Kemikaliekontroll

Betänkande 1991/92:FöU9

Försvarsutskottets betänkande 1991/92:FÖU09

Kemikaliekontroll

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1991/92
FöU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas vad regeringen i budgetpropositionen
(prop. 1991/92:100, bil. 15) har föreslagit beträffande
kemikalieinspektionens verksamhet och anslag för budgetåret
1992/93. I betänkandet behandlas också fem motioner som avgivits
under den allmänna motionstiden 1992.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna, i
huvudsak med hänvisning till att motionernas syften anses
tillgodosedda. Utskottet föreslår vidare att riksdagen, med
bifall till propositionen, till Kemikalieinspektionen
anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr. samt att det på
riksstaten förs upp ett nytt reservationsanslag Särskilda
projekt inom bekämpningsmedelskontrollen på 10426000 kr.

Propositionen

Regeringen (miljö- och naturresursdepartementet) har i
proposition 1991/92:100, bil. 15 föreslagit

1. att riksdagen till Kemikalieinspektionen för budgetåret
1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

2. att riksdagen till Särskilda projekt inom
bekämpningsmedelskontrollen anvisar ett reservationsanslag på
10426000 kr.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992

1991/92:Fö801 av Lennart Hedquist (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en översyn av utbytesregeln i lagen om kemiska
produkter.

1991/92:Fö802 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att kemikalieinspektionen får i uppdrag att
utfärda förbud mot kvicksilver som konserveringsmedel i lacker.

1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller
yrkande 21 att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att myndigheterna bör arbeta
fram en ny lista över miljöfarliga ämnen som bör avvecklas eller
starkt begränsas samt finansiering av denna insats.

1991/92:Jo646 av Lars Werner m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av principen om den omvända
bevisbördan i lagen om kemiska produkter,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett med 3000000 kr. utvidgat
resursutrymme för kemikalieinspektionen och om finansiering
genom avgifter av detta belopp.

1991/92:So527 av Margareta Winberg m.fl. (s) såvitt gäller
yrkande 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att kemikalieinspektionen tills vidare bör få i uppdrag att öva
tillsyn över tandvården enligt lagen om kemiska produkter på det
sätt motionen anger.

Utskottet

Under föregående riksmöte fattade riksdagen ett samlat beslut
om miljöpolitiken (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338). Detta
innefattade bl.a. en inriktning av kemikalieinspektionens
verksamhet för budgetåren 1991/92--1993/94, med tillhörande
budget. En av huvudpunkterna i den beslutade inriktningen var
att skärpa kemikaliekontrollen, bl.a. genom att införa ett
system för förhandsanmälan av nya kemiska ämnen och en utbyggnad
av produktregistret. En annan huvudpunkt var införandet av en
lag om förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel. En
tredje huvudpunkt var att avveckla eller starkt begränsa
användningen av tungmetaller och klorerade organiska
lösningsmedel samt inleda avvecklingen genom åtgärdsprogram.

Regeringen anmäler (prop. 1991/92:100, bil. 15) att
kemikalieinspektionen i sin planering utgått från vad som
föregående år beslutats om inriktning och resursram för
treårsperioden men begärt ökat resursutrymme för vissa kostnader
i anslutning till det europeiska integrationsarbetet. Enligt
regeringens uppfattning saknas skäl för att ändra de
övergripande målen för perioden 1991/92--1993/94, den
fastställda inriktningen av verksamheten eller
resursberäkningen. Till Kemikalieinspektionen föreslås
anvisas ett förslagsanslag på 1000 kr. Vidare föreslås att det
på riksstaten av redovisningstekniska skäl förs upp ett nytt
reservationsanslag Särskilda projekt inom
bekämpningsmedelskontrollen på 10426000 kr., vilket för
kemikalieinspektionen totalt sett innebär oförändrade resurser.

I motion Jo646 yrkande 19 (v) förordas att 3,0 milj.kr. utöver
vad regeringen har räknat med beräknas för
kemikalieinspektionens verksamhet. Det utökade resursutrymmet,
som förutsätts finansieras med miljöavgifter, motiverar
motionärerna med behovet av arbetsinsatser för det europeiska
integrationsarbetet i fråga om kemikaliekontroll.

