Lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

Betänkande 1997/98:FöU9

Försvarsutskottets betänkande 1997/98:FÖU09

Lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan
• Innehållsförteckning

1997/98
FöU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1997/98:80 Lag om behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga samt lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100). Utskottet behandlar också en motion som väckts med anledning av
propositionen.
Utskottet föreslår att riksdagen antar de båda lagförslagen.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen bifaller motionen. Innebörden härav
är att regeringen i förordning skall medge att Totalförsvarets pliktverk ur
polisens register kan få uppgift om person som dömts för hets mot folkgrupp.
Totalförsvarets pliktverk har redan i dag denna rätt beträffande vissa andra
brott.
Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga skall i
huvudsak endast tillämpas i Totalförsvarets pliktverks verksamhet.
Lagen bygger på den nya personuppgiftslagen (1998:000). Den anger de
preciseringar och undantag från personuppgiftslagen som är motiverade med
hänsyn till behandlingen av personuppgifter om totalförsvarspliktiga och med
totalförsvarspliktiga jämställd personal.
Lagen reglerar, liksom personuppgiftslagen, all automatiserad behandling av
personuppgifter samt manuell behandling av personregister. Eftersom ADB-
registrering utgör en särskilt riskfylld hantering av uppgifterna, till men för
dem som registrerats, innehåller lagen särskilda bestämmelser för sådana
register. Det rör sig om bestämmelser om registerinnehåll, direktåtkomst och
sökmöjligheter m.m.
I lagen preciseras ändamålen med behandlingen av personuppgifter. Vidare
behandlar lagen frågan om rätten att behandla känsliga personuppgifter. Till
skydd för den enskildes personliga integritet finns i lagen en uppräkning av
vilka personer som får registreras i det automatiska registret över
totalförsvarspliktiga och vilka uppgifter som får antecknas om dem i registret.
Sålunda får andra känsliga personuppgifter än sådana som rör hälsa och religiös
övertygelse inte antecknas. Uppgifter om religiös övertygelse får antecknas
endast om den registrerade lämnat sitt uttryckliga samtycke till
registreringen. I syfte att skydda den enskildes integritet innehåller lagen
också begränsningar av sökbegrepp och direktåtkomst till registret för andra än
Totalförsvarets pliktverk. Vidare finns bestämmelser om gallring av
personuppgifter.
Lagen innehåller i övrigt en erinran om sekretesslagens (1980:100)
bestämmelser samt en bestämmelse som innebär viss inskränkning i
Datainspektionens befogenheter vid den tillsyn som inspektionen skall göra
enligt personuppgiftslagen. Vidare innehåller lagen föreskrifter om
tillämpningen av personuppgiftslagens bestämmelser om rättelse m.m. av
personuppgifter och om skadestånd.

Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga, liksom
ändringen av sekretesslagen (1980:100), föreslås träda i kraft den 24 oktober
1998.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen antar regeringens förslag
till
1. lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga,
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Motionen
1997/98:Fö9 av Annika Nordgren (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att dom för hets mot folkgrupp
bör ingå i det utdrag ur Rikspolisstyrelsens register som Totalförsvarets
pliktverk får ta del av.

Utskottet

Bakgrund
Regeringen redogör i propositionen för ärendet och framhåller bl.a. följande.

EG-direktivet om behandling av personuppgifter
I oktober 1995 antogs inom EU ett direktiv om skydd för enskilda personer med
hänsyn till behandlingen av personuppgifter och det fria flödet av sådana
uppgifter (Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG), fortsättningsvis
benämnt EG-direktivet.
EG-direktivet utgör en precisering av Europarådets dataskyddskonvention. Det
syftar till att skapa ett gemensamt högt integritetsskydd för att möjliggöra
ett fritt flöde av personuppgifter medlemsländerna emellan.
EG-direktivet gäller för uppgifter som helt eller delvis företas på
automatisk väg. Direktivet omfattar också icke automatiserad behandling av
person-uppgifter men då endast om uppgifterna är tillgängliga för sökning och
sammanställning enligt särskilda kriterier.
Direktivet gäller endast behandling av personuppgifter som omfattas av
gemenskapsrätten. I direktivet anges uttryckligen att det inte gäller
behandling av personuppgifter som rör allmän säkerhet, försvar, statens
säkerhet och statens verksamhet på straffrättens område.
Medlemsstaterna är skyldiga att anpassa sin nationella lagstiftning till
direktivet senast den 24 oktober 1998.

Ny personuppgiftslag
Riksdagen har nyligen beslutat en ny personuppgiftslag (prop. 1997/98:44, bet.
1997/98:KU18, rskr. 1997/98:180). Personuppgiftslagen ersätter den nuvarande
datalagen (1973:289) och genomför det tidigare nämnda EG-direktivet.
Personuppgiftslagen följer i huvudsak EG-direktivets text och disposition.
EG-direktivet gäller som nyss sagts inte behandling av personuppgifter som inte
omfattas av gemenskapsrätten. Direktivet är därmed t.ex. inte tillämpligt på
behandlingar som utförs för försvarsändamål.
Personuppgiftslagen är generellt utformad och gäller till sin lydelse i
princip för all automatiserad behandling av personuppgifter. Den gäller också
för manuell behandling med undantag för rent privat hantering.
Personuppgiftslagen innehåller emellertid en föreskrift (2 §) om att
bestämmelser i lag eller förordning som avviker från lagen skall gälla.
Bestämmelserna i person-uppgiftslagen tillämpas inte heller om det skulle
strida mot bestämmelserna för tryck- och yttrandefriheten.
Personuppgiftslagen anger under vilka förutsättningar behandling av
personuppgifter är tillåten och vad den som behandlar uppgifterna skall iaktta.
Behandling av personuppgifter får endast ske när den enskilde lämnat sitt
samtycke eller när behandlingen är nödvändig för vissa uppräknade ändamål,
t.ex. för att en arbetsuppgift av allmänt intresse skall kunna utföras (10 §).
Behandling av vissa uppgifter är förbjuden (13 §). I personuppgiftslagen kallas
de för känsliga personuppgifter. Det rör sig t.ex. om uppgifter som avslöjar
religiös eller filosofisk övertygelse eller som rör hälsa eller sexualliv. Från
förbudet mot behandling av sådana uppgifter finns en rad undantag. Behandling
är t.ex. tillåten om den enskilde samtycker, eller om behandlingen är nödvändig
för hälso- och sjukvård eller för forsknings- och statistikändamål (14-20 §§).
Vidare finns bestämmelser om att uppgifter om lagöverträdelser som innefattar
brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel och administrativa
frihetsberövanden endast får behandlas av myndigheter, om inte regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer föreskriver annat (21 §), samt om att
personnummer bara får behandlas om det är klart motiverat av vissa skäl (22 §).
När uppgifter behandlas får detta i princip endast ske för de ändamål för
vilka uppgifterna samlades in och endast nödvändig behandling tillåts (9 §).
Behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserade skall
enligt huvudregeln skriftligen anmälas till Datainspektionen (36 § första
stycket).
Vid sin tillsyn har Datainspektionen i princip samma befogenheter som den har
enligt datalagen i dag, dvs. rätt att få del av handlingar, tillträde till
lokaler m.m. (43 §).
Personuppgiftslagen innehåller alla grundläggande regler, principer och
undantagsmöjligheter som gäller behandling av personuppgifter.

