Körkortsfrågor

Betänkande 2000/01:TU12

Trafikutskottets betänkande 2000/01:TU12

Körkortsfrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottets överväganden
• Utskottets förslag till riksdagsbeslut

2000/01

TU12

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas motionsyrkanden från
den allmänna motionstiden hösten 2000 om olika
körkortsfrågor. Utskottet delar den i flera motioner
framförda uppfattningen om att förarutbildningen bör
vidareutvecklas i syfte att främja en ökad
trafiksäkerhet till rimliga kostnader för den
enskilde körkortstagaren. Med hänvisning till bl.a.
pågående beredning av ett förslag om ett nytt system
för förarutbildning avstyrker utskottet samtliga
motionsförslag.

Innehållsförteckning

Utskottets överväganden

Förarutbildningsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att utbildningssystemet för
körkort bör vidareutvecklas i syfte att uppnå
en ökad trafiksäkerhet till rimliga kostnader
för den enskilde körkortstagaren. Med
hänvisning till pågående beredning av ett
nytt system för förarutbildning avstyrks
samtliga motionsförslag (s, kd, c, fp).

Bakgrund

Unga bilförare är överrepresenterade i
olycksstatistiken

Årligen omkommer omkring 100 personer och ca 700
skadas svårt i trafik-olyckor där unga förare (18-24
år) är delaktiga. Åldersgruppen som svarar för 8 %
av samtliga körkortsinnehavare utgör 16 % av de
förare som är delaktiga i vägtrafikolyckor med
personskador. De yngsta förarna beräknas ha ungefär
åtta gånger så hög risk som medelålders bilförare
att bli delaktiga i en personskadeolycka.
Kännetecknande för olyckor med unga nyblivna förare
är att olyckorna ofta sker nattetid under helger och
är singelolyckor med höga hastigheter. Alkohol
finns också ofta med som bidragande olycksorsak.
Skadekonsekvenser av ungdomsolyckor blir ofta
svårare på grund av att ungdomar, jämfört med andra,
använder bilbälte i mindre utsträckning och att de
kör bilar med relativt sämre säkerhet.

Ungdomens körkortsinnehav har minskat

Andelen 18-åringar med körkort för personbil har
minskat under flera år. I slutet av 1980-talet hade
ungefär varannan 18-åring körkort jämfört med i
genomsnitt var fjärde i slutet av 1990-talet. Enligt
en nyligen presenterad doktorsavhandling förklaras
det lägre körkortsinnehavet bland unga främst av
ekonomiska faktorer, begränsad tid och en förändring
i värderingar och intressen (Hans-Yngve Berg,
Understanding subgroups of novice drivers,
Linköpings universitet).

Förslag till nytt förarutbildningssystem

I december 1997 fick Vägverket regeringens uppdrag
att utarbeta ett förslag till stegvist
förarutbildningssystem. Syftet med det nya systemet
skulle vara att minska olycksrisken för nya förare.
Efter remissbehandling av ett preliminärt förslag
lämnade Vägverket till regeringen i november 1999
ett slutligt förslag till stegvist
förarutbildningssystem benämnt STEFUS.

Det föreslagna systemet innebär en
utbildningsprocess som omfattar tre steg med
mellanliggande utbildningskontroller. Minimitiden
för processen skall vara tolv månader, oavsett den
blivande förarens ålder. Dessutom skall varje
utbildningssteg ha en egen minimitid, omgärdas av
anpassade skyddsåtgärder samt omfatta ett
obligatoriskt utbildningsmoment.
Utbildningsprocessen skall avslutas med körkortsprov
som genomförs av Vägverkets personal. Möjlighet till
frivillig övningskörning på egen hand skall finnas
under steg 3 i utbildningen. Förslaget innebär
vidare att spärrtiden för den person som vill
fungera som handledare men som fått sitt körkort
återkallat skall minskas från fem till tre år.

Motioner

Johnny Gylling (kd) redovisar i motion T423 att två
ungdomsparlament under år 2000 har behandlat
körkortsfrågor. Vid Ungdomens riksdag i Stockholm
framhölls att Vägverkets förslag till nya
körkortsregler inte bör genomföras samt att det bör
ankomma på regeringen att snarast vidta åtgärder så
att ungdomar fortsättningsvis får råd att ta
körkort. Motsvarande uppfattning kom till uttryck
vid Ungdomsparlamentet i Blekinge. Av motionen
framgår att Johnny Gylling delar ungdomarnas
uppfattning att körkortsutbildningen bör kunna
genomföras till en rimlig kostnad.

