Kasinospel enligt internationella regler

Betänkande 1996/97:KrU7

Kulturutskottets betänkande 1996/97:KRU07

Kasinospel enligt internationella regler

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Innehållsförteckning

1996/97
KrU7

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet två motioner som väckts under allmänna
motionstiden år 1996 och som syftar till att kasinospel enligt internationella
regler skall tillåtas i Sverige. Utskottet anser att resultatet av det
utredningsarbete som gjorts på området - i förening med tillgängliga
remissyttranden - bör vara tillräckligt för att regeringen skall kunna ta
ställning till frågan huruvida kasinospel av detta slag skall tillåtas.
Regeringen bör utan dröjsmål pröva frågan. Utskottet anser att det finns
starka skäl som talar för att kasinospel av angivet slag skall tillåtas även i
Sverige och att dessa skäl har betydligt större tyngd än de skäl som talar för
att det nuvarande förbudet mot sådant spel skall behållas.
Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen dessa
synpunkter till känna.
Vid betänkandet har fogats en reservation av företrädarna i utskottet för
Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna. Reservanterna yrkar att
motionerna skall avslås. Två av reservanterna utvecklar i särskilda yttranden
skälen för sitt ställningstagande.

Motionerna

1996/97:Kr501 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett kasino i Malmö.
1996/97:Kr505 av Sven-Åke Nygårds och Sylvia Lindgren (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att tillåta kasinoverksamhet av internationell modell även i Sverige.

Utredningar
På spel- och lotteriområdet har genom åren ett stort antal utredningar
genomförts. Vissa av dem redovisas i det följande.
Våren 1991 tillkallades efter regeringens bemyndigande en parlamentariskt
sammansatt kommitté - Lotteriutredningen - för att se över
lotterilagstiftningen (dir. 1991:22). Detta skedde sedan riksdagen efter
förslag av kulturutskottet uttalat att lotterilagen (1982:1011) behövde ses
över (bet. 1990/91: KrU8).
I utredningsdirektiven angavs att kommittén borde undersöka i vad mån
folkrörelserna i högre grad än vad som då var fallet kunde finansiera sin
verksamhet genom ökade intäkter av lotterier och spel och i vad mån det ur
kontrollsynpunkt var möjligt att förenkla eller avreglera vissa lotteriformer.
Översynen borde samtidigt leda till förslag om förändringar som gjorde att
lagstiftningen blev enklare att förstå, överblicka och tillämpa.
Mot bakgrund av det ovan angivna förstahandssyftet med utredningsuppdraget
och med hänsyn till behovet av snabba åtgärder bedömde utredningen det som
angeläget att med förtur utreda frågan huruvida etablering av
kasinospelsverksamhet av internationellt slag, inbegripet tillåtande av
utbetalningsautomater, kunde vara ett sätt för folkrörelserna att finansiera
sin verksamhet. I enlighet härmed avgav Lotteriutredningen i början av år 1992
delrapporten (SOU 1992:33) Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst?
Rapporten har överlämnats från dåvarande Civildepartementet till
Finansdepartementet. I slutet av samma år avgav Lotteriutredningen sitt
huvudbetänkande (SOU 1992:130) Vinna eller försvinna? Folkrörelsernas
