Kvalitativa villkor för individuell pensionsförsäkring

Betänkande 1993/94:SkU16

Skatteutskottets betänkande 1993/94:SKU16

Kvalitativa villkor för individuell pensionsförsäkring

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Bilaga
• Innehållsförteckning

1993/94
SkU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet de förslag som regeringen
har lagt fram i proposition 1993/94:85 om vissa skattefrågor
rörande livförsäkring och de motioner som väckts med anledning
av förslagen. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker
motionerna.

Vid betänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt
yttrande samt en meningsyttring.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition
1993/94:85 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1933:938) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1933:945) om ändring i lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

4. lag om ändring i lagen (1993:947) om ändring i lagen
(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

STÅENDE TEXT se prop. s. 1-2.

Lagförslagen

I proposition 1993/94:50 om fortsatt reformering av
företagsbeskattningen föreslås ändringar i punkt 6 av
anvisningarna till 46 § lagen (1993:938) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370). Förslaget bör samordnas med det
förslag om en ändring i samma lagrum som läggs fram i den nu
aktuella propositionen och behandlas därför här.

I proposition 1993/94:45 om uppskovsregler vid bostadsbyten
m.m. föreslås ändringar i 3 § 1 och 2 mom. lagen (1993:939)
om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. I
proposition 1993/94:50 om fortsatt reformering av
företagsbeskattningen föreslås ändringar i 2 § 3 mom., 3 § 1
och 2 mom., 7 § 4 och 8 mom. och 10 a § samma lag. Dessa
förslag samordnas i detta ärende.

I proposition 1993/94:50 om fortsatt reformering av
företagsbeskattningen föreslås också en ändring i 2 § lagen
(1993:947) om ändring i lagen (1990:661) om
avkastningsskatt. Även detta förslag behandlas av
samordningsskäl i detta ärende.

Med de ändringar som föranleds av det anförda har lagförslagen
följande lydelse.

NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 5-14 (ny text in från
prop. 50 s. 49). Ny text på s. 15-16 från prop. 50 s. 50-52.
27. Ny text på s. 20-22 från prop. 50 s. 84-87 samt s. 18 från
från prop. 45. På s. 23 text in från prop. 50 s. 92. På s. 25
text från prop. 50 s. 150. Stående text s. 26-33 med de
anvisade ändringar. NY SIDA

Motionerna

1993/94:Sk17 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar upphäva det tidigare fattade beslutet om ett
individuellt pensionssparande.

1993/94:Sk18 av Peter Kling och Bo G Jenevall (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring
som innebär att det blir möjligt att sätta in andra än
efterlevande make och barn som förmånstagare,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag
beträffande möjligheten att göra avdrag för makes
pensionsförsäkring.

1993/94:Fi10 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga

9. att riksdagen beslutar att avkastningsskatten på privata
pensionsförsäkringar skall vara 15 %,

10. att riksdagen beslutar att det tidigare fattade beslutet
att införa ett individuellt pensionssparande utan
försäkringsinslag upphävs.

Yttrande

Finansutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet
(1993/94:FiU5y) fogas som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Ställningstagande

I propositionen föreslår regeringen vissa ändringar i
skattereglerna för pensionsförsäkringar. Bestämmelserna om
efterlevandepension ändras så att pension kan utges till barn
utan hänsyn till ålder, och åldersgränsen för
efterlevandepension till barn när försäkringen tagits på makes
liv höjs från 16 till 20 år. En ändrad gränsdragning mellan liv-
och skadeförsäkringsverksamhet i
försäkringsrörelselagstiftningen tillåts också slå igenom i
skattereglerna. Härvid föreslås dock särskilda regler för
grupplivförsäkringar och andra försäkringar utan sparandeinslag
i syfte att undanta dessa från den schabloniserade
avkastningsbeskattningen. I övrigt föreslås ändringar bl.a.
beträffande pensionsrätt som överlåtits vid bodelning och
återköp av pensionsförsäkringar.

I motion Sk17 av Lars Hedfors m.fl. (s) och motion Fi10
yrkandena 9 och 10 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) tar motionärerna
upp riksdagens beslut om ett individuellt pensionssparande
fr.o.m. den 1 januari 1994. De anför att det är olämpligt att i
dagens konjunkturläge införa nya skattestimulanser för sparandet
och att starka statsfinansiella skäl talar mot att genomföra
ofinansierade skattesänkningar. De yrkar att beslutet om
individuellt pensionssparande i bank upphävs. De yrkar också att
avkastningsskatten på pensionssparande höjs från 9 % till 15 %.

