Konstnärsfrågor

Betänkande 2000/01:KrU3

Kulturutskottets betänkande 2000/01:KRU03

Konstnärsfrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottets överväganden
• Utskottets förslag till riksdagsbeslut
• Reservationer

2000/01

KrU3

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet motioner
väckta under allmänna motionstiderna 1999/2000 och
2000/01. Motionerna gäller frågor om konstnärernas
villkor och det statliga stödets inriktning,
bemanningsföretag för kulturarbetare samt privata
försäkringsalternativ för konstnärer.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet har fem reservationer tagits in.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

ändrad inriktning på statens politik
beträffande konstnärernas villkor och det
statliga stödets inriktning, jämför
reservationerna 1 (m), 2 (kd), 3 (mp),

initiativ till bildande av
bemanningsföretag för kulturarbetare,
jämför reservation 4 (m),

initiativ till privata
försäkringsalternativ för konstnärer,
jämför reservation 5 (m).

Konstnärernas villkor och det statliga stödets
inriktning

Motionerna

I fyra motioner från allmänna motionstiderna
1999/2000 och 2000/01 drar Moderata samlingspartiet
upp de riktlinjer som statens konstnärspolitik bör
utgå från och de konkreta förändringar och åtgärder
som bör vidtas.

De övergripande målen för konstnärspolitiken
presenteras i motion 2000/01:Kr235 (m) yrkande 9,
liksom i motion 1999/2000:Kr317 (m) yrkande 7, väckt
vid föregående riksmöte. Kulturpolitiken måste
garantera mångfald, konstnärlig frihet och kvalitet.
Kulturskaparna bidrar till den demokratiska
utvecklingen, och konstnärskapet skall vara en fri
och obunden kraft i samhället. Konstnärer har låga
inkomster. Flertalet av dem hindras från att
försörja sig på inkomsten från den konstnärliga
verksamheten av olika faktorer inom skattesystemet
och den arbetsrättsliga lagstiftningen. (Särskilda
yrkanden i skatte- och arbetsrättsfrågor i motioner
från Moderata samlingspartiet har remitterats av
kammaren för behandling till skatte- och arbetsmark-
nadsutskotten.)

Statliga konstnärsstipendier bör enligt motionerna
avse en längre, men begränsad, tid och i första hand
ges till unga lovande konstnärer. I den mån
stipendier skall vara pensionsberättigade bör
stipendiebeloppen räknas upp för att
pensionsavgifter skall kunna betalas.

I motion 2000/01:Kr230 (m) utvecklas de
övergripande riktlinjerna i förslag till åtgärder
inom kulturområdet. Det är enligt motionens yrkanden
5 och 14, och även enligt motion 1999/2000:Kr317 (m)
yrkande 7, självklart att konstnärer bör kunna
basera sin försörjning på ersättning för utfört
konstnärligt arbete och inte på bidrag. Det
offentliga samhällets satsningar på konst skall ske
genom direkt arbete till konstnärerna och inte genom
arbetsmarknadspolitik. Obalansen på konstnärernas
arbetsmarknad beror bl.a. på överetablering, varför
en minskning av utbildningsplatserna för
konstnärliga utbildningar är önskvärd. Olika former
av stöd och ersättningsformer bör avvecklas, t.ex.
visningsersättning, utställningsersättning,
konstnärsbidrag, projektbidrag och
långtidsstipendier. De sistnämnda bör enligt motion
2000/01:Kr230 (m) minskas och i första hand ges till
unga, icke etablerade konstnärer (yrkande 6).

I två motioner från Kristdemokraterna behandlas
inriktningen av den statliga konstnärspolitiken.

I motionerna 1999/200:Kr313 (kd) yrkande 26 och
2000/01:Kr345 (kd) yrkande 32 i denna del framhålls
att kulturell frihet, mångfald och vidareutveckling
skall främjas genom att kulturskaparna får goda
arbetsvillkor och ekonomiska villkor. Människor har
behov av god konst i många olika sammanhang, i t.ex.
förskolor, skolor, sjukhus, bibliotek, parker och på
torg. Varje kommun bör ha en plan för den
konstnärliga utsmyckningen. Stödet till enskilda
konstnärer bör i större utsträckning knytas till
särskilda projekt eller bestämda konstnärliga
uppdrag. Motionärerna konstaterar att det finns en
strukturell obalans mellan utbud och efterfrågan och
att de statliga bidragen ökat i betydelse för
konstnärernas möjligheter att ägna sig åt sitt yrke.
Motionärerna anser att utvecklingen har medfört att
det blir allt svårare för konstnärer att få statligt
arbetsbidrag.

