Kroppsvisitation och kroppsbesiktning, m.m.

Betänkande 1993/94:JuU7

Justitieutskottets betänkande 1993/94:JUU07

Kroppsvisitation och kroppsbesiktning, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1993/94
JuU7

Sammanfattning

I detta ärende behandlar utskottet ett regeringsförslag om
bl.a. nya definitioner av begreppen kroppsvisitation och
kroppsbesiktning och nya regler angående restriktioner för
häktade. Vidare behandlas två motioner. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag och avstyrker bifall till motionerna.

Till ärendet har fogats tre reservationer.

Propositionen

I proposition 1993/94:24 har regeringen
(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen antar de i
propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för
varusmuggling,

3. lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i
anstalt,

4. lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av
häktade och anhållna m.fl.,

5. lag om ändring i polislagen (1984:387),

6. lag om ändring i tullagen (1987:1065),

7. lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för
samhällsviktiga anläggningar m.m.

Lagförslagen, som granskats av Lagrådet, har fogats till
betänkandet, se bilaga.

Motioner

Motion väckt med anledning av propositionen

1993/94:Ju7 av Karl Gustaf Sjödin (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ytlig kroppsvisitation av kvinnor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att införa bestämmelser om åtgärder mot
klotter i 19 § polislagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att åtgärder som att ge kräkmedel till en
misstänkt sväljare av narkotika och att "slanga" maginnehåll i
syfte att beslagta nedsvald narkotika skall falla under
benämningen kroppsbesiktning.

Motion väckt under den allmänna motionstiden år 1993

1992/93:Ju715 av Ines Uusmann och Björn Ericson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att minska klotter och
vandalisering av offentliga miljöer.

Utskottet

Inledning

Lagförslagen bygger på en inom Justitiedepartementet upprättad
promemoria (Ds 1991:56) Ändrade regler om kroppsvisitation och
kroppsbesiktning, m.m. samt en rapport (Ds 1992:8) Häktades
gemensamhet och kontakter med omvärlden. Promemorian och
rapporten har remissbehandlats.

Bakgrund

Under senare år har det blivit allt vanligare att personer som
är inblandade i illegal narkotikahantering döljer narkotikan
inuti kroppen. Detta sker både för att smuggla narkotika mellan
olika länder och för att föra in narkotika på fängelser och
andra slutna institutioner. När det gäller större förpackningar
narkotika döljs dessa i kroppen genom att placeras i ändtarmen
eller vaginan, medan mindre förpackningar sväljs.

Inom olika myndigheter, t.ex. inom kriminalvården, polisen och
tullen, bereder behandlingen av de s.k. sväljarna en hel del
problem av såväl praktisk som rättslig natur. Bl.a. har
Justitieombudsmannen i en framställning till regeringen pekat på
problem inom kriminalvården när det gäller möjligheterna att
kontrollera misstänkta s.k. sväljare.

De straffprocessuella tvångsmedel som främst kan bli aktuella
i dessa sammanhang är kroppsbesiktning och kroppsvisitation.
Regler om dessa tvångsmedel finns dels i 28 kap.
rättegångsbalken (RB), dels i ett stort antal andra lagar, t.ex.
lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL), lagen
(1960:418) om straff för varusmuggling (varusmugglingslagen),
polislagen (1984:387) och lagen (1976:371) om behandlingen av
häktade och anhållna m.fl. (behandlingslagen). Regleringen i
dessa andra författningar kan ibland överensstämma med
utformningen av reglerna i RB men är ibland annorlunda utformad.
I sådana fall gäller ifrågavarande särbestämmelse framför RB:s
generella reglering.

I 2 kap. 6 § regeringsformen (RF) finns det grundläggande
skyddet för medborgarna mot kroppsliga ingrepp från det
allmännas sida. Detta grundlagsskydd bildar utgångspunkten för
utformningen av bestämmelserna om kroppsvisitation och
kroppsbesiktning. Begränsningar i grundlagsskyddet får endast
ske genom lag.

Kroppsvisitation och kroppsbesiktning får användas i
brottsutredande syfte när det finns misstankar om brott på
vilket fängelse kan följa (28 kap. 11 och 12 §§ RB). Dessa
tvångsmedel kan också komma i fråga för andra än brottsutredande
ändamål, t.ex. för att förhindra att vapen, narkotika eller
annat tas in på slutna institutioner av olika slag. Regler härom
finns t.ex. i kriminalvårdslagstiftningen.

