Kompensation till studerande med studiemedel för vissa skatteeffekter

Betänkande 1989/90:SfU7

Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1989/90:SfU7

Kompensation till studerande med
studiemedel för vissa skatteeffekter

ÅTTONDE HUVUDTITELN
(Tilläggsbudget I)
Propositionen

I proposition 1989/90:48 om kompensation till studerande med studiemedel
för vissa skatteeffekter har regeringen (utbildningsdepartementet)
föreslagit riksdagen att

1. anta i propositionen framlagt förslag till lag om tilläggsbelopp till
basbeloppet vid beräkning av studiemedel,

2. till Studiemedel m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.

Lagförslaget återfinns i bilaga till betänkandet.

Motionerna

1989/90:Sf5 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1989/90:48 om kompensation
till studerande med studiemedel för vissa skatteeffekter,

2. att riksdagen beslutar att bidragsdelen av studiemedel för år 1990
räknas upp så att denna del motsvarar ett tilläggsbelopp om 600 kr. på
basbeloppet,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur studerande med
studiemedel skall kompenseras för skatteomläggningen efter år 1990.

1989/90:Sf6 av Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att den föreslagna ökningen av studiemedlen
läggs på bidragsdelen,

2. att riksdagen begär att regeringen skall se över kostnadsökningarna
den 1 juli 1990.

1989/90:Sf7 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på regeringens proposition 1989/90:48
såvitt avser förslaget om ett tilläggsbelopp på 600 kr. beslutar att detta
belopp skall utgöra 700 kr.,

1989/90

SfU7

1 Riksdagen 1989/90. 11 Sami. Nr 7

1

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av justering av bidragsdel och lånedel av
studiemedlen,

3. att riksdagen med avslag på regeringens proposition 1989/90:48 i
denna del beslutar om ett i förhållande till regeringens förslag förhöjt
anslag om 3 400 000 kr. till totalt 23 400 000 kr.

1989/90:Sf8 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
i avvaktan på förslag till ett nytt studiemedelssystem avslår regeringens
förslag till ändrade beräkningsgrunder i det nuvarande studiemedelssystemet.

Utskottet

Studiemedelsbeloppet beräknas enligt 4 kap. studiestödslagen
(1973:349) som en viss procentandel av basbeloppet enligt lagen om
allmän försäkring. För ett fullt läsår utbetalas studiemedel med 170 %
av basbeloppet. Även det s.k. fribeloppet vid reducering av studiemedel
på grund av egen inkomst beräknas med hänsyn till basbeloppet.

Regeringen har i proposition 1989/90:50 om inkomstskatten för år
1990, m.m. föreslagit ett första steg i genomförandet av en skattereform.
Förlaget innebär bl.a. en sänkning av den statliga inkomstskatten
under år 1990. Denna skall huvudsak . .gen finansieras genom en
breddning av basen för mervärdeskatten, införande av vissa punktskatter,
höjd fastighetsskatt samt reducerade räntebidrag. För det övervägande
antalet löntagare kommer det ökade indirekta skatteuttaget att
balanseras av sänkt inkomstskatt. Studerande som uppbär studiemedel
har emellertid inte sådana inkomster att de kommer att fa någon
nämnvärd sänkning av inkomstskatten. I proposition 1989/90:48 föreslås
därför att sådana studerande skall kompenseras för den höjning av
prisnivån som föranleds av skattereformens finansiering. Enligt beräkningar
inom finansdepartementet bör de studerande kompenseras genom
en höjning av studiemedlen med 2 % utöver ordinarie uppräkning
av basbeloppet. Detta föreslås ske genom att basbeloppet ökas
med ett tilläggsbelopp om 600 kr. vid beräkning av studiemedel för år
1990. Regeringen avser att återkomma till frågan om hur de studerande
skall kompenseras för motsvarande prisökningar under år 1991. I
propositionen anges vidare att den föreslagna åtgärden för innevarande
budgetår beräknas medföra ökade utgifter med 20 milj. kr., vilket
belopp bör anvisas på tilläggsbudget.

I motion Sf8 begär Ann-Cathrine Haglund m.fl. avslag på propositionen.
Motionärerna anser att förslaget inte löser den ekonomiska
situationen för de studerande. Hela systemet för studiefinansiering bör
i stället förändras.

Karin Israelsson m.fl. anför i motion Sf7 att regeringens förslag inte
fullt ut kompenserar studenterna för den ekonomiska utvecklingen.
Den kompensation som föreslås får studiemedelstagarna dessutom till
största delen själva betala genom att deras studieskulder ökar. Motionärerna
föreslår att tilläggsbeloppet i stället skall utgöra 700 kr. (yrkande

1989/90: SfU 7

2

1) och att i tilläggsanslag anvisas 23,4 milj. kr. (yrkande 3). Vidare bör
bidragsdelen justeras till 53 % av basbeloppet och lånedelen sänkas i
motsvarande mån, vilket bör ges regeringen till känna (yrkande 2).