Ärendet och dess beredning
Regeringen anmäler att chefen för Försvarsdepartementet med stöd av regeringens
bemyndigande i april 1996 tillkallade en särskild utredare. Denne skulle utreda
och lägga fram förslag om den författningsreglering av personregister som
behövs för verksamheten inom Totalförsvarets pliktverk (dir. 1996:14).
Utredaren redovisade i juni 1997 betänkandet Behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga (SOU 1997:101). En sammanfattning av betänkandet och
utredningens lagförslag ingår i propositionen som bilaga 1 respektive bilaga 2.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns
i propositionens bilaga 3. Remissyttranden finns tillgängliga i
regeringskansliet (dnr Fo97/1609/RS).
De lagförslag som regeringen har överlämnat till Lagrådet för yttrande finns
i den till propositionen fogade bilagan 4. Regeringen har i propositionen följt
Lagrådets förslag.

Totalförsvaret och dess personal
Regeringen redogör i propositionen för begreppet totalförsvar, totalförsvarets
uppgifter och för beredskapshöjningar i enlighet med lagen (1992:1403) om höjd
beredskap.
Regeringen redogör vidare för totalförsvarspliktens innebörd och omfattning i
enlighet med lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
Förutsättningarna för mäns mönstring och kvinnors antagningsprövning
beskrivs. Ansvaret för mönstring och antagningsprövning åvilar Totalförsvarets
pliktverk.
Lagen om totalförsvarsplikt reglerar bl.a. den information som behövs vid
mönstring och antagningsprövning. Lagen stadgar sålunda att kommuner, landsting
och enskilda vårdinrättningar skall lämna erforderliga uppgifter till
Totalförsvarets pliktverk om en totalförsvarspliktigs hälsotillstånd och
personliga förhållanden i övrigt för att kunna bedöma hans eller hennes
förutsättningar för att fullgöra värnplikt eller civilplikt.
Förordningen om totalförsvarsplikt innehåller en uppräkning av myndigheter
och andra som är skyldiga att lämna uppgifter till Totalförsvarets pliktverk,
exempelvis Riksskatteverket, Kriminalvårdsstyrelsen, Socialstyrelsen och
Rikspolisstyrelsen.
Regeringen anger vidare att det vid inskrivningen med stöd av värnplikt eller
civilplikt skall bestämmas bl.a. vilken befattning eller befattningsgrupp som
vederbörande skall placeras i, tid och plats för grundutbildningen och
utbildningens längd.
Efter avslutad grundutbildning skall den som förvärvat tillräckliga kunskaper
och färdigheter för en krigsuppgift krigsplaceras i en befattning eller i en
viss verksamhet som han eller hon är lämplig för. Den som inte krigsplaceras
får i stället skrivas in för civilplikt utan grundutbildning eller med en
grundutbildning som inte överstiger 60 dagar. Beslut om krigsplacering fattas
av Totalförsvarets pliktverk efter framställning från statliga myndigheter,
kommuner, landsting, kyrkliga kommuner, bolag, föreningar, samfälligheter eller
andra enskilda. En totalförsvarspliktigs krigsplacering kan komma att ändras
flera gånger under den tid han eller hon omfattas av totalförsvarsplikten.

Totalförsvarets pliktverk och dess verksamhet
Regeringen beskriver i propositionen Totalförsvarets pliktverks uppgifter.
Totalförsvarets pliktverk svarar sålunda för att mönstra, skriva in och
krigsplacera totalförsvarspliktiga. Verket svarar också för att myndigheter och
andra som har bemanningsansvar inom totalförsvaret får stöd och service i
frågor som rör bemanning med totalförsvarspliktiga som skrivs in för värnplikt
eller civilplikt liksom i fråga om totalförsvarspliktigas tjänstgöring. I denna
del är verkets uppgifter till stor del beroende på överenskommelser med de
bemanningsansvariga. Bemanningsansvar innebär skyldighet att se till att
krigsorganisationen är uppfylld med personal som kan lösa tilldelade uppgifter
under höjd beredskap. Regeringen framhåller att samarbetet mellan
Totalförsvarets pliktverk och övriga myndigheter och organ inom totalförsvaret
är omfattande.
Arbetet vid Totalförsvarets pliktverk med att mönstra, skriva in,
krigsplacera och vid olika tillfällen redovisa totalförsvarets personal
förutsätter att verket ständigt har en ordnad och aktuell information om
berörda personer. Verket behöver därför föra ett relativt omfattande
personregister. Uppgifterna om de totalförsvarspliktiga samlas sedan juni 1997
i ett ADB-baserat register kallat Totalförsvarets pliktverks informationssystem
(PLIS). Registret drivs med tillstånd av Datainspektionen.
Eftersom totalförsvarsplikten omfattar en mycket stor del av befolkningen
kommer PLIS att vara ett av landets största personregister. Mängden uppgifter
om varje person blir också betydande. Registret kommer sålunda att innehålla
information om namn, ålder och adress etc. Eftersom det skall utgöra underlag
för olika lämplighetsbedömningar kommer det också att innehålla material från
undersökningar och prov, liksom uppgifter från hälso- och sjukvårdsmyndigheter
m.fl. Registret är därmed känsligt ur integritetssynpunkt.
Socialstyrelsen är enligt beredskapsförordningen funktionsansvarig myndighet
för hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har därför, i enlighet med ett
regeringsuppdrag som gavs år 1988, upprättat ett register över hälso- och
sjukvårdspersonal (Integer). Registret är ett personalförsörjningsregister för
krig och innehåller uppgifter om läkare, tandläkare, sjuksköterskor,
operations-, röntgen- och laboratorieassistenter, undersköterskor,
sjukvårdsbiträden, barnsköterskor, medicintekniker, drifttekniker,
arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer och sjukgymnaster.
Regeringen uppdrog åt Socialstyrelsen att träffa överenskommelse med
Totalförsvarets pliktverk om driften av registret. Enligt den överenskommelse
som sedermera träffats har (Integer) överförts till PLIS och utgör numera en
integrerad del av detta system.