Motionärerna ser positivt på de
försöksverksamheter som påbörjades år 1999 för att
stimulera konstnärernas arbetsmarknad och som
permanentas fr.o.m. år 2001. De instämmer även med
regeringen i att det är angeläget att alla
politikområden anpassas så att rimlig hänsyn tas
till konstnärernas speciella förhållanden. Bland
annat bör regeringen finna lösningar på de problem
som uppstått för konstnärer genom pensionsreformen.
Detta gäller särskilt de fria grupperna. Vidare bör
- som poängterades vid riksdagens beslut - särskild
hänsyn tas till konstnärernas förhållanden vid
tillämpningen av de nya reglerna för
arbetslöshetsförsäkringen.

Det är enligt motion 1999/2000:Kr313 (kd) yrkande
26 angeläget att en utvärdering påbörjas av de
reformer inom konstnärspolitiken som beslutades av
riksdagen under år 1998. Bakgrunden är bl.a. att det
enligt motionärernas mening finns en oro hos
konstnärerna när det gäller de bedömningar som görs
vid fördelningen av konstnärsstöden. Klarhet bör
skapas i om de olika stödformerna tillämpas i
enlighet med riksdagens beslut. I motion
2000/01:Kr345 (kd) yrkande 32 framhålls även vikten
av att utställningsersättningen och stödet till
arrangerande föreningar bedöms ur ett
helhetsperspektiv så att det inte uppstår
snedfördelningar.

I två motioner från riksmötet 1999/2000, nämligen
1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 25 och 1999/2000:Kr316
(mp) yrkande 3, återkommer Miljöpartiet de gröna
till sina tidigare framförda förslag om en översyn
av konstnärernas ekonomiska situation i syfte att
förbereda en övergång till mera generella
stödformer. Regeringen bör förelägga riksdagen
förslag om mera generellt inriktade stöd till
kulturproducenter under innevarande mandatperiod.
Det behövs en mera stabil lösning som ger
professionella kulturutövare möjlighet att leva på
sitt arbete och få en människovärdig
arbetssituation.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i det föregående redovisat riksdagens
kulturpolitiska beslut år 1996 och principbesluten
inom konstnärspolitiken år 1998 om förstärkningar av
de statliga ersättningarna och om insatser för att
stimulera konstnärernas arbetsmarknad. Dessa beslut
har under de följande åren följts av uppräkningar av
de statliga medlen för ändamålen i samband med
budgetbesluten.

Utskottet anser att det inte finns anledning för
riksdagen att uttala sig för en ändrad inriktning på
den förda konstnärspolitiken i förhållande till den
grund för denna som presenterades i 1996 års
kulturpolitiska proposition. Utskottet anser att de
statliga insatserna för att förbättra konstnärernas
villkor även fortsättningsvis skall vara en
prioriterad fråga inom kulturpolitiken. Det råder,
som utskottet ser det, inte några delade meningar om
att syftet med den statliga konstnärspolitiken skall
vara att skapa sådana villkor för de professionella
konstnärerna att de kan basera sin försörjning på
ersättning för utfört arbete. Som uttrycktes i 1996
års kulturpolitiska proposition skall
konstnärspolitiken också innebära att regelverken på
alla politikområden anpassas så att rimlig hänsyn
kan tas till konstnärernas speciella förhållanden.
Den skall även ge möjlighet till konstnärlig
förnyelse och utvecklingsarbete genom olika former
av direkt konstnärsstöd samt förbättra möjligheterna
till internationellt konstnärligt utbyte.
Konstnärspolitiken skall vidare skapa
förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger
rika kulturupplevelser för medborgarna och som i
enlighet med de kulturpolitiska målen även bidrar
till ett levande kulturliv i hela landet. Det är
även angeläget att ökade insatser för konstnärerna
nyttjas för att undanröja skillnader mellan män och
kvinnor inom konstnärsyrket (jfr prop. 1997/98:87).

Som konstateras i budgetpropositionen för år 2001
ger den statliga bidragsgivningen och de statliga
ersättningarna många yrkesverksamma konstnärer
ekonomisk grundtrygghet och möjlighet att försörja
sig på sitt arbete. De statliga stödformerna är
också betydelsefulla för konstnärerna eftersom
inkomsterna från konstnärligt arbete oftast är låga.
Konstnärsnämnden har framhållit att de statliga
stöden också ofta är direkt avgörande för
konstnärernas möjligheter att upprätthålla det
yrkeskunnande som är grunden för deras möjligheter
att skaffa sig inkomster av konstnärlig verksamhet
och även har betydelse för kvaliteten i det
konstnärliga arbetet.

Konstnärsnämnden har i uppdrag att fördela bidrag
och att bevaka konstnärernas ekonomiska och sociala
villkor. Vid sitt besök hos Konstnärsnämnden i
januari i år har utskottet erfarit att nämnden av
resursskäl i viss mån anser sig tvungen att
prioritera arbetet med bidragsfördelningen på
bekostnad av bevakningen av konstnärernas
förhållanden. Utskottet förutsätter att dessa frågor
tas upp i den dialog om verksamheten som förs mellan
nämnden och Kulturdepartementet och att regeringen,
om den anser det vara påkallat, t.ex. i nästa
budgetproposition kommenterar nämndens möjligheter
att ta fram ett brett underlag för bedömning av
konstnärernas förhållanden och villkor och av
effekterna av den statliga bidragsgivningen.
Konstnärsnämnden har för utskottet redovisat vilka
studier som genomförts under senare år av särskilda
konstnärsgruppers förhållanden och vilka studier som
nu pågår. Nämnden har också redovisat att en
översikt av forskningsläget på området inom kort
kommer att ges ut av Arbetslivsinstitutet.

