Krigsmaterielexport

Betänkande 1994/95:UU20

Utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU20

Krigsmaterielexport

---

Innehåll

• 1. Sammanfattning
• 3. Motionerna
• 4. Utskottet
• 4.5 Hemställan
• Reservationer

1994/95
UU20

1. Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 1994/95:183
Redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1994, vilken föreslås bli
lagd till handlingarna. Utskottet behandlar vidare dels de motioner som väckts
med anledning av skrivelsen, dels ett antal motioner från den allmänna
motionstiden 1995. Motionerna rör huvudsakligen redovisningsfrågor,
lagstiftningen på krigsmaterielområdet, generella begränsningar av
krigsmaterielexporten samt krigsmaterielexport till enskilda stater och
områden.

Samtliga motionsyrkanden besvaras eller avstyrks.

Till betänkandet är fogat fem reservationer och ett särskilt yttrande.

2. Skrivelsen

Regeringen yrkar i skrivelse 1994/95:183 att riksdagen tar del av Redogörelse
för den svenska krigsmaterielexporten år 1994.

3. Motionerna

3.1 Motioner väckta med anledning av regeringens skrivelse 1994/95:183

1994/95:U34 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en successiv avveckling av exporten av krigsmateriel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en successiv avveckling av vapenexporten inkluderande ett
utarbetande av omställningsprogram bör inledas snarast och skall vara slutförd
år 2000,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen i EU-sammanhang måste verka för en mer restriktiv
hållning i frågor om krigsmaterielexporten från hela EU-området,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall stödja generalsekreterare Boutros Boutros-Ghalis
förslag att det två år gamla FN-registret över konventionella vapen utvidgas
till att omfatta även handel med lätta konventionella vapen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att någon åtskillnad mellan nya leveranser av krigsmateriel och
följdleveranser inte görs,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor bör
avskaffas,

7. att riksdagen vid avslag på yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att den rådgivande nämnden i
krigsmaterielfrågor besätts med representanter för alla riksdagens partier,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringens redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten
bör innehålla en redovisning av vilken typ av materiel som sålts till
respektive land,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringens redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten
bör innehålla en redovisning av vilka tillstånd som lämnats för svenska
företags avtal om utlandssamarbete,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stopp för vapenexporten till Indonesien,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stopp för vapenexporten till Förenade Arabemiraten,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stopp för vapenexporten till Bahrein,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stopp för vapenexporten till Singapore,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stopp för vapenexporten till Indien,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stopp för vapenexporten till Pakistan,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stopp för vapenexporten till Thailand,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stopp för vapenexporten till Malaysia,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stopp för vapenexporten till Mexiko,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stopp för vapenexporten till Sydkorea.

1994/95:U35 av Bodil Francke Ohlsson och Marianne Samuelsson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
successivt bör avveckla sin vapenexport och att regeringen bör upprätta en
avvecklingsplan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riksdagen bör
tillsätta en parlamentarisk utredning för att se över vapenexportpolitiken med
intentionerna att successivt minska den svenska vapenförsäljningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
vapentillverkning och krigsmaterielexport inte får ske av närings- och
arbetsmarknadspolitiska skäl,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
vapenexportpolitiken bör skärpas vad gäller övrig krigsmateriel och lättare
vapen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
vapenexportpolitiken bör skärpas vad gäller följdleveranser,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vapenexporten
bör skärpas vad gäller slutanvändarintyg,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige i
internationella sammanhang bör verka för en nertrappning av den internationella
vapenhandeln.

3.2 Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994/95

1994/95:U211 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts i de tre punkterna om vapenexport,

1994/95:U219 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en opartisk utredning bör göras i fråga om förekomsten av
svenska minor i Angola.

1994/95:U231 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenskt stöd till utvidgning av FN:s vapenregister,

1994/95:U403 av Ola Karlsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om export av försvarsmateriel.

1994/95:U631 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett stopp för allt militärt bistånd och vapenexport till Indonesien,
så länge Indonesien framhärdar med sin olagliga ockupation och sitt förtryck,

1994/95:U637 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svensk vapenexport till Indonesien,

1994/95:Fö502 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige skall
motsätta sig en ändring av Romfördragets text i syfte att krigsmateriel skall
betraktas som varor på den fria marknaden.

1994/95:Fö503 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till en femårig
avvecklingsplan för vapenexporten,

4. Utskottet

4.1 Skrivelsens huvudsakliga innehåll
4.1.1 Lagen om krigsmateriel

Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras genom lagen (1992:1300)
om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel. Båda
författningarna trädde i kraft den 1 januari 1993.

Krigsmateriellagen föreskriver att krigsmateriel inte får tillverkas utan
regeringens tillstånd. Även all försvarsindustriell utlandssamverkan
förutsätter tillstånd av regeringen.

Krigsmateriel indelas enligt den nya lagen i två kategorier. Vapen och
stridsammunition har förts till kategorin krigsmateriel för strid, medan icke
förstörelsebringande materiel förts till kategorin övrig krigsmateriel.

Krigsmaterielinspektionen (KMI) utövar kontroll över tillverkningen av
krigsmateriel. KMI inrättades år 1935 och finns inom Utrikesdepartementets
handelsavdelning. KMI är även regeringens beredningsorgan för ärenden som rör
export av krigsmateriel.

Beslut i ärenden om tillstånd att föra ut krigsmateriel ur landet fattas av
regeringen. Regeringsärendena bereds av KMI i nära samråd med
Utrikesdepartementets politiska avdelning, Försvarsdepartementet och i vissa
fall Näringsdepartementet.

4.1.2 Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport

I regeringens riktlinjer understryks den vikt som vid den utrikespolitiska
bedömningen av varje utförselärende skall fästas vid respekten för mänskliga
rättigheter i mottagarlandet. Hänsyn skall alltid tas till
mänskliga-rättighets-kriteriet även i de fall då det är fråga om utförsel av
materiel som i sig inte kan användas för att kränka mänskliga rättigheter.

För kategorin krigsmateriel för strid gäller att regeringen inte bör ge
tillstånd till export till en stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan
stat, en stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda
till väpnad konflikt, en stat som har inre väpnade oroligheter eller en stat
där det förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter.
För utförsel av övrig krigsmateriel, gäller att utförseltillstånd bör beviljas
till länder som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annat stat, som
inte har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer omfattande och
grova kränkningar av mänskliga rättigheter.

