Kommunikationsforskning

Betänkande 1994/95:TU24

Trafikutskottets betänkande 1994/95:TU24

Kommunikationsforskning

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1994/95

TU24

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens samtliga
förslag under avsnittet Kommunikationsforskning i
budgetpropositionen. Förslagen innebär att totalt 345,9 miljoner
kronor anvisas för främst forsknings- och utvecklingsarbete inom
kommunikationssektorn. Av dessa medel avser 49,4 miljoner kronor
bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)
och 197,7 miljoner kronor bidrag till
Kommunikationsforskningsberedningen (KFB).
I betänkandet behandlas åtta motioner som gäller frågor om
ytterligare anslag, kommunikationsforskningens inriktning och
lokalisering samt olika utredningsfrågor. Samtliga motioner
avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats sex reservationer, nämligen från
v-ledamoten (1) om anslag till
Kommunikationsforskningsberedningen, från v-ledamoten (2) om
tyngre fordon, från mp-ledamoten (3) om miljöinriktat
trafiksystem i övrigt, från v- och mp-ledamöterna (4) om
kvinnoperspektiv i trafiksystemet, från v- och mp-ledamöterna
(5) om just-in-time-transporter samt från mp-ledamoten (6) om
snabbspårvägar.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Kommunikationsforskning

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 7
(Kommunikationsdepartementet) i avsnittet
Kommunikationsforskning (s. 97--105)
1. att riksdagen till Statens väg- och
transportforskningsinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett
anslag på 1 000 kr (punkt F 1),
2. att riksdagen till Bidrag till Statens väg- och
transportforskningsinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 49 356 000 kr (punkt F 2),
3. att riksdagen till Kommunikationsforskningsberedningen
för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 197 735 000 kr
(punkt F 3 yrk. 1),
4. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i
propositionen bemyndigar regeringen att besluta om den ram som
skall gälla för Kommunikationsforskningsberedningens åtaganden
vad avser fördelning av forskningsmedel under de kommande sex
åren (punkt F 3 yrk. 2),
5. att riksdagen till Bidrag till forskning om el- och
hybridfordon för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 61 000 000 kr (punkt F 4),
6. att riksdagen till Statistik och prognoser för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 34 810 000 kr (punkt F 5),
7. att riksdagen till Transportinformatik för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr (punkt
F 6).

Motionerna

1994/95:T221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
29. att riksdagen beviljar ett anslag på 20 000 000 kr för
att stimulera utvecklingen av nya transportlösningar, som ger
mindre energiåtgång, mindre utsläpp och effektivare transporter,
i form av en särskild riskkapitalfond för trafikprojekt,
34. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
regionala snabbspårvägar.

1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att initiera och stödja en
informationsinsats om att beskriva kvinnoperspektiv på
trafiksystem,
8. att riksdagen hos regeringen begär att den utreder de
samhällsekonomiska konsekvenserna av just-in-time-transporter,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att miljöförbättra de tyngre fordonen,
15. att riksdagen till Kommunikationsforskningsberedningen
för budgetåret 1995/96 anslår 45 000 000 kr utöver regeringens
förslag.

1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att riksdagen beslutar om att samtliga
nyproducerade bilar fr.o.m. år 1999 som drivs med fossila
bränslen även skall kunna drivas med biobränslen eller
elektricitet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att riksdagen beviljar ett anslag på
10 miljoner kronor till en trafikomvandlingsfond för kommunerna
och Vägverket för att dessa genom information, planering m.m.
skall stödja och uppmuntra efterfrågan på alternativdrivna
bilar.

1994/95:T904 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare forskning vad gäller
miljökonsekvenserna av gummidäck,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige skall arbeta för att EU
eftersträvar miljövänlig produktion av gummidäck.

1994/95:T907 av Lars Bäckström (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppbyggnaden av ett regionalt centrum
för kommunikationsforskning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bygga upp ett regionalt centrum
för kommunikationsforskning i Fyrstadsregionen,
3. att riksdagen till Kommunikationsforskningsberedningen
för budgetåret 1995/96 anvisar 45 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit.

1994/95:T912 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett nationellt kunskapscentrum i
Falun/Borlänge med samverkan mellan statliga verk, företag och
högskolan.

1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om transportforskning fokuserad på
kvinnors resemönster.

1994/95:N236 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes (båda mp)
vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att den med
utgångspunkt i de i motionen anförda exemplen från Frankrike och
Kalifornien finner vägar att gynna elbilen,
2. att riksdagen beslutar att införa begreppet elbil i
relevant lagtext, med innebörden "fordon som huvudsakligen
framförs medelst elektriskt driven motor",
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljöklassning av elbilar.

Bakgrund

Inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bedrivs
och initieras forskning och utveckling (FoU) med inriktning på
transporter, post och telekommunikationer, meteorologi,
hydrologi och oceanografi samt geoteknik. Från departementets
huvudtitel anvisas forskningsanslag till
Kommunikationsforskningsberedningen och Statens väg- och
transportforskningsinstitut samt medel för bl.a. statistik och
prognoser inom trafikområdet.
Enligt nuvarande ordning beslutar riksdagen på grundval av
regeringens förslag om treåriga program för forskningen.
Nuvarande riktlinjer för forskningen lades fast våren 1993 och
gäller för perioden 1993/94--1995/96 (prop. 1992/93:170, bet.
TU34, rskr. 397). Beslutet innebar bl.a. att en beställar- och
utförarmodell infördes för forskningen samt att ökade resurser
tillfördes kommunikationsforskningen.

