Kulturmiljövård

Betänkande 1993/94:KrU25

Kulturutskottets betänkande 1993/94:KRU25

Kulturmiljövård

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Bilaga
• Innehållsförteckning

1993/94
KrU25

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar kulturutskottet de förslag
rörande arkeologiverksamhet och kulturmiljövård som regeringen
lagt fram i budgetpropositionen.

Utskottet kan inte ansluta sig till den bedömning som på
grundval av HUR-utredningens förslag görs i propositionen då det
gäller upphandling av arkeologiska uppdrag. Utskottet avstyrker
ett av regeringen framlagt lagförslag om kostnadsansvaret vid
nykonservering av arkeologiska fynd.

Utskottet erinrar om att riksdagen nyligen beslutat om en
betydande satsning på ROT-åtgärder. Satsningen innebär bl.a. att
195 miljoner kronor av innevarande budgetårs arbetsmarknadsmedel
skall få användas för kulturmiljövård, inklusive vård av
Riksantikvarieämbetets egna fastigheter. Därigenom har enligt
utskottets uppfattning behovet av medelsförstärkning för nästa
budgetår inom området minskat. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag då det gäller medelsanvisningen för
Riksantikvarieämbetet (129 254 000 kronor) och avstyrker
motionsyrkanden om höjning av anslaget. Likaledes tillstyrker
utskottet regeringens förslag till beslutsram (72 600 000
kronor) och medelsanvisning under anslaget Kulturmiljövård
(72 600 000 kronor) och avstyrker motionsförslag om höjning av
beslutsramen. Slutligen tillstyrks regeringens förslag till
medelsanvisning till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet
(1 000 kronor).

Totalt föreslår utskottet således en medelsanvisning på
201 855 000 kronor för nästa budgetår.

Utskottet avstyrker förslag som avser ställningstagande från
riksdagen om satsningar på ett museum i Gamla Uppsala och
riktade insatser till andra projekt i landet. Vidare avstyrks
motionsyrkanden som rör dels födelningen mellan staten och
enskilda av kostnadsansvaret vid arkeologiska undersökningar,
dels överförande av fotorätt m.m. till museum vid sådana
undersökningar.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 12
(Kulturdepartementet) under B. Kulturverksamhet m.m. avsnittet
Kulturmiljövård

dels föreslagit riksdagen att anta ett i propositionen
framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m.,

dels under punkt B 27 (s. 88--89) föreslagit riksdagen att
till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1994/95 anvisa ett
ramanslag på 129 254 000 kr,

dels under punkt B 28 (s. 89--91) föreslagit riksdagen att

1. medge att ramen för beslut om bidrag till kulturmiljövård
fastställs till 72 600 000 kr budgetåret 1994/95,

2. till Kulturmiljövård för budgetåret 1994/95 anvisa ett
förslagsanslag på 72 600 000 kr,

dels under punkt B 29 (s. 91) föreslagit riksdagen att
till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Lagförslaget har fogats som bilaga till betänkandet.

Motionerna

1993/94:Kr203 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om besparingar i samband med arkeologiska utgrävningar.

1993/94:Kr204 av Bertil Danielsson och Leif Carlson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kostnadsfördelningen vid arkeologiska
undersökningar.

1993/94:Kr250 av Håkan Holmberg och Lennart Fremling (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett museum i Gamla Uppsala.

1993/94:Kr257 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av högre anslag för
kulturmiljövård.

1993/94:Kr264 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1994/95 beslutar anslå 130 000
000 kr utöver de av regeringen föreslagna på anslaget B 28
Kulturmiljövård,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av medel till byggnadsminnesvård
på Gotland.

1993/94:Kr265 av Sigrid Bolkéus och Gunnar Thollander (s) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förslaget rörande anbudskonkurrens inför
arkeologiska uppdrag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förslaget att inkludera
nykonserveringskostnaderna i de totala undersökningskostnaderna.

1993/94:Kr270 av Gunnar Thollander m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medel till ett museum i Gamla Uppsala.

1993/94:Kr289 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utarbeta nytt förslag om arkeologi och
exploatering.

1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

47. att riksdagen beslutar att till B 27 Riksantikvarieämbetet
för budgetåret 1994/95 anvisa 10 000 000 kr utöver regeringens
förslag,

48. att riksdagen beslutar att bidragsramen för B 28
Kulturmiljövård för budgetåret 1994/95 ökas med 130 000 000 kr
utöver regeringens förslag.

1993/94:Kr308 av Birger Andersson och Stina Gustavsson (c)
vari yrkas

1. att riksdagen för Kulturmiljövård, anslag B 28, anvisar 50
miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.

1993/94:Kr309 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

2. att riksdagen avslår den i budgetpropositionen föreslagna
organiseringen av den arkeologiska utgrävningsverksamheten,

3. att riksdagen beslutar att fotomaterial, inkl. upphovsrätt
till arkeologiskt fotomaterial förs över till det museum som
tillförs fynden,

4. att riksdagen beslutar att utöver vad regeringen föreslagit
avsätta 10 miljoner kronor till B 27 Riksantikvarieämbetet för
budgetåret 1994/95,

5. att riksdagen beslutar att utöver vad regeringen föreslagit
avsätta 190 miljoner kronor till B 28 Kulturmiljövård för
budgetåret 1994/95.

1993/94:Kr510 av Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (s) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Dalslands kanal förklaras som
riksintresse,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ökade insatser för upprustning
av Dalslands kanal.