4.1.3 Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor

Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall regeringen i utrikesärenden av
större vikt om möjligt överlägga med utrikesnämnden före avgörandet. Vissa
utförselärenden som rör krigsmateriel är av sådan art att överläggning med
nämnden är påkallad. Det har ansetts önskvärt att prövningen av även andra
enskilda utförselärenden av principiell vikt ges en bredare förankring.
Riksdagen beslutade därför år 1984 att en rådgivande nämnd i
krigsmaterielfrågor skulle inrättas.

Nämnden består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk grund och har
till uppgift att lämna råd i enskilda krigsmaterielexportfrågor. Nämnden höll
år 1994 nio sammanträden. Den sammanträder på kallelse av
krigsmaterielinspektören som också leder överläggningarna. Vid nämndens
sammanträden medverkar Utrikesdepartementets politiska avdelning med
bedömningar av mottagarländer ur riktlinjesynpunkt samt Försvarsdepartementet
med bedömningar avseende ärendenas försvarspolitiska betydelse. Inspektören
redovisar därefter samrådet för det föredragande statsrådet.

Enhällighet eftersträvas vid bedömningen av utförselärendena i nämnden.
Regeringen fäster stor vikt vid nämndens rekommendationer. Har nämnden avstyrkt
en utförselansökan eller annan förfrågan blir detta som regel också regeringens
beslut. Har nämnden tillstyrkt, vägs detta in i den fortsatta beredningen. Det
är regeringen som, efter en totalbedömning av alla för ärendet betydelsefulla
omständigheter, bär ansvaret för beslut i krigsmaterielärenden.
Totalbedömningen görs med utgångspunkt från de grundläggande riktlinjerna och i
en restriktiv anda.

4.1.4 KMI:s teknisk-vetenskapliga råd

För att bistå krigsmaterielinspektören med beredningen av ärenden som rör
klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt
teknisk-vetenskapligt råd med företrädare för institutioner med överblick över
teknologins tillämpning på civila respektive militära områden. Under år 1994
höll rådet tre sammanträden.

4.1.5 Krigsmaterielexporten år 1994

Regeringen har varje år sedan 1985 lämnat riksdagen en skrivelse med
redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. På grundval av redovisning
från de krigsmaterielproducerande företagen har KMI utarbetat en redogörelse
för år 1994.

Utförseln av krigsmateriel under år 1994 ökade med 11,1 % eller från 2 863
miljoner kronor år 1993 till 3 181 miljoner kronor år 1994. Exporten av
krigsmateriel för strid ökade med 10,8 % eller från 1 216 miljoner kronor år
1993 till 1 347 miljoner kronor år 1994. För övrig krigsmateriel uppgick
uppgången i exporten till 11,4 % motsvarande en ökning från 1 647 miljoner
kronor år 1993 till 1 834 miljoner kronor under år 1994. Räknat i fasta priser
steg exporten med 7,5 % år 1994 jämfört med år 1993. För krigsmateriel för
strid och för övrig krigsmateriel var motsvarande tal en uppgång med 7,3 resp.
7,6 %. En enskild affär med Singapore svarade för hela 18,3 % av den totala
krigsmaterielexporten.

Regeringen har under år 1994 beviljat utförseltillstånd för försäljning av
krigsmateriel till ett värde av 4 589 miljoner kronor, varav 2 072 miljoner
kronor avser krigsmateriel för strid och 2 517 miljoner kronor övrig
krigsmateriel. Värdet av beviljade tillstånd minskade med 24,8 % år 1994
jämfört med år 1993. För krigsmateriel för strid uppgick motsvarande värde till
2 072 miljoner kronor år 1994, vilket representerar en ökning med 6,7 %. För
övrig krigsmateriel uppgick värdet av beviljade utförseltillstånd till 2 517
miljoner kronor, vilket motsvarar en nedgång med 39,5 % jämfört med år 1993.
Räknat i fasta priser minskade värdet av beviljade tillstånd år 1994 med 27 %.
För krigsmateriel för strid steg motsvarande värde med 3 % medan för övrig
krigsmateriel en nedgång med 41 % noterades.

4.1.6 Internationell öppenhet avseende vapenöverföringar

Förenta nationernas generalförsamling antog i december 1991 en resolution som
anmodar medlemsländerna att till ett register över konventionella vapen
redovisa såväl sin import som sin export av tyngre konventionella vapen. Enligt
vissa definitioner skall handeln med följande sju vapenkategorier rapporteras:
stridsvagnar, pansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflygplan,
attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar/robotlavetter.

För FN-registrets andra år, 1993, lämnade 86 av FN:s då 184 medlemsländer
(jämte observatörslandet Schweiz) uppgifter om sin export och import av de sju
kategorierna tyngre vapen.

Det framgår av statistiken att Sverige i endast obetydlig omfattning deltar i
världshandeln med aktuella vapensystem.

Sverige verkar på olika sätt för ökad rapportering till FN-registret och för
större öppenhet om vapentransfereringar. I Europeiska organisationens för
säkerhet och samarbete (OSSE) säkerhetsforum har de deltagande 53 länderna
enats om att iaktta vissa principer vid vapentransfereringar, bl.a. att årligen
lämna uppgifter till registret. Samråd om rapporteringen till FN-registret
förutses fr.o.m. i år att ske med övriga medlemmar av EU.

4.1.7 Antipersonella landminor

Sverige har under 1994 innehaft ordförandeskapet för förberedelsearbetet
inför den planerade översynskonferensen hösten 1995 avseende 1980 års
konvention om särskilt inhumana vapen. Inom ramen för detta arbete föreslog
Sverige i augusti 1994 att i landmineprotokollet under konventionen införa
regler om ett totalförbud för antipersonella landminor.

Sverige har inte exporterat några minor av denna typ sedan slutet av
1970-talet. Den sista utförseln skedde till ett annat västeuropeiskt land.

I FN:s generalförsamling stod Sverige som medförslagsställare till en
resolution i vilken bl.a. vissa staters ensidiga moratorier för export av
antipersonella landminor välkomnades, och övriga stater uppmanades att snarast
deklarera sådana moratorier.

4.2 Krigsmaterielinspektionens redogörelse för svensk krigsmaterielexport år
1994 (bilaga till regeringens skrivelse 1994/95:183)

4.2.1 Beviljade utförseltillstånd

Antalet inkomna utförselärenden har under de senaste åren varierat mellan
1 500 och 2 300. Den övervägande delen av dessa tillstånd har gällt utförsel
av andra anledningar än försäljning, såsom utförsel före eller efter
reparation, för demonstration eller för prov.