Utskottet

1 Anslagsfrågor

1.1 Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)

VTI utför kvalificerad tillämpad forskning och utveckling
(FoU) åt myndigheter och andra uppdragsgivare. VTI skall genom
detta arbete bidra till ett effektivare, tillgängligare, säkrare
och miljövänligare trafik- och transportsystem. VTI skall svara
för övergripande miljö- och energikonsekvensbeskrivningar inom
trafik- och transportområdet. VTI:s verksamhet finansieras
främst med uppdragsintäkter men också med anslag.
Enligt regeringen visar årsredovisningen att VTI:s
verksamhetsmål i allt väsentligt uppfyllts. Regeringen anser att
de riktlinjer som lades fast i 1993 års forskningspolitiska
proposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Regeringen föreslår att riksdagen till bidrag till VTI för
budgetåret 1995/96, som omfattar 1 juli 1995--31 december 1996,
anvisar ett ramanslag på ca 49,4 miljoner kronor. Anslaget
skall disponeras av VTI för myndighetsuppgifter samt för att
täcka vissa övriga kostnader för kompetensutveckling, lokaler,
särskild utrustning och administration. Med hänvisning till
kravet på besparingar i statsbudgeten och beräknad minskning av
lokalkostnaderna innebär regeringens förslag en minskning av
anslaget med ca 1,9 miljoner kronor i förhållande till
planeringsramen för innevarande budgetår. Regeringen föreslår
vidare att riksdagen för budgetåret 1995/96 anvisar ett formellt
1 000-kronorsanslag under vilket VTI:s uppdragsverksamhet
redovisas.

Utskottet vill i enlighet med vad som framhölls i samband med
det senaste forskningspolitiska beslutet, erinra om att VTI
representerar en värdefull forskningsresurs och forskningsmiljö
genom sin tvärvetenskapliga uppbyggnad och den kontinuitet som
finns i verksamheten (bet. 1992/93:TU34).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisningar för budgetåret 1995/96.

1.2 Kommunikationsforskningsberedningen (KFB)

KFB har till uppgift att planera, initiera, stödja och
samordna övergripande kommunikationspolitiskt motiverad
forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet. KFB skall
också svara för information och dokumentation inom
forskningsområdet.
KFB har fr.o.m. budgetåret 1993/94 fått ändrade uppgifter
och nya mål för verksamheten i enlighet med riksdagens
forskningspolitiska beslut år 1993.
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års
forskningspolitiska proposition bör gälla för KFB även för
budgetåret 1995/96 (1 juli 1995--31 december 1996). Regeringen
anser vidare att KFB:s inriktningsplan utgör en utmärkt grund
för beredningens fortsatta arbete.
I propositionen framhålls att Sverige som medlem i EU blir
fullt ut delaktig i de gemensamma forskningsprogram som bl.a.
omfattar transportområdet. EU-medlemskapet medför också att KFB
avlastas uppgiften att inom EES-avtalets ram finansiera Sveriges
deltagande i EU:s särprogram för transportforskning. Regeringen
föreslår därför en besparing på KFB:s anslag med 22,5 miljoner
kronor budgetåret 1995/96.
Regeringen framhåller vidare att den resursförstärkning som
beredningen fick i samband med att sektorsforskningsansvaret
övertogs från dåvarande Televerket fr.o.m. budgetåret 1993/94
uppgick till 15 miljoner kronor per år. Enligt regeringens
mening är det uppenbart att denna resursnivå är klart
otillräcklig mot bakgrund av den stora betydelse som forskningen
inom telekommunikations- och informationsteknologiområdet i dag
måste tillmätas. Det program för en förstärkt forskning inom
informationsteknologiområdet som KFB redovisat ger enligt
regeringens bedömning en god grund för att bredda
forskningsbasen inom detta område. Regeringen föreslår ett
tillskott av anslagsmedel till KFB för
informationsteknikforskning på 37,5 miljoner kronor.
Sammantaget anser regeringen att KFB bör tilldelas ett
ramanslag på 197,7 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Hänsyn har därvid också tagits till en beräknad minskning av
beredningens egna lokalkostnader.
Enligt propositionen är det angeläget att KFB kan besluta om
fördelning av medel för forskningsprojekt som löper över en
längre period. Regeringen anser därför att det även
fortsättningsvis skall vara möjligt för beredningen att fatta
sådana beslut för en sexårsperiod. Det är dock inte rimligt,
vare sig från konstitutionell eller saklig synpunkt, att
beredningen låser betydande delar av sitt anslag för engagemang
som sträcker sig bortom den planeringsperiod som gäller för
ramanslaget. Ett sådant bemyndigande har senast lämnats av
regeringen till KFB i regleringsbrevet för budgetåret 1994/95
och gäller åtaganden under åren 1997/98--1999/2000 inom en total
ram av högst 160 miljoner kronor. I propositionen föreslås att
regeringen bör bemyndigas att i regleringsbrevet närmare
precisera en högsta ram för sådana åtaganden under budgetåret
1995/96 för perioden fram t.o.m. budgetåret 2001.

I motionerna T224 (v) och T907 (v) föreslås att anslaget till
KFB ökas med 45 miljoner kronor utöver regeringens förslag
budgetåret 1995/96. Medlen bör användas till att förstärka
forskningen beträffande bl.a. samordning och interaktion mellan
olika kommunikationsslag, vilka kommunikationer vi skall ha i
framtiden, vilka satsningar som är lämpliga i olika delar av
landet samt miljöfrågor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen under
anslaget Kommunikationsforskningsberedningen anvisar 197,7
miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Utskottet vill härvid
särskilt framhålla betydelsen av den föreslagna satsningen på
informationsteknikforskning. I ett skede då informationstekniken
är på stark frammarsch i samhället är det viktigt att KFB kan
leva upp till sitt sektorsforskningsansvar.