Utskottet

Utredningen arkeologi och exploatering

I propositionen tar regeringen ställning till de förslag som
lämnats av Utredningen om huvudmannaskapet för
Riksantikvarieämbetets arkeologiska undersökningsverksamhet
m.m., den s.k. HUR-utredningen, i betänkandet (SOU 1992:137)
Arkeologi och exploatering. En redogörelse för bakgrunden till
och innehållet i betänkandet och en sammanfattning av
remissinstansernas synpunkter lämnas i propositionen (s.
74--78). I denna finns också en mera utförlig sammanställning av
remissyttrandena (bil. 12.2 s. 208--217).

Regeringen framhåller att HUR-utredningens förslag innebär en
anpassning av arkeologisystemet till de organisations- och
verksamhetsformer som präglar arbetet med att utveckla
statsförvaltningen och den offentliga sektorn (bil. s. 78).

I propositionen konstateras att de arkeologiska
uppdragsundersökningarna bedrivs under villkor som förutsätter
en fortlöpande anpassning till föränderliga förutsättningar. Den
arkeologiska vetenskapen utvecklas både tekniskt, teoretiskt och
metodiskt. Den fältarkeologiska vetenskapen tillförs nya moment.
Ny teknik tas i anspråk som gör det möjligt att både
rationalisera arbetet och öka mängden av uppgifter som
registreras. Vidare konstateras att också undersökningarnas
yttre villkor förändras. Växlingen mellan konjunkturer och
markexploateringarnas inriktning ställer stora krav på
flexibilitet och omställning.

Enligt regeringens bedömning förefaller en
undersökningsverksamhet av den art HUR-utredningen velat främja
kunna ha goda förutsättningar att klara av de krav på utveckling
och anpassning som rimligen kan ställas på den framtida
uppdragsarkeologin (bil. s. 79).

Systemet för målstyrning, resultatkontroll och utvärdering har
enligt propositionen inte utvecklats tillräckligt inom
uppdragsarkeologin. Därmed understryks behovet av att
ansvarsrollerna preciseras. Det är enligt regeringen i första
hand Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och länsstyrelserna som måste
utveckla ansvaret för att undersökningarna uppfyller höga
kvalitets- och resultatkrav.

Regeringen anser att det finns skäl att ta allvarligt på
remissinstansernas kritik av HUR-utredningen. Arkeologiska
undersökningar kan enligt regeringen självfallet aldrig jämföras
med kommersiella entreprenadarbeten, utan måste kunna bedrivas
utifrån sina egna förutsättningar. Förändringar av
arkeologisystemet bör -- menar regeringen -- ske med
eftertänksamhet och med möjligheter att kontinuerligt följa upp
och värdera förloppet.

Enligt regeringen bör länsstyrelserna -- som har ansvaret
för att fatta beslut om arkeologiska undersökningar enligt lagen
(1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) -- ha de resurser och
den kompetens som behövs för att föra en dialog med de
undersökande institutionerna om hur en undersökning skall
utföras (bil. s. 80). Regeringen konstaterar att
länsstyrelserna är underbemannade inom kulturmiljövården, vilket
betyder att de i alltför hög grad varit hänvisade till att
grunda sina beslut på de undersökande institutionernas
bedömningar och kompetens. Länsstyrelserna bör ges bättre
möjligheter att själva avgöra och styra hur en undersökning
skall utföras. Regeringen föreslår därför att anslaget till
länsstyrelserna under trettonde huvudtiteln (Civildepartementet)
skall höjas med 7 miljoner kronor så att varje länsstyrelse kan
inrätta ytterligare en handläggartjänst inom kulturmiljöområdet.
Därmed kan länsstyrelserna utveckla sitt arbete inom
kulturmiljövården, inkl. arkeologifrågorna. Kulturutskottet vill
här skjuta in att utskottet yttrat sig till bostadsutskottet
över förslaget till ökade resurser för länsstyrelserna (yttr.
1993/94:KrU4y). Utskottet har i yttrandet förordat en
resursökning om 4 miljoner kronor för att de mest arbetstyngda
länsstyrelserna skall kunna anställa ytterligare en handläggare
inom kulturmiljöområdet.

När det finns mer än en institution för arkeologiskt uppdrag
behöver länsstyrelserna enligt propositionen ha en teknik för
att välja den bäst lämpade (bil. s. 80). Hittills har valet
mellan undersökningsinstitutioner undvikits genom att RAÄ:s
undersökningsverksamhet (UV) och ett länsmuseum delat upp
undersökningen sinsemellan. Det har också förekommit att
markexploatören, i dessa sammanhang kallad företagaren, har fått
utse den som skall göra undersökningen. Enligt propositionen
svarar inget av förfarandena mot principen om konkurrens vid
prissättning och kvalitetsval av varor och tjänster eller mot
principen att länsstyrelsen skall styra och besluta om
utformningen av de arkeologiska uppdragsundersökningarna.

Regeringen anser att länsstyrelserna bör använda sig av
anbud och upphandling för att kunna välja mellan olika
undersökningsalternativ. Enligt regeringens synsätt bör
upphandlingen ses som instrument både för att skapa
undersökningar av god kvalitet och för att undvika att de kostar
mer än vad som är motiverat.

Regeringen delar HUR-utredningens bedömning att
länsstyrelserna bör ombesörja upphandlingen (bil. s. 81).
Reglerna i KML medger redan i dag att upphandling sker. Det
behövs således -- enligt propositionen -- inte något ytterligare
lagstöd för att detta skall ske i större omfattning.

I propositionen framhålls att länsstyrelsen -- om ett uppdrag
skall lämnas till ett enskilt arkeologiföretag -- måste
föreskriva som ett villkor för tillståndet att staten skall ha
rätt och omedelbar tillgång till dokumentation som företaget
upprättar vid undersökningen. All arkeologisk information från
en undersökning som sker med stöd av KML måste garanteras såsom
statens egendom. I enlighet med upphovsrättslig lagstiftning kan
dock företaget ha rätt till ersättning om materialet -- t.ex.
fotografier -- används i kommersiellt syfte.

