Kommerskollegium

Betänkande 1993/94:NU20

Näringsutskottets betänkande 1993/94:NU20

Kommerskollegium

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation
• Bilaga

1993/94
NU20

Ärendet

I detta betänkande behandlas
dels proposition 1993/94:138 om Kommerskollegium m.m.,
dels två motioner som har väckts med anledning av
propositionen.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av
företrädare för Kommerskollegium.

Sammanfattning

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att verksamheten
vid Kommerskollegium bör koncentreras till det handelspolitiska
området. Förslagen i propositionen med anledning härav om
ändring i resegarantilagen, om anslag till Kommerskollegium och
Kammarkollegiet samt om att avgift får tas ut för prövning av
ansökningar om att få använda officiella beteckningar tillstyrks
av utskottet.

Regeringen meddelar i propositionen att den avser att låta
undersöka om tillsynen över revisorer kan bedrivas i privat
regi. Utskottet finner det naturligt att en sådan prövning görs
och avstyrker därför ett motionsyrkande om att riksdagen redan
nu skall uttala att staten även fortsättningsvis skall svara för
tillsynen över revisorerna. Motionen får stöd i en reservation
(s) med instämmande i en meningsyttring (v).

En motion med krav på att hanteringen av importlicenser skall
överföras till tullen avstyrks av utskottet med hänvisning bl.a.
till att det är en sådan organisationsfråga som det ankommer på
regeringen att besluta om.

Propositionen

I proposition 1993/94:138 föreslås att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i
resegarantilagen (1972:204),

2. godkänner att avgifter för tillstånd att använda officiell
beteckning i näringsverksamhet får tas ut i form av
ansökningsavgifter (avsnitt 4.6),

3. till Kommerskollegium för budgetåret 1994/95 under tredje
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 41 740 000 kr (avsnitt
5),

4. under trettonde huvudtitelns ramanslag Kammarkollegiet:
Myndighetsuppgifter för budgetåret 1994/95 anvisar 6 200 000
kr utöver vad som har föreslagits i proposition 1993/94:100
bilaga 14 (avsnitt 5).

Lagförslaget återges i bilaga.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är
följande:

1993/94:N27 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en privat lösning när det gäller
auktorisation av revisorer.

1993/94:N28 av Sverre Palm och Per Olof Håkansson (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att föra över arbetsuppgifter
till lokal tullmyndighet.

Utskottet

Bakgrund

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift
att handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt
frågor rörande inrikes handel som inte sköts av andra
myndigheter. Vidare skall kollegiet handlägga näringsrättsliga
ärenden i övrigt enligt vad som föreskrivs i särskilda
bestämmelser. Kollegiets huvudsakliga uppgifter anges i
förordningen (1988:570) med instruktion för Kommerskollegium.

De näringsrättsliga ärenden som Kommerskollegium handlägger är
följande:
auktorisation och godkännande av samt tillsyn över revisorer,
auktorisation av och tillsyn över tolkar och översättare,
resegarantiärenden,
frågor om dispens från vissa bestämmelser för aktiebolag,
ekonomiska föreningar, handelsbolag och filialer (det gäller
krav på bl.a. bosättning, kvalificerad revisor, redovisning av
bruttoomsättning och innehav av aktier),
överklaganden i ärenden om tillstånd att handla med skrot,
tillstånd att använda officiell beteckning i
näringsverksamhet,
taxa för yrkesmässig bostadsförmedling,
tillsyn m.m. över auktoriserade handelskammare,
utdelning av stipendier ur senator Emil Possehls
stipendiefond.

Regeringen har i budgetpropositionerna åren 1992 och 1993
redovisat sin bedömning att Kommerskollegium bör renodlas som en
handelspolitisk myndighet (prop. 1991/92:100 bil. 4, prop.
1992/93:100 bil. 4). Regeringen uppdrog i april 1993 åt
Statskontoret att utreda frågan om ändrad
organisationstillhörighet m.m. för Kommerskollegiets
näringsrättsliga verksamhet. Statskontoret presenterade under
hösten 1993 sina förslag i rapporten (1993:30) Kommerskollegiums
näringsrättsliga verksamhet -- ändrad organisationstillhörighet.