Beträffande förslagen i motionerna T224 (v) och T907 (v) om
att anslaget till KFB bör ökas med ytterligare 45 miljoner
kronor budgetåret 1995/96 för forskning om bl.a. samordning
mellan olika trafikslag och trafikmiljöfrågor vill utskottet
framhålla att forskning om de frågor som nämns i dessa
motionsförslag faller inom KFB:s sektorsforskningsansvar. KFB:s
uppgift är härvid att inom ramen för tilldelade resurser
prioritera mellan olika FoU-projekt. Utskottet vill också
hänvisa till regeringens kommunikationskommitté som kommer att
behandla vissa av de frågeställningar som tas upp i dessa
motionsförslag. Med hänvisning till det anförda och till det
statsfinansiella läget avstyrker utskottet motionsförslagen.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att regeringen
bemyndigas att besluta om ram för KFB:s åtaganden vad avser
fördelning av forskningsmedel under de kommande sex åren.

1.3 Bidrag till forskning om el- och hybridfordon

Riksdagen beslutade våren 1993 att KFB skulle inleda ett
fyraårigt program för forskning, utveckling och demonstration
beträffande användningen av el- och hybridfordon. Riksdagen
beslutade våren 1994 att programmet skulle omfatta totalt 120
miljoner kronor för fyraårsperioden 1993/94--1996/97. Hittills
har riksdagen för två budgetår anvisat totalt 39 miljoner
kronor för dessa ändamål. För budgetåret 1995/96 föreslår
regeringen att 61 miljoner kronor anvisas för programmets
fortsatta genomförande.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

1.4 Statistik och prognoser

Enligt riksdagens forskningspolitiska beslut år 1993
inrättades under Kommunikationsdepartementet den 1 juli 1993
Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom
transportsektorn (DPU). Enligt direktiven har DPU ansvar för att
utarbeta prognoser för trafikutvecklingen, planeringsmetoder
samt samhällsekonomiska bedömningar av effekter av utvecklingen
av transportsystemet. I DPU:s ansvar ingår vidare att utarbeta
nulägesbeskrivningar och statistik rörande transporter och
trafik och att samordna riksomfattande resvaneundersökningar.
Medel till DPU:s verksamhet anvisas över anslaget till statistik
och prognoser.
Regeringen anser att DPU:s verksamhetsplan kan ligga till
grund för kommande verksamhet i de delar som gäller nuvarande
uppgifter. Mot bakgrund bl.a. av informationsteknikens växande
betydelse och strävandena att i ökad utsträckning tillämpa en
helhetssyn på kommunikationerna bör DPU:s analys- och
planeringsuppgifter vidgas till att omfatta hela
kommunikationssektorn med dess olika kommunikationsmedier, dvs.
förutom fysiska transporter även post- och televerksamhet m.m.
Även med hänsyn till de uppgifter DPU redan fullgör när det
gäller planeringen inom transportsektorn anser regeringen att
det ligger närmast till hands att DPU ges ansvaret även för att
ställa samman det planerings- och beslutsunderlag som
statsmakterna behöver inom övriga delar av
kommunikationssektorn. Det är därvid en fördel att DPU redan
har ett samlat statistikansvar för hela kommunikationssektorn.
För dessa tillkommande analys- och planeringsuppgifter bör
enligt propositionen DPU:s anslag ökas med 3 miljoner kronor.
DPU är fr.o.m. innevarande budgetår ansvarigt för officiell
statistik inom området transporter och kommunikationer.
Uppbyggnaden av en mer tillförlitlig och heltäckande statistik
om telekommunikationer och därtill anknuten informationsteknik
bör forceras enligt regeringen. För sistnämnda ändamål och
övriga statistikuppgifter föreslås att anslaget förstärks med 9
miljoner kronor.
Enligt regeringens uppfattning finns det starka såväl
formella som praktiska skäl för att verksamheten bör bedrivas i
myndighetsform. Mot denna bakgrund och med hänvisning till att
delegationens verksamhet föreslås utvidgas ytterligare anser
regeringen att DPU bör ombildas till myndighet. Sammantaget
föreslås att riksdagen till anslaget Statistik och prognoser
anvisar 34,8 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det finns
betydande fördelar med att ge DPU ett samlat ansvar för analys-
och planeringsuppgifter samt statistik för hela
kommunikationssektorn. Därmed skapas förbättrade möjligheter för
att beslutsunderlaget skall kunna tillgodose behovet av en
helhetssyn på området. Utskottet har ingen erinran mot förslaget
att DPU ombildas till en myndighet. Utskottet tillstyrker också
den föreslagna medelsanvisningen.

1.5 Transportinformatik

Regeringen har tillsatt en delegation som arbetar med frågor
om informationsteknikens användning i trafik- och
transportsystemet. Enligt kommittédirektiven (dir. 1994:41)
skall delegationen utreda frågor om informationsteknikens
trafikpolitiska konsekvenser och behovet av att utforma ett
regelverk kring informationsteknikens användning i trafiken samt
bereda förslag till särskilda insatser för att främja
användningen av sådan teknik i transportsektorn. Uppdraget skall
vara avslutat före utgången av år 1996. Medel för delegationens
verksamhet anvisas över anslaget Transportinformatik (anslaget
benämndes budgetåret 1994/95 Informationsteknologi). Riksdagen
har för innevarande budgetår anvisat 2 miljoner kronor på
anslaget. Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 en
medelsanvisning på 3 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.

2 Kommunikationsforskningens inriktning

I det följande behandlas motionsförslag som väckts om bl.a.
FoU-verksamhetens inriktning och om olika utredningsfrågor.