I motion Sf5 anför Lars Werner m.fl. att de studerande skall
kompenseras för skatteomläggningen utan återbetalningsskyldighet.
Motionärerna begär därför att den föreslagna ökningen av studiemedlen
helt skall hänföras till bidragsdelen (yrkandena 1 — 2). Detta begär
även Ragnhild Pohanka i motion Sf6 yrkande 1. I motion Sfö anförs
vidare att det är troligt att kostnaderna kommer att öka så mycket
under år 1990 att en ytterligare höjning av studiemedlen kommer att
erfordras. Motionären begär därför i yrkande 2 ett tillkännagivande
om att regeringen bör se över kostnadsutvecklingen den 1 juli 1990.

Slutligen begär Lars Werner m.fl. i motion Sf5 yrkande 3 att
regeringen bör lägga fram förslag om hur studerande med studiemedel
skall kompenseras för skatteomläggningen efter år 1990.

Statens pris- och konkurrensverk (SPK) har på regeringens begäran
gjort beräkningar av de direkta effekterna på konsumentprisindex
(kpi) till följd av den föreslagna finansieringen av skattereformen. SPK,
som har redovisat sitt uppdrag den 27 november 1989, har beräknat att
åtgärderna avseende perioden november 1989—november 1990 ger
upphov till en total teoretisk kpi-effekt på 2,93 %.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att studerande som
uppbär studiemedel bör kompenseras för de prisökningar som blir en
direkt följd av den föreslagna skattereformen. Med hänsyn till den
bedömning som nu kan göras av prisutvecklingen under år 1990 till
följd av skattereformen anser utskottet att tilläggsbeloppet till basbeloppet
vid beräkning av studiemedel bör höjas till 800 kr. Även de s.k.
fribeloppen påverkas av tilläggsbeloppet. Utskottet uppskattar kostnaderna
för denna kompensation till ca 26 milj. kr.

Med hänsyn till att bidragsdelen inom studiemedelssystemet har
höjts mycket kraftigt fr.o.m. den 1 januari 1989 är utskottet inte berett
förorda en ytterligare förstärkning av bidragssidan. Även ur principiell
synpunkt är det tveksamt att låta kostnadsökningarna till följd av
finansieringen av skattereformen kompenseras genom ökad bidragsdel.
Kostnadsökningar kompenseras i vanliga fall genom förändringar i
basbeloppet. Någon justering av bidrags- resp. lånedel sker däremot
inte.

Utskottet anser att motion Sf7 yrkandena 1 och 3 ävensom motion
Sfö yrkande 2 är tillgodosedda genom vad utskottet sålunda föreslagit.
Motionerna Sf5 yrkandena 1 och 2, Sfö yrkande 1, Sf7 yrkande 2 samt
Sf8 bör däremot avslås.

Vad gäller frågan om kompensation till de studerande fr.o.m. år
1991 anges i propositionen att regeringen avser att återkomma i frågan
och att därvid en mer varaktig teknisk lösning möjligen kan åstadkommas.
Yrkande 3 i motion Sf5 Sr genom detta uttalande anses tillgodosett.

1989/90:SfU7

3

Hemställan

1989/90:SfU7

Utskottet hemställer

1. beträffande kompensationsnivån

att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och
motion 1989/90:Sf7 yrkande 1 samt med avslag på motionerna
1989/90:Sf5 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Sf6 yrkande 1,
1989/90:Sf7 yrkande 2 och 1989/90:Sf8 i denna del antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om tilläggsbelopp till
basbeloppet vid beräkning av studiemedel med den ändringen
att orden "600 kr." skall bytas ut mot "800 kr.",

res. 1 (m)
res. 2 (c)
res. 3 (vpk, mp)

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och
motion 1989/90:Sf7 yrkande 3 samt med avslag på motion
1989/90:Sf8 i denna del till Studiemedel m.m. på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 26 000 000 kr.,

res. I (m)

3. beträffande översyn av kostnadsökningarna den 1 juli 1990
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf6 yrkande 2,

res. 4 (m, mp)

4. beträffande kompensation för år 1991

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf5 yrkande 3.

Stockholm den 7 december 1989
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s),
Ulla Johansson (s), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik
(s), Margit Gennser (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm
(s), Maud Björnemalm (s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Rune
Backlund (c), Margo Ingvardsson (vpk), Ragnhild Pohanka (mp) och
Christina Pettersson (s).