De reformer och det ökade statliga stöd till
konstnärerna som beslutades år 1998 och som stegvis
konkretiserats i budgetpropositionerna för åren
1999, 2000 och 2001 måste självfallet följas upp och
utvärderas. En årlig rapportering av resultaten och
utvecklingen på området sker i Konstnärsnämndens och
Sveriges författarfonds årsredovisningar och i
regeringens resultatbedömningar i
budgetpropositionerna. Både utskottet och regeringen
har påpekat att det inte är lätt att beskriva och
bedöma resultaten av kulturpolitiska insatser. Det
krävs både kvantitativa och, inte minst, kvalitativa
mått och bedömningsgrunder. Arbete pågår inom
Kulturdepartementet med att utveckla mål- och
resultatstyrningen. Utskottet förutsätter att
regeringen, när en tids erfarenheter har samlats av
1998 års reformer, tar ställning till i vilka former
utvärdering skall ske av reformernas effekter och av
överensstämmelsen mellan riksdagens beslut och
uppnådda resultat och att regeringen redovisar detta
för riksdagen.

Utskottet ansåg år 1998 - i linje med
Konstnärsstödsutredningens betänkande och
regeringens bedömningar i proposition 1997/98:87 -
att det inte fanns förutsättningar för att införa
ett generellt konstnärsstöd. Effekten och inte
formen borde vara utslagsgivande vid valet av
insatser för konstnärerna. Utskottet kan inte finna
att det i nu aktuella motioner förts fram skäl för
ett ändrat ställningstagande, som skulle innebära
ett beslut om att nuvarande selektiva stödformer
snabbt skall ersättas med ett generellt
konstnärsstöd.

De principer som länge styrt det statliga
konstnärsstödet har varit att riksdagen beslutar om
den totala volymen på olika former av konstnärsstöd
och ger vissa mål och riktlinjer för verksamheten,
medan utformningen av reglerna för stödet utifrån
givna mål och riktlinjer överlåts till de
bidragsgivande instanserna. Riksdagen bör inte - som
begärs i en av motionerna - uttala sig för att
stipendier, bidrag m.m. skall knytas till särskilda
projekt eller uppdrag för konstnärlig utsmyckning av
offentliga lokaler eller miljöer. Utskottet påminner
om att Statens konstråd ger sådana uppdrag till
professionella konstnärer. Det är då inte fråga om
konstnärsstöd. (Jfr bet. 1996/97:KrU1 s. 55 och
1997/98:KrU13 s. 14. Motioner om Statens konstråd
behandlas i ett kommande betänkande 2000/01:KrU6)

I sitt yttrande 2000/01:KrU1y till
arbetsmarknadsutskottet över proposition 2000/01:139
om en förändrad arbetslöshetsförsäkring konstaterade
kulturutskottet att kulturarbetsmarknadens struktur
i viktiga avseenden skiljer sig från vad som är
normalt på arbetsmarknaden. Tidsbegränsade
anställningar och korta uppdrag är vanliga och
antalet tillsvidareanställningar mycket begränsade.
Utskottet redovisade att regeringen har fastställt
vissa kriterier som måste uppfyllas för att en
arbetssökande skall erhålla arbetsmarknadspolitiska
åtgärder med inriktning mot kulturarbetsmarknaden
(de fastställda kriterierna bifogades yttrandet som
bilaga). Detta har gjorts för att komma till rätta
med den rådande obalansen och överetableringen och
för att begränsa de oetablerade konstnärernas
tillgång till åtgärder. Som redovisats i ett
inledande avsnitt av detta betänkande uttalades i
propositionen att rimlig hänsyn bör tas till de
särskilda behov som kan gälla för vissa grupper,
t.ex. på kulturarbetsmarknaden, när det gäller att
tillämpa de nya reglerna för ersättning inom
arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet förutsätter nu,
liksom i sitt yttrande hösten 2000, att AMS vid
utfärdandet av föreskrifterna till de nya
individuella handlingsplanerna dels tar stor hänsyn
till de etablerade konstnärernas speciella
förutsättningar och till de villkor som råder på
deras arbetsmarknad, dels samråder med berörda
konstnärsorganisationer.

Utskottet anser att det är åtgärder inom
arbetsmarknadspolitiken av det slag som nu
beskrivits snarare än minskade möjligheter till
utbildning inom konstnärsområdet, som skall motverka
överetablering och obalans på kulturarbetsmarknaden.