2.1 Miljöinriktat trafiksystem

I motion T904 (fp) om miljövänliga gummidäck refereras
till en undersökning som varit knuten till
Kemikalieinspektionen. Denna undersökning behandlar bl.a. det
kemiska innehållet i gummidäck till bilar och miljöeffekterna av
den gummimassa som sprids utmed vägarna i samband med
däckslitaget. En del av kemikalierna från däckslitaget som
hamnar i miljön kan vara skadliga. Det gäller bl.a. s.k. HA-olja
som används som mjukgörare i däck. Enligt motionen bör
miljökonsekvenserna av gummidäck bli föremål för ytterligare
forskning. Forskning bör ske om bl.a. miljövänligare
gummisorter. Vidare bör enligt motionen Sverige arbeta för att
EU eftersträvar miljövänlig produktion av gummidäck. Bakgrunden
till detta är främst att Sverige importerar en stor del av
däcken från EU-området.

Utskottet anser att de frågor som tas upp i motionen är
viktiga. Det är som motionärerna framhåller angeläget med
ytterligare forskning om miljövänliga gummidäck inte bara med
hänsyn till tänkbara miljökonsekvenser utan också med anledning
av däckens stora betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt. Utskottet
förutsätter att sådan forskning kan komma till stånd utan något
initiativ från riksdagens sida. Utskottet förutsätter också att
regeringen, när den så finner lämpligt, kommer att arbeta för
att EU eftersträvar en miljövänlig produktion av gummidäck. Med
hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen inte
påkallar någon åtgärd från riksdagens sida. Den avstyrks
följaktligen.

I motion T224 (v) framhålls att de tyngre fordonen måste
miljöförbättras. Det är viktigt att de tyngre fordonen minskar
bränsleförbrukningen och att motorer som kan köras på
biobränslen utvecklas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att det är
viktigt att minska miljöproblemen från de tyngre fordonen. Stora
ansträngningar måste göras för att utveckla ny teknik vad gäller
motorer, drivsystem och drivmedel. Sådant arbete pågår bl.a.
inom ramen för KFB:s forskningsverksamhet. Något initiativ från
riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet är inte
erforderligt varför det avstyrks av utskottet.

I tre motioner från Miljöpartiet lämnas förslag som syftar
till att uppnå ett miljöinriktat trafiksystem i övrigt.

I motion T221 (mp) föreslås att 20 miljoner kronor anvisas
till en särskild riskkapitalfond för trafikprojekt för att
stimulera utvecklingen av nya transportlösningar som ger mindre
energiåtgång, mindre utsläpp och effektivare transporter. Det
gäller bl.a. forskning kring drivmedel. Det framhålls att svensk
uppfinnartradition är mycket god men att det behövs ökat stöd
för att olika idéer skall kunna prövas och utforskas.
Småföretagen utgör en stor potential i sammanhanget.

Enligt motion T225 (mp) bör riksdagen besluta att samtliga
nyproducerade bilar fr.o.m. år 1999 som drivs med fossila
bränslen även skall kunna drivas med biobränslen eller
elektricitet. I motionen föreslås också att 10 miljoner kronor
anvisas till en trafikomvandlingsfond som skall användas av
kommunerna och Vägverket för information, planering m.m. för att
stödja och uppmuntra efterfrågan på alternativdrivna bilar.
Bakgrunden är enligt motionärerna att det finns ett stort
intresse för alternativdrivna bilar men att en verklig
efterfrågan på dessa förhindras på grund av kunskaps- och
kapitalbrist.

I motion N236 (mp) framhålls att regeringen med utgångspunkt i
de i motionen anförda exemplen från Frankrike och Kalifornien
bör finna vägar att gynna elbilen. Som exempel anförs bl.a.
Kaliforniens krav på biltillverkare som säljer mer än 35 000
nya bilar per år. Minst 2 % av deras försäljning skall vara
bilar med nollutsläpp. Vidare refereras till exempel från
Frankrike om förbud mot all innerstadstrafik utom den som sker
med elbil för att minska luftföroreningarna samt om samverkan
mellan franska staten och biltillverkarna Renault och
Peugeot-Citroën för att hålla nere priset på elbilar för
konsumenterna.

I motion N236 (mp) föreslås vidare att begreppet elbil införs
i relevant lagtext med innebörden "fordon som huvudsakligen
framförs medelst elektriskt driven motor". Detta påverkar bl.a.
kommunernas möjligheter att utforma parkeringsbestämmelser om
t.ex. gratisparkering för elbilar, anser motionärerna. Även
elhybridbilar bör kunna tolkas in i bestämmelserna. Vidare
föreslås att en miljöklass 0 eller 0,5 bör införas för elbilar
eller el- och elhybridbilar.

Enligt utskottets mening råder enighet om att trafiksystemet
måste utformas så att miljökonsekvenserna hålls på en acceptabel
nivå. En intensiv forskning och andra åtgärder är nödvändiga om
ett miljöanpassat transportsystem skall kunna utvecklas.
I det arbete med ett miljöanpassat transportsystem, som
regeringen bl.a. redovisat för riksdagen i en särskild skrivelse
(skr. 1994/95:120), ingår olika åtgärder såväl på FoU-området
som på andra områden. Regeringens kommunikationskommitté har i
uppdrag att behandla trafikens miljöfrågor och lägga fram
förslag till hur ett miljöanpassat transportsystem skall kunna
åstadkommas.
Utskottet vill erinra om riksdagens forskningspolitiska
beslut i vilket miljöfrågorna angavs som ett prioriterat område.
Exempelvis är de satsningar som sker inom ramen för KFB:s
forskningsverksamhet vad gäller bl.a. biobränslen och el- och
hybridfordon viktiga delar i arbetet med att utveckla ett
miljöanpassat transportsystem. Utskottet vill härvid erinra om
att riksdagen våren 1994 beslutade om en resursnivå på
sammanlagt 120 miljoner kronor till ett fyraårigt
forskningsprogram beträffande el- och hybridfordon. I avsnitt
1.3 i detta betänkande har utskottet förordat att riksdagen
anvisar 61 miljoner kronor till KFB för nästa budgetår inom
ramen för detta forskningsprogram. Sammantaget finns enligt
utskottets mening goda förutsättningar för att forskningen skall
kunna lämna verkningsfulla bidrag till arbetet med att
miljöanpassa transportsystemet.