lotterier och spel i framtiden.
Dessförinnan hade regeringen i november 1991 gett ett bemyndigande om
tillkallandet av en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga den internationella
kasinoverksamheten i våra grannländer. I mars 1992 avgav arbetsgruppen
betänkandet (SOU 1992:28) Kartläggning av kasinospel enligt internationella
regler. Som en fortsättning på innehållet i detta betänkande avgav samma
utredningsmän som ingick i arbetsgruppen i slutet av år 1992 rapporten (Ds
1992:118) Regelverk för kasinospel av internationellt slag i Sverige.
Samtliga utredningsförslag har remissbehandlats. En remissammanställning
över betänkandet SOU 1992:130 har utgetts (Ds 1993:74).
Förslagen från Lotteriutredningen i sistnämnda betänkande låg till grund för
regeringens proposition 1993/94:182 om ny lotterilag. Riksdagen godtog
regeringens förslag med vissa ändringar (bet. 1993/94:KrU32, rskr.
1993/94:415). En ny lotterilag (SFS 1994:1000) trädde i kraft den 1 januari
1995. Våren 1994 beslöt riksdagen att AB Tipstjänst skulle överföras till
föreningslivet (prop. 1993/94:243, yttr. 1993/94:KrU9y, bet. 1993/94:FiU24,
rskr. 1993/94:416). Förhandlingar om försäljningen avbröts under hösten 1994.
I december 1994 uppdrog regeringen åt chefen för Finansdepartementet att
tillkalla en arbetsgrupp med uppdrag att göra en översyn av den svenska
spelmarknadens struktur m.m. Genom beslut av regeringen i slutet av april 1995
återkallades uppdraget. Den 15 juni 1995 meddelade civil- och
finansministrarna i ett gemensamt pressmeddelande att regeringen hade för
avsikt att följa den totala svenska spelmarknadens utveckling och vidta
eventuella nödvändiga åtgärder för att dämpa konkurrenstrycket och skapa
tydligare gränser mellan aktörerna på marknaden. Som ett led i detta skulle
regeringen pröva de statliga bolagens koncessioner och särskilt överväga
frågan om en sammanslagning av Penninglotteriet och Tipstjänst. Mot denna
bakgrund överlämnade en arbetsgrupp inom Finansdepartementet i oktober 1995
rapporten De statligt styrda spelbolagens koncessioner och organisation m.m.
(Ds 1995:61) till finansministern. Rapporten har fått benämningen
Spelbolagsutredningen. På grundval av denna utredning, som remissbehandlats,
lades i proposition 1995/96:169 fram förslag om sammanslagning av Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst. Riksdagen biföll med vissa ändringar
förslaget (yttr. 1995/96:KrU8y, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96: 248). Det
fusionerade spelbolaget har namnet AB Svenska Spel.
Med ändring av vad som gällde om att överskottet från värdeautomatspel (27 §
lotterilagen) skulle tillföras det lokala föreningslivets barn- och
ungdomsverksamhet beslöts i angivna riksdagsärende också att vinsten i det
statsägda företaget, efter avdrag för ett grundbelopp som skulle tillfalla
staten, skulle delas mellan staten och föreningslivet. Frågor som rör detta
vinstdelningssystem kommer inom kort att behandlas av finansutskottet (bet.
1996/97:FiU21).
Hösten 1996 beslöt riksdagen om vissa ändringar i lotterilagen (prop.
1996/97:7, bet. 1996/97:KrU2, rskr. 1996/97:41). Ändringarna hade bl.a. till
syfte att hindra spel på s.k. lyckohjul.