Tabell 1. Beviljade utförseltillstånd för försäljning under åren 1987--1994
jämte antalet regeringsbeslut och dessas värde av det sammanlagda värdet av
givna tillstånd

_____________________________________________________________________
År Värde Härav regeringsbeslut
mkr i ____________________________________________
löpande priser mkr % av värdet Antal
_____________________________________________________________________
1987 5 383 5 320 99 285
1988 6 405 6 333 99 380
1989 7 247 7 100 98 312
1990 2 980 2 912 98 328
1991 2 559 2 511 98 350
1992 3 360 3 287 98 241
1993 6 105 5 916 97 368
1994 4 589 4 415 96 260
_____________________________________________________________________

Av tabell 2 nedan framgår det sammantagna värdet av beviljade
utförseltillstånd beräknat i fasta priser.

Tabell 2. Beviljade utförseltillstånd för försäljning åren 1987--1994 i
löpande priser och i 1968 års prisnivå1 jämte den procentuella
volymändringen

______________________________________________________________________
År Värde i löpande Värde i fasta Ändring i fasta
priser priser priser i % jäm-
mkr mkr fört med före-
gående år
______________________________________________________________________
1987 5 383 1 194 + 22
1988 6 405 1 366 + 14
1989 7 247 1 455 + 6
1990 2 980 578 - 60
1991 2 559 478 - 17
1992 3 360 628 + 31

Summa KS ÖK Summa KS ÖK Summa KS ÖK
________________________________________________________________
1993 6105 1942 4162 1030 328 702 - - -
1994 4589 2072 2517 749 338 411 -27 +3 -41

(-24,8 %) (+6,7 %) (-39,5 %)
_______________________________________________________________________

1 Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsprodukter
använts.

4.2.2 Faktiska leveranser

Under år 1994 utfördes krigsmateriel för strid till ett värde av 1 347
miljoner kronor och övrig krigsmateriel för 1 834 miljoner kronor, dvs.
tillsammans 3 181 miljoner kronor. Jämfört med år 1993 ökade exporten av
krigsmateriel under år 1994 med 11,1 %. För krigsmateriel för strid uppgick
motsvarande tal till + 10,8 % och för övrig krigsmateriel till + 11,4 %.

Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1985--1994 i
löpande priser och 1968 års prisnivå2, m.m.

______________________________________________________________________
År Sveriges Krigsmaterielexport
totala
varuexport __________________________________________________
(löp.priser) löpande andel av fasta ändring
priser varuexp. priser i fasta
priser
mkr mkr % mkr %
______________________________________________________________________
1985 259 985 2 137 0,82 511 - 7,8
1986 265 100 3 243 1,22 746 + 46,0
1987 281 433 4 427 1,57 981 + 31,5
1988 304 782 6 155 2,02 1 313 + 34,0
1989 332 580 6 005 1,81 1 206 - 8,1
1990 339 850 3 327 0,98 645 - 46,5
1991 332 779 2 705 0,81 505 - 21,7
1992 326 031 2 753 0,84 514 + 1,8

Summa KS ÖK
_______________

1993 388 290 3) 2863 1216 1647 0,74 483 -

Jämförelse-
värde 1993 1850 0,47 313 -33
1994 471 217 4) 3181 1347 1834 0,68 519 +7,5
(+ 11,1 %) (+ 10,8 %) (+ 11,4 %)

______________________________________________________________________
2 Vid prisomräkningen har SCB:s exportprisindex för verkstadsprodukter
använts.

3 Uppgiften om Sveriges totala varuexport för år 1993 har i årets
sammanställning korrigerats jämfört med motsvarande uppgift i regeringens
skrivelse 1993/94:237 om krigsmaterielexporten år 1993. Korrigeringen innebär
ingen ändring av uppgiften om krigsmaterielexportens andel härav.

4 Preliminär uppgift för varuexporten under år 1994.

Krigsmaterielexporten utgjorde år 1993 ca 0,74 % av Sveriges totala
varuexport.

En jämförelse av tabellerna 1, 2 och 3 ovan visar att det sammantagna värdet
av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt från värdet
av faktiska leveranser under samma år. Detta beror på att givna
utförseltillstånd ofta avser utförsel som sträcker sig över flera kalenderår,
liksom på att tillstånd i några fall ej utnyttjas helt.

4.2.3 Geografisk fördelning

Den regionala sammanställningen ger vid handen att Norden och övriga
Västeuropas andel av den svenska krigsmaterielexporten visat en ökande tendens.
Västeuropa mottog år 1994 ca 42 % av den svenska krigsmaterielexporten.

Tabell 5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet
under åren 1990--1994

_______________________________________________________________________
1990 1991 1992 1993 1994
_______________________________________________________________________

Summa KS ÖK Summa KS ÖK
_____________________________

Norden 27 46 45 35 34 36 18 10 24
Övriga
Västeuropa 25 35 23 31 44 21 24 23 25
Central- och
Östeuropa 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Nordamerika 8 12 9 9 6 11 13 13 12
Latinamerika 1 0 1 1 3 0 1 1 1
Australien och
Nya Zeeland 1 0 17 9 12 7 6 2 9
Asien 37 6 5 14 0 24 38 51 28
Afrika 1 0 0 0 0 1 1 1 1
_______________________________________________________________________

Antal länder 33 36 40 44 46

I det följande redovisas krigsmaterielexporten fördelad på mottagarländer. I
tabell 6 har medtagits alla länder till vilka utförseln av krigsmateriel har
överstigit 1 miljon kronor under något av åren 1992--1994. Under 1994 omfattade
svenska tillverkares krigsmaterielexport leveranser till 46 länder. Till 14 av
dessa understeg exportvärdet 1 miljon kronor. Tillstånd har vidare meddelats
utförsel av jakt- och sportskyttemateriel till 22 länder.

Sammanfattningsvis kan konstateras att exportmönstret har förskjutits så att
OECD-länderna, dvs. i huvudsak Norden, övriga Västeuropa, Nordamerika och
Australien kommit att utgöra de helt dominerande mottagarna av svensk
krigsmateriel, under år 1994 motsvarande ca 61 % av utförseln. Asiens andel av
exporten ökade samtidigt kraftigt från 14 % år 1993 till 38 % år 1994.