I fråga om motionsförslaget om att en miljöklass 0 eller 0,5
bör införas för elbilar eller el- och elhybridbilar, har
utskottet erfarit att Miljöklassutredningen i sitt
delbetänkande om ett vidareutvecklat miljöklasssystem i EU
(SOU 1995:31) föreslagit att miljöklassning av el- och
hybridbilar införs. Betänkandet har nyligen överlämnats till
regeringen.
Utskottet vill erinra om att det inte ankommer på riksdagen
och regeringen att i detalj lägga fast vilken forskning som
skall utföras med statliga bidrag. Denna uppgift har delegerats
till bl.a. myndigheter som har till uppgift att beställa och
finansiera forskning, såsom KFB på kommunikationsområdet. Inom
ramen för den inriktning som fastlades i det senaste
forskningspolitiska beslutet år 1993 ankommer det på KFB att
beställa och finansiera forskning inom kommunikationsområdet.
Utskottet är med hänvisning till det statsfinansiella läget
inte berett att förorda att riksdagen anvisar ytterligare medel
för att stimulera utvecklingen av nya transportlösningar och för
att uppmuntra efterfrågan på alternativdrivna bilar.
Med hänvisning till det anförda och i avvaktan på resultatet
av bl.a. pågående forsknings- och utvecklingsarbete avstyrker
utskottet motionerna T221 (mp), T225 (mp) och N236 (mp) i nu
behandlade delar.

2.2 Kvinnoperspektiv i trafiksystemet

Enligt motion T224 (v) är frågan om en fungerande
kollektivtrafik en viktig jämställdhetsfråga. En satsning på
spårbunden trafik innebär en satsning på kvinnorna, de äldre,
barnen och ungdomarna. Dessa grupper är mer beroende av en
fungerande kollektivtrafik än andra. Mot denna bakgrund
framhålls i motionen att regeringen bör initiera och stödja en
informationsinsats för att beskriva trafiksystemet utifrån ett
kvinnligt perspektiv.

I motion A807 (c) behandlas frågor om transportforskning
fokuserad på kvinnors resemönster. Det framhålls att det är
nödvändigt att utveckla alternativa allmänna transportsystem som
anpassas till boendemiljöerna och baseras på olika kategoriers
behov bl.a. av rörlighet. Kvinnor har här en speciell roll
eftersom de koncentrerar sig mer på stadens livskvalitet än på
farten. Transportforskningen har inte varit särskilt inriktad på
kvinnors resmönster. Det är inte alldeles klarlagt i hur stor
utsträckning resebeteende reflekterar resebehov.
Transportforskningen är enligt motionen viktig för att få fram
material för att bättre kunna fokusera planeringen kring
kvinnors resebehov.

Utskottet har tidigare, senast under våren 1994 (bet.
1993/94:TU25), behandlat frågor om kvinnoperspektiv i
trafiksystemet och särskilt sådana frågeställningar som nämns i
motion T224 (v). Utskottet vill framhålla att resvanorna skiljer
sig åt mellan män och kvinnor. Utskottet vill samtidigt erinra
om att skillnader i resvanor också föreligger mellan olika
åldersgrupper och geografiska områden. Enligt den övergripande
trafikpolitiska målsättningen förutsätts att en anpassning skall
ske till medborgarnas olika trafikbehov. Det är därför angeläget
att trafiksystemets uppbyggnad sker på ett sådant sätt att olika
resenärers intressen vägs samman.
Utskottet vill också framhålla att de resvaneundersökningar
som genomförs innebär att kunskaperna om resvanorna för olika
kategorier i samhället, t.ex. för kvinnor, fördjupas och kommer
till ökad nytta i trafikplaneringen. Utskottet vill också erinra
om den forskning som bl.a. initierats av KFB om exempelvis
kollektivtrafik och övriga persontransporter. När sådan
forskning generellt behandlar t.ex. olika trafikantkategorier
kommer därvid också forskningsresultaten att gälla bl.a.
kvinnors villkor. Utskottet vill framhålla vikten av att
kommunikationsforskningen framöver kan inriktas på
frågeställningar som särskilt gäller kvinnor och
kommunikationer. Detta är en viktig jämställdhetsfråga som inte
bara gäller fysiska transporter utan även exempelvis
telekommunikationer. Vad gäller spridning av
forskningsinformation vill utskottet erinra om KFB:s ansvar för
dokumentation och information om forskningsresultaten inom
kommunikationsområdet.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att något
särskilt initiativ från riksdagens sida med anledning av
motionsförslagen inte är nödvändigt. Motionerna avstyrks därför
i nu behandlade delar.

2.3 Andra forskningsfrågor

Enligt motion T224 (v) har trafikpolitiken anpassats till den
kraftigt ökade bilismen och till företagens
just-in-time-filosofi (rullande lager). Det sistnämnda systemet
har medfört en kraftig ökning av transportbehovet, fler lätta
lastbilar och högre energiförbrukning. Denna utveckling har
enligt motionen inneburit en oplanerad överföring av kostnader
från företagen till samhället i form av ökat vägslitage, fler
trafikoffer och sämre miljö. Enligt motionen bör därför en
utredning om de samhällsekonomiska konsekvenserna av
just-in-time-transporter tillsättas.