I den praktiska tillämpningen är det normalt inte några större
problem att fastställa när kroppsvisitation eller
kroppsbesiktning kan komma till användning. Vad som däremot har
ansetts oklart och därigenom berett vissa problem är vad som
närmare avses med kroppsvisitation respektive kroppsbesiktning
samt hur respektive tvångsmedel får användas.

Det finns också vissa problem avseende regleringen i
speciallagstiftningen. Bl.a. saknas i
kriminalvårdslagstiftningen klara regler när det gäller
förutsättningarna för att hålla en intagen avskild från andra
när en kroppsbesiktning skall genomföras.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag, som innebär att reglerna
om kroppsvisitation och kroppsbesiktning i rättegångsbalken får
en ny utformning.

Det föreslås en ny definition av begreppet
kroppsvisitation, som bl.a. innebär att inte bara ett
genomsökande av någons kläder, utan också genomsökande av vissa
medhavda föremål, ryms inom begreppet. Härvid föreslås en
begränsning till väskor, paket och andra föremål. Alla sådana
föremål som någon har med sig, vare sig de är öppna eller låsta,
skall kunna genomsökas vid en kroppsvisitation. Kroppsvisitation
som enbart innebär undersökning av föremål som en kvinna har med
sig föreslås kunna utföras av män.

Kroppsbesiktning föreslås också få en ny definition. Denna
innebär att det inom begreppet kommer att rymmas inte bara
undersökningar av kroppens yttre och inre, utan även av
människokroppens produkter som har åtkommits vid provtagning.
Förslaget innebär i den delen att begreppet "annan undersökning"
mönstras ut ur rättegångsbalken. I princip skall alla typer av
undersökningar och provtagningar falla under begreppet
kroppsbesiktning. Förslaget innehåller också en regel om att den
som skall genomgå en kroppsbesiktning skall kunna hållas kvar en
kortare tid, högst tolv timmar, för att kroppsbesiktningen skall
kunna genomföras.

Det föreslås att reglerna i KvaL och i behandlingslagen
förtydligas så att det klart skall framgå att det vid
genomförandet av en kroppsbesiktning finns möjlighet att hålla
den undersökte avskild från andra.

Några ändringar föreslås inte beträffande förutsättningarna
för att kroppsvisitation respektive kroppsbesiktning skall få
användas. Inte heller föreslås några ändringar vad gäller
beslutsordningen.

I propositionen föreslås vidare att tullen skall få möjlighet
att under vissa förutsättningar ta urinprov för att kontrollera
om vederbörande har svalt narkotika och på så sätt försöker
smuggla in den i landet.

I propositionen behandlas också vissa frågor som gäller
restriktioner för häktade. Det föreslås en uttrycklig regel om
att åklagarens möjligheter att besluta om inskränkningar i den
häktades kontakter med omvärlden som huvudregel skall vara
beroende av att rätten har givit tillstånd till det.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994.

Överväganden

Smugglingen av narkotika mellan olika länder har under senare
år alltmer kommit att ske genom s.k. intracorporala transporter,
dvs. genom att narkotika förvaras och transporteras i kroppen.
Detsamma gäller narkotikainförseln till anstalter och andra
slutna institutioner. Denna form av narkotikasmuggling är av
naturliga skäl mycket svår att upptäcka. I kampen mot
narkotikabrottsligheten är det därför viktigt att de regler som
står till buds är så lätthanterliga och effektiva som möjligt
och att det inte råder någon tveksamhet kring vilka åtgärder den
straffprocessuella regleringen medger. Samtidigt är det av
största vikt att reglerna är utformade på ett sådant sätt att de
uppfyller kraven på rättssäkerhet.

Begreppen kroppsvisitation och kroppsbesiktning förekommer i
ett flertal författningar. Begreppen har givits skiftande
innebörd i skilda lagstiftningsärenden. Förslagen i
propositionen syftar till att klara ut begreppsanvändningen så
att de oklarheter som för närvarande råder i görligaste mån
försvinner.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen om vikten av att
begreppen kroppsvisitation respektive kroppsbesiktning ges en
enhetlig och konsekvent samt, så långt som möjligt, klar och
tydlig avgränsning. Detta är angeläget såväl av principiella
skäl, eftersom det rör sig om inskränkningar i grundlagsskyddet,
som av praktiska skäl, eftersom tvångsmedlen används inom olika
verksamhetsområden och tillämpas av många olika
befattningshavare på skilda nivåer. Utskottet ställer sig också
bakom tanken att det i RB skall finnas en enda definition av
respektive begrepp och att regleringen i RB skall fungera som
bas för regleringen i andra lagar. Utskottet tillstyrker i
princip propositionens förslag i denna del.