Tabell 6. Exporten av krigsmateriel i miljoner år 1992--1994 fördelad på
länder

_______________________________________________________________________

1994 1993 1992 5)

---

KS ÖK Summa KS ÖK Summa
_______________________________________________________________________

Amerikas Förenta
Stater 94,5 134,1 228,6 37,9 114,2 152,1 169,6
Australien 23,0 165,8 188,8 143,1 117,8 260,9 473,4
Bahrain - 3,0 3,0 - 3,1 3,1 -
Belgien 38,6 4,3 42,9 160,2 5,4 165,5 94,4
Brasilien 6,8 4,8 11,6 23,3 4,4 27,6 9,6
Canada 87,6 77,2 164,8 37,9 63,7 101,6 67,0
Danmark 11,5 45,7 57,2 32,9 71,2 104,1 123,2
Finland 2,8 58,3 61,1 52,0 111,8 163,8 523,5
Frankrike 0,6 42,6 43,2 1,6 24,6 26,2 11,1
Förenade
Arabemiraten - 15,5 15,5 - 0,2 0,2 -
Indien - 158,4 158,4 - 42,2 42,2 6,1
Indonesien 11,7 0,8 12,5 - 0,6 0,6 4,0
Irland - 0,5 0,5 - 2,7 2,7 0,1
Italien 1,6 2,6 4,2 9,9 5,1 15,1 7,8
Japan - 18,7 18,7 0,4 15,3 15,7 26,4
Kina - - - - 4,2 4,2 -
Republiken Korea - 5,4 5,4 - 1,7 1,7 -
Kuwait - 8,0 8,0 - 31,9 31,9 -
Malaysia 33,3 90,5 123,8 - 48,1 48,1 64,9
Mexiko - 2,0 2,0 - 1,5 1,5 0,1
Nederländerna 1,3 12,0 13,3 0,1 32,7 32,8 132,9
Norge 113,5 349,0 462,5 334,9 409,3 744,3 589,5
Nya Zeeland 0,0 6,7 6,7 - 0,6 0,6 0,1
Oman - 2,2 2,2 - 1,7 1,7 -
Pakistan 57,1 0,9 58,0 - 28,8 28,2 2,8
Ryssland - - - - 3,5 3,5 -
Schweiz 40,0 15,0 55,1 67,4 70,0 137,5 9,0
Singapore 580,6 155,2 735,8 3,7 139,1 142,8 21,4
Spanien 0,0 2,5 2,5 - 3,9 3,9 2,4
Storbritannien 2,1 226,1 228,2 6,8 116,9 123,7 51,3
Thailand - 53,8 53,8 - 75,6 75,6 0,1
Tunisien 8,9 11,0 19,9 - 9,6 9,6 11,9
Turkiet - - - - 0,1 11) 0,1 1,9
Tyskland 4,5 72,2 76,7 51,9 48,5 100,4 37,9
Uruguay - 2,0 2,0 8,6 - 8,6 11,0
Österrike 226,9 84,7 311,6 243,4 35,2 278,5 299,7
Övriga länder - 1,6 6) 1,6 0,3 7) 1,5 8) 1,8 2,2 9)
Förenta nationerna 10) - 0,7 0,7 - - -
_______________________________________________________________________

Summa 1 347 1 834 3 181 1 216 1 647 2 863 2 755

5 Avser utförsel av krigsmateriel enligt då gällande
krigsmaterielförteckning.
6 Andorra, Argentina, Bangladesh, Estland, Grekland, Island, Mauritius,
Namibia, Nya Kaledonien, Polen, Saudiarabien och Ungern.
7 Polen.
8 Andorra, Botswana, Ghana, Island, Portugal, Saudiarabien och Ungern.
9 Andorra, Argentina, Grekland, Hongkong, Island, Mauritius, Namibia,
Nepal, Portugal, Tjeckoslovakien, Ungern och Venezuela.
10 Ny mottagare.
11 Enligt vad utskottet erfarit avser exporten till Turkiet övrig
krigsmateriel och inte krigsmateriel för strid som det står i regeringens
skrivelse.

4.2.4 Upplåtelse av tillverkningsrätt, samarbete m.m.

Under år 1994 har fem tillstånd lämnats för upplåtelse av tillverkningsrätt
utom riket. De har avsett tillverkning i Canada, Malaysia, Norge (två
tillstånd) och Storbritannien. Fem samarbetsavtal har granskats och godkänts
avseende gemensam utveckling eller produktion med följande länder, nämligen
Amerikas Förenta Stater, Frankrike, Indien och Storbritannien (två tillstånd).

Prövningen av ärenden rörande upplåtelse av tillverkningsrätt och samarbete
med utländsk part sker, oavsett materieltyp, med de strängare kriterier som
gäller för export av krigsmateriel för strid.

För år 1994 gäller att 16 företag redovisat sammanlagt 162 gällande
licensupplåtelser och samarbetsavtal i 23 länder.

4.2.5 Redovisning av ägande i utländska rättssubjekt

För år 1994 gäller att sex företag redovisat ägande i 22 utländska
rättssubjekt i 12 länder.

4.3 Sammanfattning av motionerna

Mot bakgrund av sambanden mellan krigsmaterielförsäljning, krig och
flyktingströmmar har Vänsterpartiet under många år föreslagit en successiv
avveckling av den svenska krigsmaterielexporten. En dylik avveckling,
inkluderande ett utarbetande av omställningsprogram bör, enligt motion U34 (v)
yrkandena 1 och 2, inledas snarast.

Regeringen måste även i EU-sammanhang verka för en mer restriktiv hållning i
frågor om krigsmaterielexporten från hela EU-området (yrkande 3).

Generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali föreslår att det två år gamla
FN-registret över konventionella vapen utvidgas till att omfatta handel med
lätta konventionella vapen. Sverige bör, enligt yrkande 4, givetvis stödja
detta förslag.

Det har, enligt motionen, visat sig att mycket av det som rubricerats som
följdleveranser knappast kan betraktas som sådana. Vänsterpartiet ser det
därför som felaktigt att göra en uppdelning i nya leveranser och
följdleveranser. Det har alltför ofta förekommit att svenska regeringar
framställt förekomsten av följdleveranser som något oundvikligt, varefter dessa
leveranser kunnat pågå år efter år, trots att det förelegat öppna militära
konflikter, uppenbar fara för militär konflikt eller omfattande brott mot
mänskliga rättigheter. Detta är, enligt motionärerna, givetvis orimligt. Någon
åtskillnad mellan nya leveranser av krigsmateriel och följdleveranser bör
enligt yrkande 5 inte göras.

Den rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor bör avskaffas (yrkande
6). Det är, enligt motionen, tveksamt om den kan undvika att hamna i
mellanställning och användas som gisslan. Skulle riksdagen likafullt fatta
beslut om att nämnden skall kvarstå måste den rimligen bestå av representanter
för riksdagens alla partier (yrkande 7).

Vänsterpartiet kräver vidare att regeringen redovisar vilken typ av materiel
som sålts till vilket land (yrkande 8) och vilka tillstånd som lämnats för
svenska företags avtal om utlandssamarbete (yrkande 9).