Riksdagen har under våren 1993 fattat beslut om en ny
sparform, individuellt pensionssparande. Reglerna för detta
sparande ansluter nära till de regler som gäller för
pensionsförsäkringar. Inbetalningar till det individuella
pensionssparandet är avdragsgilla vid inkomstbeskattningen och
utbetalningar beskattas som inkomst av tjänst. Utbetalningen får
normalt påbörjas tidigast vid 55 års ålder och skall ha en
varaktighet på minst 5 år. Också de civilrättsliga reglerna för
det individuella pensionssparandet anknyter nära till vad som
gäller för pensionsförsäkring. Inom det individuella
pensionssparandet kan sparande ske i värdepappersfonder,
enskilda värdepapper och inlåning på konto. Spararen har
möjlighet att flytta sitt sparande mellan olika tillgångar och
från ett sparinstitut till ett annat. Den beskattning av
avkastningen på pensionsmedel som infördes genom skattereformen
omformades genom vårens riksdagsbeslut till en
schablonbeskattning med en skattesats på 9 % för avkastningen på
pensionsmedel och på 20 % för övrig avkastning. De nya reglerna
träder i kraft den 1 januari 1994 (prop. 1992/93:187, SkU31).

I sitt yttrande över motionsyrkandena om upphävande av det
individuella pensionssparandet anför finansutskottet att det är
värdefullt att hushållen har ett positivt långsiktigt sparande
på hög nivå och att spararna har möjlighet att spara i olika
skattemässigt neutrala former, vilket främjar konkurrensen
mellan olika institut och sparformer. Finansutskottet avstyrker
dessa motionsyrkanden.

Enligt skatteutskottets mening innebär beslutet om ett
individuellt pensionssparande att det inom ramen för de
skatteregler som i dag gäller för sparande i pensionsförsäkring
blir möjligt att välja också andra sparformer. Särskild möda har
härvid lagts ner på att skapa regler som gör det nya sparandet
skattemässigt neutralt i förhållande till sparande i
pensionsförsäkring och på att ge spararna möjlighet att göra
omplaceringar och att byta sparinstitut. Härigenom förstärks
konkurrensen, och detta gynnar både dem som sparar i
pensionsförsäkring och dem som väljer det individuella
pensionssparandet. Beslutet har fattats i god tid före
ikraftträdandet för att ge sparinstituten möjlighet att
genomföra organisatoriska förändringar, skaffa sig nödvändiga
tillstånd och informera personal och allmänhet om den nya
sparformen. Utskottet anser att det individuella
pensionssparandet utgör en viktig förstärkning av de möjligheter
till ett långsiktigt sparande i syfte att trygga ålderdomen som
finns i dag. Ett sådant sparande bidrar också till att hushållen
har ett långsiktigt positivt sparande vilket är värdefullt.
Utskottet avstyrker därför yrkandena om upphävande av beslutet
om individuellt pensionssparande.

När det gäller avkastningsskatten innebar vårens
riksdagsbeslut att beskattningen av avkastning på
pensionskapital lades om till en beskattning som bygger på att
avkastningen bestäms med hjälp av en schablon. I anslutning
härtill bestämdes skattesatsen till 9 %, vilket bedömdes
motsvara en skattesats på 10 % i det tidigare systemet. Denna
skattesats har tillämpats på pensionssparande sedan den 1
januari 1992. Dessförinnan tillämpades en skattesats på 10 % för
tjänstepensionsförsäkringar och på 15 % för individuella
pensionsförsäkringar.

Enligt utskottets mening finns det skäl att gynna det
långsiktigt bundna sparande som sker i pensioneringssyfte genom
en lägre skatt på avkastningen på det sparade kapitalet.
Utskottet ser inte någon anledning att frångå bedömningen att
den valda nivån ger en lämplig skattefördel för detta sparande.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet om höjd avkastningsskatt på
pensionssparande.

I motion Sk18 yrkande 1 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkar
motionärerna att också annan än make och barn skall kunna
sättas in som förmånstagare.

Utskottet anser att de regler som gäller för pensionssparande
bör ha en utformning som förhindrar att reglerna utnyttjas för
andra syften än pensioneringsändamål. Vissa begränsningar måste
därför finnas när det gäller möjligheterna att låta utfallande
belopp tillfalla annan än den som gjort avdrag för
insättningarna.

Efterlevandepension kan i dag betalas ut till make eller sambo
eller till barn till endera den försäkrade eller dennes make
eller sambo. Även tidigare make eller sambo och deras barn ingår
i den krets som kan vara förmånstagare. Detsamma gäller styvbarn
och fosterbarn.

Enligt utskottets mening innebär den angivna gränsdragningen
att det finns goda möjligheter att utforma ett lämpligt
efterlevandeskydd. Utskottet utgår ifrån att den i motionen
upptagna frågan uppmärksammas i regeringens fortsatta
överväganden. Med det anförda avstyrker utskottet det aktuella
motionsyrkandet.

I motion Sk18 yrkande 2 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkar
motionärerna att avdrag skall medges för premie för makes
pensionsförsäkring.