Mikael Oscarsson (kd) framhåller i motion T412 att
det finns anledning att tillsätta en utredning med
uppgift att se över utbildningssystemet med hänsyn
till att allt färre ungdomar väljer att ta körkort.
Som riktlinje för utredningsarbetet anges att
teoridelen i körprovet bör inordnas som en
obligatorisk del av gymnasieskolan och att villkoren
för dem som kör upp privat bör ses över.

Per Erik Granström m.fl. (s) framhåller i motion
T456 att de höga kostnaderna för körkort och det
minskande körkortsinnehavet bland ungdomar kan leda
till att tillgången till körkort blir en klassfråga.
Enligt motionärerna ägnas i dag stor kraft åt
trafiksäkerhet och krav på att förarutbildningen
skall ge kunskaper och insikter som bidrar till att
minska trafikolyckorna. Mindre omtanke ägnas åt
åtgärder som syftar till att sänka kostnaderna för
dem som genomgår körkortsutbildning. Mot denna
bakgrund efterlyses insatser för att utveckla
pedagogik, metoder, utrustning m.m. som möjliggör
sänkta kostnader utan att kraven på utbildningen
sänks.

Sofia Jonsson (c) konstaterar i motion T418 att
intresset att ta körkort har minskat stadigt bland
ungdomar under 1990-talet. Samtidigt gäller att
arbetsmarknaden för ungdomar utan körkort begränsas
både geografiskt och innehållsmässigt. Mot denna
bakgrund efterlyses en utredning om varför allt
färre ungdomar numera tar körkort (yrkande 1).
Motionären anger vidare att många inte klarar av
teoridelen i förarprovet och förordar att en översyn
görs av detta prov (yrkande 3).

En översyn av teoriprovet för körkort efterlyser
likaså Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (båda
c) i motion T476 (yrkande 3). Som motivering anges
att de nuvarande proven är otydliga och svåra att
tolka. Motionärerna föreslår vidare en obligatorisk
fortbildning för körkortsinnehavare, t.ex.
utbildning med närvaroplikt (yrkande 4).

Kenneth Lantz (kd) föreslår i motion T425 att
regeringen initierar en kampanj riktad till
körkortsinnehavare för utbildning i eco-driving, där
man lär sig att framföra fordon på ett mer
miljöanpassat och bränslebesparande sätt.

I motion T444 (fp) av Helena Bargholtz framhålls
att de medicinska bestämmelserna för körkortsinnehav
behöver ses över och anpassas, där detta kan ske
utan olägenhet, till dem som gäller i resten av
världen.

Amanda Agestav (kd) föreslår i motion Ub418 att
den som genomför trafiklärarutbildning på högskolor
bör som praktikarbete få utöva uppsikt vid
övningskörning med personbil i trafikskola.

Carina Hägg (s) framhåller i motion T449 att
nuvarande regel om att handledare vid privat
övningskörning måste ha haft körkort under minst fem
år i obruten följd är alltför hård med tanke på att
personen redan har fått ett straff i form av
indraget körkort. Enligt motionen bör tidsgränsen
för den som är handledare vid privat övningskörning
sänkas till två år.

Utskottets ställningstagande

Det av riksdagen beslutade långsiktiga målet att
ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd
av trafikolyckor i vägtransportsystemet, den s.k.
nollvisionen, ställer krav på ett väl fungerande
system för förarutbildning. Med hänsyn till att unga
bilförare i dag är överrepresenterade i
olycksstatistiken är det viktigt att
utbildningssystemet har god kvalitet. Som redovisas
i flera motioner och som framförts vid Ungdomens
riksdag år 2000 upplevs kostnaden att ta körkort av
många som hög. Enligt utskottets mening är det
därför angeläget att utbildningssystemet för körkort
vidareutvecklas i syfte att främja ökad
trafiksäkerhet till rimliga kostnader för den
enskilde körkortstagaren.

Näringsminister Björn Rosengren informerade i en
interpellationsdebatt den 16 januari 2001 om det
reformarbete som pågår för att vidareutveckla
förarutbildningen. Av interpellationssvaret framgår
att regeringen är oroad över de höga kostnaderna för
körkortsutbildningen och därför undersöker olika
alternativ för att minska kostnaderna utan att de
långsiktiga målen för trafiksäkerheten påverkas i
negativ riktning. I debatten klargjorde vidare
näringsministern att Vägverkets förslag STEFUS inte
kommer att genomföras i sin helhet. Regeringen ser i
stället, i samråd med Vägverket, över vilka delar av
förslaget som går att genomföra utan att
körkortsutbildningen fördyras. Enligt
näringsministern är det möjligt att en förbättrad
grundläggande trafik-utbildning i grundskolan och
gymnasieskolan kan leda till betydande
trafiksäkerhetsvinster. Utvärderingen av reformen
med övningskörning från 16 år visar också enligt
näringsministern att längre erfarenhet av
övningskörning leder till minskade risker för
olyckor under de första åren med körkort.