Frågor om de sociala trygghetssystemen,
skatteregler m.m. belystes i
Konstnärsstödsutredningens betänkande (SOU
1997:184). Utskottet lägger stor vikt vid att
konstnärspolitiken - vilket underströks redan i 1996
års kulturpolitiska proposition - innefattar ett
aktivt arbete med att anpassa regelverken på alla
politikområden så att rimlig hänsyn kan tas till
konstnärernas speciella förhållanden. Utskottet
framhöll år 1996 t.ex. att det är angeläget att de
egenföretagande, professionella konstnärernas
problem får en lösning (bet. 1996/97:KrU1).
Utskottet har noterat att regeringen i
budgetpropositionen för år 2001 bl.a. uttalat att
den ser positivt på ett initiativ av Teaterförbundet
och Teatercentrum till en kompletterande
avtalspension och att den även uttalar sin avsikt
att se över villkoren för statsbidragen till fria
grupper i syfte att underlätta en anslutning till
pensionsavtal.

Utskottet utgår från att regeringen under år 2001
inleder den i budgetpropositionen nämnda
kartläggningen av bl.a. socialförsäkringsfrågor i
förhållande till konstnärlig verksamhet. Likaså
förutsätter utskottet att regeringen i nästa
budgetproposition redovisar dittillsvarande arbete
med konstnärers pensionsfrågor.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att
riksdagen inte bör besluta om några sådana ändringar
av den statliga konstnärspolitikens och det statliga
konstnärsstödets inriktning som begärs i motionerna
1999/2000:Kr313 (kd) yrkande 26, 1999/2000:Kr315
(mp) yrkande 25, 1999/2000:Kr316 (mp) yrkande 3,
1999/2000:Kr317 (m) yrkande 7, 2000/01:Kr230 (m)
yrkandena 5, 6 och 14, 2000/01:Kr235 (m) yrkande 9
samt 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 32 i denna del,
varför de avstyrks.

Bemanningsföretag för kulturarbetare

Motionerna

I motionerna 1999/2000:Kr275 (m) och 2000/01:Kr230 (m)
skall ge regeringen till
känna att regeringen bör ta initiativ till bildandet
av ett bemanningsföretag för kulturarbetare som ett
alternativ till den numera permanentade
försöksverksamheten med en tredje anställningsform
inom teatern i form av Teateralliansen AB.
Regeringen bör samla intressenter på området för att
diskutera och ta initiativ till ett
bemanningsföretag, som dock inte bör vara statligt
styrt. Ett sådant företag skulle både kunna förse
kulturinstitutioner inom landet med nya medarbetare,
specialister och tillfälliga förstärkningar och
bistå vid anställning eller rekrytering till
internationella uppdrag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i det föregående redovisat att
försöksverksamhet med arbetsmarknadsmedel bedrevs
under åren 1999 och 2000 med en s.k. tredje
anställningsform inom teaterområdet (Teateralliansen
AB) och med arbetsförmedling vid centrumbildningar
m.m. samt att försöken efter utvärdering
permanentats fr.o.m. år 2001 inom kulturbudgeten.

Försöksverksamheten skulle från början pågå t.o.m.
den 30 juni 2000. I vårpropositionen år 2000
föreslog regeringen att verksamheten skulle
förlängas ett halvår till årets slut. I en motion,
1999/2000:Fi16 (m), föreslogs att riksdagen skulle
avslå regeringens förslag om förlängning av försöket
med en tredje anställningsform inom teaterområdet.
Motionärerna hemställde att det i stället borde tas
initiativ till att bilda ett bemanningsföretag inom
kulturområdet.

Arbetsmarknadsutskottet anförde i sitt yttrande
1999/2000:AU4y till finansutskottet att
försöksverksamhetens inledningsår varit
framgångsrikt och skapat en god grund för fortsatt
verksamhet. Arbetsmarknadsutskottet framhöll att
många kulturarbetare är beroende av stöd i form av
arbetslöshetsersättning eller
arbetsmarknadspolitiska åtgärder och att det är
angeläget att pröva olika former av åtgärder som kan
underlätta kulturarbetarnas villkor. Skatte- och
avgiftsintäkterna för staten under
försöksverksamhetens första år var högre än om de
berörda personerna skulle ha erhållit
arbetslöshetsförsäkring. Med hänvisning till det
anförda avstyrkte arbetsmarknadsutskottet motionen,
vilket finansutskottet följde (bet.
1999/2000:FiU27). Riksdagen beslutade i enlighet med
utskottens förslag.

Utskottet anser att riksdagen inte heller nu bör
besluta om ett statligt initiativ för att tillskapa
bemanningsföretag för kulturarbetare.

Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1999/2000:Kr275 (m) och
2000/01:Kr230 (m) yrkande 7.