Utskottet konstaterar att godstrafikens konsekvenser för
samhället behandlats i rapporter inom ramen för
Transportforskningsberedningens (TFB), numera
Kommunikationsforskningsberedningens (KFB), verksamhet. I en
forskningsrapport som redovisades år 1991 (TFB-rapport 1991:7,
Förändringar i transportmönster -- externa effekter) angavs att
effekterna av material-administrativa tillämpningar på
transportmönstret inte är entydiga. Allmänt sett synes dock
utvecklingen leda till en ökning av såväl trafik- som
transportarbetet. Vidare leder utvecklingen till en omfördelning
mellan transportslagen. Lastbil och flyg har tagit
marknadsandelar från tåg och sjöfart. De negativa externa
effekter som kan uppstå, såsom miljöeffekter, olyckor,
vägslitage och trängsel, bedöms i rapporten generellt sett ha
ökat till följd av utvecklingen. Av rapporten framgår dock också
att nya transportmönster går att kombinera med en positiv
utveckling som minskar transporternas externa effekter för
samhället. Utskottet konstaterar vidare att liknande
frågeställningar om material-administrativa tillämpningar m.m.
har behandlats i TFB-rapport 1992:31 benämnd Framtida
godstransporter i ett omvärldsperspektiv.
Utskottet vill också erinra om att regeringens
kommunikationskommitté har i uppdrag att lägga fram förslag till
en nationell plan för kommunikationerna, vilket innebär att
transportsystemet som helhet behöver analyseras liksom hur ett
miljöanpassat transportsystem skall kunna åstadkommas.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att
motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida. Det avstyrks därför av utskottet.

I motion T221 (mp) föreslås att en utredning om regionala
snabbspårvägar tillsätts. Utredningen bör utarbeta olika
förslag om regionala snabbspårvägar samt utreda om dessa även
kan samordnas i ett nationellt snabbspårnät.

Utskottet vill i fråga om motionsförslaget beträffande
snabbspårvägar erinra om att det ankommer på KFB att beställa
forskning om bl.a. olika former av väg- och spårburen
kollektivtrafik. Vidare kan nämnas att inom ramen för den s.k.
storstadstrafiköverenskommelsen i Stockholmsregionen
(Dennisöverenskommelsen) ingår snabbspårvägsnät.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att
motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida. Motionen avstyrks därför av utskottet i denna del.

3 Kommunikationsforskningens lokalisering

I motion T907 (v) föreslås att ett regionalt centrum byggs upp
för kommunikationsforskning. Det bör vara lokaliserat utanför de
etablerade högskolor som arbetar med sådan forskning. Resurser
bör ges till centrumet för viss grundforskning och för att
utveckla system och lösningar som kan anpassas till direkt
industriproduktion. Samverkan bör ske med industrin. Det kan
gälla system för kombitransporter, trafikledning, samordning
land--sjötransporter, kollektivtrafik för tätorter m.m.
Miljöaspekterna måste ges stor vikt. Enligt motionen bör KFB:s
anslag användas till grundfinansieringen. Det föreslås att det
regionala centrumet för kommunikationsforskning byggs upp i
Fyrstadsregionen. Som skäl anges de goda förutsättningarna i
området, bl.a. högskolan i Trollhättan/Uddevalla och närheten
till SAAB:s och Volvos transportmedelsindustrier.

Enligt motion T912 (s) om transporthögskola i Borlänge har de
utflyttade statliga verken fått stor betydelse för regionernas
förmåga att växla om till en mer kunskaps- och tjänsteorienterad
utveckling. Det är nu viktigt för regionerna att fortsätta
utveckla kompetens och kunskapmiljöer i berörda mellanstäder med
hjälp av högskolorna och verken. Detta bör även gynna verkens
kunskapsuppbyggnad och rekrytering. Mot denna bakgrund föreslås
i motionen att ett nationellt kunskapscentrum byggs upp i
Falun/Borlänge i samverkan mellan statliga verk, företag och
högskolan. Med deltagande av bl.a. Banverket, Vägverket, VTI och
högskolan skulle ett nationellt kunskapscentrum för utbildning
och forskning inom transportområdet kunna byggas upp i
Falun/Borlänge. Delar av VTI borde kunna ingå i detta centrum.

Utskottet vill med anledning av motionsförslagen framhålla
betydelsen av att landets forskningsresurser används på ett
effektivt och ändamålsenligt sätt. Strukturen och
rollfördelningen mellan beställare och utförare av forskning är
av strategisk betydelse. KFB:s uppgift är bl.a. att initiera och
stödja kommunikationsforskning vid olika forskningsorgan.
Forskningen kommer därvid att utföras på olika platser i landet.
Enligt 1993 års forskningspolitiska beslut innefattar statens
ansvar för kommunikationsforskningen att fungerande
forskningsmiljöer med kompetenta forskare skapas som möjliggör
en långsiktig kunskapsuppbyggnad. Utskottet anser att det främst
bör vara en uppgift för ansvariga myndigheter att pröva hur den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden bör utformas och bedöma vilka
forskningsmiljöer som är lämpliga att bygga upp.
Utskottet avstyrker därför de nu aktuella motionsyrkandena.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Statens väg- och
transportforskningsinstitut
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Statens väg- och transportforskningsinstitut för budgetåret
1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,

2. beträffande anslag till bidrag till Statens väg- och
transportforskningsinstitut
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 49 356 000 kr,