Allmänna utgångspunkter

Regeringen

När det gäller hanteringen av personuppgifter i Totalförsvarets pliktverks
verksamhet bedömer regeringen att en reglering bör anpassas till bestämmelserna
i personuppgiftslagen. Regleringen skall kunna fungera i samspel med
bestämmelserna i personuppgiftslagen. Regeringens förslag utgår sålunda från
person-uppgiftslagens tillämpningsområde, begrepp och terminologi.
Bestämmelser om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga bör
enligt regeringen i huvudsak ges i lag. Bestämmelserna bör utformas med
utgångspunkt från personuppgiftslagen och ange erforderliga undantag och
preciseringar i förhållande till denna.
Regeringen bedömer vidare att det i lagen bör finnas särskilda bestämmelser
som reglerar Totalförsvarets pliktverks personregister om totalförsvarspliktiga
som förs med hjälp av automatiserad behandling för de ändamål som anges i
lagen.
Registret över totalförsvarspliktiga kommer enligt regeringen att bli ett av
landets största personregister. Det kommer att innehålla många uppgifter av
känslig karaktär. Användningen av datorteknik underlättar spridningen av
uppgifter som alltså i betydande omfattning kan vara känsliga. Andra krav måste
därför ställas på säkerheten vid Totalförsvarets pliktverks automatiserade
lagring och överföring av uppgifter än vid helt manuell hantering. Enligt
regeringen är det därför befogat att reglera
* registerinnehåll,
* direktåtkomst,
* begränsningar av sökbegrepp och
* uppgiftslämnande på ADB-medium.
Regeringen anför att den i propositionen (1997/98:44) om Personuppgiftslag
noggrant redogjort för förutsättningarna att delegera normgivningsmakt till
regeringen. Samma resonemang som där förs sägs vara tillämpligt för
registrering av totalförsvarspliktiga.
En av nyheterna med den nya personuppgiftslagen, anför regeringen, är att den
reglerar hanteringen av personuppgifter och inte sättet att lagra dem. Namnet
på den nu föreslagna lagen bör såväl anknyta till detta nya synsätt som ge en
beskrivning av lagens huvudsakliga innehåll. Lagen bör därför, enligt
regeringen, benämnas lagen om behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga.

Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot de allmänna utgångspunkter som regeringen
anger. Med hänsyn till att registret över totalförsvarspliktiga kommer att bli
mycket omfattande och innehålla känsliga uppgifter är det sålunda motiverat att
lagreglera hanteringen av personuppgifter i Totalförsvarets pliktverks
verksamhet. En sådan reglering bör, som regeringen anger, utgå från person-
uppgiftslagens tillämpningsområde, begrepp och terminologi. Regleringen bör
precisera personuppgiftslagens bestämmelser och, där det är motiverat, ange
undantag från dessa.

Lagens tillämpningsområde

Regeringen

Reglerna skall gälla sådan behandling av personuppgifter som avses i
personuppgiftslagen
Personuppgiftslagens 3 § definierar begreppet behandling av personuppgifter.
Enligt definitionen avses varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i
fråga om personuppgifter, såväl på automatisk väg som manuellt, t.ex.
insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring,
återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning
eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning,
blockering, utplåning eller förstöring.
Jämfört med gällande ordning enligt datalagen innebär den nya person-
uppgiftslagen att även annan behandling av personuppgifter än registrering med
hjälp av ADB blir reglerad och kringgärdad av bestämmelser om integritetsskydd.
Enligt regeringen är ändringen påkallad bl.a. med hänsyn till den tekniska
utvecklingen. Denna har medfört att uppgifter kan behandlas med automatik i
mycket stor utsträckning och på ett sätt som innebär risker för
integritetsintrång, utan att uppgifterna för den skull behöver ingå i ett
register.
Regeringen föreslår därför att lagen om behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga - i likhet med personuppgiftslagen - skall gälla för
sådan behandling som är helt eller delvis automatiserad. Den skall också gälla
för annan behandling om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en
strukturerad samling av personuppgifter vilka är tillgängliga för sökning eller
sammanställning enligt särskilda kriterier.

Reglerna skall avse behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga m.m.
Regeringen anför att skyldigheten att tjänstgöra i fredstid, och även i vissa
fall vid höjd beredskap, för en stor del av totalförsvarets personal grundas på
andra omständigheter än värnplikt och civilplikt. Detta gäller anställd
personal vid Försvarsmakten, arbetstagare som är ianspråktagna av sina
arbetsgivare för uppgifter vid höjd beredskap, medlemmar i
frivilligorganisationer och vissa personer med begränsade uppgifter, t.ex.
enligt förfogandelagstiftningen. De sist nämnda sägs inte vara ?personal? i
egentlig mening men de har uppgifter att lösa vid höjd beredskap och ibland
tidigare. Härtill kommer hälso- och sjukvårdspersonalen som Totalförsvarets
pliktverk, enligt överenskommelse med Socialstyrelsen, skall hålla ett
personalförsörjningsregister över. Verkets arbetsuppgifter förutsätter sålunda
en möjlighet att behandla personuppgifter om all personal inom totalförsvaret,
dvs. såväl pliktpersonal som personal vars skyldighet att tjänstgöra grundar
sig på annat än totalförsvarsplikt. För att få ett effektivt system för
redovisning av totalförsvarets personal är det, enligt regeringen, nödvändigt
att kunna ta fram uppgifter ur de olika personalkategorierna i ett sammanhang.
Mot bakgrund härav föreslår regeringen att lagens tillämpningsområde bör
omfatta behandlingen av personuppgifter om all personal i totalförsvaret. En
begränsning finns dock. Det skall vara fråga personer som har uppgifter vid
höjd beredskap.
I lagförslaget förutsätts vidare att lagen skall tillämpas i Totalförsvarets
pliktverks verksamhet. I de fall där det anges särskilt, skall lagen gälla även
i verksamhet som bedrivs av annan än Totalförsvarets pliktverk.

Tillämpningsområdet skall knytas till ändamålen med behandlingen
Enligt förslaget till personuppgiftslag skall ändamålen med behandlingen av
personuppgifter vara uttryckligt angivna när uppgifterna samlas in. Uppgifterna
får därefter - enligt huvudregeln - inte behandlas för något härmed oförenligt
ändamål. De sålunda angivna ändamålen utgör därmed en gräns för hur uppgifterna
får behandlas.
Regeringen anser därför att en bestämmelse som anger ändamålen är central och
viktig vid den nu aktuella författningsregleringen av behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Regleringen bör dock inte utformas så
att den hindrar Totalförsvarets pliktverk att behandla personuppgifter för
andra ändamål.