Enligt regeringens bedömning bör uppdragsverksamheten vid
RAÄ (UV) bibehållas inom myndigheten i avvaktan på
Museiutredningens (Ku 1993:05) förslag om myndighetens framtida
organisation. I avvaktan härpå föreslår regeringen inte heller
några formella ändringar i förhållandet mellan länsstyrelserna
och länsmuseerna (bil. s. 82).

Enligt 2 kap. 14 § KML skall den som utför ett arbetsföretag
som berör fast fornlämning svara för kostnaderna för särskild
undersökning för att dokumentera en fornlämning eller
särskild åtgärd för att bevara den. Den praxis som utvecklats
innebär -- anförs det i propositionen -- att företagarens
kostnadsansvar kommit att omfatta fältarbeten och
rapportskrivning, medan kostnaden för föremålens konservering
och vidare vård ansetts åvila det museum vars samlingar
föremålen tillförs (bil. s. 84). I takt med att undersökningarna
ökat i omfattning har inte museernas anslag räckt till för att
bekosta den nödvändiga konserveringen. Regeringen föreslår en
ändring av 2 kap. 14 § KML så att det klart framgår att
företagaren skall svara för konserveringskostnaden.

Enligt propositionen bör konserveringskostnaderna täckas genom
omfördelningar eller rationaliseringar inom
undersökningskostnaderna i övrigt. Det understryks i
propositionen att det är av stor vikt att det förhållandet att
-- vid bifall till regeringens förslag --
konserveringskostnaderna i framtiden skall bäras av företagaren
inte medför en kostnadsökning för denne. Regeringen avser att
uppdra åt RAÄ att utveckla kostnadsuppföljningen av
arkeologiverksamheten i landet på ett sådant sätt att det kan
säkerställas att så inte sker.

Med anledning av de resonemang som förs i propositionen och
det framlagda lagförslaget har ett antal motionsyrkanden väckts.

I motion Kr289 (v) begärs att regeringen skall återkomma till
riksdagen med ett omarbetat förslag i fråga om arkeologi och
exploatering (yrkande 13). Motionärerna bakom motion Kr307 (s)
anför -- dock utan att något särskilt yrkande framställs -- att
riksdagen bör avvakta den pågående Museiutredningens förslag vad
gäller länsmuseernas och länsstyrelsernas roll och inte nu ta
ställning i frågan. I motion Kr265 (s) yrkas att förslagen
rörande anbudskonkurrens skall avvisas (yrkande 1). Motionärerna
bakom motion Kr309 (nyd) anser att propositionens resonemang
grundar sig på felsynen att arkeologisk verksamhet i första hand
är grävning och därför lämpar sig för anbudsgivning.
Motionärerna yrkar att den i propositionen presenterade
förändringen av den arkeologiska utgrävningsverksamheten inte
skall komma till stånd (yrkande 2).

Motionärerna bakom motion Kr265 (s) anser att regeringens
förslag till lagändring i fråga om företagarens kostnadsansvar
för nykonservering innebär ett hot mot de fornlämningar som
innehåller stora fyndmängder, vilka kräver komplicerade och dyra
konserveringsinsatser (yrkande 2). Regeringens förslag innebär
enligt motionärerna att ju fler och rikare fynd som finns i en
fornlämning, desto lägre kommer ambitionsnivån att bli på
undersökningen.

Utskottet konstaterar att regeringen i stort sett följt de
förslag som fördes fram av HUR-utredningen trots den starka
kritik som utredningen väckt hos remissorganen. Bland
remissinstanserna har t.ex. de kulturmiljövårdande myndigheterna
motsatt sig att anbud och upphandling tillämpas då de anses
strida mot KML:s bevarandefilosofi (bil. s. 211). En utbredd
uppfattning bland remissinstanserna är att anbudskonkurrensen
slår sönder det samarbete och informationsutbyte som finns i dag
mellan samtliga aktörer. Enligt utskottets mening finns det
starka skäl för den kritik som framförts. Utskottet kan inte
ansluta sig till den bedömning som på grundval av
HUR-utredningens förslag görs i propositionen då det gäller
upphandling av arkeologiska uppdrag. I konsekvens härmed har
utskottet i yttrande till bostadsutskottet om länsstyrelsernas
resurser för kulturmiljövård motsatt sig en resursförstärkning
av den omfattning som föreslås i propositionen, dvs. 7 miljoner
kronor (yttr. 1993/94:KrU4y). Den förstärkning om 4 miljoner
kronor som utskottet uttalat sig för behövs med hänsyn bl.a.
till den pågående ärendedecentraliseringen från RAÄ till
länsstyrelserna.

De skäl som anförts i motion Kr265 för ett avslag på
regeringens lagförslag om kostnadsansvaret vid nykonservering är
enligt utskottets uppfattning värda att beakta (yrkande 2). De
kulturmiljövårdande remissinstanserna har i sina yttranden över
HUR-utredningens förslag i denna fråga uttryckt tveksamhet till
förslaget. Utskottet är mot den angivna bakgrunden inte berett
att tillstyrka lagförslaget. Utskottet anser i likhet med vad
som anförs i motionen att det lagförslag som regeringen lagt
fram bör avslås av riksdagen.

I enlighet med det anförda anser utskottet att riksdagen med
bifall till motion Kr265 yrkande 2 och med anledning av
motionerna Kr265 yrkande 1, Kr289 yrkande 13 och Kr309 yrkande 2
bör avslå lagförslaget.