Till enskildheter i lagförslagen återkommer utskottet i det
följande.

Ytlig kroppsvisitation av kvinnor

I viss speciallagstiftning -- däremot inte i RB -- förekommer
begreppet ytlig kroppsvisitation. Härmed avses en summarisk
undersökning av någons kläder, bestående i att kontrollanten
känner utanpå kläderna.

Enligt propositionen är huvudtanken i förslaget att det i RB
skall finnas en enda definition av begreppet kroppsvisitation.
Därför föreslås inte någon särskild definition i RB av begreppet
ytlig kroppsvisitation.

I motion Ju7 (nyd) föreslås att det enligt RB skall vara
tillåtet för en manlig polis att företa en ytlig
kroppsvisitation av en kvinna.

Enligt gällande ordning i RB (28 kap. 13 § tredje stycket) får
kroppsvisitation av kvinnor inte verkställas eller bevittnas av
annan än kvinna, läkare eller legitimerad sjuksköterska. I denna
del föreslås ingen ändring i propositionen. I vissa lagar, t.ex.
i KvaL, finns härutöver regler som tillåter att män undersöker
kvinnors väskor och liknande. Enligt propositionen finns ett
fortsatt behov av sådana undantagsregler.

För att uppnå en enhetlig begreppsbildning föreslås i
propositionen en generell reglering i RB av undersökning av
medhavda föremål, t.ex. väskor. Innebörden av detta förslag är
att alla föremål som någon har med sig skall få undersökas
av såväl kvinnor som män. Däremot skall, enligt förslaget, allt
som den undersökte bär på sig fortfarande omfattas av
huvudregeln.

Utskottet har ingenting att erinra mot regeringsförslaget i
denna del.

Vad härefter gäller yrkandet i motion Ju7 konstaterar
utskottet först att begreppet ytlig kroppsvisitation inte
förekommer i RB. Någon särskild reglering av mäns rätt att
genomföra ytlig kroppvisitation av kvinnor erfordras alltså
inte. Utskottet vill tillägga att också en ytlig
kroppsvisitation kan upplevas som mycket integritetskränkande.
Det finns således flera skäl att ta avstånd från den i motion
Ju7 föreslagna ordningen, och utskottet avstyrker bifall till
den.

Klotter

För att komma till rätta med vandalisering i form av klotter
och liknande skadegörelse föreslog regeringen i proposition
1987/88:143 om ändring i brottsbalken m.m. en bestämmelse om
förverkande av föremål som kan användas som hjälpmedel vid bl.a.
skadegörelse. I propositionen föreslogs vidare att en regel om
kroppsvisitation skulle införas i polislagen, enligt vilken
polisen under vissa förutsättningar i brottsförebyggande syfte
skulle ges rätt att söka efter sådana föremål.

Utskottet tillstyrkte förslaget om en förverkanderegel men
avstyrkte förslaget om kroppsvisitation under hänvisning till
det starka skydd som bör finnas för den kroppsliga integriteten
(1988/89:JuU13, rskr. 145). I ärendet anförde utskottet dock att
arbetet med att söka efter en konstruktion med ett mindre
ingripande tvångsmedel, t.ex. ytlig kroppsvisitation för att
söka efter sprayburkar, borde fortsätta.

I den nu aktuella propositionen anförs att det inte är
realistiskt eller ändamålsenligt med en särlösning om
kroppsvisitation för just klotterutrustning och liknande. Något
förslag beträffande detta läggs således inte fram.

I motion Ju7 föreslås att riksdagen åter prövar frågan om att
i polislagen införa en bestämmelse om kroppsvisitation för att
förhindra skadegörelse i form av t.ex. klotter.

Utskottet har, beträffande den föreslagna ordningen i
polislagen, i dag ingen annan uppfattning än den som redovisades
i det tidigare lagstiftningsärendet (1988/89:JuU13). Med hänsyn
härtill och till vad som anförs i den nu aktuella propositionen
avseende klotterutrustning avstyrker utskottet bifall till
motion Ju7 i den delen.

I motion Ju715 (s) anförs att det bör vara möjligt att
beslagta sprayburkar om misstanke finns att de skall användas
för klotter på offentliga platser. I motionen anförs vidare att
det bör undersökas om handeln kan gå över till att sälja
färgsprayburkar över disk.