Utskottet konstaterar att ett reformarbete pågår
som överensstämmer med de önskemål som förs fram i
motionerna om att körkortsutbildningen måste kunna
genomföras till rimliga kostnader för den enskilde
körkortstagaren. Utskottet förutsätter att
regeringen vid sin beredning av ett nytt system för
förarutbildning överväger de övriga frågor som
motionärerna tar upp. Det gäller bl.a. under vilka
former trafiklärarutbildningen skall bedrivas,
utformningen av teorikrav och medicinska villkor,
krav på handledare för övningskörning och
fortbildning i eco-driving. I sammanhanget kan
vidare hänvisas till de överväganden som för
närvarande pågår inom EG-kommissionen om en
ytterligare harmonisering av körkortsreglerna.

Enligt utskottets bedömning är det angeläget att
arbetet snarast slutförs och att riksdagen föreläggs
förslag om hur utbildningssystemet kan
vidareutvecklas. I avvaktan på regeringens
ställningstagande är något initiativ från riksdagens
sida inte nu erforderligt. Motionerna T412 (kd)
yrkande 2, T418 (c) yrkandena 1 och 3, T423 (kd),
T425 (kd), T444 (fp), T449 (s), T456 (s), T476 (c)
yrkandena 3 och 4 samt Ub418 (kd) yrkande 2 avstyrks
därför.

Körkort och äldre

Utskottets förslag i korthet

Den ökande andelen äldre bilförare i
samhället ställer särskilda krav på
trafiksäkerhetsarbetet. Enligt utskottets
mening är det angeläget att detta arbete
beaktar både riskerna med äldre bilförare och
de äldres behov av rörlighet. Med hänvisning
till Vägverkets sek-torsansvar avstyrks
motionsförslag (m, fp) om särskilda åtgärder
riktade mot äldre bilförare.

Bakgrund

Äldre är mer skadebenägna men mindre
olycksbenägna

Av tillgänglig statistik framgår att andelen dödade
äldre personbilsförare ökar. Gruppen 65 år eller
äldre utgör en femtedel av alla körkortsinnehavare
och en tredjedel av alla dödade bilförare. Äldre har
också en högre risk än andra trafikanter att skadas
eller dödas i trafiken. Yngre och äldre har dock
olika resmönster och resvanor, vilket försvårar
analyser av åldersfaktorns betydelse. Enligt en
aktuell studie från Statens väg- och
transportforskningsinstitut (VTI) är de äldre i
trafiken inte mer olycksbenägna än andra förare.
Äldre förare följer bl.a. bättre olika trafikregler,
vilket minskar sannolikheten för olyckor. Däremot
skadas de äldre i trafiken enligt rapporten både
oftare och allvarligare än de yngre till följd av
att de är mer skadekänsliga. I sammanhanget kan
vidare nämnas att olyckor med äldre bilförare svarar
för en begränsad del av de äldres trafikolyckor.

Körkortsgiltighet

Utbyte av körkort i Sverige för personbilar och
motorcyklar (B- eller A-behörighet) sker vart tionde
år utan någon prövning av lämpligheten, varken
medicinskt eller i övrigt. Enligt 5 kap. 3 §
körkortslagen (1998:488) skall dock körkort
återkallas i vissa närmare angivna fall, bl.a. om
körkortsinnehavarens förutsättningar för rätt att
köra ett körkortspliktigt fordon är så väsentligt
begränsade genom sjukdom, skada eller liknande att
personen från trafiksäkerhetssynpunkt inte längre
bör ha körkort. Vidare gäller enligt 10 kap. 2 §
körkortslagen att om en läkare finner att en patient
på grund av sjukdom är olämplig som bilförare skall
detta anmälas till länsstyrelsen om inte läkaren kan
försäkra sig om att körkortsinnehavaren kommer att
avstå från att köra körkortspliktigt fordon.

Körkortsinnehavet för tyngre fordon är däremot
tidsbestämt. Enligt 3 kap. 12 § körkortslagen
(1998:488) gäller körkortsbehörigheten C, CE, D
eller DE till dess att körkortshavaren fyller 45 år
och därefter för perioder om högst 10 år, om
körkortshavaren har visat att de medicinska kraven
för att ha sådan behörighet är uppfyllda.