Enligt motion Kr309 (nyd) bör -- om ett privat företag utför
en arkeologisk undersökning -- hela dokumentationsmaterialet
inklusive fotorätt överföras till det museum som tar hand om
fynden (yrkande 3). Förslaget synes innebära att länsstyrelse
skall få besluta att arkeologisk undersökning får utföras av ett
privat företag endast under förutsättning att avtal träffas om
att ett sådant överförande skall ske. Yrkandet syftar således
inte till ändring i lagen om fotografisk bild eller
upphovsrättslagen utan till en författningsreglering inom
kulturmiljöområdet.

Utskottet utgår från att den fråga som motionärerna
aktualiserar -- och som närmare behandlats av HUR-utredningen
(se betänkandet s. 151 f.) -- uppmärksammas av RAÄ som har ett
ansvar för den allmänna utvecklingen inom
kulturmiljövårdsområdet. Med det anförda avstyrks motion Kr309
yrkande 3.

I två motioner behandlas frågor om kostnaderna för enskilda
personer och företag vid arkeologiska utgrävningar. Dessa
frågor skiljer sig så till vida från de i det föregående
behandlade frågorna att de i första hand avser den övergripande
frågan om och i vad mån staten skall svara för
undersökningskostnaderna.

I motion Kr203 (m) påtalas bl.a. att det finns en risk för
stora merkostnader vid exploateringar där fornfynd påträffas på
byggplatsen, vilket innebär en stor belastning för orter med en
medeltida stadskärna. Det är i sista hand hyresgästerna som får
betala kostnaderna, medan resultatet av de arkeologiska
undersökningarna har riksintresse. Enligt motionären bör det
fortsatta arbetet med att lösa medeltidsstädernas problem ha som
målsättning att precisera vad som är av riksintresse. Staten bör
i dessa fall svara för kostnaderna. Med hänsyn till den
samhällsekonomiska situationen kan det enligt motionären finnas
skäl att överlåta åt kommande generationer, när samhällsekonomin
påtagligt har förbättrats, att göra arkeologiska utgrävningar då
fornfynd påträffas. Därför bör källarlös bebyggelse kunna
tillåtas.

Motionärerna bakom motion Kr204 (m) tar upp frågan om
kostnadsfördelningen vid arkeologiska undersökningar.
Motionärerna framhåller att kostnaderna för arkeologiska
undersökningar för enskilda och företag kan bli betydande.
Enligt motionärerna bör undersökningarna i huvudsak bekostas av
staten, som bör svara för 90 % av kostnaderna, medan den
enskilde står för 10 %.

Frågan om kostnadsansvaret för arkeologiska utgrävningar har
behandlats vid ett flertal tillfällen i utskottet senast hösten
1993. Utskottet uttalade då bl.a. följande (bet. 1992/93:KrU1,
s. 7).

Då det gäller principfrågan om kostnadsansvaret för
arkeologiska undersökningar -- såväl sådana som är av
riksintresse som andra -- vill utskottet anföra följande. Frågan
om kostnadsansvaret -- särskilt vid undersökningar i de
medeltida stadskärnorna -- övervägdes ingående av
Arkeologiutredningen, som redovisade sina överväganden i
betänkandet (SOU 1985:13) Fornlämningar och exploatering.
Utskottet har vid flera tillfällen och senast förra året
enhälligt ställt sig bakom de slutsatser utredningen kom fram
till, nämligen att den huvudprincip som hitintills gällt för
kostnadsansvaret skall gälla även i fortsättningen (bet.
1990/91:KrU11). Denna princip innebär att den för vars skull en
fornlämning måste avlägsnas bör bekosta den arkeologiska
undersökningen. Utskottet anser att det inte framkommit någon
omständighet som ger anledning till att principen skall frångås.
Som Arkeologiutredningen anfört är det ett nationellt intresse
att bevara fornlämningarna, medan det allmänt sett inte är något
nationellt intresse att låta ta bort dem. Det förtjänar också
påpekas att -- som framhölls i budgetpropositionen 1987 -- ett
väsentligt utökat kostnadsansvar för staten också skulle
resultera i en ökad statlig planering och styrning av den
arkeologiska undersökningsverksamheten och därmed påverka
kommunernas och exploatörernas planering.

Utskottet var inte berett att förorda en ändring av den
princip på vilken lagstiftningen vilar. Utskottet tillade att
utskottet år 1987 anslutit sig till uttalanden i
budgetpropositionen av innehåll att det är angeläget att
begränsa undersökningskostnaderna för arbetsföretagen utan att
staten drabbas av motsvarande kostnadsökning. Vidare uttalade
utskottet att det är viktigt att strävan att begränsa
arkeologikostnaderna inte försämrar förutsättningarna för en
omsorgsfull rapportering, dokumentation och hantering av fynd
från undersökningarna.

Utskottet framhöll att möjligheterna att bevara kulturlager
för framtiden genom källarlös bebyggelse tas till vara redan i
dag. Bl.a. anförde utskottet följande (bet. 1992/93:KrU1, s. 8).

Det kan finnas utrymme för att genom ett fortsatt utvecklande
av metoderna för förundersökning och grundläggning som är
skonsam för kulturlagren underlätta byggande i de gamla
stadskärnorna. Åtgärder för att kunna bevara kulturlager har
förordats inte endast för att det skall finnas vetenskapligt
referensmaterial för den framtida arkeologin. Denna kan
förväntas utnyttja förbättrade undersökningsmetoder, samtidigt
som de vetenskapliga kriterierna kan ha ändrats. Beträffande de
åsyftade metoderna hänvisar utskottet till Arkeologiutredningens
betänkande (bil. 2 i SOU 1985:13).

Utskottet intar samma ståndpunkt som vid tidigare riksmöten i
här aktuellt avseende. Utskottet avstyrker med hänvisning till
det anförda motionerna Kr203 och Kr204.