Privata försäkringsalternativ för konstnärer

Motionen

I motion 2000/01:Kr230 (m) yrkande 13 anförs att
konstnärer med låga och ojämna inkomster har svårt
att få ta del av det sociala trygghetssystemet. De
bör i stället få välja privata försäkringslösningar,
t.ex. sådana som administreras av de olika
konstnärsförbunden. Inbetalda egenavgifter bör kunna
överföras från staten till den valda privata
försäkringen. De skattefria stipendierna bör vara
försäkringsgrundande. Riksdagen bör göra ett
tillkännagivande för regeringen i frågan.

Utskottets ställningstagande

Enligt den inriktning på de statliga insatserna för
konstnärerna som presenterades i den kulturpolitiska
propositionen (1996/97:3) år 1996 skall regelverken
på alla politikområden anpassas så att rimlig hänsyn
kan tas till konstnärernas speciella förhållanden.

Utskottet har i det föregående redovisat att
regeringen enligt uppgift i budgetpropositionen för
år 2001 (utg.omr. 17 s. 25) överväger att inleda en
kartläggning av bl.a. socialförsäkringsfrågor i
förhållande till konstnärlig verksamhet och att
regeringen även ser över frågor som rör pensioner på
teater-, dans- och musikområdet.

Utskottet, som utgår från att regeringen påbörjar
den nämnda kartläggningen av
socialförsäkringsfrågorna, förutsätter att
regeringen i kommande budgetproposition redovisar
både detta arbete och den översyn av pensionsfrågor
som också omnämns i budgetpropositionen.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå förslaget
i motion 2000/01:Kr230 (m) yrkande 13 om ett
tillkännagivande för regeringen om den speciella
utformningen och finansieringen av privata
försäkringsalternativ för konstnärer som förordas i
motionen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Konstnärernas villkor och det statliga
stödets inriktning

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr313
yrkande 26, 1999/2000:
Kr315 yrkande 25, 1999/2000:Kr316 yrkande 3,
1999/2000:Kr317 yrkande 7, 2000/01:Kr230
yrkandena 5, 6 och 14, 2000/01:Kr235 yrkande 9
samt 2000/01:Kr345 yrkande 32 i denna del.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

Reservation 3 (mp)

2. Bemanningsföretag för kulturarbetare

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr275 och
2000/01:Kr230 yrkande 7.

Reservation 4 (m)

3. Privata försäkringsalternativ för
konstnärer

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr230 yrkande
13.

Reservation 5 (m)

Stockholm den 15 februari 2001

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson
(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén
(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo
Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),
Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Lennart
Kollmats (fp), Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla
Tjernberg (kd).

Ärendet och dess beredning

Utskottet behandlar i detta betänkande ett antal
motioner om konstnärernas villkor och om
inriktningen av det statliga stödet till konstnärer,
m.m. Motionerna har väckts vid de allmänna
motionstiderna under de senaste två riksmötena,
nämligen 1999/2000 och 2000/01, och samlats i detta
betänkande. Något särskilt betänkande om motioner i
dessa frågor har således inte avlämnats under det
föregående riksmötet 1999/2000. Motioner om det
statliga konstnärsstödets storlek budgetåret 2001
har behandlats i utskottets budgetbetänkande
2000/01:KrU1.

Som en uppföljning av senare års riksdagsbeslut
inom konstnärspolitiken och för att få information
om konstnärernas villkor och om effekterna av det
statliga konstnärsstödet har utskottet den 10
oktober 2000 sammanträffat med representanter för de
19 medlemsorganisationerna i Konstnärliga och
Litterära Yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS).
Vidare har utskottet vid ett
studiebesök den 30 januari 2001 inhämtat information
från Konstnärsnämnden, styrelsen för
Bildkonstnärsfonden samt Konstnärsnämndens
arbetsgrupper för upphovsmän på musikområdet, för
musiker och sångare respektive för scen- och
filmkonstnärer. Vid samma tillfälle gjordes också
ett studiebesök hos International Artists Studio
Program in Sweden (IASPIS) för att få information om
verksamhetsformerna, resultaten av verksamheten och
planerna för kommande år.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid riksmötet 1996/97 beslutade riksdagen om mål för
en nationell kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet.
1996/97:KrU1 s. 39-41, rskr. 1996/97:129). Med
utgångspunkt i dessa mål har mål, riktlinjer och
statliga insatser för olika kulturområden utformats.
I den kulturpolitiska propositionen 1996/97:3 angavs
vidare inriktningen på insatserna för konstnärerna.

Statens insatser bör enligt dessa riktlinjer syfta
till att

1. skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv
som ger arbete och försörjning åt konstnärerna
och rika kulturupplevelser för medborgarna,

2. skapa sådana villkor för de professionella
konstnärerna att de kan basera sin försörjning på
ersättning för konstnärligt arbete,

3. anpassa regelverken på alla politikområden så att
rimlig hänsyn kan tas till konstnärernas
speciella förhållanden,

4. ge möjlighet till konstnärlig förnyelse och
utvecklingsarbete genom olika former av direkt
konstnärsstöd,

5. förbättra möjligheterna till internationellt
konstnärligt utbyte.