Begränsade körkort

Av 3 kap. 10 § körkortslagen framgår att ett
körkortsinnehav får förses med de särskilda villkor
som är nödvändiga från trafiksäkerhetssynpunkt, även
efter det att körkortet har utfärdats. Enligt vad
utskottet inhämtat är möjligheten att föreskriva
villkor begränsad till de fall då det är möjligt att
med en korrigering uppfylla Vägverkets föreskrifter.
Det kan t.ex. gälla en synnedsättning som kan
korrigeras med särskilda glasögon eller en
nedsättning av rörelseförmågan som kan kompenseras
med automatväxel. Om det däremot gäller en
nedsättning som kräver undantag från Vägverkets
föreskrifter är det inte möjligt att utnyttja
villkorsbestämmelsen i 3 kap. 10 § körkortslagen.

Som exempel kan nämnas en körkortsinnehavare som
förlorat mörkerseendet. I detta fall måste den
som fått sitt körkort återkallat ansöka om kör-

kortstillstånd och nytt körkort enligt vilket
körkortsinnehavaren endast har rätt att köra under
dygnets ljusa timmar. Körkort med begränsad
behörighet kan också utfärdas för färd inom ett
visst avstånd från innehavarens bostad, för körning
utan passagerare, för körning med viss bestämd
högsta hastighet samt för körning endast med
medföljare. Möjligheten att söka begränsade körkort
är relativt ny och hittills har endast ett fåtal
körkort av denna typ utfärdats.

Motioner

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) framhåller i motion
T407 att flertalet äldre bilförare anpassar sitt
bilkörande till sin förmåga och kör försiktigt. De
kör därför trafiksäkert. Åtgärder behöver dock
vidtas för att minska antalet for-donsolyckor där
äldre bilförare är inblandade. En sådan åtgärd vore
att ändra lagen så att det blir enkelt att erhålla
körkort med begränsad behörighet, t.ex. körning
endast i dagsljus.

Yvonne Ångström och Kenth Skårvik (båda fp)
efterlyser i motion T408 forskning om vilka
konsekvenser som uppstår när äldre inte längre kan
köra bil (yrkande 1) samt metoder för att
identifiera äldre bilförare med förhöjd olycksrisk
(yrkande 2). Motionärerna anser att, i samband med
förnyelse av körkort för dem som fyllt 65 år eller
mer, information om vad som kan påverka körförmågan
bör skickas ut (yrkande 3). Enligt motionen föreslås
slutligen en förenkling av möjligheterna att utfärda
körkort med begränsad behörighet. Det kan exempelvis
gälla körkort som medger körning endast i dagsljus
(yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Den ökande andelen äldre bilförare i samhället
ställer krav på ett aktivt trafiksäkerhetsarbete för
att det skall vara möjligt att nå det långsiktiga
målet om att ingen skall dödas eller skadas
allvarligt till följd av trafikolyckor i
vägtransportsystemet. Enligt utskottets mening är
det nödvändigt att detta arbete beaktar riskerna med
de äldre bilförarna liksom de äldres behov av
rörlighet.

I sammanhanget kan nämnas att såväl
internationellt som nationellt pågår forskning om
hur transportsystemet kan anpassas till den ökande
andelen äldre. Det gäller bl.a. forskning om hur
kollektivtrafiken kan utvecklas men även om hur
fordon, trafikmiljö samt utbildning och information
kan anpassas till äldre bilförare. Vid VTI pågår ett
projekt om äldre trafikanter inom ramen för ett
sexårigt temaprojekt som stöds av Verket för
innovationssystem, Vinnova. Projektet har en bred
ansats och beaktar både trafiksäkerhet och
tillgänglighet. När det gäller informationsinsatser
kan erinras om den kursverksamhet riktad till äldre
bilförare som NTF medverkar till. Vidare kan nämnas
möjligheten att ansöka om körkort med begränsad
behörighet.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsförslag om
periodiska hälsokontroller för körkortsinnehavare
med A- eller B-behörighet (bet. 1999/2000:TU5).
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan men
vill i sammanhanget framhålla läkarens ansvar för
den medicinska körkortsprövningen och understryka
betydelsen av att Vägverket informerar om
föreskrifter för körkortsinnehav. Vidare kan nämnas
det beredningsarbete som pågår inom EG-kommissionen
som syftar till en ytterligare harmonisering av
körkortsreglerna.

De äldres trafiksituation är en fråga som får allt
större betydelse i det transportpolitiska arbetet.
Det ankommer enligt utskottets mening i första hand
på Vägverket att överväga de frågor som tas upp i
motionerna och utarbeta eventuella förslag till
förändringar i gällande bestämmelser. Utskottet
förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen
med en redovisning av vilka åtgärder som kan vara
erforderliga för att trygga de äldre bilförarnas
säkerhet och behov av rörlighet.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet
att någon åtgärd med anledning av de aktuella
motionerna inte bör vidtas av riksdagen.
Följaktligen avstyrks motionerna T407 (m) och T408
(fp).