4

Reservationer

1. Kompensationsnivån och medelsanvisningen
(mom. 1 och 2)

Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 sorn börjar med "Statens
pris-" och slutar med "däremot avslås." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Sf8 att det
studiemedelssystem som infördes den 1 januari 1989 inte ger de
studerande ekonomiska möjligheter att klara sina studier. Genom den
skattereform som nu föreslås urholkas dessutom studiestödets reella
värde. Utskottet anser att bristerna i systemet inte kan åtgärdas genom
en kompensation till de studerande för vissa skatteeffekter. Frågan om
ett nytt system måste därför snarast tas upp i annat sammanhang.
Förevarande proposition bör således avslås.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande kompensationsnivån

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf8 i denna del
avslår det i propositionen framlagda lagförslaget och motionerna
1989/90:Sf5 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Sfö yrkande 1 och
1989/90:Sf7 yrkandena 1 och 2,

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf8 i denna del
avslår propositionen i motsvarande del och motion 1989/90:Sf7
yrkande 3,

2. Kompensationsnivån (mom. 1)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Statens
pris-" och slutar med "däremot avslås." bort ha följande lydelse:

Som ovan angivits bör studerande med studiemedel kompenseras för
vissa skatteeffekter genom att studiemedlen beräknas på basbeloppet
med ett tilläggsbelopp på 800 kr. Utskottet anser att studerande skall
kompenseras för skatteomläggningen utan återbetalningsskyldighet.
Detta bör ske genom att bidragsdelen skall utgöra större procentuell
andel av studiemedlen och lånedelen motsvarande lägre andel. En
sådan ökning av subventionsgraden kan även ses som ett led i införande
av studielön. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med
lagförslag beträffande förändringen av bidrags- resp. lånedel. Det anförda
bör riksdagen med bifall till motion Sfi yrkande 2 och med
anledning av motionerna Sf5 och Sfö som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande kompensationsnivån
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf7 yrkande 2 och
med anledning av propositionen i denna del och motionerna
1989/90:Sf5 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Sf6 yrkande 1 och
1989/90:Sf7 yrkande 1 samt med avslag på motion 1989/90:Sf8 i
denna del

dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel med
den ändringen att orden "600 kr." skall bytas ut mot "800 kr.",
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Kompensationsnivån (mom. 1)

Margo Ingvardsson (vpk) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Statens
pris-" och slutar med "däremot avslås." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att studerande med studiemedel skall kompenseras
för skatteomläggningen utan återbetalningsskyldighet. Som ovan angivits
bör de studerande kompenseras genom att studiemedlen beräknas
på basbeloppet med ett tilläggsbelopp på 800 kr. Denna kompensation
skall i sin helhet utgå i form av bidrag. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med lagförslag i enlighet härmed. Det anförda
bör riksdagen med anledning av motionerna Sf5 yrkandena 1 och
2, Sf6 yrkande 1 och Sf7 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande kompensationsnivån
att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och
motionerna 1989/90:Sf5 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Sf6 yrkande
1 och 1989/90:Sf7 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motion
1989/90:Sf8 i denna del
dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel med
den ändringen att orden "600 kr." skall bytas ut mot "800 kr.",
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. Översyn av kostnadsökningarna den 1 juli 1990
(mom. 3)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Hans Dau (m) och Ragnhild
Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "däremot avslås." bort ha följande lydelse:
Utskottet förutsätter att regeringen redan under år 1990 följer upp
effekterna av skattereformen för detta år. Regeringen bör därvid se

1989/90:SfU7

6

över kostnadsutvecklingen den 1 juli 1990 och vidta åtgärder om det
visar sig att den nu föreslagna höjningen av studiemedlen inte är
tillräcklig för att kompensera de studerande. Det anförda bör riksdagen
med bifall till motion Sf6 yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande översyn av kostnadsökningarna den 1 juli 1990
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sfö yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande
Kompensationsnivån

Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anför:

Kompensationen till studerande med studiemedel för vissa skatteeffekter
föreslås ske genom att vid beräkning av studiemedlen basbeloppet
ökas med ett tilläggsbelopp om 800 kr. Även de s.k. fribeloppen
kommer att beräknas på samma underlag, vilket får till följd att en
studerande kan skaffa sig något högre inkomster än vad nu är fallet
innan detta påverkar studiemedlen.

Vi ser positivt på denna effekt men vår principiella inställning är att
en studerande bör ha möjlighet att skaffa sig inkomst under ferietid
utan att detta skall påverka möjligheten till studiemedel under terminstid.
Vi återkommer senare i denna fråga.

1989/90: SfU7

7

I propositionen framlagt
Förslag till

1989/90: SfU 7
Bilaga

Lag om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av
studiemedel

Härigenom föreskrivs följande.

Vid beräkning av studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen (1973:349)
skall det basbelopp som har fastställts enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring ökas med ett tilläggsbelopp om 600 kr.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 och tillämpas första gången i
fråga om studiemedel som beräknas för år 1990 med ledning av basbeloppet
för samma år.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989 8