Konstitutionsutskottets memorial nr 31

Memorial 1948:Ku31

Konstitutionsutskottets memorial nr 31.

1

Nr 31.

Konstitutionsutskottets memorial med föranledande av kamrarnas
beslut beträffande utskottets utlåtande nr 30 i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 230 till
riksdagen med förslag till tryckfrihetsförordning
m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

I sitt utlåtande nr 30 i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 230 till
riksdagen med förslag till tryckfrihetsförordning m. m. ävensom i ämnet
väckta motioner hemställde konstitutionsutskottet under avdelning A) punkten
1), att riksdagen såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling
måtte antaga av utskottet i berörda utlåtande framlagt förslag till tryckfrihetsförordning.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag ha kamrarna vid föredragning
av nämnda utlåtande bland annat dels bemyndigat utskottet att i
avseende å nummerbeteckning av paragrafer samt i formellt hänseende i
övrigt vidtaga sådana ändringar, som påkallades av kamrarnas beslut, dels
ock antagit såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling det av utskottet
framlagda förslaget till tryckfrihetsförordning med de avvikelser som
framgå av det följande.

Beträffande 1 kap. 2 § andra stycket i förslaget till tryckfrihetsförordning
ha båda kamrarna antagit det förslag till lydelse av stycket, som förordats
i den av herr Hallén m. fl. därom anförda reservationen.

Beträffande 2 kap. 10 § har första kammaren antagit utskottets förslag till
lydelse av paragrafen, under det att andra kammaren antagit Kungl. Maj .ts

förslag till lydelse av samma paragraf.

Beträffande 7 kap. 3 § andra stycket ha båda kamrarna antagit dels utskottets
förslag (alternativ 1 a) dels ock Kungl. Maj :ts förslag till lydelse
av stycket, (alternativ 1 b).

Beträffande 7 kap. 8 § ha båda kamrarna antagit ett förslag till lydelse
av paragrafen, som sammanföll med Kungl. Maj :ts förslag till lydelse av
7 kap. 7 § tredje stycket.

Beträffande 12 kap. 2 § har första kammaren antagit Kungl. Maj :ts förslag
till lydelse av paragrafen, under det att andra kammaren antagit dels
samma förslag (alternativ 2 a) dels ock ett under överläggningen av herr
Gezelius framställt yrkande om att till paragrafen skulle läggas ett tredje
stycke av följande lydelse: »Vad i första stycket sägs skall icke avse framställning
i tryckt skrift, som innefattar beskyllning mot enskild man för
bestämt brott» (alternativ 2 b).

Beträffande 12 kap. 3 § ha båda kamrarna antagit Kungl. Maj:ts förslag
till lydelse av paragrafen.

1 B i ha ny till riksdagens protokoll 1948. & samt. 2 and. Nr 31.

2

Konstitutionsutskottets memorial nr 31.

Beträffande 12 kap. 5 § har första kammaren antagit Kungl. Maj :ts förslag
till lydelse av paragrafen, under det att andra kammaren antagit utskottets
förslag till lydelse av samma paragraf.

Beträffande 12 kap. 9—13 §§ ha båda kamrarna antagit Kungl. Maj:ts
förslag till lydelse av samma paragrafer.

Beträffande 13 kap. 5 § första stycket har första kammaren antagit utskottets
förslag till lydelse av stycket, under det att andra kammaren antagit
dels samma förslag (alternativ 3 a) dels ock Kungl. Maj:ts förslag till
lydelse av ifrågavarande stycke (alternativ 3 b).

I anledning av vad sålunda förekommit har utskottet till en början förehaft
frågan om sammanjämkning av den skiljaktighet, som alltså i vissa
hänseenden föreligger mellan kamrarnas beslut med avseende å förslaget till
tryckfrihetsförordning. Sammanjämkning, som utskottet funnit möjlig, har
synts utskottet böra äga rum på följande sätt:

Beträffande 2 kap. 10 § torde vardera kammaren såsom vilande för vidare
grundlagsenlig behandling jämväl böra antaga det av medkammaren såsom
vilande redan antagna förslaget till lydelse av paragrafen.