De kulturpolitiska besluten hösten 1996 följdes av
flera utredningar om konstnärernas villkor, såsom
Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen vilken avgav
betänkandet Arbete åt konstnärer (SOU 1997:183),
Konstnärsstödsutredningen vilken avgav betänkandet
Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184) och
Konstnärsersättningsutredningen vilken avgav
betänkandena En fond för unga konstnärer (SOU
1997:106) och Fonogramersättning (SOU 1997:149).

Våren 1998 föreslog regeringen att riksdagen
skulle godkänna förslag till förbättringar av
konstnärernas villkor (prop. 1997/98:87). Förslagen
utgick från den inriktning av konstnärspolitiken som
angavs i den kulturpolitiska propositionen hösten
1996 och gjordes på grundval av de nämnda
utredningsbetänkandena. Avsikten med reformförslagen
var att skapa sådana villkor för konstnärerna att de
kan basera sin försörjning på ersättning för utfört
konstnärligt arbete. Förslagen, som bifölls av
riksdagen, innebar förstärkning och komplettering av
ersättningar till konstnärer och stimulans av deras
arbetsmarknad för att öka efterfrågan (bet.
1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303).

Vissa försöksverksamheter inom
arbetsmarknadspolitiken som beslutades år 1998,
såsom arbetsförmedling vid centrumbildningar m.m.
och en tredje anställningsform inom teaterområdet
vid Teateralliansen AB, permanentas inom
kulturområdet fr.o.m. år 2001.

En sammanfattning av de gjorda reformerna lämnas i
budgetpropositionen för år 2001 (prop. 2000/01:1
utg.omr. 17 s. 32). Där konstateras också att
statens insatser för konstnärerna handlar både om
direkta stöd- och stimulansåtgärder för konstnärligt
arbete och upphovsrättsliga frågor samt frågor som
gäller anpassning av generella regelverk på andra
samhällsområden till de speciella villkor som gäller
för konstnärer.

Statligt stöd i olika former till konstnärer
anvisas för budgetåret 2001 under anslaget 28:21
Ersättningar och bidrag till konstnärer (prop.
2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr.
2000/01:59). Dessa medel fördelas av
Konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges
Bildkonstnärsfond, Sveriges författarfond samt
upphovsrättsorganisationen Bildkonst Upphovsrätt i
Sverige (BUS).

Under hösten 2000 beslutade riksdagen om en
förändrad arbetslöshetsförsäkring (prop.
1999/2000:139, yttr. 2000/01:KrU1y, bet.
2000/01:AU5, rskr. 2000/01:102). Därvid uttalades
bl.a. att rimlig hänsyn bör tas till de särskilda
behov som kan gälla för grupper med
projektanställningar och andra tillfälliga
anställningar och osäkra anställningsförhållanden,
liksom till villkor som gäller för personer som har
upprepade perioder av arbetslöshet. Detta gäller
bl.a. kulturarbetsmarknaden.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Konstnärernas villkor och det statliga
stödets inriktning (punkt 1)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Anne-Katrine Dunker (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 1.
Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna
1999/2000:
Kr317 yrkande 7, 2000/01:Kr230 yrkandena 5, 6 och 14
samt 2000/01:Kr235 yrkande 9. Därmed avslås
motionerna 1999/2000:Kr313 yrkande 26,
1999/2000:Kr315 yrkande 25, 1999/2000:Kr316 yrkande
3 samt 2000/01:
Kr345 yrkande 32 i denna del.

Ställningstagande

De övergripande målen för konstnärspolitiken bör
utgå från vad som presenteras i motion 2000/01:Kr235
(m) yrkande 9, liksom i motion 1999/2000:
Kr317 (m) yrkande 7, nämligen att kulturen skall
vara en fri och obunden kraft i samhället och ge
förutsättningar för ett kulturellt växande Sverige.
Genom en större enskild sektor och ett starkare
civilt samhälle kan såväl företag som enskilda
människor växa. Kulturpolitiken måste garantera
mångfald, konstnärlig frihet och kvalitet samt
underlätta för konstnärer att verka. Kulturskaparna
bidrar till den demokratiska utvecklingen av
samhället.

Konstnärer har låga inkomster. Flertalet av dem
hindras från att försörja sig på inkomsten från den
konstnärliga verksamheten av olika faktorer inom
skattesystemet och den arbetsrättsliga
lagstiftningen. (Särskilda yrkanden i skatte- och
arbetsrättsfrågor i motioner från Moderata
samlingspartiet har remitterats av kammaren för
behandling till skatte- och
arbetsmarknadsutskotten.)

Konstnärer bör, som framhålls i motion
2000/01:Kr230 (m) yrkandena 5, 6 och 14, självfallet
kunna basera sin försörjning på ersättning för
utfört konstnärligt arbete och inte på bidrag i form
av konstnärsstipendier av många olika typer.
Konstnärerna själva är tveksamma till sådana bidrag
efter som de inte önskar vara mera bidragsberoende
än andra grupper i samhället. Olika former av stöd
och ersättningsformer bör avvecklas, t.ex.
visningsersättning, utställningsersättning,
konstnärsbidrag, projektbidrag och
långtidsstipendier. De sistnämnda bör minskas och i
första hand ges till unga, icke etablerade
konstnärer.