I propositionen redovisas följande överväganden i frågan om
avdrag för premier för makes pensionsförsäkring.

Pensionsskyddet för hem- och deltidsarbetande makar har i viss
utsträckning försvagats genom den år 1988 beslutade avvecklingen
av den allmänna änkepensionen. Den nya äktenskapslagstiftningen
som började gälla samma år medförde förändringar för samma
grupp. Den innebar ett frångående av den tidigare huvudregeln
att privata pensionsförsäkringar skulle bli föremål för
bodelning vid äktenskapsskillnad. Huvudregeln är nu i stället
att värdet av egen pensionsförsäkring inte skall ingå i
bodelning mellan makarna.

Den fullständiga särbeskattningen av inkomst innebär i sin
nuvarande utformning bl.a. att endast den make som är
försäkringstagare är berättigad till avdrag för
försäkringsutgiften. Som ett led i 1970 års
särbeskattningsreform slopades nämligen år 1973 rätten till
avdrag för premier för pensionsförsäkring som ägs av den
skattskyldiges make. Genom ändringen hindrades ett utnyttjande
av makarnas skilda marginalskattesatser.

Regeringen konstaterar att det finns ett behov av förbättrad
ålderspension för makar med ingen eller låg förvärvsinkomst.
Enligt regeringens mening utgör detta dock inte ett skäl att nu
lägga fram förslag om en ändrad avdragsordning. Avdragsfrågan
kan inte ses isolerad och de fortsatta överväganden som kan bli
aktuella bör ske med utgångspunkt från principen om
särbeskattning av makar.

Utskottet delar regeringens bedömning i denna fråga och anser
att regeringens fortsatta överväganden bör avvaktas. Utskottet
avstyrker även detta motionsyrkande.

Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot de
förslag som läggs fram i propositionen och tillstyrker dessa.

Lagförslagen

Som framgått inledningsvis genomförs av samordningsskäl vissa
av de lagändringar som föreslagits i proposition 1993/94:50 om
fortsatt reformering av företagsbeskattningen och i proposition
1993/94:45 om uppskovsregler vid bostadsbyte m.m. i detta
sammanhang. Dessa propositioner behandlar utskottet i
betänkandena 1993/94:SkU15 Ändringar i företagsbeskattningen och
1993/94:SkU11 Uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m. Beträffande
de lagändringar som utskottet föreslår i det följande hänvisas
till dessa betänkanden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande individuellt pensionssparande och
avkastningsskatt
att riksdagen avlår motionerna 1993/94:Sk17 och 1993/94:Fi10
yrkandena 9 och 10,
res. 1 (s)

2. beträffande annan förmånstagare än make och barn
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk18 yrkande 1,

3. beträffande avdragsrätt för makes pensionspremier
att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk18 yrkande 2,
res. 2 (nyd)

4. beträffande propositionen utom lagförslagen
att riksdagen bifaller proposition 1993/94:85 i denna del,

5. beträffande lagförslagen
att riksdagen med bifall till propositionerna 1993/94:85 i
denna del och 1993/94:45 i denna del och med anledning av
proposition 1993/94:50 i denna del antar de på s. 4--30 i detta
betänkande återgivna förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1993:938) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i dels lagen (1993:939) om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, dels lagen (1993:1309) om
ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt med de ändringarna beträffande

3 § 1 mom. att lagrummet erhåller följande som
utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag
3 § 1 mom.

1 mom. Till intäkt av kapital -- -- -- -- i svenska
aktiebolag.

Undantaget från skatteplikt Undantaget från skatteplikt
gäller dock inte för: gäller dock inte för:

a) Utdelning som det utdelande a) Utdelning som det utdelande
företaget har rätt till företaget har rätt till
avdrag för enligt 2 § 11 avdrag för enligt 2 § 8
mom. andra stycket. mom. första stycket eller
11 mom. andra stycket.