Slutligen föreslås i motion U34 (v) (yrkandena 10--19) mot bakgrund av
MR-läget respektive risk för att berörda länder dras in i konflikter att svensk
vapenexport till Indonesien, Förenade Arabemiraten, Bahrein, Singapore, Indien,
Pakistan, Thailand, Malaysia, Mexiko och Sydkorea stoppas.

FN:s försök att lösa konflikter med icke-våldsmetoder och demilitarisering
saboteras av möjligheterna för de inblandade staterna att lätt skaffa sig vapen
framhålls det i motion U35 (mp). I stället för att aktivt delta i
internationell vapenhandel borde Sverige gå i täten internationellt för att
minska volymen (yrkande 7).

Regeringens riktlinjer gäller krigsmateriel för strid. Vad avser s.k. övrig
krigsmateriel finns inte inskränkningen "invecklad i internationell konflikt
som kan befaras leda till väpnad konflikt". Ett annat problem gäller
fullföljandet av leveranser, följdleveranser och reservdelsleveranser.

Skrivelsen nämner inget om vilka regler som gäller om de säkerhetspolitiska
förhållandena eller den mänskliga-rättighets-situationen förändras snabbt och
dramatiskt, som ju ofta sker i konfliktsituationer länderna emellan.
Miljöpartiet anser mot bakgrund härav att vapenexportpolitiken bör skärpas vad
avser följdleveranser (yrkande 5). Vidare bör kraven skärpas beträffande
slutanvändarintyg (yrkande 6).

I skrivelsen står att "vid prövning av frågor om ett utlandssamarbete kan
medges skall Sveriges försvarspolitiska behov av detta samarbete beaktas",
vilket måste tolkas så, att arbetsmarknadsskäl inte får påverka svensk
vapenexports omfattning. Riksdagen bör, enligt yrkande 3, ge regeringen till
känna att vapentillverkning och krigsmaterielexport inte får ske av närings-
och arbetsmarknadspolitiska skäl.

Det är tveksamt om en aktiv fredspolitik och strävanden att vara neutral kan
kombineras med vapenexport. Miljöpartiet anser att Sverige successivt bör
avveckla sin vapenexport och att en avvecklingsplan för detta bör upprättas
(yrkande 1). Dessutom bör, enligt yrkande 2, en parlamentarisk utredning
tillsättas för att se över vapenexportpolitiken med intentionerna att
successivt minska den svenska vapenförsäljningen.

FN:s resolution om register över konventionella vapen gäller s.k. tyngre
vapen. Öppenhet om detta kan givetvis ha en dämpande effekt, när konflikter
hotar att bryta ut. Men en lokalbefolkning under ett krig drabbas lika svårt av
alla slags vapen. Därför borde också vapentransaktioner med s.k. lätta vapen
registreras. Sverige bör, enligt yrkande 4, skärpa sin vapenexportpolitik vad
gäller övrig krigsmateriel och lättare vapen.

I motion U211 (mp) yrkande 4 krävs att den svenska vapenexporten till
Indonesien upphör. Detta kan ske med hänvisning till de grava och omfattande
kränkningarna av mänskliga rättigheter i Indonesien och Östtimor. Ett annat
skäl är att regeringen har att hörsamma rekommendationerna i resolutionerna 966
och 470 från Europarådets parlamentariska församling vad gäller vapenembargo
mot Indonesien. Regeringen bör dessutom i olika internationella fora och i
bilaterala kontakter verka för genomförandet av Europarådets resolutioner 966
och 470.

I motion U219 (v) yrkande 5 framhålls att Angola är näst Kambodja det land i
världen som har flest landminor. Det finns en mina per invånare i landet och 90
% av offren är civila. Bland dessa är 80 % barn under 15 år. Antalet minskadade
uppgår till nästan 100 000 personer, vilket betyder att Angola är det land vars
befolkning procentuellt sett är värst drabbad i världen. Det har t.o.m. hävdats
att svenska minor har påträffats. Detta bör utredas av en opartisk instans,
exempelvis SIPRI.

FN:s generalsekreterare vill, enligt motion U231 (v) yrkande 17, utvidga FN:s
vapenregister så att det även omfattar handeln med lättare vapen som
handeldvapen, gevär, maskinpistoler och personminor. Det är sådana vapen som
används mest i de inre konflikterna, och handeln med sådana är svårast att
kontrollera. Sverige bör stödja detta förslag.

I den enskilda motionen U403 (m) behandlas tre olika aspekter av svensk
export av försvarsmateriel. Motionären anför att kraven på motköp vid svenska
beställningar utomlands under tidigare perioder har varit låga. De under
senaste åren höjda kraven, t.ex. vid stridsvagnsköpen, bör ligga kvar för att
ge svensk industri samma villkor som omvärlden (delvis 1).

Dagens svenska regelsystem skapar, enligt motionären, ett antal egendomliga
inkonsekvenser. Arabemiraten har tidigare på tvivelaktiga vägar köpt RBS70 som
skydd mot flygattacker. Möjligheter till följdleveranser bör öppnas (delvis 3).
Vi bör inte förvägra andra stater rätten och möjligheten att försvara sig, bara
därför att de ligger i ett oroligt område.

En annan inkonsekvens är att Sverige köper försvarsmateriel från stater som
vi inte tillåter export till. Under 1994 tecknades t.ex. kontrakt med Israel om
inköp av s.k. pilammunition. För att inte slå undan benen för egen industri bör
möjligheten till handel gälla antingen i båda riktningar eller inte alls
(delvis 2).

I motion U631 (c) yrkande 6 krävs att Sverige bör följa EU-parlamentets
resolution den 17 november 1994 under punkt 5, där man uppmanar
medlemsstaternas regeringar att stoppa allt militärt bistånd och vapenexport
till Indonesien, så länge Indonesien framhärdar med sin olagliga ockupation och
sitt förtryck.

Också motion U637 (fp) rör vapenexporten till Indonesien. Motionären anser
att det finns anledning för den svenska regeringen att ta ett samlat grepp över
de svensk-indonesiska relationerna. Ökad uppmärksamhet måste riktas mot det
ökande förtrycket och de omfattande övergreppen mot mänskliga rättigheter.
Svensk vapenexport bör ej ske till Indonesien (yrkande 2).

Produktion av försvarsmateriel är undantagen från EG:s ansvarsområde enligt
Romtraktatens paragraf 223, framhålls det i motion Fö502 (mp). I
Maastrichtfördraget finns angivet att man avser att ytterligare undersöka ökat
samarbete på vapenområdet i syfte att upprätta en europeisk vapenagentur. Inom
EU håller redan i dag en gemensam marknad för vapenindustrin på att växa fram.
Sverige bör, enligt yrkande 2, motsätta sig en ändring av Romfördragets text i
syfte att krigsmateriel skall betraktas som varor på den fria marknaden.