Förverkande av färgburkar, sprayflaskor eller andra föremål
som har använts vid skadegörelse kan ske med stöd av 36 kap.
2 § brottsbalken. I det nämnda lagstiftningsärendet infördes
även en möjlighet att förverka föremål som är ägnade att
användas som hjälpmedel vid bl.a. skadegörelse. Förutsättningen
för förverkande enligt detta lagrum är att föremålen har
påträffats under omständigheter som ger uppenbar anledning att
befara att de skall komma till användning vid sådana brott (36
kap. 3 § p 3).

I nyssnämnda lagstiftningsärende (prop. 1987/88:143, JuU13,
rskr. 145) förordade utskottet även olika åtgärder utanför
lagstiftningens område som skulle kunna vidtas för att stävja
den vandalisering som klottret utgör. Bl.a. pekade utskottet på
att en mycket stor andel av den färg som används vid klotter
åtkommits genom tillgrepp i butiker. Detta visade, enligt
utskottet, på behovet av fortsatta åtgärder från handelns sida i
fråga om hantering och saluhållande av sprayburkar, färgpennor
och liknande för att förebygga sådana tillgrepp. Enligt
utskottet skulle det ankomma på regeringen att ta lämpliga
initiativ för att effektivt förverkliga utskottets olika
förslag, t.ex. anordnande av överläggningar med handelns
organisationer.

Under hösten 1991 arrangerade Justitiedepartementet en
särskild hearing angående utveckling av åtgärder för att
förebygga klotter. Vid hearingen deltog företrädare för berörda
myndigheter och organisationer. Från många håll redovisades
olika ambitiösa förebyggande åtgärder som vidtagits av såväl
myndigheter som företag och andra som varit särskilt utsatta för
klotter. Allmänt sett föreföll problemen ha minskat något, även
om vissa deltagare ansåg att det fanns tecken på att problemen
kunde öka (prop. 1991/92:100 bil. 3 s. 38).

Utskottet konstaterar att den möjlighet till förverkande som
efterlyses i motion Ju715 finns. I den delen är motionen således
tillgodosedd. Inte heller i övrigt finns anledning till något
uttalande från riksdagens sida. Motion Ju715 avstyrks.

Tvångsmedicinering

Enligt propositionsförslaget skall med kroppsbesiktning avses
undersökning av kroppens yttre och inre samt tagande av prov
från kroppen och undersökning av sådana prov.

I motion Ju7 föreslås att begreppet kroppsbesiktning skall
omfatta även åtgärder i form av medicinering med kräkmedel samt
magpumpning.

I den promemoria (Ds 1991:56) Ändrade regler om
kroppsvisitation och kroppsbesiktning m.m. som ligger till grund
för propositionsförslagen föreslås att den misstänkte mot sin
vilja skall kunna medicineras om detta påtagligt skulle
underlätta möjligheterna att utföra en kroppsbesiktning.

Under remissbehandlingen påtalades från flera håll att
tvångsmedicinering går utöver vad som kan anses vara tillåtet
med hänsyn till det kroppsliga integritetsskyddet i RF.

I propositionen (s. 48) anförs bl.a. att det är ett mycket
allvarligt ingrepp i den kroppsliga integriteten att utsätta
någon för tvångsmedicinering och att mycket starka skäl krävs
för att i RB införa en sådan möjlighet. Enligt
departementschefen måste vid en sådan bedömning brottsbekämpande
effektivitetshänsyn träda tillbaka. Något förslag om
tvångsmässig medicinering läggs därför inte fram i
propositionen.

Utskottet har ingen annan uppfattning och avstyrker bifall
till motion Ju7 i denna del.

Det kan tilläggas att frågor om samtycke i samband med
tvångsmedelsanvändning för närvarande utreds av
Polisrättsutredningen (tilläggsdir. 1993:33).

Övrigt

Under ärendets beredning har utskottet uppmärksammats på ett
behov av korrigering i 19 § varusmugglingslagen. Ändringen bör
göras på det sätt som framgår av utskottets hemställan nedan.

I övrigt har utskottet ingenting att anföra med anledning av
propositionen och motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ytlig kroppsvisitation av kvinnor
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju7 yrkande 1,
res. 1 (nyd)

2. beträffande kroppsvisitation för att hindra klotter
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju7 yrkande 2,
res. 2 (nyd)

3. beträffande övriga åtgärder mot klotter
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ju715,

4. beträffande tvångsmedicinering
att riksdagen avslår motion 1993/94:Ju7 yrkande 3,
res. 3 (nyd)

5. beträffande varusmugglingslagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1960:418) om straff för varusmuggling med den ändringen
att i 19 § första stycket, tredje meningen, orden "tull- eller
gränsbevakning" byts ut mot "tulldistrikt" och ordet
"bevakningschefens" byts ut mot "myndighetschefens",

6. beträffande övriga lagförslag
att riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i rättegångsbalken,
b) lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i
anstalt,
c) lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av
häktade och anhållna m.fl.,
d) lag om ändring i polislagen (1984:387),
e) lag om ändring i tullagen (1987:1065),
f) lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för
samhällsviktiga anläggningar m.m.