De näringsrättsliga ärendenas organisationstillhörighet

I proposition 1993/94:138 redovisar regeringen hur den ämnar
renodla Kommerskollegium till en handelspolitisk myndighet.
Detta avses ske genom att de näringsrättsliga ärendena förs över
till ett antal andra myndigheter.

Till Kammarkollegiet överförs ansvaret för auktorisation och
tillsyn avseende tolkar och översättare, för resegarantiärenden
samt för taxan för yrkesmässig bostadsförmedling. Patent- och
registreringsverket skall överta ärenden rörande aktiebolag,
ekonomiska föreningar m.fl. samt ärenden om tillstånd att
använda officiell beteckning i näringsverksamhet. Prövningen av
överklaganden i ärenden om handel med skrot tas över av
länsrätterna, medan ansvaret för den tidigare nämnda
stipendiefonden förs till Svenska institutet. I propositionen
redovisar regeringen att den anser att Kommerskollegium skall ha
kvar handläggningen av frågor rörande handelskamrarna med
hänvisning till att det här finns en koppling till kollegiets
handelspolitiska verksamhet.

Beslut om de här beskrivna förändringarna fattas i huvudsak av
regeringen. I några fall krävs emellertid riksdagens medverkan.
Överföringen av resegarantiärendena föranleder ändringar i
resegarantilagen (1972:204) innebärande att Kommerskollegium i
olika böjningsformer byts ut mot Kammarkollegiet i motsvarande
form. Vidare föreslår regeringen att Kammarkollegiet för nästa
budgetår -- utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen och
nyligen bifallits av riksdagen (bet. 1993/94:FiU7) -- tillförs
6,2 miljoner kronor, vilket motsvarar det beräknade behovet av
resurser för hantering av de ärendegrupper som förs över till
myndigheten.

Som tidigare nämnts skall Patent- och registreringsverket
överta handläggningen av ärenden som rör tillstånd att använda
officiell beteckning i näringsverksamhet. Enligt lagen
(1970:498) om skydd för vapen och vissa officiella beteckningar
samt förordningen (1976:100) om vissa officiella beteckningar
får statsvapen, statsflagga eller annat statsemblem eller
statlig kontroll- eller garantibeteckning inte utan tillstånd
användas i varumärke eller annat kännetecken för varor och
tjänster. Under föregående budgetår prövade Kommerskollegium ett
trettiotal ärenden av denna typ. Regeringen anser att prövningen
bör finansieras genom avgifter så att full kostnadstäckning
uppnås och föreslår därför att riksdagen godkänner att det får
tas ut avgifter för ansökan om tillstånd att använda de aktuella
beteckningarna.

För innevarande budgetår uppgår anslaget till Kommerskollegium
till 47,2 miljoner kronor. Som en följd av överflyttningen av de
näringsrättsliga ärendena från Kommerskollegium minskar
kollegiets resursbehov. Regeringen föreslår därför att ett
belopp på 41,7 miljoner kronor anvisas till kollegiet för
budgetåret 1994/95. Riktlinjerna för Kommerskollegiets
handelspolitiska verksamhet -- där det övergripande målet är att
kollegiet med frihandel som grundprincip skall bidra till att
Sveriges intressen i handeln med omvärlden tas till vara --
gäller även under de kommande två budgetåren. I budgetförslaget
har inte hänsyn tagits till resursbehov som kan uppstå som
resultat av de nyligen avslutade GATT-förhandlingarna eller av
ett svenskt medlemskap i EU. Dessa frågor kommer att behandlas
vid en senare tidpunkt, när underlag för ställningstaganden
föreligger.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att
Kommerskollegiets verksamhet bör koncentreras till det
handelspolitiska området. Förslagen i propositionen med
anledning härav om ändring i resegarantilagen, om anslag till
Kommerskollegium och Kammarkollegiet samt om att avgift får tas
ut för prövning av ansökningar om att få använda officiella
beteckningar tillstyrks av utskottet.

Auktorisation och godkännande av revisorer

Fram till den 1 juli 1973 svarade handelskamrarna för
auktorisation av revisorer och godkännande av s.k.
granskningsmän. Handelskamrarna hade utövat denna funktion i ca
60 år i enlighet med bestämmelser som de själva fastställt.

