Kommittéberättelse 2001

Betänkande 2000/01:KU21

Konstitutionsutskottets betänkande 2000/01:KU21

Kommittéberättelse 2001

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottets överväganden
• Utskottets förslag till riksdagsbeslut

2000/01

KU21

Redogörelse för ärendet

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för
verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts
efter beslut av regeringen.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse
2000/01:103 Kommittéberättelse 2001. I skrivelsen
lämnar regeringen en redogörelse för verksamheten
inom de kommittéer som har tillsatts efter beslut av
regeringen.

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs
till handlingarna.

Utskottets överväganden

Skrivelsen

Enligt tilläggsbestämmelse 3.6.2 till
riksdagsordningen skall regeringen årligen, senast
den 1 mars, lämna riksdagen en redogörelse för
verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts på
grund av regeringens beslut. Kommittéberättelsen
innehåller bl.a. uppgifter om kommittéernas
sammansättning, kostnader, fördelningen mellan
kvinnor och män samt ålderssammansättningen.

Fördelning mellan män och kvinnor

Uppgifterna i skrivelsen avser fyra grupper:
ordförande och särskilda utredare m.fl., ledamöter
m.fl., sakkunniga m.fl. samt sekreterare och övriga.
Andelen kvinnliga ledamöter och ordförande redovisas
särskilt. Syftet är att denna redovisning skall
kunna jämföras med den årliga sammansättningen av
kvinnorepresentationen i statliga styrelser som
lämnas till regeringen i annat sammanhang. Av
skrivelsen framgår att andelen kvinnor bland
kommittéernas ledamöter (inkl. ordförande) är 38 %.
Andelen kvinnliga ordförande är 32 % och av
kommittéernas ledamöter (exklusive ordförande) utgör
kvinnorna 40 %.

Sedan föregående års redovisning har den totala
andelen kvinnor i kommittéerna minskat med 1,7
procentenheter medan andelen kvinnliga ordförande
har minskat med 3,4 procentenheter och andelen
kvinnliga ledamöter med 3,1 procentenheter.

Kommittéväsendets roll och arbetsformer

Regeringen har tidigare redovisat sina bedömningar
av kommittéväsendets roll och arbetsformer med
anledning av riksdagens tillkännagivanden i dessa
avseenden (bet. 1997/98:KU31, skr. 1998/99:103 s. 6
f. och skr. 1999/2000:
103 s. 6 f.). I årets kommittéberättelse lämnar
regeringen följande redovisning.

Inom ramen för förändringsarbetet i
Regeringskansliet har arbetet med att vidareutveckla
stödet till kommittéväsendet fortsatt. Arbetet
bedrivs inom kommittéservice, som är en del av
Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Efter att
kommittéservice inrättades den 1 juli 1998 var
verksamheten inledningsvis inriktad på att bygga ut
det administrativa stödet för att kommittéerna skall
kunna erbjudas väl fungerande arbetsplatser med
bl.a. IT- och assi-stentstöd. I takt med att det
administrativa stödet blivit stabilt och fungerar
väl har arbetet mer och mer inriktats på att
utveckla kvaliteten i själva utredningsarbetet.

Målet för det fortsatta arbetet är, enligt
skrivelsen, att inom givna tidsramar uppnå hög
kvalitet i utredningsarbetet och i betänkanden.
Metoden för att nå målet är metodutveckling,
utbildning och kvalitetsgranskning.

Det redogörs också i skrivelsen för att
kommittéservice, inom ramen för Regeringskansliets
förändringsarbete, under år 2000 har påbörjat ett
kvalitetsprojekt, i vilket det bl.a. ingår att
revidera Statsrådsberedningens promemoria Hur
kommittédirektiv utformas (PM 1994:3).

Vad gäller det administrativa stödet rapporteras
att kommittéservice har en väl fungerande
administrativ plattform. För att säkerställa
kvaliteten i det administrativa stödet genomförs
regelbundna utvärderingar riktade till
kommittésekreterare. För år 2000 ansåg de svarande
att intrycket av den service som givits var: 30%
mycket bra, 45% bra, 15% godkänt, 5% ej använt
servicen samt 5% dåligt. Angående arbetsplatser
redovisas att kommittéerna från den 15 september
2000 åter är samlade i Kommittéhuset på
Regeringsgatan. Vidare har en språkexpert tillförts
kommittéservice på heltid fr.o.m. den 1 januari
2001. Ett arbete pågår också för att utveckla stöd
till urval och rekrytering av sekreterare, bl.a.
byggs en databas upp av kommittéservice över
tänkbara kommittésekreterare. Vidare redogörs för en
introduktionskurs för utredare, en vidare utvecklad
kommittékurs samt planer på regelbundna
kortseminarier. Det tas också upp att en metod för
utvärdering av utredningsarbetet håller på att
utformas och ett konkret förslag skall, enligt vad
som anges i skrivelsen, vara tillgängligt efter
sommaren 2001. Slutligen anges att kommittéservice
under hösten 2000 startat en internettjänst med
information om pågående utredningar.