b) Vinst vid avyttring av b) Vinst vid avyttring av
andra aktier eller andra aktier eller
tillgångar som avses i tillgångar som avses i
tredje stycket än sådana tredje stycket än sådana
som givits ut av ett som givits ut av ett
aktiebolag vars aktier är aktiebolag vars aktier är
noterade vid svensk börs noterade vid svensk börs
eller ett företag som eller ett företag som
ingår i en koncern med ett ingår i en koncern med ett
moderbolag vars aktier är moderbolag vars aktier är
föremål för en föremål för en
sådan notering, om sådan notering, om
tillgångarna givits ut av tillgångarna givits ut av
ett företag som innehar ett företag som innehar
fastighet taxerad som fastighet taxerad som
hyreshusenhet. Undantaget hyreshusenhet. Undantaget
från skatteplikt gäller från skatteplikt gäller
inte den del av vinsten som inte den del av vinsten som
svarar mot värdet av svarar mot värdet av
fastighetsinnehavet i fastighetsinnehavet i
förhållande till förhållande till
värdet av samtliga värdet av samtliga
tillgångar i företaget. tillgångar i företaget.
Med innehav av fastighet Med innehav av fastighet
jämställs att en jämställs att en
fastighet innehas av ett fastighet innehas av ett
företag i intressegemenskap företag i intressegemenskap
som omfattas av avyttringen. som omfattas av avyttringen.
Intressegemenskap anses Intressegemenskap anses
råda mellan företag som råda mellan företag som
står under i huvudsak står under i huvudsak
gemensam ledning. Med gemensam ledning. Med
värdet av värdet av
fastighetsinnehavet avses det fastighetsinnehavet avses det
högsta av högsta av
taxeringsvärdet och det taxeringsvärdet och det
bokförda värdet på av bokförda värdet på av
företaget innehavd företaget innehavd
fastighet. fastighet.

c) Vinst vid avyttring av c) Vinst vid avyttring av
andelar i sådan andelar i sådan
bostadsförening respektive bostadsförening respektive
aktier i sådant aktier i sådant
bostadsaktiebolag som avses i bostadsaktiebolag som avses i
2 § 7 mom. 2 § 7 mom.

Undantaget i tredje stycket Undantaget i tredje stycket
innebär inte någon innebär inte någon
inskränkning i inskränkning i
bestämmelserna i 12 mom. bestämmelserna i 12 mom.
att utdelning och vinst vid att utdelning och vinst vid
avyttring av aktier i vissa avyttring av aktier i vissa
fall skall hänföras till fall skall hänföras till
inkomst av tjänst. inkomst av tjänst.

Regeringens förslag Utskottets förslag

Bestämmelsen i tredje Bestämmelsen i tredje
stycket 3 att hälften av stycket 3 att hälften av
realisationsvinsten på realisationsvinsten på
andelar i svensk andelar i svensk
värdepappersfond skall värdepappersfond skall
undantas från skatteplikt undantas från skatteplikt
gäller endast om gäller endast om innehavet
fondförmögenheten inte av följande tillgångar
annat än tillfälligtvis inte annat än
understigit 90 procent av tillfälligtvis understigit
summan av 90 procent av
fondförmögenheten:

a. tillgångar för vilka a. tillgångar för vilka
skatteplikten är skatteplikten är
begränsad enligt begränsad enligt
bestämmelserna i detta bestämmelserna i detta
moment och moment och

b. andelar i utländsk b. utländska finansiella
juridisk person eller andra instrument motsvarande dem som
utländska finansiella avses i tredje stycket 1 och 2
instrument motsvarande dem som samt optioner och terminer som
avses i tredje stycket 1, 2 uteslutande avser sådana
och 5. instrument.

Om innehavet av tillgångar Om innehavet av tillgångar
som avses i sjätte stycket som avses i sjätte stycket
a och b inte annat än a och b inte annat än
tillfälligtvis understigit tillfälligtvis understigit
60 procent av 60 procent av
fondförmögenheten, fondförmögenheten,
undantas 30 procent av undantas 30 procent av
realisationsvinsten på realisationsvinsten på
andelarna från skatteplikt. andelarna från skatteplikt.

Bestämmelsen i tredje Bestämmelsen i tredje
stycket 3 att utdelning stycket 3 att utdelning
från svensk från svensk
värdepappersfond undantas värdepappersfond undantas
från skatteplikt gäller från skatteplikt gäller
för för

-- den del av utdelningen som -- den del av utdelningen som
svarar mot skattefri utdelning svarar mot skattefri utdelning
som har mottagits av fonden som har mottagits av fonden
under det beskattningsår under det beskattningsår
för vilket utdelningen för vilket utdelningen
bestämts, bestämts,

-- hälften av den del av -- hälften av den del av
utdelningen som svarar mot utdelningen som svarar mot
fondens realisationsvinster fondens realisationsvinster
under det beskattningsår under det beskattningsår
för vilket utdelningen för vilket utdelningen
bestämts på bestämts på
tillgångar för vilka tillgångar för vilka
hälften av vinsten är hälften av vinsten är
undantagen från skatteplikt undantagen från skatteplikt
enligt detta moment samt enligt detta moment och på
tillgångar som avses i
sjätte stycket b samt

-- 30 procent av den del av -- 30 procent av den del av
utdelningen som svarar mot utdelningen som svarar mot
fondens realisationsvinster fondens realisationsvinster
under det beskattningsår under det beskattningsår
för vilket utdelningen för vilket utdelningen
bestämts på bestämts på
tillgångar för vilka 30 tillgångar för vilka 30
procent av vinsten är procent av vinsten är
undantagen från skatteplikt undantagen från skatteplikt
enligt detta moment. enligt detta moment.

