mp) framhålls att kontrollen
och märkningen av alternativodlade produkter har skötts mycket
förtjänstfullt av KRAV och Svenska Demeterförbundet. Det är
därför viktigt att den framtida kontrollen utformas på ett
sådant sätt att dessa organisationer kan fortsätta sin
verksamhet. Enligt yrkande 2 är det väsentligt att samordna de
kontrollinsatser som krävs till följd av medlemskapet i EU så
att byråkratin minimeras.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. I
EG-förordningen anges de krav som skall vara uppfyllda för att
produkter skall få marknadsföras som ekologiskt framställda. I
förordningen finns också bestämmelser om vilken omfattning
kontrollen skall ha. Bestämmelserna för ekologisk produktion och
kontrollbestämmelserna har karaktären av minimikrav. Det finns
följaktligen inte något hinder mot nationella regler som
föreskriver strängare produktionsbestämmelser eller en mera
frekvent eller på andra sätt mer långtgående kontroll. I Sverige
finns nationella bestämmelser på området bara i fråga om
produkter avsedda för export. Den som odlar eller på annat sätt
framställer ekologiska produkter har emellertid frivilligt
kunnat underkasta sig regler för verksamheten. För dessa regler
har KRAV och Svenska Demeterförbundet svarat. I fortsättningen
kommer all produktion och handel med ekologiska produkter att
vara underkastad bestämmelserna i EG-förordningen. Ingenting
hindrar dock att näringsidkare som producerar eller på annat
sätt hanterar ekologiska produkter och uppfyller de krav som
EG-förordningen ställer därutöver frivilligt följer t.ex. KRAV:s
eller Demeterförbundets regler. Det är även möjligt att överlåta
tillsynen över efterlevnaden av förordningen till ett enskilt
kontrollorgan. I regeringens förslag nämns bl.a. KRAV och
Demeterförbundet som möjliga kontrollinstanser.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det bör vara
till fördel för ett effektivt kontrollsystem att ta till vara
den erfarenhet och de kunskaper som finns hos de nuvarande
kontrollorganisationerna. Utskottet anser det inte nödvändigt
att riksdagen härutöver gör något uttalande i enlighet med
motion Jo30 yrkande 1.

I motion Jo30 yrkande 2 framhålls vikten av att samordna
kontrollinsatserna för att minimera byråkratin. Det
föreliggande lagförslaget innebär att samhällsresurser tas i
anspråk för tillsyn och viss ärendehantering hos domstolar och
andra myndigheter. Tillsynen förutsätts bli finansierad genom
avgifter. Statens kostnader kommer följaktligen närmast att avse
ärenden i form av överklaganden. Riksdagen har tidigare uttalat
att ett medlemskap i Europeiska unionen inte sammantaget får öka
de administrativa kostnaderna för statsförvaltningen (prop.
1994/95:19, bet. 1994/95:UU5, rskr. 65), och utskottet är inte
berett att nu föreslå ytterligare uttalanden i frågan. Yrkande 2
i motion Jo30 får anses i huvudsak tillgodosett med det anförda
och bör avslås.

Förbättrat skydd mot smittsamma djursjukdomar

Propositionen

Bakgrunden till förslaget är att länder eller områden som är
fria från vissa smittsamma sjukdomar eller som har ett
obligatoriskt kontrollprogram för dessa sjukdomar kan efter
ansökan till EG-kommissionen beviljas tilläggsgarantier för
sjukdomarna. Tilläggsgarantierna innebär att landet, utöver de
generella krav på sjukdomsfrihet som ställs inom EU, kan ställa
ytterligare krav för att säkerställa att de djur som förs in i
landet är fria från den sjukdom som tilläggsgarantin avser.
Landet erhåller därmed ett ökat skydd mot sjukdomarna i fråga.
Detsamma gäller i de fall landet av EG-kommissionen givits
status som sjukdomsfritt område beträffande viss djursjukdom.

För att ett land skall beviljas tilläggsgarantier krävs att
landet har både ett kontrollprogram och ett bekämpningsprogram
för aktuell sjukdom. Har ett land beviljats status som fritt
från viss djursjukdom krävs vidare hög beredskap för kontroll-
och bekämpningsåtgärder för att denna status inte skall upphöra
vid isolerade utbrott av sjukdom.

Bestämmelser om sådana kontroller finns i lagen (1992:1683) om
provtagning på djur, m.m. Lagens tillämpningsområde är för
närvarande emellertid begränsat till att avse kartläggning och
kontroll. Bestämmelser om bekämpning av epizootiska sjukdomar
och av salmonella finns i särskilda lagar. Däremot saknas i
Sverige tvingande bestämmelser om bekämpning av andra smittsamma
djursjukdomar. Utan sådana bestämmelser kan Sverige inte
beviljas de tilläggsgarantier som Sverige ansökt om. Lagens
tillämpningsområde bör därför vidgas för att avse även åtgärder
för att hindra spridning av smittsamma djursjukdomar.
Bestämmelser införs i lagen som ger stöd för föreskrifter eller
beslut i enskilda fall om avlivning av djur, isolering av djur
eller andra begränsningar i hantering av djur i syfte att hindra
spridning av smittsamma djursjukdomar. Myndighet ges rätt till
tillträde till bl.a. djurstallar för sådana åtgärder. Djurägaren
skall bistå med hjälp och upplysningar vid åtgärderna.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en utvidgning av
lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m. till att även
omfatta åtgärder för att hindra spridning av smittsamma
djursjukdomar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande EG:s förordning om ekologiskt framställda
produkter

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om EG:s
förordning om ekologiskt framställda produkter,

2. beträffande KRAV:s och Demeterförbundets
verksamhet, m.m.

att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo30,

res. (mp)

3. beträffande smittsamma djursjukdomar

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m.

Stockholm den 2 maj 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka
Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson
(s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s),
Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine
Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva
Björne (m), Lennart Brunander (c), Lennart Fremling (fp) och
Marianne Samuelsson (mp).

Reservation

KRAV:s och Demeterförbundets verksamhet, m.m. (mom. 2)

Marianne Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Utskottet instämmer" och slutar med "bör avslås" bort ha
följande lydelse:

Kontrollen och märkningen av alternativodlade produkter har
enligt utskottets mening skötts mycket förtjänstfullt av KRAV
och Demeter i Sverige. Förtroendet för organisationerna är
mycket stort hos konsumenterna, och märkningen har gjort det
enkelt att finna alternativt framtagna produkter. Det är därför
viktigt att den fortsatta verksamheten utformas på ett sätt som
inte försämrar möjligheterna för dessa organisationer att
fortsätta sitt arbete.

Jordbruket inom EU är omgärdat av bestämmelser och detaljerade
regler. Detta kräver en allt större byråkrati, vilket även
märkts i Sverige, t.ex. i samband med fördelningen av kvoter.

För den ekologiske producenten kan antalet kontrollinstanser
bli stort. I det föreliggande förslaget nämns Statens
jordbruksverk, Statens livsmedelsverk, Konsumentverket,
länsstyrelserna, kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder samt
KRAV och Demeterförbundet som möjliga kontrollinstanser.
Utskottet anser att det är väsentligt att Sverige även inom EU
arbetar för att effektivisera byråkratin och förenkla
kontrollen, särskilt med tanke på det statsfinansiella läget som
medför neddragningar både inom stat och kommun.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande KRAV:s och Demeterförbundets
verksamhet, m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo30 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Bilaga