Enligt utskottets bedömning ryms kemikalieinspektionens
verksamhet för budgetåret 1992/93 inom den av regeringen
redovisade budgetramen på 63,4 milj.kr. Motion Jo646 yrkande 19
(v) bör därför avslås av riksdagen. Utskottet förordar således
att riksdagen under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1992/93
till B 8.Kemikalieinspektionen anvisar ett förslagsanslag
på 1000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag att
fr.o.m. nästa budgetår föra upp medlen för särskilda projekt
inom bekämpningsmedelskontrollen under ett nytt
reservationsanslag på riksstaten och till B 9.Särskilda
projekt inom bekämpningsmedelskontrollen anvisa 10426000
kr.

Utskottet övergår att i detta sammanhang behandla ytterligare
några motionsyrkanden från den allmänna motionstiden som rör
kemikaliekontroll.

Tre av de avgivna motionerna berör den s.k.
substitutionsprincipen, eller utbytesregeln, i 5 § lagen
(1985:426) om kemiska produkter. Sålunda konstaterar motionären
i motion Fö801 (m) att lagstiftningen ger uttryck för en allmänt
omfattad grundsyn för att hindra och motverka skador men att
utbytesregeln i den praktiska tillämpningen skapar betydande
osäkerhet. Vissa kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnder har
t.ex. gått längre än vad som betingas av centralt utfärdade
bestämmelser och också åberopat utbytesregeln som grund för att
inom kommunen förbjuda försäljning och användning av vissa
kemiska produkter. Ett problem i sammanhanget sägs vara att
utbytesregeln ännu inte prövats i domstol. Vidare saknas
vägledande föreskrifter. Motionären anser därför att en översyn
bör göras av utbytesregeln och den praktiska tillämpningen av
lagen om kemiska produkter. Härvid bör också utbytesregeln
prövas mot bakgrund av gällande direktiv inom EG.

I partimotionen Jo646 (v) hävdas bl.a. att det förebyggande
arbetet måste väga tyngre. Därför föreslås att arbetet med att
förverkliga substitutionsprincipen intensifieras och att
principen om den s.k. omvända bevisbördan förs in i lagen om
kemiska produkter.

Motion So527 (s) behandlar frågan om amalgam inom tandvården.
Motionärerna pekar bl.a. på hälso- och miljöriskerna som följd
av användningen av amalgam och konstaterar att det finns
alternativ för amalgam som tandvårdsmaterial. 5 § i lagen
(1985:426) om kemiska produkter borde vara tillämplig.
Motionärerna föreslår därför att regeringen ges i uppdrag att
informera tandläkare om detta lagrum och också tillse att
utbytesprincipen följs. Motionärerna anser vidare att det är
rimligt att med stöd av lagen om kemiska produkter kräva att
samtliga tandvårdsmaterial innehållsdeklareras.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen
senast behandlade substitutionsprincipen och dess tillämpning
under föregående riksmöte (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338).
Jordbruksutskottet framhöll därvid bl.a. (s. 159) att
substitutionsprincipen nyligen förtydligats genom lagändring
(SFS 1990:239) och att ytterligare preciseringar övervägs av
miljöskyddskommittén i samråd med kemikalieinspektionen och
naturvårdsverket. Jordbruksutskottet ansåg vidare att det var
betydelsefullt att tillämpningen av substitutionsprincipen blir
så aktiv att alla som producerar, importerar och hanterar
kemiska produkter ständigt söker finna en ersättning för varor
som är farliga för hälsa och miljö. Kemikalieinspektionen och
naturvårdsverket sades i sammanhanget kunna medverka till att
substitutionsprincipen får en starkare ställning i företagen och
bland användarna.

Enligt utskottets mening är det naturligt om vissa svårigheter
kan uppstå vid tillämpningen av en så ny regel som den på 5 §
lagen (1985:426) om kemiska produkter grundade
substitutionsprincipen. Dessa bör rimligen minska väsentligt
till följd av de åtgärder som redan initierats eller avses
vidtas. Utskottet har sålunda erfarit att regeringen till
kemikalieinspektionen gett riktlinjer om ytterligare stöd till
de lokala och regionala tillsynsmyndigheterna för tillämpningen
av substitutionsprincipen. Vidare arbetar kemikalieinspektionen,
naturvårdsverket och arbetarskyddsstyrelsen på ett gemensamt
handlingsprogram för kemiska risker. Substitutionsprincipen och
dess tillämpning blir en av centralpunkterna i detta program,
som bedöms kunna fastställas under hösten 1992. Vid samma
tidpunkt avser också kemikalieinspektionen och naturvårdsverket
att ge ut en vägledning för substitutionsprincipens tillämpning.
Denna princip kommer också att vara huvudtema vid ett antal
regionala konferenser om kemikaliekontroll redan i vår.