Miljöpartiet de gröna har, enligt motion Fö503 (mp), sedan länge yrkat att
all svensk vapenexport skall upphöra. Partiet menar att detta kan ske med en
femårig avvecklingsperiod. Det är ett etiskt krav att Sverige bör vara ett
föregångsland när det gäller utvecklingen mot en fredligare värld. Motionären
vidhåller kravet på en lagstiftning som avvecklar vapenexporten (yrkande 1).

4.4 Utskottets överväganden

4.4.1 Redovisningsfrågor

I motion U34 (v) krävs bl.a. att regeringen redovisar vilken typ av materiel
som sålts till respektive land (yrkande 8) samt en redovisning av vilka
tillstånd som lämnats för svenska företags avtal om utlandssamarbete (yrkande
9).

Utskottet har tidigare under detta riksmöte i betänkande 1994/95:UU1
behandlat likalydande yrkanden. Utskottet anförde därvid bl.a. att det ansåg
att regeringens redogörelse uppfyller de krav som kan ställas, och det
avstyrkte dessa yrkanden. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Därmed avstyrks motion U34 (v) yrkandena 8 och 9.

Utskottet har också tidigare behandlat frågan om en utvidgning av FN:s
vapenregister, senast i betänkande 1993/94:UU19. Utskottet anförde därvid att
det såg mycket positivt på inrättandet av detta register, vilket Sverige som
medförslagsställare till olika FN-resolutioner tidigare verkat för. Utskottet
framhöll vidare att Sverige borde eftersträva bindande åtaganden från samtliga
medlemsstater att ansluta sig. Utskottet betonade också att det i initialskedet
är av övergripande betydelse att få samtliga FN:s medlemsstater att rapportera
till det nuvarande registret. När ytterligare erfarenheter vunnits finns skäl
att pröva frågan om en utökad ambitionsnivå. Utskottet konstaterar att detta
överensstämmer med den uppfattning som FN:s generalsekreterare redovisar i sin
rapport till FN:s generalförsamling om FN:s register över konventionella vapen
(A/49/316).

Mot bakgrund härav och med beaktande av att rapporteringen till FN:s
vapenregister ännu bara gjorts vid två tillfällen anser utskottet att någon
riksdagens åtgärd inte är motiverad för närvarande.

Med det anförda anser utskottet motionerna U34 (v) yrkande 4 och U231 (v)
yrkande 17 besvarade.

4.4.2 Lagstiftning och tillämpning

Artikel 233 i Romfördraget gör det möjligt för EU:s medlemsstater att undanta
tillverkning och handel med krigsmateriel från unionens normala regelverk.
Reglerna på detta område varierar kraftigt från land till land inom EU, både
till form och innehåll.

I motsats till den bild som tecknas i motion Fö502 (mp) yrkande 2 är det
utskottets bedömning att en gemensam europeisk marknad för krigsmateriel inte
är aktuell inom överskådlig tid. Målsättningen för Sverige är att även
fortsättningsvis driva en restriktiv vapenpolitik i enlighet med gällande
regelverk. Regeringens bedömning är, enligt vad utskottet inhämtat, att det
finns anledning värna om artikel 223 som den ser ut i dag. Regeringen avser
också att, tillsammans med likasinnade medlemsstater, aktivt verka för en mer
restriktiv syn inom EU på dessa frågor. Enligt utskottets uppfattning bör så
ske.

Med det anförda anser utskottet motionerna U34 (v) yrkande 3 och Fö502 (mp)
yrkande 2 besvarade.

En rad motioner -- U403 (m) i berörd del, U34 (v) yrkande 5, samt U35 (mp)
yrkandena 4, 5 och 6 -- innehåller krav på förändringar i den svenska
krigsmateriellagstiftningen och dess tillämpningar.

Utskottet har tidigare under detta riksmöte i bet. 1994/95:UU1 behandlat
motioner med motsvarande inriktning. Därvid anfördes bl.a. följande: "Enligt
utskottets uppfattning bör de nu gällande principerna för
krigsmaterieltillverkning och krigsmaterielexport alltjämt gälla. Utskottet
förutsätter emellertid att regeringen vid lämpligt tillfälle gör en utvärdering
och översyn av såväl lagstiftningen och riktlinjerna som tillämpningen av
dessa." Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Därmed avstyrks motionerna U403 (m) i berörd del, U34 (v) yrkande 5, samt U35
(mp) yrkandena 2, 4, 5 och 6.

Den rådgivande nämnden för krigsmaterielfrågor är föremål för yrkandena 6 och
7 i motion U34 (v).

Statsrådet Mats Hellström har i ett frågesvar i riksdagen den 20 april 1995
förklarat att det är regeringens avsikt att under innevarande år underställa
riksdagen ett förslag avseende samrådet rörande krigsmaterielexportfrågorna.
Enligt utskottets uppfattning finns det därför för närvarande ej anledning för
riksdagen att uttrycka en mening i frågan.

Därmed avstyrks motion U34 (v) yrkandena 6 och 7.

4.4.3 Generella begränsningar av krigsmaterielexporten

I motionerna U34 (v) yrkandena 1 och 2, U35 (mp) yrkande 1 och Fö503 (mp)
yrkande 1 framförs olika förslag rörande en avveckling av vapenexporten.

Utskottet har i en följd av betänkanden om krigsmaterielexporten, senast i
bet. 1994/95:UU1, behandlat likartade yrkanden. Utskottet har därvid
genomgående tagit ställning mot förslag rörande en avveckling av svensk
krigsmaterielexport. Enligt utskottets uppfattning äger tidigare gjorda
ställningstaganden alltjämt giltighet.

Därmed avstyrks motionerna U34 (v) yrkandena 1 och 2, U35 (mp) yrkande 1 och
Fö503 (mp) yrkande 1.

I motion U35 (mp) yrkande 3 krävs att vapentillverkning och
krigsmaterielexport inte skall få ske av närings- eller arbetsmarknadspolitiska
skäl.

Enligt utskottets uppfattning är gällande regelverk på området utformat på
ett lämpligt sätt. Motionärernas syfte är, som bl.a. framgår av förarbetena
till gällande lagstiftning (prop. 1991/92:174), i allt väsentligt redan
tillgodosett. Något behov av att tillföra ytterligare begränsningar av närings-
eller arbetsmarknadspolitisk karaktär finns inte.