Förarprov

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att det är angeläget att
verksamheten vid Vägverkets förarprovskontor
är effektiv, har god kvalitet och är väl
anpassad till efterfrågan. Med hänvisning
till de insatser som Vägverket nyligen
vidtagit för att komma till rätta med köerna
för att avlägga förarprov avstyrks två
motionsförslag (m).

Bakgrund

För förarbehörighet till personbil (B-behörighet)
krävs godkänt förarprov. Provet som avläggs vid
Vägverkets förarprovskontor innehåller en teoridel
och ett körprov. Vägverket har förarprovskontor på
28 orter i landet. Under år 2000 genomfördes 345 000
prov medan motsvarande antal för år 1999 var 319
000.

Motioner

I ett par motioner påtalas att det finns besvärande
köer vid Vägverkets förarprovskontor. Anna Åkerhielm
(m) framhåller i motion Sk1026 yrkande 3 att de
långa köerna innebär att eleverna, för att
underhålla sina kunskaper, kan tvingas att ta fler
körlektioner och därmed drabbas av ökade kostnader.
Vägverket bör därför lösa problemet med köerna till
körkortsproven. Bertil Persson (m) föreslår i motion
T464 att ett gemensamt EU-körkort inrättas. Därmed
skulle enligt motionären körkortsprovet kunna ske i
vilket land som helst och de nuvarande köproblemen
elimineras.

Utskottets ställningstagande

Enligt vad utskottet har erfarit har Vägverket för
att komma till rätta med de långa köerna infört ett
nytt bokningssystem till förarproven fr.o.m. den 1
april 2001. Systemet prioriterar dem som kommer väl
förberedda till förarprovet och kortar ned
väntetiden mellan kunskapsprovet och det
efterföljande körprovet, vilket enligt Vägverket kan
leda till färre omprov. Den nya ordningen innebär
följande:

1 Den som beställer tid för kunskapsprov första
gången, skall få en tid inom tre veckor.

2

3 Den som får godkänt på kunskapsprovet skall
erbjudas en tid för körprov inom tre veckor.

4

5 Om kunskapsprovet inte godkänns får man tid för
ett andra kunskapsprov inom tre veckor.

6

7 Om körprovet inte godkänns får man tid för ett
andra körprov inom tre veckor.

8

9 Tid för tredje och följande kunskaps- eller
körprov kommer att erbjudas tidigast efter åtta
veckor.

10

Vägverket har vidare ökat rekryteringen av
förarprövare samt omfördelat personalresurser till
de platser där behoven är som störst. För att möta
den ökade efterfrågan lånar dessutom Vägverket
trafikinspektörer från För-svarsmakten. Utskottet
vill vidare erinra om att förarprövningen i enlighet
med riksdagens beslut tidigare under detta riksmöte
sedan den 1 januari 2001 finansieras med avgifter.
Vägverket har därmed getts ökade möjligheter att
anpassa sin verksamhet till förändringar i
efterfrågan på körkortsprov.

Utskottet anser att det är angeläget att
verksamheten vid Vägverkets förarprovskontor är
effektiv, håller god kvalitet och är väl
dimensionerad till efterfrågan på körkortsprov. Med
hänvisning till de åtgärder som Vägverket vidtagit
för att komma till rätta med den besvärande
kösituationen är utskottet inte nu berett att
förorda att riksdagen vidtar någon åtgärd med
anledning av de aktuella motionsyrkandena.

Vad gäller motion T464 (m) om att inrätta ett EU-
körkort för att undvika köerna till de svenska
förarprovskontoren vill utskottet klargöra att ett
körkort från ett annat land inom EES-området
(Danmark, Finland, Norge, Island, Tyskland,
Frankrike, Storbritannien, Belgien, Nederländerna,
Luxemburg, Liechtenstein, Spanien, Italien,
Grekland, Portugal, Irland, Österrike) är giltigt i
Sverige utan något krav på utbyte. För att avlägga
körkortsprov i ett annat EES-land krävs dock
bosättning i det aktuella landet.

Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motionerna
T464 (m) och Sk1026 (m) yrkande 3. Syftet med
motionsförslagen förutsätts komma att tillgodoses.

Körkortsingripanden och körkortshantering

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag (m, kd) om
handläggningstiden för körkortsingripanden
och om länsstyrelsernas körkortshantering med
hänvisning till pågående beredning inom
Regeringskansliet av ett utredningsförslag om
körkortsingripanden.