Stockholm den 18 november 1993

På justitieutskottets vägnar

Lars-Erik Lövdén

I beslutet har deltagit: Lars-Erik Lövdén (s), Göthe
Knutson (m), Bengt-Ola Ryttar (s), Birthe Sörestedt (s), Nils
Nordh (s), Göran Magnusson (s), Liisa Rulander (kds), Karl
Gustaf Sjödin (nyd), Sigrid Bolkéus (s), Siw Persson (fp),
Christel Anderberg (m), Alf Eriksson (s), Sven-Olof Petersson
(c) och Tomas Högström (m).

Reservationer

1. Ytlig kroppsvisitation av kvinnor (mom. 1)

Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Utskottet har" och slutar med "till den" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har ingenting att erinra mot regeringsförslaget
såvitt det avser den föreslagna regleringen beträffande
undersökning av medhavda föremål. Däremot anser utskottet det
befogat att, när det gäller föremål som den undersökte bär på
sig, tillåta en manlig polis att genomföra en ytlig
kroppsvisitation av en kvinna i likhet med vad som gäller enligt
polislagen. För detta talar såväl praktiska som kostnads- och
effektivitetsskäl. Regeringen bör återkomma till riksdagen med
ett nytt förslag i denna del. Vad utskottet nu i anledning av
motion Ju7 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande ytlig kroppsvisitation av kvinnor
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju7 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Kroppsvisitation för att hindra klotter (mom. 2)

Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Utskottet har" och slutar med "den delen" bort ha följande
lydelse:

Med hänsyn till att det i propositionen inte läggs fram något
förslag om reglering i RB angående kroppsvisitation för
klotterutrustning och liknande kan det nu, enligt utskottets
mening, finnas skäl att åter överväga frågan om att i stället
införa en sådan möjlighet i polislagen. En sådan reglering
skulle lämpligen kunna utformas så att den korresponderar med
bestämmelsen i 36 kap. 3 § punkt 3 BrB. Regeringen bör få i
uppdrag att återkomma med ett sådant förslag. Vad utskottet nu i
anledning av motion Ju7 anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande kroppsvisitation för att hindra klotter
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju7 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Tvångsmedicinering (mom. 4)

Karl Gustaf Sjödin (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Utskottet har" och slutar med "1933:33)" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar i och för sig uppfattningen i propositionen
att mycket starka skäl krävs för att införa en möjlighet till
tvångsmedicinering. Medicinering är dock i vissa fall en
nödvändighet för att genomföra ett beslut om kroppsbesiktning,
och i dag förekommer också att medicinering sker i dessa fall.
Därför är det, enligt utskottets mening, rimligt att en sådan
åtgärd regleras i RB, inte minst med hänsyn till den enskilde
individen. Frågan bör utredas med sikte på ett snabbt förslag.
Detta bör kunna ske inom ramen för Polisrättsutredningens
arbete. Regeringen bör utfärda tilläggsdirektiv härom. Vad
utskottet nu med anledning av motion Ju7 anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha
följande lydelse:

4. beträffande tvångsmedicinering
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Ju7 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Bilaga

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motioner 2
Utskottet 2
Inledning 2
Bakgrund 2
Propositionens huvudsakliga innehåll 3
Överväganden 4
Ytlig kroppsvisitation av kvinnor 5
Klotter 5
Tvångsmedicinering 7
Övrigt 7
Hemställan 7
Reservationer 8
1. Ytlig kroppsvisitation av kvinnor (mom. 1) 8
2. Kroppsvisitation för att hindra klotter (mom. 2) 9
3. Tvångsmedicinering (mom. 4) 9
Bilaga
Lagförslagen 11
Rättelse av lagtext; 27 kap. 4 § andra och tredje styckena.
Föremål, som i annat fall påträffas, får tas i beslag efter
beslut av undersökningsledaren eller åklagaren. Vid fara i
dröjsmål, får även utan sådant beslut åtgärden vidtas av
polisman, om det inte är fråga om en försändelse som avses i
3 §.
Verkställs beslag av någon annan än undersökningsledaren eller
åklagaren och har denne inte beslutat beslaget, skall anmälan
skyndsamt göras hos honom, som omedelbart skall pröva om
beslaget skall bestå.