Olika åtgärder för att skapa sysselsättning åt arbetslösa

Utskottet erinrar om att viktiga insatser har kunnat göras på
kulturmiljövårdsområdet tack vare de satsningar som gjorts av
sysselsättningsskäl vid olika tillfällen, bl.a. våren 1993. Då
tillstyrkte utskottet förslag om uppräkning av anslaget B 28.
Kulturmiljövård, som innebar dels en ökning med 25 miljoner
kronor på tilläggsbudget för budgetåret 1992/93, dels en ökning
med 25 miljoner kronor för innevarande budgetår. Riksdagen
beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet. 1992/93:KrU23,
rskr. 1992/93:253). Som framhålls i RAÄ:s förenklade
anslagsframställning för budgetåret 1994/95 har de satsningar
som gjorts på kvalificerade bevarandeprojekt såsom rena
restaureringsarbeten och ruinvård varit utomordentligt lönsamma
räknat på den direkta sysselsättningseffekten
(anslagsframställningen, s. 38).

Mot bakgrund av den stora arbetslöshet som för närvarande
råder i landet har arbetsmarknadsutskottet beslutat föreslå att
1,5 miljarder kronor av innevarande budgetårs medel på anslaget
B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under tionde huvudtiteln
skall få användas till ROT-satsningar för bl.a. skolor,
samlingslokaler, bostäder, äldrebostäder, sjukhem, vissa
kulturbyggnader och kulturmiljövård (bet. 1993/94:AU21).
Arbetsmarknadsutskottet utgår från att sådan verksamhet som här
angetts kan påbörjas snarast efter ett riksdagsbeslut. Riksdagen
har den 2 mars 1994 beslutat i enlighet med
arbetsmarknadsutskottets förslag (rskr. 1993/94:148).

Regeringen har därefter, den 3 mars 1994, beslutat att av de
medel som ställts till förfogande skall 195 miljoner kronor avse
kulturmiljövård och kulturbyggnader, inklusive RAÄ:s egna
fastigheter.

Kulturutskottet anser att det är glädjande att en så betydande
satsning nu kan göras på kulturmiljövårdens område. RAÄ har på
utskottets begäran lämnat uppgifter på de projekt i landet som
kan komma i fråga för restaurering och nyinvestering. Som
utskottet i det följande närmare kommer att beröra innebär RAÄ:s
uppgifter att en rad från kulturmiljövårdssynpunkt angelägna
projekt kan påbörjas inom det närmaste halvåret, för åtskilliga
gäller att de kan påbörjas inom en månad efter beslut. De
satsningar som sålunda kan komma till stånd ger en mycket god
sysselsättningseffekt.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla att de aktuella
projekten innefattar en mängd arbetsuppgifter som har
sidoeffekter som innebär att gamla hantverkstekniker -- även
utanför vad som traditionellt inbegrips i byggbranschen -- kan
bevaras.

Riksantikvarieämbetet (B 27)

I propositionen föreslås att RAÄ:s ramanslag sammanlagt skall
uppgå till 129 254 000 kronor. I beloppet ingår en
engångsanvisning om 850 000 kronor, vilken skall göra det
möjligt för RAÄ att lämna ett särskilt stöd till det arbete som
länsmuseerna gemensamt driver för att utveckla museernas
insatser för att levandegöra kulturmiljöer.

I två motionsyrkanden framförs krav på en ökning av anslaget
med 10 miljoner kronor. I motion Kr307 (s) framhålls att
satsningar inom kulturmiljövården är kulturpolitiskt motiverade.
Samtidigt pekar motionärerna på ytterligare ett skäl för en
sådan satsning, nämligen krisen inom byggarbetsmarknaden
(yrkande 47). Samma resonemang ligger bakom yrkande 4 i motion
Kr309 (nyd).

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen på
förslag av regeringen fr.o.m. innevarande budgetår anvisar ett
ramanslag till RAÄ. Ramanslaget inrymmer bl.a. medel för vård
och underhåll av det nittiotal fastigheter som står under RAÄ:s
förvaltning.

Enligt vad utskottet inhämtat från RAÄ finns det ett stort
behov av resursförstärkning för upprustning av RAÄ:s eget
fastighetsbestånd. Från ämbetets sida har man pekat på
kulturminnen, där restaureringsarbeten redan påbörjats, såsom
Mälsåker i Södermanland, Visby kyrkoruiner och ringmur och
Glimmingehus. Vidare framhåller man de behov som gäller
nyinvesteringsprojekt, såsom museer i Gamla Uppsala och på
Björkö. Till detta kommer underhållsbehov av ett flertal ruiner
och kyrkor, såsom Alvastra klosterruin, Kronobergs och
Visingsborgs slottsruiner och Källa gamla kyrka.

Kulturutskottet gör bedömningen att resultatet av den stora
satsning på resurser för kulturmiljövård (ROT), som riksdagen i
dagarna beslutat om, blir att en betydande del av de projekt som
RAÄ redovisat kan påbörjas redan under våren. Genom denna
satsning har -- enligt utskottets uppfattning -- behovet av att
förstärka förevarande anslag för nästa budgetår minskat
väsentligt.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
Kr307 yrkande 47 och Kr309 yrkande 4 och tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning till Riksantikvarieämbetet
(anslaget B 27) för nästa budgetår.

I två motioner, nämligen motion Kr250 (fp) och Kr270 (s),
framhålls betydelsen av statlig medverkan vid tillkomsten av
ett museum i Gamla Uppsala.

Utskottet behandlade motioner med liknande innehåll förra
våren. Utskottet konstaterade då att landets kanske förnämsta
fornminnesområde med bl.a. de tre kungshögarna och den s.k.
Tingshögen finns i Gamla Uppsala samt att området till största
delen ägs av staten och förvaltas av RAÄ.