Bakgrund

Utredningen om körkortsingripanden överlämnade i
april 2000 betänkandet Körkortsingripanden (SOU
1998:26). I utredningen behandlas för- och nackdelar
med en överflyttning av beslut om
körkortsingripanden från länsstyrelserna till
tingsrätterna. Enligt utredningen är den nuvarande
handläggningen inte helt förenlig med artikel 4 i
sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen
och artikel 14 i FN-konventionen. Båda artiklarna
innehåller nämligen förbud mot att lagföra och
straffa en person flera gånger för en och samma sak.

Motioner

Ingemar Vänerlöv och Kjell Eldensjö (båda kd)
refererar i motion T470 till ett fall där det tog
nära elva månader efter ett trafikbrott till dess
att körkortet drogs in. Motionärerna anser att
handläggningstiden bör förkortas av hänsyn till dem
som gjort sig skyldiga till trafikbrott och av
trafiksäkerhetsskäl.

Rolf Gunnarsson (m) framhåller i motion T416 att
länsstyrelsens körkortshantering bör bestå och inte
koncentreras till Vägverkets huvudkontor i Borlänge.

Utskottets ställningstagande

Utredningen Körkortsingripanden har remissbehandlats
och bereds enligt vad utskottet erfarit för
närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet är inte
berett att föregripa resultatet av det pågående
beredningsarbetet. Följaktligen avstyrks motionerna
T416 (m) och T470 (kd).

EU-moped

Utskottets förslag i korthet

Utskottet förutsätter att Vägverket inom
ramen för sitt sek-torsansvar följer upp det
nyligen fattade beslutet om regler för
utbildning och behörighet för EU-moped.
Därför avstyrks motionsförslag om medicinsk
prövning och privat utbildning (s, m).

Bakgrund

Mopeder delas fr.o.m. den 1 november 1998 in i två
klasser. Moped klass I (s.k. EU-moped) är
konstruerad för en hastighet av högst 45 kilometer
per timme. Moped klass II har pedaler och är
konstruerad för en hastighet av högst 25 kilometer
per timme. Tidigare mopeder som har en konstruktiv
hastighet på högst 30 kilometer per timme behandlas
som moped klass II.

Den som skall köra EU-moped måste ha fyllt 15 år
samt inneha körkort, traktorkort eller förarbevis.
För att få köra övriga mopeder krävs endast att
föraren har fyllt 15 år. För att få förarbevis krävs
genomgång av särskild utbildning och godkännande vid
ett prov. Utbildningen innehåller både teoretiska
och praktiska moment medan provet enbart är
teoretiskt. För att bedriva utbildning och ha rätt
att anordna kunskapsprov krävs tillstånd som söks
hos Vägverket.

Motioner

Lars Wegendal och Carina Adolfsson Elgestam (båda s)
anger i motion T432 att man, när riksdagen lade fast
villkoren för förarbehörigheten för EU-moped, i
första hand utgick från att det var unga människor
som skulle försöka få förarbevis. Därför valdes
ganska enkla rutiner med låga kostnader för den
enskilde och inget krav på läkarundersökning.
Utvecklingen har dock visat att EU-mopederna har
blivit populära också bland många äldre personer.
Personer som tidigare haft körkort för bil men som
av medicinska skäl mist detta har i vissa fall
kunnat få förarbevis för EU-moped. Motionärerna
framhåller mot denna bakgrund att utvecklingen bör
följas noga och om medicinska skäl föreligger bör
läkarna informera sina patienter om det olämpliga i
att framföra EU-moped.

Mikael Odenberg (m) konstaterar i motion T448 att
det, när det gäller förarbehörighet för
motorcykel och bil, är möjligt att utbilda sig
privat. Motsvarande utbildningsmöjlighet bör enligt
motionären även finnas för förarbevis för EU-moped.

Utskottets ställningstagande

Gällande bestämmelser om obligatorisk utbildning för
att få behörighetsbevis för EU-moped trädde i kraft
den 1 april 2000. Utskottet anser att det är viktigt
att det nya regelsystemet följs upp. I Vägverkets
sektorsansvar för vägtransportsystemet ingår att
löpande följa bl.a. utvecklingen på
trafiksäkerhetsområdet. Utskottet förutsätter att de
av motionärerna aktualiserade frågorna uppmärksammas
av Vägverket. Utskottet är därför nu inte berett att
föreslå att riksdagen tar något initiativ med
anledning av motionerna. De avstyrks följaktligen.

Åldersgräns för busskort

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till EG:s körkortsdirektiv och
pågående beredningsarbete avstyrks ett
motionsförslag (s) om sänkt åldersgräns för
förarbehörighet för busskort för särskilt
utbildade.