Vid bedömningen av -- -- -- -- i lagen om avkastningsskatt på
pensionsmedel.

3 § 2 mom. tredje stycket att lagrummet erhåller
följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag
3 § 2 mom. tredje stycket

Särskilda bestämmelser Särskilda bestämmelser
om avdrag för om avdrag för
realisationsförlust finns i realisationsförlust finns i
25 § 11 mom., 26 § 10 25 § 11 mom., 26 § 10
mom., 27 § 5 och 6 mom. mom., 27 § 5 och 6 mom.
eller 29 § 2 mom. Avdrag samt 29 § 2 mom. Avdrag
för realisationsförlust för realisationsförlust
på egendom som avses i 28, på egendom som avses i 28,
30 och 31 §§ medges med 30 och 31 §§ och i fall
70 % av förlusten. som avses i 13 mom. medges med
70 % av förlusten.

övergångsbestämmelserna att dessa erhåller följande som
utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1994 och den 1 januari 1994 och
tillämpas första tillämpas första
gången vid 1995 års gången vid 1995 års
taxering om inte annat taxering om inte annat
följer av punkterna 2--5. följer av punkterna 2--8.

2. De nya bestämmelserna i 2 § 6 mom. sjunde stycket träder i
kraft den dag regeringen bestämmer och tillämpas första gången
vid taxering för det beskattningsår som påbörjas den tidpunkt då
bestämmelsen träder i kraft eller närmast därefter.

3. Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om
livförsäkringsföretag för beskattningsår som har påbörjats före
ikraftträdandet.

4. I fråga om
beskattningsår som
påbörjats före
ikraftträdandet gäller
för annan skattskyldig
än
livförsäkringsföretag
äldre föreskrifter
avseende utdelning respektive
vinst och förlust vid
avyttring av aktier eller
andra finansiella instrument
om skattskyldighet eller
rätt till avdrag för
förlust uppkommit före
ikraftträdandet.

4. Vid tillämpningen av de 5. Vid tillämpningen av de
nya föreskrifterna i 3 § nya föreskrifterna i 3 §
1 mom. om andelar i svenska 1 mom. om andelar i svenska
värdepappersfonder skall värdepappersfonder skall
hänsyn inte tas till hänsyn inte tas till
sammansättningen av fondens sammansättningen av fondens
förmögenhet före den förmögenhet före den
1 januari 1994. Under tiden 1 januari 1994. Under tiden
från och med den 1 januari från och med den 1 januari
till och med den 30 juni 1994 till och med den 30 juni 1994
skall i stället för skall i stället för
förmögenhetsnivån 90 förmögenhetsnivån 90
procent i momentets sjätte procent i momentets sjätte
stycke tillämpas en stycke tillämpas en
gräns på 75 procent. gräns på 75 procent.

Regeringens förslag Utskottets förslag

5. Vid tillämpningen av de 6. Vid tillämpningen av de
nya föreskrifterna i 3 § nya föreskrifterna i 3 §
1 mom. åttonde och nionde 1 mom. åttonde och nionde
styckena skall, i fråga om styckena skall, i fråga om
utdelning som lämnas under utdelning som lämnas under
år 1994, anses att fonden år 1994, anses att fonden
mottagit de vidareutdelade mottagit de vidareutdelade
inkomsterna efter inkomsterna efter
ikraftträdandet. ikraftträdandet.

7. De nya föreskrifterna om
skatteplikt i 3 § 1 mom.
tillämpas inte i fråga
om utdelning på
förlagsinsatser i ekonomisk
förening som betalats in
till föreningen före
ikraftträdandet.

8. Har aktier eller andelar
vid tillämpning av 3 §
12 mom. första stycket
värderats enligt fjärde
stycket 1 gäller vid 1995
års taxering undantaget
från skatteplikt för
utdelning i 3 § 1 mom.
tredje stycket för högst
summan av dels ett belopp som
svarar mot
statslåneräntan vid
utgången av november
året före
beskattningsåret med
tillägg av fem
procentenheter multiplicerad
med anskaffningskostnaden och
lämnade ovillkorliga
kapitaltillskott efter
uppräkning enligt fjärde
stycket 2, dels en femtedel av
det belopp som därutöver
är att anse som intäkt
av kapital. Vid utdelning av
belopp som svarar mot sparad
utdelning gäller undantaget
från skatteplikt endast en
femtedel av beloppet.

3. lag om ändring i lagen
(1993:945) om ändring i
lagen (1990:325) om
självdeklaration och
kontrolluppgifter,

4. lag om ändring i lagen
(1993:947) om ändring i
lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på
pensionsmedel.