För närvarande pågår ett programarbete inom RAÄ, vilket
innebär att RAÄ under den innevarande treårsperioden, dvs.
budgetåren 1993/94--1995/96, avser att fullfölja satsningen på
några stora besöksmål, däribland Gamla Uppsala. De planer som
finns omfattar en nybyggnad av musei- och mottagningslokaler med
tillhörande servicefunktioner.

Den arbetsgrupp som arbetar med projektet och som består av
representanter från RAÄ, Länsstyrelsen i Uppsala län, Uppsala
universitet, Upplandsmuseet och Uppsala kommun fick i början av
februari i år i uppdrag att verka för tillkomsten av ett museum
lokaliserat till södra delen av Matsgårdens tomt.

Som framgår av det föregående ingår projektet bland de objekt
som RAÄ pekat ut som möjliga och angelägna att påbörja om
särskilda medel på grund av sysselsättningsläget inom
byggbranschen skulle anvisas. Gamla Uppsala är redan nu ett
attraktivt turistmål och tillkomsten av ett museum av det slag
som planeras skulle enligt utskottets mening vara ägnat att
förbättra möjligheterna att levandegöra vårt kulturarv.
Utskottet konstaterar att det ankommer på RAÄ att inom ramen för
anvisade medel göra prioriteringar mellan olika angelägna
objekt. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr250 och
Kr270.

Kulturmiljövård (B 28)

I propositionen anförs att beslut om bidrag till byggnadsvård
och till vård av kulturlandskap och fornlämningar fr.o.m.
innevarande budgetår fattas av länsstyrelserna efter
bemyndigande av RAÄ. Länsstyrelserna fattar också beslut om
medel till kulturstöd vid ombyggnad. Det är enligt propositionen
lämpligt att medlen under bägge anslagen anvisas under likartade
former. Därför föreslås en omläggning av anslagskonstruktionen.
Medlen till kulturmiljövård bör i fortsättningen anvisas under
ett förslagsanslag. Omfattningen av de bidrag som lämnas bör
därvid styras av en beslutsram som riksdagen årligen
fastställer. Regeringen föreslår att ramen för nästa budgetår
fastställs till 72 600 000 kronor. Vidare föreslår regeringen
att anslag Kulturmiljövård skall uppgå till 72 600 000 kronor.

Regeringen föreslår under anslaget Kulturstöd vid ombyggnad (B
30) att det under nästa budgetår skall finnas möjligheter att
utnyttja de resurser som anvisas under B 30-anslaget för
ändamål som avses under förevarande anslag.

I fem motioner framförs krav som får anses innebära yrkanden
om att beslutsramen skall ökas, i fyra av dem med betydande
belopp. I samtliga nu aktuella motioner framhålls att en
medelsökning är motiverad av såväl kulturpolitiska som
arbetsmarknadspolitiska skäl. I motion Kr309 föreslås en
resursförstärkning utöver regeringens förslag med 190 miljoner
kronor (yrkande 5). I motionerna Kr264 (s) yrkande 1 och Kr307
(s) yrkande 48 föreslås en höjning av ramen med 130 miljoner
kronor. Motionärerna bakom motion Kr308 (c) föreslår en ökning
med 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 1).
Slutligen föreslås en ökning -- dock utan angivande av belopp --
i motion Kr257 (s) yrkande 4 i nu aktuell del.

Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning i fråga om
anslagskonstruktionen för förevarande anslag. När det gäller
motionskraven på en utökad beslutsram vill utskottet anföra
följande.

Som framhållits i ett föregående avsnitt har betydande
resursförstärkningar tillförts kulturmiljövården bl.a. med
anledning av sysselsättningsläget inom byggbranschen. Riksdagen
har -- som nämnts -- i dagarna beslutat att 1,5 miljarder
kronor får användas under innevarande budgetår för
sysselsättningsskapande åtgärder inom ROT-området. Regeringens
beslut om fördelningen av medlen innebär att 195 miljoner kronor
får användas för ändamål som avses under detta anslag samt för
RAÄ:s fastigheter.

På begäran av utskottet har RAÄ redovisat en sammanställning
över kulturmiljöer som är i behov av ROT-insatser. Samtliga län
finns representerade i sammanställningen. De projekt som nämns
är bl.a. industriminnen, bruksanläggningar, ruiner, agrar
bebyggelse och kanaler. Som tidigare angetts kan enligt RAÄ för
de flesta av de aktuella kulturmiljöerna arbetsinsatser påbörjas
inom det närmaste halvåret, för åtskilliga inom en månad efter
beslut.

Med tanke på den stora ROT-satsning som nyligen gjorts bör en
rad angelägna projekt i landet kunna påbörjas redan under våren.
Ytterligare insatser kan därefter påbörjas med hjälp av medel
som anvisas för nästa budgetår under förevarande anslag.

Med det anförda anser utskottet att syftet med motionerna
Kr257 yrkande 4 i denna del, Kr264 yrkande 1, Kr307 yrkande 48,
Kr308 yrkande 1 och Kr309 yrkande 5 till väsentlig del är
tillgodosett. Motionerna avstyrks därmed och regeringens förslag
till medelsram tillstyrks. Likaledes tillstyrks regeringens
förslag till medelstilldelning.

I tre motioner framförs krav på riktade insatser för
kulturmiljöer i olika delar av Sverige.