Därmed avstyrks motion U35 (mp) yrkande 3.

I motion U35 (mp) yrkande 7 anförs att Sverige i internationella sammanhang
bör verka för en nedtrappning av den internationella vapenhandeln.

Utskottet noterar att frågan om kontroll av den internationella vapenhandeln
särskilt uppmärksammats vid FN:s generalförsamlings båda extra möten om
nedrustning 1978 och 1982 och i samband med den av Inga Thorsson ledda
FN-studien om nedrustning och utveckling (1984). Sverige har under en lång
följd av år varit pådrivande i FN vad avser åtgärder för att stärka system för
kontroll och övervakning av vapenproduktion och vapentransporter samt för att
uppnå större öppenhet avseende internationella vapenöverföringar.

I december 1991 antog FN:s generalförsamling, med Sverige som
medförslagsställare, en resolution om att upprätta ett internationellt register
för medlemsstaternas export och import av vissa kategorier av tyngre vapen
fr.o.m. kalenderåret 1992. För FN-registrets första år, 1992, lämnade 83 av
FN:s medlemsstater uppgifter om sin export och import avseende aktuella
vapenslag. Inkomna uppgifter beräknas motsvara ca 98 % av den export av tyngre
vapen som förekom under året. Sverige har sedan det inrättats lämnat uppgifter
till detta register. Sverige deltar även aktivt i motsvarande arbete inom ESK:s
säkerhetsforum i Wien och i FN:s nedrustningskonferens i Genève. Det bör i
sammanhanget också noteras att SIPRI bedriver ett uppmärksammat arbete på
området.

Efter Gulfkriget 1990--1991 framträdde hos många länder en politisk vilja att
skapa en större internationell insyn i och kontroll över vapenhandeln. Detta
manifesterades i uttalanden av EG-länderna, de fem permanenta medlemmarna i
FN:s säkerhetsråd och inom den europeiska säkerhetskonferensen. Den främsta
uppmärksamheten riktades mot den konventionella vapenhandeln. Det ovan nämnda
FN-beslutet skall ses i detta perspektiv.

Sverige samverkar med en rad andra stater för att förhindra spridning av
produkter som kan användas för tillverkning av kärnvapen (Nuclear Suppliers
Group, NSG), missiler och missilteknologi (Missile Technology Control Regime,
MTCR) samt kemiska och biologiska vapen (Australiengruppen).

En exportkontrollregim för högteknologi som kan ha militär tillämpning är
under övervägande, och Sverige deltar aktivt i dessa internationella
förhandlingar. Eventuellt kan konventionell vapenexport också komma att
omfattas av denna regim.

Utskottet utgår från att regeringen även framgent kommer att verka för en
begränsning och kontroll av den internationella vapenhandeln.

Utskottet har ovan redovisat sin syn vad avser Sveriges agerande inom EU i
denna fråga.

Med det anförda anser utskottet motion U35 (mp) yrkande 7 besvarad.

4.4.4 Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden m.m.

I motion U219 (v) yrkande 5 krävs en opartisk utredning av förekomsten av
svenska minor i Angola.

Enligt vad utskottet erfarit rapporterade Cap Anamur, en tysk enskild
organisation som arbetar med minröjning i södra Angola, fyndet av en mina som
föreföll vara svensk. På officiell svensk begäran har denna uppgift undersökts
av en opartisk instans, nämligen FN:s minröjningsorganisation på platsen
(UCAH/CMAO). Undersökningen resulterade i att man inte kunde bekräfta att
det var fråga om en svensk mina. Uppgiften har därför strukits från UCAH/CMAO:s
lista över gjorda fynd.

Med det anförda anser utskottet motion U219 (v) yrkande 5 besvarad.

I flera motioner krävs stopp för vapenexport till en rad olika stater. Med
anledning härav vill utskottet framhålla att när det gäller ställningstaganden
beträffande tillstånd för export av krigsmateriel är det regeringen som enligt
gällande lag och riktlinjer har att pröva sådana ärenden. Detta sker med
parlamentarisk insyn genom utrikesnämnden eller Rådgivande nämnden för
krigsmaterielfrågor.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det tidigare under riksmötet i
anslutning till sin behandling av krigsmaterielfrågor gjort en fördjupad
granskning av förhållandena beträffande de mänskliga rättigheterna i bl.a.
Indonesien. Utskottet konstaterade därvid att MR-läget i landet alltjämt gav
anledning till betydande oro. Denna bedömning kvarstår. Utskottet är också av
den uppfattningen att regeringen vid den tidigare i detta betänkande nämnda
utvärderingen och översynen av krigsmateriellagstiftningen och riktlinjerna
samt tillämpningen av dessa bör fästa särskilt stor vikt vid MR-frågorna.

Utskottet konstaterar också att utrikeshandelsministern i riksdagen den 18
november 1994 anfört att "läget i Indonesien i dag är sådant att han inte avser
att föreslå regeringen att ge tillstånd för någon export av nya
krigsmaterielsystem till detta land". Utskottet noterar detta med
tillfredsställelse och utgår ifrån att regeringen för en restriktiv
krigsmaterielpolitik mot Indonesien så länge förhållandena beträffande de
mänskliga rättigheterna och läget på Östra Timor inte förändras till det
bättre.

Därmed avstyrker utskottet motionerna U211 (mp) yrkande 4, U403 (m) i berörd
del, U631 (c) yrkande 6, U637 (fp) yrkande 2, U34 (v) yrkandena 10--19.

4.5 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regeringens skrivelse
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1994/95:183 Redogörelse för den
svenska krigsmaterielexporten år 1994 till handlingarna,

2. beträffande redovisningen av krigsmaterielexporten
att riksdagen avslår motion 1994/95:U34 yrkandena 8 och 9,
res. 1 (v)

3. beträffande FN:s vapenregister
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U34 yrkande 4 och 1994/95:U231
yrkande 17 besvarade med vad utskottet anfört,

4. beträffande krigsmaterielfrågorna och EU
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U34 yrkande 3 och 1994/95:Fö502
yrkande 2 besvarade med vad utskottet anfört,

5. beträffande förändringar i krigsmateriellagstiftningen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U403 i berörd del, 1994/95:U34
yrkande 5 samt 1994/95:U35 yrkandena 2, 4, 5 och 6,
res. 2 (v, mp)

6. beträffande samrådet rörande krigsmaterielexportfrågorna
att riksdagen avslår motion 1994/95:U34 yrkandena 6 och 7,
res. 3 (v, mp)