Utskottet har vidare inhämtat att det pågår ett omfattande
internationellt samarbete kring kemikaliers miljö- och
hälsorisker och att Sverige deltar aktivt i detta arbete. Det
kan också noteras att EG erkänner substitutionsprincipen och
bl.a. har skrivit under den s.k. Bergendeklarationen där denna
princip finns fastslagen.

När det gäller det i motion Jo646 (v) framförda yrkandet 18
att den s.k. omvända bevisbördan skall föras in i lagen
(1985:426) om kemiska produkter, vill utskottet först erinra om
specialmotiveringen för denna lag (prop. 1984/85:118, s. 39).
Redan på goda vetenskapliga grunder uppkommen misstanke om
skaderisker utgör sålunda tillräcklig grund för
myndighetsingripanden enligt lagen. Detta innebär bl.a. att en
producent som vill marknadsföra en otillräckligt känd produkt
som man på vetenskapliga eller andra grunder kan anta vara
farlig måste beakta denna risk vid bedömning av om varan skall
marknadsföras eller inte. Myndigheterna behöver inte heller
vänta med ingripande till dess skador inträffat. För att undgå
förbud eller andra restriktioner måste en producent, så långt
det på vetenskapens grund är möjligt, bevisa att misstanken är
ogrundad. Annars får han finna sig i att myndigheterna behandlar
varan som hälso- och miljöfarlig. Osäkerheten om ett ämnes
farlighet skall alltså inte gå ut över allmänheten utan drabba
den som vill marknadsföra varan.

Härutöver konstaterar utskottet att riksdagen nyligen
behandlat och avslagit (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338)
motsvarande motionsyrkanden med motivet att principen om den
omvända bevisbördan gäller, även om det inte uttryckligen
framgår av lagtexten. Utskottet gör nu ingen annan bedömning.

Riksdagen har beslutat att användningen av kvicksilver på sikt
bör upphöra (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338). Utskottet har
erfarit att socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utreda
förutsättningarna för att avveckla amalgam som
tandfyllningsmaterial. I uppdraget ingår bl.a. att redovisa i
vilken utsträckning nya tandfyllnadsmaterial redan finns eller
när sådana material, då de bedöms vara tekniskt och biologiskt
tillfredsställande, beräknas ha utvecklats och kommer att finnas
för generell användning.

Kemikalieinspektionen har enligt lagen (1985:426) om kemiska
produkter tillsynsansvar över tillverkare, importörer och
leverantörer av dentalprodukter som klassas som kemiska
produkter. Tandfyllningsmaterial såsom amalgam omfattas av denna
lag och införs i inspektionens produktregister, varför
substitutionsprincipen skall tillämpas av bl.a. tandläkarna. När
det däremot gäller dentala material som anges ha terapeutiska
effekter anses de vara läkemedel och faller under
läkemedelslagstiftningen. Läkemedelsverket har då ansvaret för
kontroll och tillsyn av dessa produkter.

Utskottet har vidare erfarit att det finns förslag till
EG-direktiv om kontroll av medicinska produkter, inkl. dentala
material. I direktivet regleras även frågan om rapportering av
olycksfall, tillbud och biverkningar av olika
tekniskt-medicinska produkter, inkl. dentala material.
EG-kommissionen föreslår att direktivet skall träda i kraft den
1 juli 1994. En svensk ramlag om medicinska produkter, inkl.
dentala material, förbereds med ikraftträdande den 1 januari
1993 (prop. 1991/92:100, bil. 6, s. 107).

Utskottet finner, mot bakgrund av vad som här har anförts, att
de yrkanden beträffande substitutionsprincipen och dess
tillämpning som har framförts i motionerna Fö801 (m), Jo646
yrkande 18 (v) och So527 yrkande 1 (s) redan är tillgodosedda
eller nyligen har behandlats. Motionsyrkandena bör därför avslås
av riksdagen.

Motionären i motion Fö802 (fp) noterar att kvicksilver
fortfarande används som konserveringsmedel, bl.a. i
golvlacker, trots att det finns upptaget på den lista över
farliga ämnen som inte längre bör användas i produkter. Hon
anser därför att riksdagen hos regeringen skall begära att
kemikalieinspektionen förbjuder användning av kvicksilver i
lacker.