I motion Kr257 (s) anförs att det i samtliga län i Västsverige
finns åtskilliga projekt som är så förberedda att
kulturmiljövårdande insatser kan påbörjas med mycket kort varsel
(yrkande 4 i denna del). I motion Kr510 (s) påtalas behovet av
ökade insatser för upprustning av Dalslands kanal (yrkande 2). I
motion Kr264 (s) framhålls behovet av medel till
byggnadsminnesvård på Gotland (yrkande 2).

Som framgår av det föregående finns upprustningsbehov av
kulturmiljöer över hela landet. Det gäller även de i motionerna
aktualiserade områdena. Enligt vad utskottet inhämtat finns i de
nämnda områdena ett antal projekt där upprustningen kan påbörjas
omgående eller med kort varsel. Bland de projekt som RAÄ angett
finns en rad kulturmiljöer i de västsvenska länen, däribland
sådana som omnämns i motionerna, t.ex. Tylöns fyrplats i
Hallands län och Rydals industri och Dalslands kanal i Älvsborgs
län. RAÄ har även angett några objekt på Gotland, bland dem
Visby innerstad.

Utskottet konstaterar att det ankommer på RAÄ att inom ramen
för anvisade medel besluta om medelsfördelningen till
länsstyrelserna i de olika länen, som därefter har att fatta
beslut i det enskilda fallet. Utskottet avstyrker motion Kr257
yrkande 4 i denna del samt motionerna Kr264 yrkande 2 och Kr510
yrkande 2.

Motionärerna bakom motion Kr510 (s) föreslår att Dalslands
kanal med sin genuina prägel skall förklaras som ett
riksintresse både från turistsynpunkt och från kulturhistorisk
synpunkt (yrkande 1).

Enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.,
den s.k. naturresurslagen, skall områden som är av riksintresse
för kulturminnesvården skyddas mot åtgärder som påtagligt kan
skada kulturmiljön. I november 1987 beslutade RAÄ förklara ett
antal kulturmiljöer som riksintressanta, däribland Dalslands
kanal. Kanalen är en stor turistattraktion i Älvsborgs län.
Förslaget i motionsyrkandet får anses vara tillgodosett med det
anförda. Utskottet avstyrker yrkandet.

Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet (B 29)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande arkeologifrågor

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr265 yrkande 2
och med anledning av motionerna 1993/94:Kr265 yrkande 1,
1993/94:Kr289 yrkande 13 och 1993/94:Kr309 yrkande 2 beslutar
avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:950)
om kulturminnen m.m.,

res. 1 (m, fp, c, kds)

2. beträffande överförande av fotorätt m.m. till museum

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr309 yrkande 3,

res. 2 (nyd)

3. beträffande kostnaderna för enskilda personer och företag
vid arkeologiska utgrävningar

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr203 och
1993/94:Kr204,

4. beträffande medelsanvisningen till
Riksantikvarieämbetet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Kr307 yrkande 47 och 1993/94:Kr309
yrkande 4 till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1994/95
under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 129 254 000
kr,

res. 3 (s)

5. beträffande ett museum i Gamla Uppsala

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr250 och
1993/94:Kr270,

6. beträffande ram för beslut om bidrag till
kulturmiljövård

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Kr257 yrkande 4, 1993/94:Kr264
yrkande 1, 1993/94:Kr307 yrkande 48, 1993/94:Kr308 yrkande 1 och
1993/94:Kr309 yrkande 5, samtliga motionsyrkanden i denna del,
medger en ram för beslut om bidrag till kulturmiljövården på
72 600 000 kr för budgetåret 1994/95,

res. 4 (s) - delvis

7. beträffande medelsanvisningen till Kulturmiljövård

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1993/94:Kr257 yrkande 4, 1993/94:Kr264
yrkande 1, 1993/94:307 yrkande 48, 1993/94:Kr308 yrkande 1 och
1993/94:Kr309 yrkande 5, samtliga motionsyrkanden i denna del,
till Kulturmiljövård för budgetåret 1994/95 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 72 600 000 kr,

res. 4 (s) - delvis

8. beträffande riktade insatser för kulturmiljöer i olika
delar av Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Kr257 yrkande 4 i
denna del, 1993/94:Kr264 yrkande 2 och 1993/94:Kr510 yrkande 2,

9. beträffande frågan om Dalslands kanal skall förklaras som
riksintresse

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr510 yrkande 1,

10. beträffande Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1
000 kr.

Stockholm den 4 mars 1994

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo Hegeland (m), Maja
Bäckström (s), Stina Gustavsson (c), Anders Nilsson (s), Göran
Åstrand (m), Richard Ulfvengren (nyd), Ingegerd Sahlström (s),
Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Alwa Wennerlund
(kds), Elisabeth Persson (v) och Lena Klevenås (s).

Reservationer

1. Arkeologifrågor (mom. 1)

Charlotte Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Hugo
Hegeland (m), Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m),
Carl-Johan Wilson (fp) och Alwa Wennerlund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet konstaterar" och på s. 7 slutar med "avslå
lagförslaget" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att den
arkeologiska verksamheten kan bedrivas på ett rationellt och
kostnadseffektivt sätt. Det är därför naturligt att
länsstyrelserna i större utsträckning än för närvarande
utnyttjar möjligheten att upphandla arkeologiska uppdrag. Som
uttryckts i den avvikande meningen i yttrande till
bostadsutskottet bör 7 miljoner kronor anvisas till
länsstyrelserna för kulturmiljöarbetet (yttr. 1993/94:KrU4y).
Utrymme skapas härigenom för att länsstyrelserna i större
utsträckning skall ha personella resurser att handlägga
upphandlingsärenden. Därvid bör länsstyrelserna beakta frågan om
sådana undersökande institutioner som har mindre utvecklad
undersökningsverksamhet slås ut i konkurrensen om uppdragen.
Detta gäller särskilt länsmuseerna.