Utskottets överväganden
Regeringen behandlar i detta avsnitt den föreslagna lagens tillämpningsområde.
Utskottet anser att ett utvidgat integritetsskydd i enlighet med
personuppgiftslagen även bör gälla hanteringen av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga. I enlighet med vad regeringen föreslår bör det i en lag
om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga finnas en föreskrift
som tydligt anger att lagen gäller helt eller delvis automatiserad behandling.
Den bör också gälla annan behandling, om uppgifterna är strukturerade och
tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.
Utskottet delar regeringens bedömning att Totalförsvarets pliktverks
arbetsuppgifter förutsätter en möjlighet att behandla personuppgifter om all
personal i totalförsvaret. Lagens tillämpningsområde bör således, som
regeringen föreslår, omfatta all totalförsvarspersonal och Totalförsvarets
pliktverks verksamhet. Om det anges särskilt, bör även verksamhet vid annan
myndighet omfattas av lagen.
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att tillämpningsområdet för den nu
aktuella lagregleringen skall knytas till ändamålet med behandlingen av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga.
Utskottet föreslår att riksdagen antar lagförslaget i berörd del.

Avvikelser och preciseringar i förhållande till bestämmelserna i
personuppgiftslagen

Regeringen

Ändamålen med behandlingen

Regeringen hänvisar till att personuppgiftslagen i 10 § anger villkoren för när
behandling av personuppgifter är tillåten. Bl.a. sätter ändamålen med
behandlingen gränser för hur uppgifterna får behandlas sedan de samlats in.
Totalförsvarets pliktverk får i sin verksamhet personuppgifter från flera
myndigheter och andra organ som samlat in uppgifterna för helt andra ändamål än
dem som verket skall använda uppgifterna för. För att uppfylla per-
sonuppgiftslagens krav måste därför ändamålen med verkets behandling
preciseras.
Regeringen föreslår att ändamålen med Totalförsvarets pliktverks behandling
av personuppgifter om totalförsvarspliktiga formuleras med utgångspunkt i
arbetsuppgifter och åligganden enligt följande. Lagen skall sålunda vara
tillämplig när ändamålen med behandlingen är
* att ta fram underlag för beslut om inskrivning, krigsplacering eller annat
ianspråktagande av personal till totalförsvaret,
* att redovisa personal med uppgifter inom totalförsvaret,
* att säkerställa att den registrerade fortlöpande erhåller ändamålsenlig
utbildning och lämplig placering inom totalförsvaret,
* att tillse att den registrerade fullgör sina skyldigheter i enlighet med
totalförsvarsplikten,
* att tillgodose den registrerades rättigheter och trygghet i hans eller
hennes egenskap av totalförsvarspliktig samt
* att planera, följa upp och utvärdera den verksamhet som nu nämnts.

Vilka personuppgifter skall få behandlas?
Regeringen bedömer att Totalförsvarets pliktverk för att kunna fullgöra ålagda
uppgifter på ett tillfredsställande sätt behöver behandla såväl personnummer
som känsliga uppgifter, som uppgifter om lagöverträdelser m.m. Samtidigt är det
väsentligt att den enskildes intresse tas till vara på ett godtagbart sätt.
Regeringen anser att de villkor personuppgiftslagen ställer för att
personnummer skall få behandlas är uppfylld i Totalförsvarets pliktverks
verksamhet.
Regeringen anser vidare att Totalförsvarets pliktverk i stor utsträckning
behöver kunna behandla uppgifter om den enskildes hälsa. Resultaten från de
medicinska och psykologiska undersökningar som föregår beslut om inskrivning av
den totalförsvarspliktige utgör nämligen det viktigaste underlaget för att
bedöma vederbörandes tjänstbarhet.
Regeringens lagförslag innebär att Totalförsvarets pliktverk får behandla
känsliga personuppgifter om det är nödvändigt för något av de i lagen angivna
ändamålen. Som regeringen återkommer till föreslås emellertid ett förbud om
anteckning av andra känsliga personuppgifter än hälsa och religiös övertygelse
i ett automatiserat register över totalförsvarspliktiga. När det gäller
religiös övertygelse får sådan endast antecknas om den registrerade lämnat sitt
uttryckliga samtycke till registreringen.
Även de myndigheter och andra som kan utföra mindre omfattande utredningar om
de totalförsvarspliktigas förhållanden enligt lagen om totalförsvarsplikt, får
behandla känsliga personuppgifter om uppgifterna behövs i sådan
utredningsverksamhet.
I övrigt bedömer regeringen att inga avvikelser behövs från
personuppgiftslagens bestämmelser om vilka personuppgifter som får behandlas.

Skydd för uppgifterna
Enligt 31 § personuppgiftslagen skall den personuppgiftsansvarige, dvs. i detta
fall Totalförsvarets pliktverk, vidta lämpliga tekniska och organisatoriska
åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas.
Regeringen bedömer att personuppgiftslagens allmänna bestämmelser om
skyddsåtgärder bör gälla även vid behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga. Detsamma bör gälla för nämnda lags bestämmelse om att
Datainspektionen kan meddela närmare skyddsföreskrifter. Ytterligare
föreskrifter i lag eller förordning om skydd för uppgifterna anser inte
regeringen vara påkallade.

Information till den registrerade och rättelse av felaktigt behandlade
uppgifter
Personuppgiftslagen innehåller bestämmelser (23-27 §§) om vilken information
som den registrerade har rätt till då personuppgifter om honom eller henne
behandlas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, för
närvarande Datainspektionen, får enligt 50 § personuppgiftslagen ge närmare
föreskrifter om vilken information som skall lämnas till den registrerade och
hur detta skall gå till.
Regeringen bedömer att personuppgiftslagens bestämmelser om den
personuppgiftsansvariges informationsplikt är tillräckliga. Enligt regeringen
behövs således inte några ytterligare föreskrifter för Pliktverkets behandling
av personuppgifter om totalförsvarspliktiga i detta avseende.
Enligt 28 § personuppgiftslagen är den personuppgiftsansvarige skyldig att på
begäran av den registrerade rätta, blockera eller utplåna sådana person-
uppgifter som inte har behandlats i enlighet med lagen eller föreskrifter som
utfärdats med stöd av denna. Uppgifter som behandlats i strid mot andra
författningar omfattas sålunda inte.
Regeringen anser att den registrerade bör ha samma möjlighet att få per-
sonuppgifter rättade, oavsett vilken registerförfattning som behandlingen
strider mot. För att detta skall bli möjligt krävs att det i lagen om
behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga tas in en bestämmelse om
att person-uppgiftslagens regler i denna del även gäller då uppgifterna har
behandlats i strid med personuppgiftslagen eller på denna baserade
föreskrifter.
Regeringen föreslår därför att personuppgiftslagens bestämmelser om den
personuppgiftsansvariges skyldighet att på begäran av den registrerade rätta,
blockera eller utplåna personuppgifter skall gälla även då personuppgifter
behandlats i strid med lagen om personuppgifter om totalförsvarspliktiga eller
föreskrifter som har utfärdats med stöd av den lagen. Även tredje man som fått
uppgifterna skall underrättas om de åtgärder som vidtagits.