Beträffande 12 kap. 2 § torde andra kammaren böra frånträda sitt såsom
vilande för vidare grundlagsenlig behandling förut fattade ovan såsom
alternativ 2 b betecknade beslut att till paragrafen lägga ett tredje stycke av
den lydelse herr Gezelius under överläggningen yrkat.

Beträffande 12 kap. 5 § torde vardera kammaren såsom vilande för vidare
grundlagsenlig behandling jämväl böra antaga det av medkammaren såsom
vilande redan antagna förslaget till lydelse av paragrafen.

Beträffande slutligen 13 kap. 5 § första stycket torde första kammaren
såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling jämväl böra antaga
det av andra kammaren såsom vilande redan antagna ovan såsom alternativ
3 b betecknade förslaget till lydelse av stycket.

Under förutsättning av bifall till den sammanjämkning utskottet sålunda
förordar har utskottet vidare med stöd av det av kamrarna till utskottet
lämnade bemyndigandet med avseende å formella jämkningar i lagtexten
lunnit, att 7 kap. 9 § i förslaget till tryckfrihetsförordning bör infogas som
andra stycke i samma kapitels 8 § samt att den i 14 kap. 2 § i förslaget
förekommande hänvisningen till 12 kap. 10—12 §§ bör jämkas till att avse
samma kapitels 10—14 §§.

Utskottet får alltså i avseende å förslaget till tryckfrihetsförordning

A) hemställa

1) beträffande 2 kap. 10 §

att första kammaren såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling
jämväl måtte antaga det av andra kammaren såsom vilande redan antagna
förslaget till lydelse av paragrafen samt

att andra kammaren såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling

Konstitutionsutskottets memorial nr 31.

3

jämväl måtte antaga det av första kammaren såsom vilande redan antagna
förslaget till lydelse av samma paragraf;

2) beträffande 12 kap. 2 §

att andra kammaren måtte frånträda sitt såsom vilande för vidare grundlagsenlig
behandling förut fattade ovan såsom alternativ 2 b betecknade
beslut att till paragrafen lägga ett tredje stycke av den lydelse herr Gezelius
under överläggningen yrkat;

3) beträffande 12 kap. 5 §

att första kammaren såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling
jämväl måtte antaga det av andra kammaren såsom vilande redan antagna
förslaget till lydelse av paragrafen samt

att andra kammaren såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling
jämväl måtte antaga det av första kammaren såsom vilande redan antagna
förslaget till lydelse av samma paragraf;

4) beträffande 13 kap. 5 § första stycket

att första kammaren såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling
jämväl måtte antaga del av andra kammaren redan såsom vilande antagna
ovan såsom alternativ 3 b betecknade förslaget till lydelse av ifrågavarande
stycke; samt

B) anmäla,

att riksdagen, under förutsättning av bifall till vad utskottet ovan under
A) hemställt, såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling antagit
nedanstående paragrafer i förslaget i följande lydelse:

Förslag

till

Tryckfrihetsförordning.

2 kap. 10 §.

Alternativ a.

Har myndighet avslagit framställning
om utbekommande av allmän
handling och anser sökanden att beslutet
icke är lagligen grundat, äge
han, i den ordning nedan sägs, söka
ändring i beslutet; beslut, som meddelats
av departementschef, må dock
ej överklagas.

Alternativ b.

Har myndighet avslagit framställning
om utbekommande av allmän
handling och anser sökanden att beslutet
icke är lagligen grundat, äge
han, i den ordning nedan sägs, söka
ändring i beslutet.

7 kap. 8 §.

I samband med konfiskering av periodisk skrift må, då fråga är om otilllåtet
yttrande, som avses i 4 § 1—3, eller sådant enligt 5 § andra stycket
otillåtet offentliggörande som innefattar spioneri, meddelas förbud att utgiva
skriften under viss, av rätten bestämd tid, högst sex månader från det
domen i tryckfrihetsmålet vinner laga kraft. Förbud som nu sagts må dock
meddelas allenast då riket befinner sig i krig.