Det offentliga samhällets satsningar på konst
skall ske genom direkt arbete till konstnärerna och
skapandet av möjligheter för dem att få sina verk
framförda och visade inför publik. Stödet till dem
skall inte gå genom arbetsmarknadspolitiken.
Obalansen på konstnärernas arbetsmarknad beror bl.a.
på överetablering, varför en minskning av
utbildningsplatserna för konstnärliga utbildningar
är önskvärd.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför om
konstnärernas villkor och det statliga stödets
inriktning. Vårt förslag lämnas med bifall till
motionerna 1999/2000:Kr317 (m) yrkande 7,
2000/01:Kr230 (m) yrkandena 5, 6 och 14 samt
2000/01:Kr235 (m) yrkande 9 och innebär att
motionerna 1999/2000:Kr313 (kd) yrkande 26,
1999/2000:
Kr315 (mp) yrkande 25, 1999/2000:Kr316 (mp) yrkande
3 samt 2000/01:
Kr345 (kd) yrkande 32 i denna del avstyrks.

2. Konstnärernas villkor och det statliga
stödets inriktning (punkt 1)

av Inger Davidson (kd) och Gunilla Tjernberg
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2.
Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna
1999/2000:
Kr313 yrkande 26 och 2000/01:Kr345 yrkande 32 i
denna del. Därmed avslås motionerna 1999/2000:Kr315
yrkande 25, 1999/2000:Kr316 yrkande 3,
1999/2000:Kr317 yrkande 7, 2000/01:Kr230 yrkandena
5, 6 och 14 samt 2000/01:Kr235 yrkande 9.

Ställningstagande

Kulturell frihet, mångfald och vidareutveckling
skall främjas genom att kulturskaparna får goda
arbetsvillkor och ekonomiska villkor. Konstnärernas
arbetsmarknad avviker från de förutsättningar som
arbetsmarknadspolitiken utgår ifrån, vilket ger
anledning till fortsatt oro. Långvarig och
strukturell obalans mellan utbud och efterfrågan
råder.

Vi ser positivt på de försöksverksamheter som
påbörjades år 1999 för att stimulera konstnärernas
arbetsmarknad och som permanentas fr.o.m. år 2001.
Det är, som anfördes redan i samband med den
kulturpolitiska propositionen år 1996, angeläget att
alla politikområden anpassas så att rimlig hänsyn
tas till konstnärernas speciella förhållanden. Som
poängterades vid riksdagens beslut år 2000 om den
nya arbetslöshetsförsäkringen måste särskild hänsyn
tas till konstnärernas förhållanden vid
tillämpningen av de nya reglerna.

Regeringen bör finna lösningar på de problem som
uppstått för konstnärer genom pensionsreformen.
Detta gäller särskilt de fria grupperna.

Människor har behov av god konst i många olika
sammanhang, i t.ex. förskolor, skolor, sjukhus,
bibliotek, parker och på torg. Varje kommun bör ha
en plan för den konstnärliga utsmyckningen.

Stödet till enskilda konstnärer bör i större
utsträckning knytas till särskilda projekt eller
bestämda konstnärliga uppdrag.

Det är angeläget att en utvärdering påbörjas av de
reformer inom konstnärspolitiken som beslutades av
riksdagen under år 1998 bl.a. mot bakgrund av att
det finns en oro hos konstnärerna när det gäller de
bedömningar som görs vid fördelningen av
konstnärsstöden. Klarhet bör skapas i om de olika
stödformerna tillämpas i enlighet med riksdagens
beslut. Utställningsersättningen och stödet till
arrangerande föreningar bör bedömas ur ett
helhetsperspektiv så att det inte uppstår
snedfördelningar.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför om
konstnärernas villkor och det statliga stödets
inriktning. Vårt förslag lämnas med bifall till
motionerna 1999/2000:Kr313 (kd) yrkande 26,
2000/01:Kr345 (kd) yrkande 32 i denna del och
innebär att motionerna 1999/2000:Kr315 (mp) yrkande
25, 1999/2000:Kr316 (mp) yrkande 3, 1999/2000:Kr317
(m) yrkande 7, 2000/01:Kr230 (m) yrkandena 5, 6 och
14 samt 2000/01:Kr235 (m) yrkande 9 avstyrks.

3. Konstnärernas villkor och det statliga
stödets inriktning (punkt 1)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3.
Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna
1999/2000:Kr315 yrkande 25 och 1999/2000:Kr316
yrkande 3. Därmed avslås motionerna 1999/2000:Kr313
yrkande 26, 1999/2000:Kr317 yrkande 7, 2000/01:Kr230
yrkandena 5, 6 och 14, 2000/01:Kr235 yrkande 9 samt
2000/01:Kr345 yrkande 32 i denna del.