3. beträffande anslag till
Kommunikationsforskningsberedningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:T224 yrkande 15 och 1994/95:T907
yrkande 3 till Kommunikationsforskningsberedningen för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 197 735 000 kr,
res. 1 (v)

4. beträffande beslutsram för
Kommunikationsforskningsberedningen
att riksdagen i enlighet med vad som anförts i propositionen
bemyndigar regeringen att besluta om den ram som skall gälla för
Kommunikationsforskningsberedningens åtaganden vad avser
fördelning av forskningsmedel under de kommande sex åren,

5. beträffande anslag till bidrag till forskning om el-
och hybridfordon
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till forskning om el- och hybridfordon för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 61 000 000 kr,

6. beträffande anslag till statistik och prognoser
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Statistik och prognoser för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 34 810 000 kr,

7. beträffande anslag till transportinformatik
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Transportinformatik för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 3 000 000 kr,

8. beträffande miljövänliga gummidäck
att riksdagen avslår motion 1994/95:T904,

9. beträffande tyngre fordon
att riksdagen avslår motion 1994/95:T224 yrkande 11,
res. 2 (v)

10. beträffande miljöinriktat trafiksystem i övrigt
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T221 yrkande 29,
1994/95:T225 yrkandena 2 och 3 samt 1994/95:N236 yrkandena 1--3,

res. 3 (mp)

11. beträffande kvinnoperspektiv i trafiksystemet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T224 yrkande 7 och
1994/95:A807 yrkande 6,
res. 4 (v, mp)

12. beträffande just-in-time-transporter
att riksdagen avslår motion 1994/95:T224 yrkande 8,
res. 5 (v, mp)

13. beträffande snabbspårvägar
att riksdagen avslår motion 1994/95:T221 yrkande 34,
res. 6 (mp)

14. beträffande kommunikationsforskningens lokalisering
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T907 yrkandena 1 och 2
och 1994/95:T912.

Stockholm den 4 maj 1995

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt
(m), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Jan Sandberg (m), Ulrica
Messing (s), Sivert Carlsson (c), Tom Heyman (m), Kenth Skårvik
(fp), Hans Stenberg (s), Karl-Erik Persson (v), Birgitta
Wistrand (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Lena Sandlin (s),
Claes-Göran Brandin (s), Christina Axelsson (s) och Ingemar
Josefsson (s).

Reservationer

1. Anslag till Kommunikationsforskningsberedningen (mom. 3)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med
"utskottet motionsförslagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet bedömer att transportforskningen är av strategisk
betydelse för både miljön och Sveriges ekonomi. Samhällets
insatser på detta område bör därför stärkas. Mot denna bakgrund
föreslår utskottet att anslaget till KFB utökas med 45 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96 utöver regeringens förslag. Medlen
bör användas till att förstärka forskningen beträffande bl.a.
samordning och interaktion mellan olika kommunikationsslag. Det
gäller bedömningar av vilka slags transporter och
kommunikationer som behövs i framtiden, vilka satsningar som
är lämpliga i olika delar av landet, hur investeringar kan
samordnas, vilka effekter de olika kommunikationsslagen har på
varandras utveckling, regional utveckling, stadsplanering etc.
Vad utskottet nu anfört innebär att motionerna T224 (v)
yrkande 15 och T907 (v) yrkande 3 tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande anslag till
Kommunikationsforskningsberedningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T224 yrkande
15 och 1994/95:T907 yrkande 3 och med anledning av regeringens
förslag till Kommunikationsforskningsberedningen för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 242 735 000 kr,

2. Tyngre fordon (mom. 9)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "av utskottet" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt
att de tyngre fordonens miljöproblem och bränsleförbrukning
minskar. För att komma till rätta med dessa problem bör därför
åtgärder vidtas för att bl.a. främja forskning och utveckling på
fordonsområdet samt användningen av biobränslen.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T224 (v)
tillstyrks i denna del, bör av riksdagen ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 9 bort ha
följande lydelse:

9. beträffande tyngre fordon
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T224 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Miljöinriktat trafiksystem i övrigt (mom. 10)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Enligt utskottets" och på s. 10 slutar med "behandlade
delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att samhället står inför ett
viktigt val, nämligen att bygga motorvägar eller miljövänligare
vägar. För att uppnå det senare återstår dock mycket forskning.
Det krävs en omfattande forskning om bl.a. miljövänliga
transportlösningar inom Sverige och till kontinenten. Vidare
krävs forskning om drivmedel. Svensk uppfinnartradition är
mycket god men det behövs ökat stöd för att olika idéer skall
kunna prövas och utforskas. Småföretagen utgör en stor potential
i sammanhanget. Utskottet delar därför den uppfattning som
framförs i motion T221 (mp) att 20 miljoner kronor bör anvisas
till en särskild riskkapitalfond för trafikprojekt för att
stimulera utvecklingen av nya transportlösningar som ger mindre
energiåtgång, mindre utsläpp och effektivare transporter.
Det finns i dagsläget ett stort intresse för
alternativdrivna bilar men en verklig efterfrågan av dessa
förhindras på grund av kunskaps- och kapitalbrist. Särskilda
medel för främjandet av alternativa drivmedel bör anvisas.
Utskottet anser därför, som föreslås i motion T225 (mp), att 10
miljoner kronor bör anvisas till en trafikomvandlingsfond som
skall användas av kommunerna och Vägverket för information,
planering m.m. för att stödja och uppmuntra efterfrågan på
alternativdrivna bilar.
Användningen av fossila bränslen är ett mycket stort
problem, och åtgärder bör därför vidtas som underlättar
övergången till andra driftsformer. Utskottet anser därför att
samtliga nyproducerade bilar fr.o.m. år 1999 som drivs med
fossila bränslen även bör kunna drivas med biobränslen eller
elektricitet.
Vad gäller åtgärder för att underlätta introduktionen av el-
och elhybridbilar bör såsom framhålls i motion N236 (mp)
begreppet elbil införas i relevant lagtext med innebörden
"fordon som huvudsakligen framförs medelst elektriskt driven
motor". Detta påverkar bl.a. kommunernas möjligheter att utforma
parkeringsbestämmelser om t.ex. gratisparkering för elbilar.
Även elhybridbilar bör kunna tolkas in i bestämmelserna. Enligt
utskottets mening bör också en miljöklass 0 eller 0,5 införas
för elbilar eller el- och elhybridbilar.
Det finns exempel från andra länder som kan ge vägledning i
frågan om hur elbilen skall kunna gynnas. Som redovisas i motion
N236 (mp) finns det exempel från Frankrike och Kalifornien.
Kalifornien har krav på biltillverkare som säljer mer än 35 000
nya bilar per år om att minst 2 % av deras försäljning skall
vara bilar med nollutsläpp. Exemplen från Frankrike gäller
förbud mot all innerstadstrafik utom den som sker med elbil för
att minska luftföroreningarna samt om samverkan mellan franska
staten och biltillverkarna Renault och Peugeot-Citroën för att
hålla nere priset på elbilar för konsumenterna.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T221
(mp) yrkande 29, T225 (mp) yrkandena 2 och 3 samt N236 (mp)
yrkandena 1--3 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 10 bort ha
följande lydelse:

10. beträffande miljöinriktat trafiksystem i övrigt
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T221 yrkande
29, 1994/95:T225 yrkandena 2 och 3 samt 1994/95:N236 yrkandena
1--3
dels till Riskkapitalfond för trafikprojekt för
budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 20 000 000 kr,
dels till Trafikomvandlingsfond för budgetåret 1995/96
anvisar ett anslag på 10 000 000 kr,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Kvinnoperspektiv i trafiksystemet (mom. 11)

Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet har" och slutar med "behandlade delar"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser för sin del att det är angeläget att verka
för att vi får ett bättre kvinnoperspektiv på trafikfrågorna.
Inte minst viktigt från jämställdhetssynpunkt är det att det
finns en fungerande kollektivtrafik. Satsningar på spårbunden
trafik innebär förbättringar för kvinnorna, de äldre, barnen och
ungdomarna. Dessa grupper är mer beroende av en fungerande
kollektivtrafik än andra. Utskottet föreslår mot denna bakgrund
att regeringen får i uppdrag att initiera och stödja en
informationsinsats som syftar till att beskriva ett
kvinnoperspektiv på trafiksystemet.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T224 (v)
yrkande 7 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till
känna. Syftet med motion A807 (c) yrkande 6 blir till väsentlig
del tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under mom. 11 bort ha
följande lydelse:

11. beträffande kvinnoperspektiv i trafiksystemet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T224 yrkande 7
och med anledning av motion 1994/95:A807 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Just-in-time-transporter (mom. 12)

Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "av utskottet"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att s.k. just-in-time-transporter förorsakat
en kraftig ökning av transportbehovet. Sådana transporter har
resulterat i betydligt fler lätta lastbilar med mindre
energieffektiva motorer och minskad last per transport. Även
tyngre lastbilar har numera mindre last per transport.
Utvecklingen av de tyngre fordonen på detta område har stått
still. Sammantaget har detta inneburit en högre
energiförbrukning per ton last enligt en rapport från NUTEK år
1994. Energianvändningen för gods på väg har ökat från 11 TWh år
1970 till 19 TWh år 1990 samtidigt som energianvändningen för
övriga godstransportslag varit oförändrad.
Enligt utskottets mening har den beskrivna utvecklingen
inneburit en oplanerad överföring av kostnader från företagen
till samhället i form av ökat vägslitage, fler trafikoffer och
sämre miljö. Utskottet anser därför att en utredning om de
samhällsekonomiska konsekvenserna av just-in-time-transporter
bör tillsättas.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T224 (v)
yrkande 8 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha
följande lydelse:

12. beträffande just-in-time-transporter
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T224 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Snabbspårvägar (mom. 13)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet vill i" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att en förutsättning för en god
infrastruktur är bra regionala förbindelser. Regionala
snabbspårvägar kan tillgodose viktiga transportbehov. Utskottet
anser därför i likhet med motionärerna att en utredning bör
tillsättas för att utarbeta olika förslag om regionala
snabbspårvägar. Kostnaderna och marknadsförutsättningarna för
olika förslag bör belysas. Utredningen bör också belysa om de
regionala snabbspårvägarna kan samordnas i ett nationellt
snabbspårnät.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T221 (mp)
yrkande 34 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 13 bort ha
följande lydelse:

13. beträffande snabbspårvägar
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T221 yrkande 34
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Innehållsförteckning

Sammanfattning1
Propositionen1
Kommunikationsforskning1
Förslag till riksdagsbeslut1
Motionerna2
Bakgrund4
Utskottet4
1 Anslagsfrågor4
1.1 Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)4
1.2 Kommunikationsforskningsberedningen (KFB)5
1.3 Bidrag till forskning om el- och hybridfordon6
1.4 Statistik och prognoser7
1.5 Transportinformatik8
2 Kommunikationsforskningens inriktning8
2.1 Miljöinriktat trafiksystem8
2.2 Kvinnoperspektiv i trafiksystemet10
2.3 Andra forskningsfrågor11
3 Kommunikationsforskningens lokalisering13
Hemställan14
Reservationer15