4

Konstitutionsutskottets memorial r.r 31.

Angående konfiskering av periodisk skrift, som sprides i strid mot utgivningsförbud
eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant
förbud, gälle vad i allmänhet är stadgat om förverkande av föremål på
grund av brott.

12 kap. 2 §.

I tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, skall frågan, huruvida
skriften är brottslig, prövas av en jury om nio medlemmar, såframt ej
parterna å ömse sidor förklara sig vilja utan sådan prövning hänskjuta
målet till rättens avgörande. Då jury prövar skriftens brottslighet, skall
skriften anses brottslig, om minst sex jurymän äro ense därom.

Finner juryn att skriften icke är brottslig, skall den tilltalade frikännas.
Har juryn ansett skriften brottslig, skall även rätten pröva skriftens brottslighet.
År rätten av annan mening än juryn, äge rätten frikänna den tilltalade
eller hänföra brottet under mildare straffbestämmelse än den som juryn
tillämpat.

12 kap. 5 §.

Alternativ a.

Alternativ b.

Till jurymän skola utses inom länet
boende svenska medborgare, som uppnått
tjugufem års ålder. De böra vara
kända för omdömesgillhet, självständighet
och rättrådighet. Bland jurymännen
böra skilda samhällsgrupper
och olika delar av länet vara företrädda.

Till jurymän skola utses inom länet
boende svenska medborgare, som uppnått
tjugufem års ålder. De böra vara
kända för omdömesgillhet, självständighet
och rättrådighet. Bland jurymännen
böra skilda samhällsgrupper
och meningsriktningar samt olika
delar av länet vara företrädda.

Ej må den vara juryman, som är omyndig eller i konkurstillstånd.

13 kap. 5 §.

Alternativ a.

Bestämmelsen i 1 kap. 1 § andra
stycket angående meddelande av uppgifter
och underrättelser för offentliggörande
i tryckt skrift skall gälla
även meddelande för offentliggörande
i skrift, som tryckes utom riket,
om ej meddelandet avser förhållande,
vars röjande skulle innefatta brott
mot rikets säkerhet eller varom meddelaren
eljest enligt lag eller författning
haft att iakttaga tystnad. År
meddelandet i sådant hänseende
straffbart, gälle vad därom är stadgat.
Har meddelandet icke blivit infört
i skriften och innefattar det ärekränkning
mot enskild person, gälle
om ansvar för sådan ärekränkning
vad i lag är stadgat.

Alternativ b.

Bestämmelsen i 1 kap. 1 § andra
stycket angående meddelande av uppgifter
och underrättelser för offentliggörande
i tryckt skrift skall gälla
även meddelande för offentliggörande
i skrift, som tryckes utom riket,
om ej meddelandet avser förhållande,
vars röjande skulle innefatta brott
mot rikets säkerhet eller varom meddelaren
eljest enligt lag haft att iakttaga
tystnad. År meddelandet i sådant
hänseende straffbart, gälle vad därom
är stadgat. Har meddelandet icke
blivit infört i skriften och innefattar
det ärekränkning mot enskild person,
gälle om ansvar för sådan ärekränkning
vad i lag är stadgat.

Konstitutionsutskottets memorial ur 31. 5

I övrigt skall i fråga om skrift, som tryckts utom riket och här utgives, i
tillämpliga delar gälla vad i 1 kap., 3 kap., 4 kap. 9 §, 6 kap., 7 kap., 8 kap.
1, 2, 5—7 och 10—12 §§ samt 9—12 kap. är föreskrivet.

14 kap. 2 §.

Då på grund av högre rätts beslut tryckfrihetsmål, vari jury deltagit,
skall ånyo upptagas inför jury av den rätt som först dömt i målet, gälle om
juryns tillsättande vad i 12 kap. 10—14 §§ är stadgat.

Stockholm den 15 juli 1948.

På konstitutionsutskottets vägnar:
IIARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson,
Karl August Johanson, Mattsson, Gustavson, Hällgren, Sandberg och
Holmbäck; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, Norén,
Spångberg, Håstad, Dickson, Haeggblom och Larsson i Stockholm.