Bakgrund

Enligt körkortslagen (1998:488) krävs fyllda 21 år
för förarbehörighet till buss (körkortsbehörighet D,
DE).

Motion

Torgny Danielsson (s) framhåller i motion T460 att
det vore önskvärt om ett undantag från 21-årsgränsen
för busskort införs för elever som genomgått
gymnasial yrkesförarutbildning och blivit godkända.
Ett sådant undantag skulle förhindra den tidsmässiga
lucka som finns i dag när eleverna är klara med sin
utbildning före 21 års ålder. Bussbranschen skulle
vidare få ökad möjlighet att rekrytera ungdomar för
att klara sitt stora anställningsbehov.

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar om att körkortslagen (1977:477)
ändrades i mars 1996 (prop. 1995/96:118, bet.
1995/96:TU14, rskr. 1995/96:195) som en följd av
Sveriges skyldighet att såsom EU-medlem införliva
EG-rätten i den svenska rättsordningen. Enligt EG:s
direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort
gäller bl.a. behörighetsåldern 21 år för
busskörkort. Genom det nämnda riksdagsbeslutet
höjdes behörighetsåldern för busskörkort från 20 år
till 21 år. Den sålunda ändrade regeln har överförts
till den nya körkortslagen (1998:488), där den
återfinns i 3 kap. 1 §. EG:s körkortsdirektiv
tillåter ingen sådan nationell avvikelse från
ifrågavarande bestämmelse som motionären förordar.
Utskottet förutsätter att regeringen överväger
frågan om sänkt åldersgräns i samband med pågående
översyn inom EU av behörighetsfrågor för tunga
vägfordon. Av detta följer att motion T460 (s)
avstyrks.

Åldersgräns för mopedkörning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Av bl.a. trafiksäkerhetsskäl avstyrks
motionsförslag (m, kd) om att rätten att köra
moped, motorcykel och bil skall gälla från
det kalenderår man fyller ett visst antal år.

Bakgrund

Moped får endast föras av den som har fyllt 15 år.
För att få körkort för lätt motorcykel skall
körkortsinnehavaren ha fyllt 16 år. För att få
körkort för personbil, tung motorcykel och lätt
lastbil krävs att körkortsinnehavaren har fyllt 18
år.

Motioner

I fyra motioner föreslås att rätten att köra moped
skall gälla från det kalenderår man fyller 15 år i
stället för fr.o.m. det datum när man fyller 15 år.
Det gäller motionerna T405 av Elizabeth Nyström och
Maud Ekendahl (båda m), T409 av Rolf Gunnarsson (m),
T412 av Mikael Oscarsson (kd) och T446 av Anita
Sidén och Anne-Katrine Dunker (båda m). Motionärerna
anför att nuvarande åldersgräns upplevs som orättvis
när klasskamrater får börja köra moped vid olika
tidpunkter. Gällande ordning anges vidare försvåra
möjligheten att umgås med sina klasskamrater
samtidigt som risken för olovlig mopedåkning kan
öka. I motion T412 (kd) förordas att motsvarande
förändring bör genomföras när det gäller rätten att
köra motorcykel och personbil.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat likartade
motionsyrkanden (bet. 1995/96:TU2 och bet.
1989/90:TU9). Av bl.a. trafiksäkerhetsskäl och med
hänvisning till regelverket inom EU var utskottet
inte berett att ställa sig bakom de förändringar av
åldersgränserna som motionärerna förordade.

Utskottets uppfattning kvarstår. Utskottet
avstyrker med det anförda motionerna T405 (m), T409
(m), T412 (kd) yrkande 1 och T446 (m).

Särskilt yttrande

Förarutbildningsfrågor

Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m), Birgitta
Wistrand (m) och Jan-Evert Rådhström (m) anför:

För att bli godkänd som handledare för privat
övningskörning krävs att sökanden under minst fem år
i obruten följd innehaft körkort. Det betyder att en
person som har fått sitt körkort tillfälligt
återkallat inte godkänns som privat handledare vid
övningskörning förrän fem år efter det att han eller
hon återfått sitt körkort. Trots att personen redan
har fått sitt straff i form av indraget körkort
belastas han eller hon därmed av ett ytterligare
straff.

Enligt vår mening är det viktigt att den som är
handledare är en person med gott omdöme och goda
trafikkunskaper. Det är dock fel att personer skall
straffas flera gånger för en och samma sak. I
sammanhanget kan nämnas att Vägverket också
tidigare har föreslagit att spärrtiden för den
person som vill fungera som handledare men som fått
sitt körkort indraget skall minskas från fem till
tre år. Vi förutsätter därför att denna fråga
behandlas i samband med den pågående översynen av
hur förarutbildningen kan vidareutvecklas.