Genom beslut av riksdagen våren 1973 infördes en statlig
reglering av revisorerna (prop. 1973:26, bet. NU25). Regeringen
uppdrog sedan åt Kommerskollegium att bli handläggande
myndighet. Kollegiets verksamhet när det gäller revisorer
regleras huvudsakligen i förordningen (1973:221) om
auktorisation och godkännande av revisorer. Meddelande om
auktorisation gäller i fem år. Förnyelse meddelas efter särskilt
ansökningsförfarande. I propositionen lämnas följande uppgifter
om verksamheten. Antalet ansökningar om auktorisation eller
godkännande som revisor uppgår till ca 300 per år. Därutöver
prövas ett femtontal ärenden rörande revisionsbolag och ca 650
förnyelseansökningar. Tillsynsverksamheten syftar dels till att
pröva revisorns eller revisionsbolagets lämplighet, dels till
att utveckla god revisions- och revisorssed. Antalet
tillsynsärenden har ökat under senare år, och för närvarande
prövas ett hundratal ärenden årligen. För råd och upplysningar i
handläggningen av revisorsärenden finns en särskild rådgivande
nämnd knuten till kollegiet. I nämnden ingår företrädare för
bl.a. revisorsorganisationerna, Bokföringsnämnden,
Riksskatteverket och Stockholms Fondbörs AB. Verksamheten är
avgiftsbelagd genom en ansökningsavgift.

Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) och Svenska
Revisorssamfundet (SRS) har egna disciplinnämnder som kan
erinra, varna eller utesluta en ledamot, som åsidosatt sina
plikter.

Statskontoret förordar i den tidigare nämnda rapporten att en
ökad grad av självreglering skall prövas. Om denna lösning inte
godtas bör, enligt Statskontoret, Patent- och
registreringsverket överta Kommerskollegiets verksamhet när det
gäller revisorer.

Även den s.k. Revisorsutredningen -- som övervägt vilken
författningsreglering som behövs med anledning av EES-avtalet
och anpassningen till EG:s revisorsdirektiv -- har utrett frågan
om huruvida kompetens- och lämplighetsprövningen av revisorer
kan utföras av någon annan än en statlig myndighet. I
betänkandet (SOU 1993:69) Revisorerna och EG framhålls att
utredningen inte funnit det meningsfullt att föreslå en privat
eller delvis privat lösning. Tungt vägande skäl för denna
ståndpunkt är, anförs det, att SRS motsatt sig en privat lösning
och att normgivningsmakt inte kan överlämnas till ett privat
rättssubjekt. Revisorsutredningen bedömer att Patent- och
registreringsverket och Kammarkollegiet i stort sett är lika
lämpliga att överta tillsynen.

I den nu föreliggande propositionen anför regeringen att en
ytterligare prövning bör göras av möjligheterna att finna en
privat lösning för auktorisation, godkännande och tillsyn
beträffande revisorer. Det hänvisas till att olika instanser i
yttranden över de nämnda utredningarna framhållit att det finns
fördelar att vinna inom ramen för en privat lösning. Närheten
till marknaden och de berörda aktörerna bör kunna öka
effektiviteten i verksamheten. Dessutom torde möjligheterna att
rekrytera kvalificerade revisorer för tillsynen förbättras, sägs
det i propositionen. Regeringen betonar emellertid att systemet
för auktorisation, godkännande och tillsyn måste byggas upp så
att det är tillfredsställande från rättssäkerhets- och
konkurrenssynpunkt. Vidare måste systemet ha stadga och
trovärdighet samt vara oberoende från olika partsintressen. Det
markeras i propositionen att en privat lösning förutsätter att
statsmakterna beslutar om rättsregler för verksamheten och att
staten har inflytande och insyn bl.a. när det gäller
kvalitetskontrollen.

Regeringen har nyligen beslutat att tillsätta en
interdepartemental arbetsgrupp för att utreda ett privat system
för auktorisation, godkännande och tillsyn avseende revisorer.
Arbetsgruppen skall bl.a. beakta ambitionen att den nya
organisationen skall träda i kraft den 1 januari 1995. En
proposition om ändrade regler för auktoriserade och godkända
revisorer har aviserats av regeringen till slutet av maj 1994.