Det lagförslag som framläggs i propositionen innebär att
företagaren i fortsättningen skall få kostnadsansvar vid
nykonservering av fynd. Eftersom avsikten är att åtgärder skall
vidtas för en mer rationell hantering i fråga om bl.a.
dokumentation och registrering bör den enskilde -- vid ett
genomförande av lagändringen -- inte behöva drabbas av högre
kostnader än vad som gäller med nuvarande praxis. Mot denna
bakgrund anser sig utskottet böra tillstyrka det framlagda
lagförslaget.

I enlighet med det anförda avstyrks motionerna Kr265, Kr289
yrkande 13 och Kr309 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande arkeologifrågor

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Kr265,
1993/94:Kr289 yrkande 13 och 1993/94:Kr309 yrkande 2 antar
regeringens förslag till lag om om ändring i lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m.,

2. Överförande av fotorätt m.m. till museum (mom. 2)

Richard Ulfvengren (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet utgår" och slutar med "Kr309 yrkande 3" bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning skall hela
dokumentationsmaterialet inklusive fotorätt överlämnas till det
museum som tar hand om fynden. En sådan generell regel bör i
enlighet med vad som anförs i motion Kr309 införas (yrkande 3).
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande överförande av fotorätt m.m. till museum

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Medelsanvisningen till Riksantikvarieämbetet (mom. 4)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Ingegerd
Sahlström, Björn Kaaling och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Kulturutskottet gör" och slutar med "nästa budgetår"
bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförs i motion Kr307 är satsningar
inom kulturmiljövården kulturpolitiskt motiverade samtidigt som
effekten på sysselsättningen är mycket god (yrkande 47).
Kulturutskottet gör den bedömningen att resultatet av den stora
satsning på resurser för kulturmiljövård (ROT) som riksdagen i
dagarna beslutat om blir att en del av de projekt som RAÄ
redovisat kan påbörjas redan under våren. Som framgår av den
information som utskottet fått från RAÄ är dock resursbehovet så
stort när det gäller de fastigheter som RAÄ förvaltar att det är
motiverat att -- i enlighet med förslagen i motionerna Kr307
yrkande 47 och Kr309 yrkande 4 -- förstärka förevarande anslag
med 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen till
Riksantikvarieämbetet

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr307 yrkande
47 och 1993/94:Kr309 yrkande 4 samt med anledning av regeringens
förslag till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1994/95
under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 139 254 000
kr,

4. Ram för beslut om bidrag till kulturmiljövård och
Medelsanvisningen till Kulturmiljövård (mom. 6 och 7)

Åke Gustavsson, Maja Bäckström, Anders Nilsson, Ingegerd
Sahlström, Björn Kaaling och Lena Klevenås (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Med tanke" och slutar med "till medelstilldelning"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser -- i enlighet med vad som anförs i motion
Kr307 -- att insatser inom kulturmiljövården är kulturpolitiskt
motiverade (yrkande 48). Ytterligare ett skäl för sådana
insatser är krisen inom byggarbetsmarknaden och att anslag till
kulturmiljövård ger mycket goda effekter på sysselsättningen.
Den stora ROT-satsning som nyligen gjorts innebär att en rad
angelägna projekt kan påbörjas redan under våren. Den
information som utskottet fått från RAÄ visar att resursbehovet
är mycket stort. Utskottet anser därför att det är motiverat att
medelsramen för nästa budgetår -- i enlighet med förslaget i
motionerna Kr264 yrkande 1 och Kr307 yrkande 48 -- skall utökas
med 130 miljoner kronor utöver regeringens förslag till
sammanlagt 202 600 000 kronor.
Därigenom blir även kraven i motionerna Kr257 yrkande 4 i
motsvarande del, Kr308 yrkande 1 och Kr309 yrkande 5 helt eller
delvis tillgodosedda. Likaledes bör medelstilldelningen under
förevarande anslag uppgå till 202 600 000 kronor.

dels att utskottets hemställan under 6 och 7 bort ha
följande lydelse:

6. beträffande ram för beslut om bidrag till
kulturmiljövård

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr264 yrkande
1 och 1993/94:Kr307 yrkande 48, båda motionerna i denna del, och
med anledning av regeringens förslag och motionerna
1993/94:Kr257 yrkande 4, 1993/94:Kr308 yrkande 1 och
1993/94:Kr309 yrkande 5, samtliga motioner i denna del, medger
en ram för beslut om bidrag till kulturmiljövården på
202 600 000 kr,

7. beträffande medelsanvisningen till Kulturmiljövård

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Kr264 yrkande
1 och 1993/94:Kr307 yrkande 48, båda motionerna i denna del, och
med anledning av regeringens förslag och motionerna
1993/94:Kr257 yrkande 4, 1993/94:Kr308 yrkande 1 och
1993/94:Kr309 yrkande 5, samtliga motioner i denna del, till
Kulturmiljövård för budgetåret 1994/95 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 202 600 000 kr,

I propositionen framlagt och av utskottet avstyrkt
lagförslag

Bilaga

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 2
Utskottet 4
Utredningen arkeologi och exploatering 4
Olika åtgärder för att skapa sysselsättning åt arbetslösa
9
Riksantikvarieämbetet (B 27) 10
Kulturmiljövård (B 28) 11
Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet (B 29) 13
Hemställan 13
Reservationer 15
1. Arkeologifrågor (m, fp, c, kds) 15
2. Överförande av fotorätt m.m. till museum (nyd) 15
3. Medelsanvisningen till Riksantikvarieämbetet (s) 16
4. Ram för beslut om bidrag till kulturmiljövård och
Medelsanvisningen till Kulturmiljövård (s) 16
Bilaga
I propositionen framlagt och av utskottet avstyrkt
lagförslag 18