Förteckning över behandlade
förslag

Motioner från allmänna motionstiden
hösten 2000

2000/01:T405 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl
(båda m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om mopedåldern.

2000/01:T407 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en lagändring
som gör det möjligt för äldre att erhålla körkort
med en begränsad behörighet.

2000/01:T408 av Yvonne Ångström och Kenth Skårvik
(båda fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om forskning om vad som
händer när äldre mister körkortet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utveckling av
metoder för att identifiera äldre bilförare i
riskzonen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om information i
samband med förnyelse av körkort till äldre.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring i lagen om körkort med
begränsad behörighet i enlighet med vad som anförs i
motionen.

2000/01:T409 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en ny åldersgräns för möjligheten
att framföra moped.

2000/01:T412 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kalenderår i
stället för födelsedatum skall vara avgörande vid
åldersbestämmelser när det gäller rätt att köra
moped, motorcykel och personbil.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillsätta en
utredning med uppgift att se över villkoren för
ungdomar och körkort.

2000/01:T416 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av en fortsatt
decentraliserad verksamhet för körkortsfrågorna.

2000/01:T418 av Sofia Jonsson (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utredning om varför
färre ungdomar tar körkort.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om översyn av
teoriprovet.

2000/01:T423 av Johnny Gylling (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om körkortsutbildningen.

2000/01:T425 av Kenneth Lantz (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär
att regeringen initierar en kampanj för utbildning i
eco-driving riktad till befintliga
körkortsinnehavare.

2000/01:T432 av Lars Wegendal och Carina Adolfsson
Elgestam (båda s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att noga följa utvecklingen vad gäller förarbevis
för s.k. EU-moped och innehavarnas medicinska
begränsningar.

2000/01:T444 av Helena Bargholtz (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att de medicinska bestämmelserna
för körkortsinnehav behöver ses över och anpassas
till dem som gäller i resten av världen, där detta
kan ske utan olägenhet.

2000/01:T446 av Anita Sidén och Anne-Katrine Dunker
(båda m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att ändra
åldersgränsen för moped.

2000/01:T448 av Mikael Odenberg (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om privat utbildning för erhållande
av förarbevis för moped klass 1 (s.k. EU-moped).

2000/01:T449 av Carina Hägg (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en tidsgräns på två år vad gäller
körkortsinnehav för den som är handledare vid privat
övningskörning.

2000/01:T456 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kostnader för
körkortsutbildningen.

2000/01:T460 av Torgny Danielsson (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om undantag från 21-årsgränsen i
körkortslagen.

2000/01:T464 av Bertil Persson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om gemensamt EU-körkort.

2000/01:T470 av Ingemar Vänerlöv och Kjell Eldensjö
(båda kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
långa handläggningstider vid körkortsingripanden.

2000/01:T476 av Birgitta Carlsson och Rigmor
Stenmark (båda c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om översyn av
teoriprovet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om obligatorisk
fortbildning för körkortsinnehavare.

2000/01:Sk1026 av Anna Åkerhielm (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ålägga Vägverket
att lösa problemet med köerna till körkortsproven.

2000/01:Ub418 av Amanda Agestav (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ändring i 8 §
körkortsförordningen i motionens anda.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Förarutbildningsfrågor

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T412
yrkande 2, 2000/01:T418 yrkandena 1 och 3,
2000/01:T423, 2000/01:T425, 2000/01:T444,
2000/01:T449, 2000/01:T456, 2000/01:T476
yrkandena 3 och 4 samt 2000/01:Ub418 yrkande 2.

2. Körkort och äldre

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T407 och
2000/01:T408.

3. Förarprov

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T464 och
2000/01:Sk1026 yrkande 3.

4. Körkortsingripanden och
körkortshantering

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T416 och
2000/01:T470.

5. EU-moped

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T432 och
2000/01:T448.

6. Åldersgräns för busskort

Riksdagen avslår motion 2000/01:T460.

7. Åldersgräns för mopedkörning m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:T405,
2000/01:T409, 2000/01: T412 yrkande 1 och
2000/01:T446.

Stockholm den 24 april 2001

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Monica
Öhman (s), Sven Bergström (c), Per-Richard Molén
(m), Jarl Lander (s), Hans Stenberg (s), Karin
Svensson Smith (v), Johnny Gylling (kd), Tom Heyman
(m), Krister Örnfjäder (s), Monica Green (s), Inger
Segelström (s), Stig Eriksson (v), Tuve Skånberg
(kd), Birgitta Wistrand (m), Mikael Johansson (mp),
Kenth Skårvik (fp) och Jan-Evert Rådhström (m).