I motion 1993/94:N27 (s) framhåller motionärerna att de inte
instämmer i regeringens bedömning att en privatisering av
tillsynen över revisorerna bör eftersträvas. Det statliga
inflytandet över verksamheten bör bibehållas, anför
motionärerna. De hänvisar till att den kraftiga ökningen av den
ekonomiska brottsligheten och problemen med det stora antalet
konkurser ställer stora krav på kvalificerade revisorer.

Utskottet anser att den hittillsvarande
kompetensprövningen av och tillsynen över revisorerna har
fungerat på ett bra sätt. I stort sett samma ordning har
emellertid tillämpats i drygt 20 år. Det är därför enligt
utskottets uppfattning naturligt -- särskilt när avsikten nu är
att Kommerskollegiets verksamhet skall koncentreras till
handelspolitiska uppgifter -- med en prövning av om tillsynen
över revisorerna kan utövas på något annat sätt. Det ligger
därvid nära till hands, såsom regeringen anför, att undersöka om
en privat lösning kan förena önskemålet om en höjd effektivitet
med kraven på oberoende från partsintressen och på inflytande
från statens sida.

Först när ett förslag har presenterats för riksdagen om hur
den framtida tillsynen över revisorerna bör bedrivas finns det
anledning för utskottet att ta ställning i frågan om en privat
eller statlig tillsyn är att föredra. Med hänvisning till vad
som nu anförts avstyrker utskottet den aktuella motionen.

Hantering av importlicenser

Ett EU-medlemskap medför påtagliga konsekvenser för delar av
svensk statsförvaltning, anförs det i motion 1993/94:N28 (s).
För t.ex. tullmyndigheten innebär det ett stort bortfall av
arbetsuppgifter. Det är självfallet angeläget att reducera de
personalproblem som uppstår då, anser motionärerna. De föreslår
att i de fall utökade uppgifter tillkommer för
statsförvaltningen bör det övervägas om dessa kan skötas av
tullens personal. Detta borde, enligt motionärerna, vara möjligt
i fråga om hanteringen av importlicenser utom när det gäller de
handelspolitiska övervägandena. De anser att regeringen bör
återkomma till riksdagen med ett förslag i denna riktning. För
närvarande svarar Kommerskollegium för en viss del av
hanteringen av importlicenser.

I betänkandet (Ds 1993:99) Utrikesdepartementets
handelsavdelnings organisation och dess förhållande till
Kommerskollegium i ett EG-medlemskapsperspektiv har behandlats
bl.a. vilka uppgifter den nationella handelspolitiska
administrationen bör ha vid ett EU-medlemskap när det gäller
medverkan i den gemensamma handelspolitikens formulering och
tillämpning. I betänkandet sägs bl.a. (s. 213) att svenska
myndigheters uppgifter när det gäller licensområdet kommer att
vara att:
behandla framställningar från svenska företag om
handelsregleringar,
företräda Sverige i EU-kommissionens och rådets
arbetsgrupper,
utfärda licenser inom ramen för inom EU beslutade kvoter,
kontrollera vid export och import att gällande licenskrav är
uppfyllda.

Utredaren (ambassadör Göran Engblom) anser att den sistnämnda
uppgiften är naturlig för tullmyndigheten, medan de övriga bör
ligga på Utrikesdepartementets handelsavdelning eller på
Kommerskollegium. Generaltulldirektören Ulf Larsson har i en
skrivelse till statsrådet Ulf Dinkelspiel framfört förslag som
ligger i linje med vad motionärerna föreslår. Statsrådet har i
ett svar i februari 1994 meddelat att det förslag som utredaren
lagt fram är väl förankrat. Beslut kommer dock att tas först i
samband med att olika organisationsfrågor prövas efter
folkomröstningen om ett EU-medlemskap. Enligt vad som upplysts
utskottet från Kommerskollegium har alla EU-länder gjort en
åtskillnad på så sätt att utfärdande av licenser ligger på en
myndighet, medan kontroll av att licenskraven är uppfyllda vid
export och import ligger på en annan myndighet.