Bakgrund

Efter vad riksdagen tidigare givit regeringen till
känna om kommittéväsendet (bet. 1997/98:KU31)
välkomnade utskottet i betänkandet över
Kommittéberättelse 1999 (skr. 1998/99:103) att
regeringen vidtagit åtgärder för att stärka
kommittéväsendet (bet. 1998/99:KU26). Utskottet
förutsatte då också att regeringen skulle återkomma
och redovisa vilka effekter de vidtagna åtgärderna
hade medfört.

Utskottet konstaterade med anledning av
Kommittéberättelse 2000 (skr. 1999/2000:103, bet.
2000/01:KU5) att regeringen redovisade de åtgärder
som genomförts sedan föregående kommittéberättelse
samt att ett projekt med syfte att förbättra
kvaliteten i kommittéarbetet aviserades. Utskottet
välkomnade detta men konstaterade samtidigt att
regeringen inte redovisat någon bedömning av vilka
effekter åtgärderna hade medfört. Utskottet
förutsatte att regeringen i kommande
kommittéberättelse skulle redovisa dels det
fortsatta utvecklingsarbetet, dels sin bedömning av
vilka effekter åtgärderna har medfört.

Angående jämställdhetskonsekvenser vad gäller
kommittéväsendet har utskottet tidigare påpekat att
metoden med generella kommittédirektiv har fått
kritik och att det därför funnits skäl att finna nya
vägar för att tillse att jämställdhetsaspekterna får
vederbörligt utrymme i utredningsväsendet (bet.
1998/99:KU26). Regeringen redovisade i
Kommittéberättelse 2000 (skr. 1999/2000:103) att en
ny kommittéhandbok (Ds 2000:1) getts ut, vilken
bl.a. innehåller riktlinjer för hur
jämställdhetskonsekvenser skall beaktas i
utredningsarbetet. Vidare redogjorde regeringen för
att ett arbete inletts med att revidera
Statsrådsberedningens promemoria Hur
kommittédirektiv utformas (PM 1994:3). Det
redogjordes även för att konstitutionsutskottet
tidigare betonat vikten av att
jämställdhetsaspekterna tas upp vid utformningen av
kommittédirektiv och att detta skulle komma att
beaktas vid arbetet med promemorian. I sitt
betänkande (bet. 2000/01:KU5) lyfte utskottet fram
detta och förutsatte att regeringen i nästa års
kommittéberättelse skulle redovisa hur arbetet med
promemorian fortskridit. Vidare utgick utskottet
från att regeringen så långt möjligt skulle komma
att redovisa vilka resultat arbetet med
jämställdhetskonsekvenserna givit.

Utskottets bedömning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse
2000/01:103 Kommittéberättelse 2001 läggs
till handlingarna.

I årets kommittéberättelse redovisar regeringen
bl.a. den fortsatta utvecklingen av
kommittéväsendets roll och arbetsformer. Utskottet
välkomnar liksom tidigare denna redogörelse.
Föregående år har utskottet pekat på att
kommittéberättelsen saknat en bedömning av vilka
effekter vidtagna åtgärder medfört (bet.
1999/2000:KU26 och 2000/01:KU5). Utskottet
konstaterar att det i årets kommittéberättelse
redogörs för en begränsad utvärdering av den service
som står kommittéerna till buds. Utskottet
konstaterar också att kommittéservice skall ta fram
ett förslag till en utvärdering av
utredningsarbetet, bl.a. i syfte att kontinuerligt
följa kvaliteten i utredningsarbetet. Ett konkret
förslag skall, enligt skrivelsen, finnas efter
sommaren 2001. Utskottet välkomnar dessa åtgärder.

Utskottet vill också, liksom tidigare, understryka
vikten av att jämställdhetskonsekvenserna beaktas i
kommittéväsendet liksom i annan statlig verksamhet.
Utskottet har föregående år framhållit att
jämställdhetsaspekterna bör beaktas när
kommittédirektiv utformas (bet. 1998/99:KU26).
Regeringen har tidigare (skr. 1999/2000:103)
redogjort för att frågor om
jämställdhetskonsekvenser tas upp i den nya
Kommittéhandboken (Ds 2000:1) samt att
jämställdhetsaspekterna kommer att beaktas vid det
pågående arbetet med att revidera promemorian Hur
kommittédirektiv utformas (PM 1994:3). Utskottet
konstaterar att arbetet med promemorian inte är
avslutat och förutsätter att regeringen i nästa års
kommittéberättelse redovisar resultaten av arbetet
med promemorian.

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs
till handlingarna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2000/01:103
Kommittéberättelse 2001. Kommittéernas
sammansättning.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Kommittéberättelsen

Riksdagen lägger regeringens skrivelse
2000/01:103 Kommittéberättelse 2001 till
handlingarna.

Stockholm den 31 maj 2001

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist
(v), Ingvar Svensson (kd), Inger René (m), Kerstin
Kristiansson Karlstedt (s), Kenth Högström (s), Mats
Einarsson (v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik
Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c),
Helena Bargholtz (fp), Per-Samuel Nisser (m) och
Anders Bengtsson (s).