Ställningstagande

Konstnärernas ekonomiska villkor är en fråga som
kräver en mer omfattande och stabil lösning. Dagens
system där endast ett fåtal kulturproducenter kan
leva på sina inkomster är djupt otillfredsställande.
Det skall inte behöva vara så att en kulturproducent
tjänar mer på att vara arbetslös än på att arbeta.
Professionella kulturutövare inom exempelvis
litteratur, film, musik, scen- och bildkonst skall
kunna leva på sitt arbete. Samhället måste ge de
professionella kulturutövarna en ekonomisk trygghet
så att de får en människovärdig arbetssituation. Det
är betydligt bättre att med exempelvis ett
konstnärstillägg stärka fler konstnärers möjligheter
att överleva på arbetsmarknaden än att sysselsätta
ett fåtal i åtgärdsprogram.

De selektiva konstnärsstöd som finns i dag utgör
inget hinder för mer generellt inriktade stöd.
Regeringen bör under mandatperioden förelägga
riksdagen förslag till hur konstnärernas ekonomiska
situation skall tryggas genom generella metoder. Om
formen blir konstnärstillägg, skattelättnader eller
något annat är inte det avgörande utan att frågan
får en lösning.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag framför om
konstnärernas villkor och det statliga stödets
inriktning. Mitt förslag lämnas med bifall till
motionerna och 1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 25 och
1999/2000:Kr316 (mp) yrkande 3 och innebär att
motionerna 1999/2000:Kr313 (kd) yrkande 26,
1999/2000:Kr317 (m) yrkande 7, 2000/01:
Kr230 (m) yrkandena 5, 6 och 14, 2000/01:Kr235 (m)
yrkande 9 samt 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 32 i denna
del avstyrks.

4. Bemanningsföretag för kulturarbetare
(punkt 2)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Anne-Katrine Dunker (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 4.
Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna
1999/2000:
Kr275 och 2000/01:Kr230 yrkande 7.

Ställningstagande

I motionerna 1999/2000:Kr275 (m) och 2000/01:Kr230
(m) yrkande 7 hemställs att riksdagen skall ge
regeringen till känna att regeringen bör ta
initiativ till bildandet av ett bemanningsföretag
för kulturarbetare som ett alternativ till den
numera permanentade försöksverksamheten med en
tredje anställningsform inom teatern i form av
Teateralliansen AB. Regeringen bör enligt vår mening
samla intressenter på området för att diskutera och
ta initiativ till ett bemanningsföretag, som dock
inte bör vara statligt styrt. Det finns runt om i
landet länsteatrar, symfoniorkestrar, fria
teatergrupper m.m. som behöver tillfällig
förstärkning, en specialist eller hjälp med att
rekrytera en ny medarbetare. Ett sådant företag
skulle även kunna bistå vid anställning eller
rekrytering till internationella uppdrag.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför om
bemanningsföretag för kulturarbetare. Vårt förslag
lämnas med bifall till motionerna 1999/2000:Kr275
(m) och 2000/01:Kr230 (m) yrkande 7.

5. Privata försäkringsalternativ för konstnärer
(punkt 3)

av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Anne-Katrine Dunker (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
2000/01:Kr230 yrkande 13.

Ställningstagande

Konstnärer med låga och ojämna inkomster har svårt
att få ta del av det sociala trygghetssystemet. De
bör i stället få välja privata försäkringslösningar,
t.ex. sådana som administreras av de olika
konstnärsförbunden, för att tillgodose sina behov
inom socialförsäkringsområdet. Inbetalda
egenavgifter bör kunna överföras från staten till
den valda privata försäkringen. Skattefria
stipendier bör vara försäkringsgrundande.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför om privata
försäkringsalternativ för kulturarbetare. Vårt
förslag lämnas med bifall till motion 2000/01:Kr230
(m) yrkande 13.

Förteckning över behandlade
förslag

Motioner från allmänna motionstiden
1999

1999/2000:Kr275 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
bemanningsföretag för kulturarbetare.

1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari
yrkas

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om stödet till
enskilda konstnärer.

1999/2000:Kr315 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av en
översyn av konstnärernas ekonomiska situation.

1999/2000:Kr316 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten
av att ge förslag till olika mer generellt inriktade
stöd till kulturproducenter under denna
mandatperiod.

1999/2000:Kr317 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)
vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om kulturskaparnas
villkor och bidragsreglernas utformning,

Motioner från allmänna motionstiden
2000

2000/01:Kr230 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett avvecklande av
bidrag och ett utvecklande av konsten.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
långtidsstipendier.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bemanningsföretag
för kulturarbetare.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
utveckla försäkringsalternativ.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inkomst i stället
för bidrag.

2000/01:Kr235 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om konstnärers
villkor.

2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

32. (delvis) Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
kulturarbetarnas villkor.