Ansvaret för behandlingen
Regeringen föreslår att Totalförsvarets pliktverk skall vara
personuppgiftsansvarig för de behandlingar av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga som verket utför.
De myndigheter och andra som lämnar uppgifter till Totalförsvarets pliktverk
ansvarar för behandlingen till dess att uppgiften är överlämnad. På samma sätt
är organ inom totalförsvaret som får uppgifter från Totalförsvarets pliktverk
ansvariga för sin behandling från det att de tagit emot uppgiften.
Totalförsvarets pliktverk skall således inte ansvara för behandling av
personuppgifter som utförs av någon annan.

Anmälan och tillsyn
Regeringen föreslår att Totalförsvarets pliktverks behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga skall vara underkastad
Datainspektionens tillsyn.
Datainspektionens rättigheter enligt den gällande datalagen är i stort sett
desamma som ges i personuppgiftslagen.
Totalförsvarets pliktverks registrering och övrig behandling av person-
uppgifter för totalförsvarspliktiga anser regeringen vara nödvändig för att
totalförsvarets personalförsörjning skall klaras. Regeringen anser det därför
inte rimligt att Datainspektionen skall ha möjlighet att förbjuda behandling av
personuppgifter i en statlig verksamhet av sådan vikt, även om inspektionen
skulle finna att uppgifterna behandlades på ett olagligt sätt. Regeringen
föreslår därför en undantagsbestämmelse med det innehållet i lagen om
personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

Utskottets överväganden
I avsnittet behandlar regeringen vilka avvikelser och preciseringar som behöver
göras i förhållande till personuppgiftslagen (1998:000).
För att uppfylla personupppgiftslagens krav måste ändamålen med
Totalförsvarets pliktverks behandling av personuppgifter preciseras. Utskottet
har ingen erinran mot regeringens precisering av ändamålen med behandlingen.
Det är uppenbart att Totalförsvarets pliktverk, och i mer begränsad
omfattning andra totalförsvarsmyndigheter, har behov av att registrera och
behandla känsliga personuppgifter. Utskottet anser, i likhet med regeringen,
att det då är väsentligt att den enskildes intressen tas till vara på ett
godtagbart sätt. I regeringens lagförslag preciseras i 8-11 §§ vilka
personuppgifter om totalförsvarspliktiga som skall få registreras och
behandlas. Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört i denna del.
Enligt 28 § personuppgiftslagen (1998:000) är den personuppgiftsansvarige
skyldig att på begäran av den registrerade rätta, blockera eller utplåna
personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med lagen eller på denna
baserade föreskrifter. I regeringens förslag till lag om behandling av person-
uppgifter för totalförsvarspliktiga har därför infogats (18 §) en bestämmelse
om att personuppgiftslagens regler i denna del skall gälla. Utskottet godtar
vad regeringen föreslagit om information och rättelse av felaktigt behandlade
uppgifter.
Regeringen föreslår (7 § i lagförslaget) att Totalförsvarets pliktverk skall
vara personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga som verket utför. Regeringen föreslår vidare (17 §) att
behandlingen skall vara underkastad Datainspektionens tillsyn. Utskottet har
ingen erinran mot regeringens förslag i dessa delar och förordar att riksdagen
antar berörda delar av lagförslaget.

Automatiserat register över totalförsvarspliktiga som förs av Totalförsvarets
pliktverk

Regeringen

Registerinnehåll
Regeringen föreslår att det i lagen om behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga preciseras vilka uppgifter - eller kategorier av
uppgifter - som får förekomma i automatiserat register över
totalförsvarspliktiga. Registret bör sålunda begränsas till att innehålla
uppgifter om personer som på ett eller annat sätt är tagna i anspråk för
totalförsvarets räkning. Enligt regeringens bedömning är detta tillräckligt för
att Totalförsvarets pliktverk skall kunna utföra sina huvudsakliga
arbetsuppgifter, nämligen att mönstra, skriva in och krigsplacera
totalförsvarspliktiga samt att redovisa totalförsvarets personal.
Mot bakgrund härav anser regeringen att personuppgifter får antecknas i
automatiserat register över totalförsvarspliktiga endast beträffande den som
* är eller har varit aktuell för mönstring eller motsvarande,
* har tagits i anspråk för totalförsvarets räkning genom avtal, beslut om
krigsplacering eller på annat sätt,
* skall utföra särskild uppgift vid höjd beredskap eller på grund av viss
kompetens är viktig för totalförsvaret.
Dessutom skall vissa uppgifter få antecknas om den som
* uppgetts som närstående av en redan registrerad,
* nämns bland uppgifter som åberopats av en registrerad,
* fattat beslut, handlagt ärende eller gjort journalanteckning om den
registrerade.
I den av regeringen föreslagna lagen anges i 13 punkter de olika slags per-
sonuppgifter som får förekomma i ett automatiserat register över
totalförsvarspliktiga, allt under förutsättning att Totalförsvarets pliktverk
behöver uppgifterna för sin verksamhet:
1. Uppgifter om personnummer, namn, adress, telefonnummer och
folkbokföringsort.
2. Uppgifter om hinder för mönstring eller annan utredning, för utbildning
eller för krigsplacering eller annat ianspråktagande av den registrerade för
totalförsvarets räkning.
3. Uppgifter om boende- och familjeförhållanden samt om den registrerades
försörjning, om uppgiften behövs för att Totalförsvarets pliktverk skall kunna
fullgöra sina åligganden i fråga om förmåner till totalförsvarspliktiga.
4. Uppgifter om utbildning, anställning, kunskaper, färdigheter, anlag och
intressen som har betydelse för bedömningen av den registrerades användbarhet
inom totalförsvaret.
5. Uppgifter om fysisk och psykisk hälsa och förmåga jämte de uppgifter som
ligger till grund för bedömningen i denna del.
6. Uppgift om den registrerade är svensk medborgare eller inte.
7. Uppgifter om utgången i mål om ansvar för brott mot totalförsvarsplikten.
8. Uppgifter om att den registrerade dömts till påföljd för brott som framgår
av uppgift i belastningsregistret som Totalförsvarets pliktverk fått del av.
9. Uppgifter om att den registrerade genomgått säkerhetsprövning enligt
säkerhetsskyddslagen (1996:627), för vilken säkerhetsklassprövningen skett samt
resultatet av denna.
10. Uppgifter om vad som bestämts vid inskrivning enligt lagen om
totalförsvarsplikt eller lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt
eller civilplikt med längre grundutbildning.
11. Uppgifter om krigsplacering, annat ianspråktagande av den registrerade
för totalförsvaret eller särskild uppgift som han eller hon skall utföra vid
höjd beredskap.
12. Uppgifter om tjänstgöring inom totalförsvaret samt betyg, vitsord,
förordnanden och utmärkelser som är att hänföra till denna.
13. Uppgifter om personliga förhållanden i övrigt som åberopas av den
registrerade, om det rör hans eller hennes tjänstgöring inom totalförsvaret.
Regeringen anger vidare att andra känsliga personuppgifter än sådana som rör
hälsa eller religiös övertygelse inte får antecknas i ett automatiserat
register över totalförsvarspliktiga. Uppgifter om religiös övertygelse får, som
tidigare nämnts, endast antecknas om den registrerade har lämnat sitt
uttryckliga samtycke till att uppgifterna behandlas i registret och de rör hans
eller hennes tjänstgöring inom totalförsvaret.
Regeringen har vidare särskilt pekat på att personuppgiftslagens bestämmelser
om att inte fler personuppgifter får behandlas än vad som är nödvändigt med
hänsyn till det ändamål som de insamlats för. Denna bestämmelse, liksom att
uppgifterna skall vara adekvata och relevanta i förhållande till syftet, skall
också gälla för Totalförsvarets pliktverks behandling av person-uppgifter om
totalförsvarspliktiga.
Regeringen föreslår att den skall ha möjlighet att föreskriva ytterligare
begränsningar av vad som får registreras.