Stockholm den 7 december 1993

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors
(s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson
(fp), Jan Fransson (s), Ivar Franzén (c), Anita Johansson (s),
Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd),
Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s) och
Karl Hagström (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Individuellt pensionssparande och avkastningsskatt (mom. 1)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,
Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med "I sitt" och på s. 33 slutar med "på
pensionssparande" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening ligger de skatteförmåner som gäller
för pensionssparande i dag på en alltför hög nivå. Det
grundläggande pensionsskyddet i form av folkpension, ATP och
olika tjänstepensioner är väl utvecklat, och motiven för att
kraftigt gynna ett privat pensionssparande har därför
försvagats. Det finns också fördelningspolitiska synpunkter. De
gynnsamma skattereglerna utnyttjas främst av grupper med höga
inkomster, och de grupper med låga inkomster som i dag skulle
behöva en förstärkning av pensionsskyddet får inte del av
skatteförmånerna.

Det finns redan mot den angivna bakgrunden skäl att
ifrågasätta det lämpliga i att låta dessa alltför förmånliga
regler gälla för en ny sparform. Även om det är positivt med en
förbättring av konkurrensen på detta område bör en utbyggnad
kunna anstå tills klarhet vunnits om de regler som skall gälla
inom den allmänna pensioneringen och enighet kunnat nås om en
lämpligare utformning av de skatteregler som bör gälla för det
individuella pensionssparandet i stort.

Härtill kommer att det är mycket olyckligt att införa nya
sparstimulanser i det allvarliga konjunkturläge som råder. Redan
när beslutet fattades om ett individuellt pensionssparande utan
försäkringsinslag fanns det varningar för att beslutet skulle
riskera att försvåra det allvarliga läget på arbetsmarknaden
genom att bidra till att minska efterfrågan. Det anfördes också
redan då att starka statsfinansiella skäl talade mot att
genomföra nya ofinansierade sparstimulanser.

Det framgår av vad finansutskottet anför i sitt yttrande att
konjunkturläget och det statsfinansiella läget nu har försämrats
ytterligare. Enligt regeringens prognoser väntas arbetslösheten
fortsätta att öka även under år 1994. Huvudorsaken till detta
förlopp är enligt finansutskottet den plötsliga svängningen i
sparandet. Det höga sparandet och den låga privata konsumtionen
har bidragit till att efterfrågan fallit dramatiskt. Hushållens
och näringslivets sparandeöverskott blir i år hela 190 miljarder
kronor.

Om detta sparande i stället skulle ha använts för att öka
efterfrågan i ekonomin skulle skillnaden mellan nuvarande BNP
och möjlig tillväxt ha utjämnats och arbetslösheten försvunnit.
Mot denna bakgrund framstår beslutet att nu införa en ny
skattestimulerad sparform som mycket olyckligt, och utskottet
anser att beslutet nu måste upphävas. Samtidigt bör skatten på
avkastningen i dagens pensionssparande återställas till den nivå
som beslutades under skattereformen dvs. 15 %.

Med hänsyn till att det rör sig om en omfattande
lagstiftningsåtgärd bör riksdagen hos regeringen begära ett
förslag i enlighet med det anförda. Förslaget, eller ett
meddelande om förslaget, bör föreläggas riksdagen före årets
utgång.

Med det anförda tillstyrker utskottet de aktuella
motionsyrkandena.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande individuellt pensionssparande och
avkastningsskatt
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Sk17 och
1993/94:Fi10 yrkandena 9 och 10 hos regeringen begär ett
skyndsamt förslag i enlighet med vad utskottet anfört.

2. Avdragsrätt för makes pensionspremier (mom. 3)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "tillstyrker dessa"
bort ha följande lydelse:

Dagens skatteregler gör det svårt att säkra bägge makarnas
pensionering vid en ojämn fördelning av makarnas inkomster.
Tidigare fick en make avdrag också för den andre makens premier
och detta gjorde att båda makarna kunde ha en
pensionsförsäkring. Makarna var likställda vid skilsmässa,
pensionering och arvsfall. Dagens regler innebär att kvinnan i
många fall nöjer sig med att vara förmånstagare till mannens
försäkring, vilket ger sämre trygghet eftersom
förmånstagarförordnanden vanligen kan återkallas av
försäkringstagaren.

Enligt utskottets mening måste det ses som en betydande vinst
om skattereglerna åter kan ges en utformning som gör det
praktiskt möjligt och naturligt också för den svagare parten i
ett förhållande att skaffa sig en pensionsförsäkring och på det
sättet större trygghet. Det är oftast kvinnor som befinner sig i
denna situation. En förändring av reglerna kan därför också ses
som en åtgärd för att stärka kvinnans ställning.