Utskottet erinrar om riksdagens beslut (prop. 1990/91:90,
JoU30, rskr. 338) att användningen av bl.a. kvicksilver på sikt
skall upphöra. Enligt ett regeringsbeslut i maj 1991 har
kemikalieinspektionen i uppdrag att följa upp och till den 1
juli 1993 redovisa hur avvecklingen av vissa farliga ämnen,
bl.a. kvicksilver, fortgår. Utskottet har erfarit att
kemikalieinspektionen har uppmärksammat det av motionären
aktualiserade fallet och vidtar tillsynsåtgärder mot företaget i
fråga. Med dessa konstateranden anser utskottet att motionens
yrkande är tillgodosett varför motionen inte bör bifallas.

I motion Jo612 (s) erinras om riksdagens beslut våren 1991
(prop.1990/91:90, JoU30, rskr. 338) att avveckla eller begränsa
användningen av 13 farliga ämnen. Härefter konstateras att
arbetet med att se till att hälso- och miljöfarliga ämnen inte
sprids i omgivningen måste fortgå på bred front, varvid
internationell samverkan är nödvändig. Det konstateras vidare
att EG-kommissionen har accepterat såväl substitutionsprincipen
som de i Sverige utvecklade kriterierna för miljöfarlighet. De
avvecklings- och begränsningsplaner som kemikalieinspektionen
och naturvårdsverket har tagit fram för de 13 aktuella farliga
ämnena anses ha haft en pådrivande verkan. Motionärerna anser
vidare att takten i detta arbete måste ökas. Berörda myndigheter
bör därför få regeringens uppdrag att arbeta fram en ny lista
över ett överskådligt antal ämnen som bör avvecklas eller starkt
begränsas. I ett första skede bör en sådan lista utgöra underlag
i internationella diskussioner, bl.a. i samband med
förhandlingar om svenskt medlemskap i EG. Arbetet bör
finansieras via kemikalieinspektionens avgifter.

Utskottet har underrättats om att arbete pågår vid bl.a.
kemikalieinspektionen i syfte att utöka antalet miljöfarliga
ämnen som bör omfattas av begränsningsplaner. Vidare har inom
OECD:s s.k. kemikaliegrupp på svenskt initiativ igångsatts ett
motsvarande arbete. Inom ett projekt för riskreduktion granskas
för närvarande fem ämnen. Parallellt pågår ett arbete med att
finna kriterier för vilka ämnen som bör prioriteras i nästa
steg. Inom OECD:s s.k. högvolymprojekt arbetar länderna
gemensamt för att utöka kunskaperna om de mest använda
kemikalierna. Målet är bl.a. att före utgången av år 1993 ha
tagit fram kunskaper om sammanlagt 147 ämnens miljö- och
hälsoeffekter. Ett OECD-möte om denna urvalsprocess kommer
också, i kemikalieinspektionens regi, att genomföras i Stockholm
i maj i år.

Arbetet med att begränsa användningen av skadliga kemikalier
ingår i myndigheternas ordinarie verksamhet och motiverar enligt
utskottets mening ingen särskild finansiering.

Utskottet anser, med det här anförda, att syftet med motion
Jo612 yrkande 21 är tillgodosett. Riksdagen bör därför inte
bifalla motionen i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utvidgat resursutrymme för
kemikalieinspektionen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo646 yrkande 19,

2. beträffande anslag till Kemikalieinspektionen
att riksdagen med bifall till propositionen till
Kemikalieinspektionen för budgetåret 1992/93 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

3. beträffande anslag till Särskilda projekt inom
bekämpningsmedelskontrollen
att riksdagen med bifall till propositionen till Särskilda
projekt inom bekämpningsmedelskontrollen för budgetåret
1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 10426000 kr.,

4. beträffande substitutionsprincipen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fö801, 1991/92:Jo646
yrkande 18 och 1991/92:So527 yrkande 1,

5. beträffande kvicksilver i golvlacker
att riksdagen avslår motion 1991/92:Fö802,

6. beträffande avveckling av farliga ämnen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande 21.

Stockholm den 25 februari 1992

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson
(s), Wiggo Komstedt (m), Hans Lindblad (fp), Ingvar Björk (s),
Gunhild Bolander (c), Barbro Evermo Palmerlund (s), Christer
Skoog (s), Jan Erik Ågren (kds), Robert Jousma (nyd), Sven
Lundberg (s), Stig Grauers (m), Karin Wegestål (s), Britt Bohlin
(s) och Jan-Olof Franzén (m).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.