Det är i första hand en uppgift för regeringen att besluta om
de organisationsfrågor som kan uppkomma vid ett svenskt
medlemskap i EU. Utskottet utgår från att regeringen i
sådant fall beaktar möjligheterna att låta tillkommande statliga
uppgifter när så är lämpligt utföras av personal från
myndigheter som får en minskad arbetsbörda till följd av
medlemskapet. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion 1993/94:N28 (s).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande resegarantilagen
att riksdagen antar det i proposition 1993/94:138 framlagda
förslaget till lag om ändring i resegarantilagen (1972:204),

2. beträffande användande av officiell beteckning
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:138 moment 2
godkänner att avgifter får tas ut för ansökan om tillstånd att
använda officiell beteckning i näringsverksamhet,

3. beträffande anslag till Kommerskollegium
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:138 moment 3
till Kommerskollegium för budgetåret 1994/95 under tredje
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 41 740 000 kr,

4. beträffande anslag till Kammarkollegiet
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:138 moment 4
till Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter för budgetåret
1994/95 under trettonde huvudtiteln -- utöver av riksdagen
tidigare anvisade medel (bet. 1993/94:FiU7, rskr. 217) --
anvisar ett ramanslag på 6 200 000 kr,

5. beträffande auktorisation och godkännande av revisorer
att riksdagen avslår motion 1993/94:N27,
res. (s)

6. beträffande hantering av importlicenser
att riksdagen avslår motion 1993/94:N28.

Stockholm den 12 april 1994

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta
Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Gudrun Norberg (fp), Axel
Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Karin Falkmer (m), Reynoldh
Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Mats
Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia
Lindgren (s) och Roland Lében (kds).

Bengt Dalström (nyd) har inte deltagit i beslutet under moment
5.

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Auktorisation och godkännande av revisorer (mom. 5)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Reynoldh Furustrand, Leif
Marklund, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 5 med "Utskottet anser" och slutar på s. 6 med
"aktuella motionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill till en början erinra om att ett starkt skäl
för att det i början av 1970-talet infördes en statlig reglering
av auktorisationen, godkännandet och tillsynen avseende
revisorer var att staten genom lag ställt krav på att revisionen
i vissa företag skulle utföras av kvalificerade revisorer. Detta
skäl är alltjämt giltigt. Utskottet vill härutöver framhålla att
statens och samhällets intresse av en kvalificerad revision i
företagen har ökat under senare år. Detta understryks bl.a. av
behovet att motverka den ekonomiska brottsligheten. Den statliga
auktorisations- och tillsynsfunktionen har under den gångna
20-årsperioden på ett förtjänstfullt sätt fullgjorts av
Kommerskollegium.

Redan med hänvisning till vad som nu har anförts saknas det,
enligt utskottets uppfattning, anledning att utreda om en privat
lösning kan åstadkommas. Behovet -- som även regeringen medger
-- av att staten också i framtiden skall besluta om rättsregler
samt ha inflytande över och insyn i verksamheten talar dessutom
för att tillsynen skall bli kvar i statlig regi. Kraven på
rättssäkerhet och konkurrensneutralitet liksom på oberoende från
partsintressen och trovärdighet torde vara svåra att tillgodose
med en privat lösning, men är redan uppfyllda genom den
nuvarande statliga tillsynsformen.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att staten även
fortsättningsvis skall svara för auktorisation och godkännande
av samt tillsyn över revisorer. Härmed tillstyrks motion
1993/94:N27 (s). Det ankommer på regeringen att bedöma vilken
statlig myndighet som är bäst lämpad att svara för de nämnda
uppgifterna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande auktorisation och godkännande av revisorer
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N27 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

Jag instämmer i allt väsentligt i de synpunkter som
företrädarna för Socialdemokraterna för fram i reservationen
till detta betänkande.

Regeringens lagförslag

Bilaga

Förslag till lag om ändring i resegarantilagen (1972:204)
Härigenom föreskrivs att i 1, 3, 4, 5, 12, 13, 14 och 15 §§
resegarantilagen1 (1972:204) ordet Kommerskollegium i olika
böjningsformer skall bytas ut mot Kammarkollegiet i motsvarande
form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
1 Senaste lydelse av
1 § 1992:1673
4 § 1992:1673
5 § 1992:1673
14 § 1992:1673
15 § 1985:859.