Utskottet anser att möjligheten att göra avdrag också för
makes pensionsförsäkring bör återinföras. Också sambor i
registrerade samboförhållanden bör ha denna möjlighet.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
3. beträffande avdragsrätt för makes pensionspremier
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk18 yrkande 2
hos regeringen begär ett skyndsamt förslag i enlighet med vad
utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Annan förmånstagare än make och barn (mom. 2)

Peter Kling (nyd) anför:

Vi har från Ny demokrati framhållit det orimliga i att de
rättigheter som är förknippade med en pensionsförsäkring övergår
till försäkringskollektivet, om försäkringstagaren inte har
efterlevande minderåriga barn eller make, och har krävt att
denna begränsning tas bort. De förslag som regeringen lagt fram
och som utskottet tillstyrkt innebär att det blir möjligt att
utbetala pensionsförmånerna även om barnen inte är minderåriga.
Detta är en förbättring, men problemet kvarstår.

Utskottet har i detta ärende framhållit att frågan bör
övervägas av regeringen. Vi utgår ifrån att regeringen nu tar
sitt förnuft till fånga och lägger fram ett förslag som innebär
att dessa begränsningar avskaffas. Vi avvaktar regeringens
ställningstagande men återkommer vid tecken på tvekan.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Jag ansluter mig till reservation 1.

Finansutskottets yttrande

1993/94:FiU5y

Bilaga

Vissa skattefrågor rörande livförsäkring

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett finansutskottet tillfälle att yttra
sig över proposition 1993/94:85 om vissa skattefrågor rörande
livförsäkring jämte motioner, såvitt propositionen och
motionerna berör finansutskottets beredningsområde.

Inledning

I proposition 1993/94:85 om vissa skattefrågor rörande
livförsäkring lämnas förslag till ändringar i skattereglerna för
pensionsförsäkringar och för beskattningen av kapital hänförligt
till bl.a. grupplivförsäkring. Som en följd härav föreslås vissa
ändringar i det individuella pensionssparandet. I motion Sk17 av
Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas att beslutet om det individuella
pensionssparandet skall upphävas.

Finansutskottet begränsar sitt yttrande till de frågor som har
direkt anknytning till utskottets beredningsområde och behandlar
därför endast de delar av propositionen och de motionsyrkanden
som berör det individuella pensionssparandet.

Under förutsättning av skatteutskottets medgivande överlämnar
finansutskottet med detta yttrande motion Fi10 av Ingvar
Carlsson m.fl. (s) yrkandena 9 och 10.

Det individuella pensionssparandet

Bakgrund

Riksdagen beslutade under våren 1993 om en ny form för
pensionssparande, det s.k. individuella pensionssparandet (prop.
1992/93:187, bet. SkU31, rskr. 359). Den nya sparformen skall
gälla fr.o.m. år 1994. I socialdemokratiska motioner som väcktes
med anledning av propositionen yrkades avslag på förslaget.
Ärendet bereddes i riksdagen av skatteutskottet, fastän då utan
någon vägledning från finansutskottet.

När samma avslagsyrkande upprepades av Socialdemokraterna i
maj 1993 i samband med behandlingen av
kompletteringspropositionen avstyrkte skatteutskottet i ett
yttrande till finansutskottet detta motionsyrkande med
hänvisning till det då nyligen gjorda ställningstagandet.
Finansutskottet och riksdagen följde skatteutskottets förslag.

Under hösten 1993 har Socialdemokraterna i motion Fi10
yrkande 10 med anledning av proposition 1993/94:25 om
inriktningen av den ekonomiska politiken återigen yrkat att det
individuella pensionssparandet inte skall införas nästa år.
Enligt motionärerna behöver det rekordhöga sparandet inte
subventioneras ytterligare. Den ekonomiska politiken bör i
stället inriktas på att stimulera den inhemska efterfrågan.
Motionen bereds för närvarande i finansutskottet.

I proposition 1993/94:85 om vissa skattefrågor rörande
livförsäkring lämnas förslag till ändringar i skattereglerna för
pensionsförsäkringar och för beskattningen av kapital hänförligt
till bl.a. grupplivförsäkring. Som en följd härav föreslås vissa
ändringar i det individuella pensionssparandet. I samband härmed
har Socialdemokraterna i motion Sk17 återigen yrkat att beslutet
om det individuella pensionssparandet skall upphävas.
Skatteutskottet har denna gång beslutat bereda finansutskottet
tillfälle att yttra sig över förslagen i propositionen och i
motionerna.