Vem skall få föra in uppgifter i registret?
Regeringen anför att Totalförsvarets pliktverk har planerat för ett system där
vissa totalförsvarsorgan från egen terminal skall kunna lägga in uppgifter om
sin personal direkt i verkets register. En sådan ordning skulle spara tid och
arbetskraft. Det är i första hand tre olika slags anteckningar som därvid
avses, nämligen
1. journalanteckningar som under grundutbildningen förs av läkare eller annan
sjukvårdspersonal vid en utbildningsenhet,
2. utryckningsrapporter med uppgifter om antalet fullgjorda
tjänstgöringsdagar, vitsord m.m. samt
3. anteckningar om att en person tagits i anspråk i krigsorganisationen.
En förutsättning är emellertid att säkerhet kan garanteras mot att obehöriga
personer inte påverkar registerinnehållet. Sådan säkerhet kan enligt
regeringens uppfattning skapas genom att bl.a. endast vissa befattningshavare
hos uppgiftslämnaren ges tillträde till registret. De säkerhetsmässiga
överväganden som bör föregå ett tillstånd för annan att föra in uppgifter i
registret kan, enligt regeringen, inte göras generellt. Varje fall bör således
prövas för sig.
Regeringen föreslår därför att den skall få föreskriva vilka organ som,
utöver Totalförsvarets pliktverk, skall ha rätt att föra in uppgifter i ett
automatiserat register över totalförsvarspliktiga samt vilket slags uppgifter
dessa organ har rätt att lämna.

Direktåtkomst
Regeringen anser att direktåtkomst till ett automatiserat register över
totalförsvarspliktiga bör begränsas med hänsyn till kravet på skydd för den
registrerades integritet. Enligt regeringens bedömning bör det övervägas från
fall till fall vilka myndigheter m.fl. som via egen bildskärm skall ha
direktåtkomst, liksom vilka uppgifter var och en skall få ta del av.
Bestämmelserna om direktåtkomst måste i praktiken vara relativt detaljerade.
Det är heller inte uteslutet att de behöver ändras med relativt täta mellanrum.
Enligt regeringens bedömning bör därför direktåtkomsten regleras i
förordningsform.
Regeringen anser vidare att det finns anledning att i sammanhanget
understryka sekretesslagens (1980:100) bestämmelser. I den föreslagna lagen
görs därför ett påpekande att sekretesslagens begränsningar gäller för att
lämna ut personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

Sökbegrepp
Regeringen konstaterar att ett automatiserat register över
totalförsvarspliktiga kan användas för att ta fram sammanställningar av de mest
skilda slag. Endast vissa sammanställningar har relevans för Totalförsvarets
pliktverks arbete. Möjligheten att använda registret på ett icke önskvärt sätt
bör därför förhindras. Enligt regeringen bör därvid utgångspunkten vara att
endast sammanställningar - eller upptagningar - som är befogade i verkets
arbete skall vara tillåtna.
Regeringen anför att de uppgifter som enskilt eller tillsammans med andra kan
anses vara känsliga från den registrerades synpunkt bör vara förbjudna som
sökbegrepp i den utsträckning som användningen inte är nödvändig. Mot bakgrund
härav föreslår regeringen att följande uppgifter omfattas av ett sådant förbud:
* Uppgifter om hinder för mönstring, för utbildning eller för krigsplacering
eller annat ianspråktagande av den registrerade.
* Uppgifter om boende- eller familjeförhållanden eller om försörjning.
* Uppgifter om resultat från kunskapsprov eller anlagstester som utförts vid
mönstring eller motsvarande utredning.
* Uppgifter om fysisk och psykisk hälsa och förmåga.
* Uppgifter om medborgarskap.
* Uppgifter som rör ansvar för brott.
* Uppgifter om säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen.

Regeringen anför att undantag från förbudet att använda de uppräknade
sökbegreppen bör göras för de fall sökbegreppen behöver användas för
Datainspektionens tillsyn eller vid uppföljning och utvärdering av
Totalförsvarets pliktverks verksamhet. Vidare föreslår regeringen att undantag
bör ske för forskningens behov.
Vissa uppgifter saknar, enligt regeringen, rimligen intresse också för
forskningen och för Totalförsvarets pliktverks egen uppföljning och
utvärdering. Det gäller uppgifter om närstående till de totalförsvarspliktiga
och om vilka som fattat beslut, handlagt ärende eller gjort journalanteckningar
om de pliktiga. För åtkomst av dessa uppgifter bör sökbegreppen begränsas till
de totalförsvarspliktigas personnummer. Regeringen föreslår vidare att också
uppgifter som antecknas enbart därför att de åberopats, eller där samtycke till
anteckning lämnats, bör vara skyddade på det sättet att de endast kan
eftersökas med hjälp av den registrerades personnummer.
Regeringen anser, i likhet med vad den föreslagit beträffande ?bestämning? av
innehållet i ett automatiserat register över totalförsvarspliktiga, att
regeringen bör ges möjlighet att ytterligare begränsa de sökbegrepp som får
användas.

Samkörning
Samkörning av uppgifter från två register innebär i praktiken att det upprättas
ett nytt register. Härav följer att det krävs tillstånd eller författningsstöd
för en samkörning.
Förslaget till lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga
bygger på personuppgiftslagen. Enligt regeringens bedömning behövs därför ingen
särskild bestämmelse som ger Totalförsvarets pliktverk tillstånd att samköra
uppgifter i sitt automatiserade register över totalförsvarspliktiga med
uppgifter från andra register. Regeringen bedömer att den registrerade får ett
tillräckligt integritetsskydd genom personuppgiftslagens bestämmelse om att
personuppgifterna skall behandlas ändamålsenligt.