7. beträffande åtgärder för avveckling av svensk krigsmaterielexport m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:U34 yrkandena 1 och 2, 1994/95:U35
yrkande 1 och 1994/95:Fö503 yrkande 1,
res. 4 (v, mp)

8. beträffande kriteria för vapentillverkning m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:U35 yrkande 3,

9. beträffande internationell begränsning av vapenexporten
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U35 yrkande 7 besvarad med vad
utskottet anfört,

10. beträffande svenska minor i Angola
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U219 yrkande 5 besvarad med vad
utskottet anfört,

11. beträffande krigsmaterielexport till enskilda stater och områden
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U211 yrkande 4, 1994/95:U403 i
berörd del, 1994/95:U631 yrkande 6, 1994/95:U637 yrkande 2 och 1994/95:U34
yrkandena 10--19.
res. 5 (v, mp)

Stockholm den 19 maj 1995

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Nils
T Svensson (s), Kristina Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m),
Anneli Hulthén (s), Helena Nilsson (c), Lena Klevenås (s), Bertil Persson (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Urban Ahlin (s), Eva Zetterberg (v), Lars Hjertén
(m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kds) och Elisebeht Markström
(s).

Reservationer

1. Redovisningen av krigsmaterielexporten (mom. 2)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets betänkande som under rubriken 4.4.1
Redovisningsfrågor börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med
"yrkandena 8 och 9." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i enlighet med vad som yrkas i motion U34 (v) yrkandena 8
och 9, att regeringen bör redovisa vilken typ av materiel som sålts till vilket
land och vilka tillstånd som lämnats för svenska företags avtal om
utlandssamarbete.

Därmed tillstyrks motion U34 (v) yrkandena 8 och 9.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande redovisningen av krigsmaterielexporten
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U34 yrkandena 8 och 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Förändringar i krigsmateriellagstiftningen (mom. 5)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som under rubriken 4.4.2
Lagstiftning och tillämpning börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med
"yrkandena 2, 4, 5 och 6." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att på centrala punkter
skärpa krigsmateriellagstiftningen. Sålunda bör de särskilda bestämmelserna för
följdleveranser avskaffas. Som en följd härav bör endast en typ av
slutanvändarintyg förekomma. Likaså bör all krigsmateriel behandlas på det sätt
som i dag sker beträffande krigsmateriel för strid. Regeringen bör tillsätta en
parlamentarisk utredning för att se över vapenexportpolitiken med intentionerna
att successivt minska den svenska vapenförsäljningen, varvid nu nämnda
synpunkter bör beaktas. Detta bör ges regeringen till känna.

Utskottet avvisar de förslag som förs fram i motion U403 (m) i berörd del.

Därmed tillstyrks motionerna U34 (v) yrkande 5 och U35 (mp) yrkandena 2, 4, 5
och 6. Motion U403 (m) i berörd del avstyrks.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande förändringar i krigsmateriellagstiftningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U34 yrkande 5 samt
1994/95:U35 yrkandena 2, 4, 5 och 6 samt med avslag på motion 1994/95:U403 i
berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Samrådet rörande krigsmaterielexportfrågorna (mom. 6)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som under rubriken 4.4.2
Lagstiftning och tillämpning börjar med "Enligt utskottets uppfattning" och
slutar med "yrkandena 6 och 7" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör den rådgivande nämnden för
krigsmaterielfrågor avskaffas. Dessa frågor bör lyftas upp till och beslutas i
utrikesnämnden.

I den mån regeringen ändå väljer att behålla nämnden, bör denna utökas, så
att samtliga riksdagspartier där får representation.

Därmed tillstyrks motion U34 yrkandena 6 och 7.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande samrådet rörande krigsmaterielexportfrågorna
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U34 yrkandena 6 och 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Åtgärder för avveckling av svensk krigsmaterielexport m.m. (mom. 7)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som under rubriken 4.4.3
Generella begränsningar av krigsmaterielexporten börjar med "Utskottet har i"
och slutar med "Fö503 (mp) yrkande 1." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det ett etiskt krav att Sverige bör vara ett
föregångsland när det gäller utvecklingen mot en fredligare värld. Mot denna
bakgrund är det angeläget med en lagstiftning som avvecklar vapenexporten och
att en plan för en successiv avveckling utarbetas. Detta bör ges regeringen
till känna.

Därmed tillstyrks motionerna U34 (v) yrkandena 1 och 2, U35 (mp) yrkande 1
och Fö503 (mp) yrkande 1

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande åtgärder för avveckling av svensk krigsmaterielexport m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U34 yrkandena 1 och 2,
1994/95:U35 yrkande 1 och 1994/95:Fö503 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

5. Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden (mom. 11)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att ordet "också" bort utgå i den mening i den del av utskottets
betänkande som under rubriken 4.4.4 Krigsmaterielexport till enskilda stater
och områden m.m. som börjar med "Utskottet konstaterar också",

dels att den del av utskottets betänkande som under rubriken 4.4.4
Krigsmaterielexport till enskilda stater och områden m.m. börjar med "Därmed
avstyrker utskottet" och slutar med "yrkandena 10--19" bort ha följande
lydelse:

Utskottet menar att det, förutom generella synpunkter på MR-frågor i samtliga
exportärenden, är av särskild vikt att peka på det olämpliga i export till
vissa länder. Förutom Indonesien, anser utskottet att export till Förenade
Arabemiraten, Bahrein, Gulfstaterna, Singapore, Indien, Pakistan, Thailand,
Malaysia, Mexiko och Sydkorea ej bör förekomma.

Därmed tillstyrks motionerna U211 (mp) yrkande 4, U631 (c) yrkande 6, U637
(fp) yrkande 2 och U34 (v) yrkandena 10--19. Motion U403 (m) i berörd del
avstyrks.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande krigsmaterielexport till enskilda stater och områden
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U211 yrkande 4 och
1994/95:U34 yrkandena 10--19, med anledning av motionerna 1994/95:U631 yrkande
6 och 1994/95:U637 yrkande 2 samt med avslag på motion 1994/95:U403 i berörd
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

FN:s vapenregister (mom. 3)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anför:

Det är glädjande att FN:s vapenregister har kommit till stånd. Ett problem är
att samtliga länder inte lämnar uppgifter. Ett annat är att registret bara
omfattar tyngre vapen. FN:s generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali har i en
rapport (dok. A/49/316) den 22 september 1994 till FN:s generalförsamling
framfört att "om registret skall uppnå full verkan måste deltagandet breddas
och dess omfattning vidgas (expanded in scope)". Det är vår uppfattning att det
både är angeläget att samtliga länder lämnar uppgifter och att registret också
omfattar lättare vapen.