Finansutskottets bedömning

Införandet av det individuella pensionssparandet syftar till
att skapa neutralitet mellan olika former av pensionssparande.
Sparande för pension utan försäkringsinslag görs i och med detta
neutralt jämfört med sparande i pensionsförsäkring
(P-försäkring). Den avdragsrätt som gäller för
P-försäkringspremier skall gälla även för inbetalningar i det
individuella pensionssparandet. De begränsningar som gäller
avdraget för P-försäkringspremier skall i framtiden gälla
gemensamt för P-försäkring och inbetalningar i det individuella
pensionssparandet. Spararens totala avdragsutrymme är således
oförändrat. Inkomstbeskattning sker först när pensionsbeloppen
betalas ut. Vidare beskattas avkastningen av sparkapitalet på
samma sätt som P-försäkringskapitalet, dvs. med en betydligt
lägre skattesats än den som gäller generellt för
kapitalinkomster. Reglerna för det individuella
pensionssparandet har även i övrigt utformats efter förebild av
de bestämmelser som gäller för P-försäkring. Så får t.ex.
utbetalningar av pension ske tidigast då spararen uppnått en
ålder av 55 år och under en tidsperiod av minst fem år.

I det individuella pensionssparandet kan sparandet ske i olika
former, nämligen i värdepappersfonder, enskilda värdepapper och
inlåning på konto. Det är möjligt att omplacera medlen såväl
inom sparformerna som mellan dem.

Finansutskottet anser det värdefullt att hushållen har ett
positivt långsiktigt sparande på hög nivå och att spararna har
möjlighet att spara i olika skattemässigt neutrala former. Detta
främjar konkurrensen mellan olika institut och sparformer.
Finansutskottet anser således att skatteutskottet med stöd av
vad finansutskottet här anfört och vad skatteutskottet självt
anfört (1992/93:SkU31) bör avstyrka de socialdemokratiska
yrkandena.

Finansutskottet överlämnar med detta yttrande motion Fi10
(s) yrkandena 9 (om höjning av avkastningsskatten) och 10 till
skatteutskottet för behandling tillsammans med den till
skatteutskottet remitterade motionen Sk17 (s).

Stockholm den 1 december 1993

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Göran
Persson (s), Lars Tobisson (m), Roland Sundgren (s), Lars
Leijonborg (fp), Per Olof Håkansson (s), Lisbet Calner (s), Tom
Heyman (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Stefan Attefall (kds),
Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s),
Kjell Ericsson (c) och Dan Eriksson i Stockholm (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Göran Persson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet
Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg och Sonia
Karlsson (alla s) anser att den del av finansutskottets
yttrande som i avsnittet Utskottets bedömning börjar med
"Införandet av" och slutar med "socialdemokratiska yrkandena"
bort ha följande lydelse:

Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande. Den
låga efterfrågan i den svenska ekonomin och den därav följande
vikande produktionen får omedelbara och bestående konsekvenser
för sysselsättningen. Arbetslösheten väntas fortsätta att öka
även nästa år enligt regeringens prognoser. Fallande produktion,
låg sysselsättning och hög arbetslöshet leder till stora
underskott i de offentliga finanserna. Inkomsterna viker och
utgifterna ökar till följd av läget på arbetsmarknaden.

Huvudorsaken till detta förlopp är enligt utskottets mening
den plötsliga och dramatiska svängningen i sparandet. Det höga
sparandet och den låga privata konsumtionen har bidragit till
att efterfrågan fallit dramatiskt. Hushållens och näringslivets
sparandeöverskott blir i år hela 190 miljarder kronor. Om detta
sparande i stället skulle ha använts för att öka efterfrågan i
ekonomin skulle skillnaden mellan nuvarande BNP och möjlig
tillväxt ha utjämnats och arbetslösheten försvunnit.

Utskottet ser mot denna bakgrund inte anledning att nu
stimulera sparandet ytterligare. Med det individuella
pensionssparandet kommer den avdragsrätt som i dag omfattar
pensionsförsäkringar även att gälla pensionssparande utan
försäkringsinslag. Man kan utgå från att sparandet i värdepapper
och inlåning på konton kommer att öka ytterligare genom att ett
individuellt pensionssparande införs. Dessutom är risken stor
att man får en överströmning av sparande från opremierat
sparande till subventionerat pensionssparande. De negativa
statsfinansiella effekterna härav kan bli betydande. Utskottet
anser således i likhet med vad som anförs i motionerna Fi10 (s)
och Sk17 (s) att beslutet att införa det individuella
pensionssparandet år 1994 bör upphävas.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Jag instämmer i vad som anförts i den av Socialdemokraterna
avlämnade avvikande meningen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 31
Yttrande 31
Utskottet 31
Ställningstagande 31
Lagförslagen 34
Hemställan 34
Reservationer 39
1. Individuellt pensionssparande och avkastningsskatt
(mom. 1, s) 39
2. Avdragsrätt för makes pensionspremier (mom. 3,
nyd) 40
Särskilt yttrande 41
Annan förmånstagare än make och barn (mom. 2, nyd) 41
Meningsyttring av suppleant (v) 41
Bilaga: Finansutskottets yttrande 42
Inledning 42
Det individuella pensionssparandet 42
Bakgrund 42
Finansutskottets bedömning 43
Avvikande mening (s) 44
Meningsyttring av suppleant (v) 45