Motionen
I motion Fö9 av Annika Nordgren (mp) hänvisar motionären till att
försvarsutskottet inför den första etappen i det senaste försvarsbeslutet
anförde att
?rasism och andra former av främlingsfientlighet är en allvarlig företeelse och
därför aktivt bör motarbetas med alla de medel som är förenliga med vår
demokrati och vårt rättsväsende. Inom totalförsvaret gäller detta självfallet
oavsett var det rasistiska beteendet förekommer - hos anställda eller hos
totalförsvarspliktiga. Den som med utgångspunkt i rasistiska eller
främlingsfientliga handlingar eller beteenden visar sig uppenbart olämplig för
sin tjänst bör självfallet med lagliga medel kunna skiljas från tjänsten.?
Motionären konstaterar att det under senare tid i medierna getts exempel på
att personer med rasistiskt eller annat kriminellt förflutet fått
vapenutbildning i Försvarsmakten. Enligt motionären finns det därför
uppenbarligen ett behov av en ändrad lagreglering.
Totalförsvarets pliktverk får ta del av Rikspolisstyrelsens register över
totalförsvarspliktiga som skrivs in eller är inskrivna för värnplikt. Utdrag
får lämnas för dem som dömts för vissa brott. Motionären konstaterar att
regeringen i sina motiv för lagförslaget (s. 56) nämner våldsbrott,
tillgreppsbrott, narkotikabrott och brott mot vapenlagen, men inte hets mot
folkgrupp, som brott vilka ger Totalförsvarets pliktverk rätt till utdrag ur
belastningsregistret.
Motionären anser att man inte skall kunna tas ut till plikttjänstgöring om
man är dömd för hets mot folkgrupp. Riksdagen bör därför besluta om att dom för
hets mot folkgrupp, i likhet med t.ex. dom för tillgreppsbrott och
narkotikabrott, skall finnas i de utdrag från Rikspolisens register som
Totalförsvarets pliktverk får ta del av.

Utskottets överväganden
Regeringen behandlar i detta avsnitt frågor som rör registerinnehåll, vem som
får föra in uppgifter i registret samt åtkomst och sökning av uppgifter.
Utskottet anser, liksom regeringen, att Totalförsvarets pliktverks
automatiserade register över totalförsvarspliktiga bör begränsas till att
innehålla uppgifter om personer som på ett eller annat sätt tagits i anspråk
för totalförsvarets räkning. Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen i
lagförslagets 8-11 §§ föreslagit om vilka personer som skall få registreras och
vilka uppgifter om dem som får antecknas i registret.
Regeringen föreslår att den skall få föreskriva vilka organ som utöver
Totalförsvarets pliktverk skall få föra in uppgifter i ett automatiserat
register över totalförsvarspliktiga (13 § i lagförslaget) samt att verket skall
ha direktåtkomst till registret (13 §). Regeringen föreslår vidare (14 §) vilka
sökbegrepp som skall vara förbjudna. Utskottet anser liksom regeringen att
möjligheterna att använda registret på ett icke önskvärt sätt bör förbjudas.
Utskottet konstaterar att hemställan i motion Fö9 (mp) inte rör propositionens
lagförslag utan avser tillämpningen av lagen (1965:94) om polisregister och
polisregisterkungörelsen (1969:38). Som motionären anger ingår i de utdrag ur
polisregistret som Totalförsvarets pliktverk får ta del av uppgift om dem som
dömts för våldsbrott, tillgreppsbrott, narkotikabrott och brott mot vapenlagen,
men inte uppgift om dem som dömts för hets mot folkgrupp.
Utskottet har, som motionären påpekar, gjort ett skarpt uttalande (bet.
1995/96:FöU1, s. 83) mot rasism och andra former av främlingsfientlighet.
Utskottet anförde i sammanhanget att den som med utgångspunkt i rasistiska
eller främlingsfientliga handlingar eller beteenden visar sig uppenbart
olämplig för sin tjänst självfallet bör skiljas från tjänsten.
Utskottet har svårt att se att någon som dömts för t.ex. tillgreppsbrott
generellt skulle vara mer olämplig för plikttjänstgöring än någon som dömts för
hets mot folkgrupp. Det torde snarare vara så att den som dömts för hets mot
folkgrupp, och det synes dess bättre vara ganska få, är sällsynt olämplig för
plikttjänstgöring som innefattar bruk av vapen. Utskottet anser därför att
regeringen i arbetet med den förordning som följer av lagen (1998:000) om
belastningsregister bör tillfoga att uppgift om dem som dömts för hets mot
folkgrupp får ingå i de utdrag som Totalförsvarets pliktverk får ta del av.
Utskottet föreslår sålunda att riksdagen bifaller motion Fö9 (mp).
Utskottet föreslår sålunda att riksdagen antar lagförslaget i berörd del.

Arkivering och gallring

Regeringen
Arkivlagen (1990:782) föreskriver som huvudregel att allmänna handlingar skall
bevaras. För personuppgifter i register som regleras av särskilda författningar
är principen som regel den omvända, nämligen att uppgifterna skall gallras
efter en bestämd tid om det inte finns någon uttrycklig bestämmelse om
motsatsen.
Enligt 9 § personuppgiftslagen (1998:000) skall den personuppgiftsansvarige
tillse att personuppgifter inte bevaras längre än nödvändigt med hänsyn till
ändamålet med behandlingen. Därefter måste personuppgifterna avidentifieras
eller förstöras. Samma paragraf medger dock att personuppgifter får bevaras för
historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål.
Enligt regeringens bedömning behövs inga särskilda regler för gallring av
personuppgifter som Totalförsvarets pliktverk för utan användning av
automatiserad behandling. I dessa fall är arkivlagens huvudregel tillräcklig.
För personuppgifter som behandlas automatiskt motiverar däremot
integritetsskyddet en i förhållande till arkivlagen omvänd gallringsprincip.
Regeringen föreslår därför att utgångspunkten för ett automatiskt register för
totalförsvarspliktiga skall vara att uppgifterna skall gallras så snart de inte
längre behövs och senast efter en bestämd tid. Totalförsvarets pliktverks behov
av uppgifterna bör vara vägledande för hur länge uppgifterna skall bevaras i
registret. Senast bör uppgifterna gallras det år den registrerade fyller 70 år,
då totalförsvarsplikten upphör.
Regeringen föreslår att undantag från gallringsregeln skall få göras för
forskningens behov.
Det bör ankomma på regeringen att ge närmare föreskrifter om när olika
personuppgifter skall gallras.

Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot de av regeringen föreslagna reglerna för
arkivering och gallring. Den föreslagna lagen bör antas i berörd del.

Sekretessfrågor

Regeringen
Regeringen anför att det under grundutbildningen förekommer att förbandsläkare
och annan hälso- och sjukvårdspersonal för journalanteckningar om
pliktpersonal. Totalförsvarets pliktverk behöver dessa anteckningar som en del
i underlaget för att bedöma hur den totalförsvarspliktige bäst skall användas i
totalförsvaret efter genomförd grundutbildning.
Det finns ingen bestämmelse som skyddar nämnda uppgifter sedan de inkommit
till Totalförsvarets pliktverk. Regeringen föreslår därför att 7 kap. 12 §
första stycket i sekretesslagen (1980:100) ändras till att omfatta sekretess
även i ärenden om krigsplacering av den totalförsvarspliktige. Vidare föreslås
att sekretess skall gälla för utredningar om totalförsvarspliktigas personliga
förhållanden.
Regeringen anser även att sekretess skall gälla för uppgifter om den
totalförsvarspliktiges personliga förhållanden i utbildningen. Regeringen
föreslår därför också ett tillägg med denna innebörd till sekretesslagens 7
kap. 12 §.

Utskottets överväganden
Utskottet anser, liksom regeringen, att det i en lag om behandling av person-
uppgifter om totalförsvarspliktiga bör göras en hänvisning till sekretesslagen.
Likaså bör sekretesslagen ändras på det sätt som regeringen föreslår.
Lagförslagen föreslås sålunda antas i berörd del.

Skadestånd och straff

Regeringen
Enligt 48 § personuppgiftslagen (1998:000) skall den personuppgiftsansvarige
ersätta en registrerad för skada som uppstått till följd av en behandling av
personuppgifter i strid med denna lag.
Regeringen anser att personuppgiftslagens bestämmelse om skadestånd skall
gälla även behandlingar som skett i strid med lagen om behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Regeringen föreslår därför att en
bestämmelse härom tas in i den sist nämnda lagen.
Regeringen bedömer att det inte föreligger skäl för avvikelser från
straffbestämmelserna i personuppgiftslagen eller från straffrättsliga
föreskrifter i övrigt.

Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört om skadestånd och straff.
Lagförslaget bör därför antas i berörd del.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen

Ikraftträdande
Personuppgiftslagen träder i kraft den 24 oktober 1998. Regeringen föreslår att
lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga skall gälla
fr.o.m. samma tidpunkt.

Övergångsbestämmelser
I personuppgiftslagen finns ett flertal övergångsbestämmelser. Regeringen
föreslår att lagen om behandling av personuppgifter för totalförsvarspliktiga
skall träda i kraft samma dag som personuppgiftslagen. Vissa avvikelser från
övergångsbestämmelserna i personuppgiftslagen blir nödvändiga. I övrigt finns
inga behov av undantag för behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga.
Bestämmelsen som ger andra än Totalförsvarets pliktverk rätt att behandla
känsliga personuppgifter skall dock gälla först fr.o.m. den 1 oktober 2001.
Regeringen har föreslagit en lag om belastningsregister. Denna lag träder i
kraft den dag regeringen bestämmer. Totalförsvarets pliktverk har rätt att ta
del av personuppgifter i polisens belastningsregister. För det fall att lagen
om belastningsregister ännu inte trätt i kraft den 24 oktober 1998 behöver
verket alltjämt få ta del av uppgifter enligt lagen (1965:94) om polisregister
m.m. Regeringen föreslår därför en övergångsbestämmelse som anger att med
uppgift i belastningsregistret avses även uppgift som förs enligt den nämnda
polisregisterlagen.

Utskottet
Utskottet delar regeringens uppfattning att lagen om behandling av person-
uppgifter om totalförsvarspliktiga bör träda i kraft den 24 oktober 1998.
Utskottet har ingen erinran mot de övergångsbestämmelser som regeringen
föreslår.
Utskottet förordar sammanfattningsvis att riksdagen antar dels den föreslagna
lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga, dels den
föreslagna lagen om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande lag om behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga
att riksdagen antar lagförslaget i enlighet med propositionen,
2. beträffande lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
att riksdagen antar lagförslaget i enlighet med propositionen,
3. beträffande utdrag ur polisregister
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Fö9 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört.

Stockholm den 21 april 1998

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sven Lundberg (s), Iréne Vestlund
(s), Christer Skoog (s), Henrik Landerholm (m), Karin Wegestål (s), Anders
Svärd (c), Ola Rask (s), My Persson (m), Lennart Rohdin (fp), Birgitta Gidblom
(s), Jan Jennehag (v), Håkan Juholt (s), Olle Lindström (m), Annika Nordgren
(mp), Åke Carnerö (kd) och Ulf Kero (s).

1 Förslag till lag om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

Härigenom föreskrivs följande.

2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 12 § sekretesslagen (1980:100) skall ha
följande lydelse.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................2
Motionen..............................................2
Utskottet.............................................2
Bakgrund 2
EG-direktivet om behandling av personuppgifter 2
Ny personuppgiftslag 3
Ärendet och dess beredning 4
Totalförsvaret och dess personal 4
Totalförsvarets pliktverk och dess verksamhet 5
Allmänna utgångspunkter 6
Regeringen 6
Utskottets överväganden 6
Lagens tillämpningsområde 7
Regeringen 7
Reglerna skall gälla sådan behandling av personuppgifter som avses i
personuppgiftslagen
7
Reglerna skall avse behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga m.m. 7
Tillämpningsområdet skall knytas till ändamålen med behandlingen 8
Utskottets överväganden 8
Avvikelser och preciseringar i förhållande till bestämmelserna i
personuppgiftslagen 8
Regeringen 8
Ändamålen med behandlingen 8
Vilka personuppgifter skall få behandlas? 9
Skydd för uppgifterna 10
Information till den registrerade och rättelse av felaktigt
behandlade uppgifter 10
Ansvaret för behandlingen 10
Anmälan och tillsyn 11
Utskottets överväganden 11
Automatiserat register över totalförsvarspliktiga som förs av
Totalförsvarets pliktverk 12
Regeringen 12
Registerinnehåll 12
Vem skall få föra in uppgifter i registret? 13
Direktåtkomst 14
Sökbegrepp 14
Samkörning 15
Motionen 15
Utskottets överväganden 16
Arkivering och gallring 17
Regeringen 17
Utskottets överväganden 17
Sekretessfrågor 17
Regeringen 17
Utskottets överväganden 18
Skadestånd och straff 18
Regeringen 18
Utskottets överväganden 18
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 18
Regeringen 18
Ikraftträdande 18
Övergångsbestämmelser 19
Utskottet 19
Hemställan 19
Bilagor
1. Förslag till lag om behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga 21
2. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 26