Utskottet

I två motioner framställs yrkanden som syftar till att kasinospel enligt
internationella regler skall tillåtas i Sverige. Klassiska kasinospel är
fransk och amerikansk roulett, kortspelen blackjack, baccarat i två olika
former och trente et quarante samt tärningsspelet craps och spel på
utbetalningsapparater.
I motion Kr505 (s) framförs en rad synpunkter som enligt motionärerna talar
för att internationell kasinoverksamhet skall bli tillåten i Sverige. I motion
Kr501 (m) utvecklas ingående fördelarna med att internationell
kasinoverksamhet sätts i gång i Malmö. I båda motionerna framhålls att
tillåtandet av internationell kasinoverksamhet skulle vara ägnat att motverka
den illegala spelverksamhet som nu förekommer.
I delrapporten (SOU 1992:33) Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst?
kom Lotteriutredningen fram till att det vid en samlad bedömning är
försvarligt att överväga införandet av kasinospelsverksamhet av
internationellt slag i Sverige och att man även bör överväga att upphäva
förbudet mot utbetalningsautomater inom ramen för den internationella
kasinospelsverksamheten samt att hela överskottet skall fördelas mellan
folkrörelsernas barn- och ungdomsverksamhet. Utredningen framhåller att även
om motiven för etablering av internationell kasinoverksamhet och tillåtande av
utbetalningsautomater är bärkraftiga finns anledning att överväga eventuella
negativa konsekvenser. Utredningen för en ingående diskussion om sådana
konsekvenser. En utförlig redogörelse ges för hur en svensk
kasinospelsverksamhet kan utformas. Utredningen bedömer att det finns utrymme
för tre lönsamma klassiska kasinon i landet. Den uppskattar det årliga
överskottet från tre internationella kasinon i t.ex. Stockholm, Göteborg och
Malmö till mellan 200 och 300 miljoner kronor.
Som delvis framgår av redovisningen i föregående avsnitt har det också i
annan form gjorts utredningar som avser internationell kasinoverksamhet,
nämligen av en arbetsgrupp som under år 1992 avgett dels ett betänkande som
innehåller kartläggning av kasinospelet i Finland, Danmark, Storbritannien,
Tyskland och Polen, dels en rapport med förslag till ett regelverk för
kasinospel av internationellt slag i Sverige.
Utskottet gör följande bedömning.
Lotteriutredningen diskuterar i skilda avsnitt olika faktorer av betydelse
för frågan om tillåtande i vårt land av kasinospel enligt internationella
regler. Bl.a. behandlas omvärldsförändringar, turism och regionalpolitik,
sanering av den illegala spelmarknaden, sociala aspekter samt etik och moral.
Erfarenheterna från Danmark och Finland ger stöd för uppfattningen att
marknaden för den här aktuella verksamheten numera är relativt begränsad i
vårt land. Lotteriutredningen har bedömt att det finns utrymme för tre
lönsamma kasinon i Sverige. Bl.a. dessa omständigheter leder till slutsatsen
att tillåtandet av kasinon inte skulle komma att väsentligt påverka den
nuvarande spelmarknadens struktur och omfattning.
Vid sina överväganden har utskottet fäst särskild vikt vid att en sanering
av den illegala spelmarknaden kommer till stånd. Det finns anledning att räkna
med att den illegala spelverksamhet som förekommer - inte minst i de tre
storstäderna - och som inte sällan torde vara förknippad med annan, grövre
kriminalitet skulle kunna motverkas genom upprättandet av kasinon med spel
enligt internationella regler. Lotteriutredningen redovisar att den illegala
spelverksamheten i Danmark nästan helt upphört när kasinospel legaliserats.
Om beslut fattas om tillåtande av kasinon, måste villkoren för verksamheten
utformas så att sociala skadeverkningar motverkas. Utskottet anser därför, i
likhet med Lotteriutredningen, att det är nödvändigt med vissa restriktioner i
form av krav på åldersgräns, legitimering och registrering för deltagande i
spel. Andra begränsningar kan vara krav på inträdesavgift för tillträde till
ett spelkasino.
Då utskottet senast - våren 1995 - behandlade motioner om tillåtande av
kasinospel i Sverige pågick diskussioner i frågan i en arbetsgrupp inom
Finansdepartementet som skulle göra en översyn av den svenska spelmarknadens
struktur m.m. Utskottet ansåg då att arbetsgruppens förslag inte borde
föregripas (bet. 1994/95:KrU13).
Kulturutskottet konstaterar nu att arbetsgruppen lagts ner av regeringen
innan den ännu slutfört sitt uppdrag. Regeringens fortsatta arbete rörande
spelmarknaden har därefter skett på annat sätt. Ett resultat av arbetet är
bl.a. att Svenska Penninglotteriet AB slagits ihop med AB Tipstjänst. I
samband med riksdagens ställningstagande till en sammanslagning av bolagen
beslöts - med ändring av tidigare beslut rörande överskottet från spel på
värdeautomater - att ett vinstdelningssystem skulle införas där det statsägda
bolagets vinster skulle delas mellan staten och föreningslivets barn- och
ungdomsverksamhet. Frågor om denna delning kommer inom kort att behandlas av
finansutskottet (bet. 1996/97:FiU21).
Kulturutskottet anser att resultatet av det utredningsarbete som gjorts av
Lotteriutredningen och på annat sätt - i förening med tillgängliga
remissyttranden - bör vara tillräckligt för att regeringen skall kunna ta
ställning till frågan huruvida kasinospel av internationellt slag bör tillåtas
i Sverige. Regeringen bör utan dröjsmål pröva frågan. Utskottet anser att det
finns starka skäl som talar för att kasinospel av angivet slag skall tillåtas
även i Sverige och att dessa skäl har betydligt större tyngd än de skäl som
talar för att det nuvarande förbudet mot sådant spel skall behållas.
Utskottet vill tillägga följande.
Frågan om överskottet från kasinospel enligt internationella regler skall
tillföras statsverket eller, som föreslogs av Lotteriutredningen, fördelas
mellan folkrörelsernas barn- och ungdomsverksamhet befinner sig nu i ett annat
läge än då utskottet i ett tidigare sammanhang, nämligen hösten 1993, uttalade
sig i frågan (bet. 1993/94:KrU5). Riksdagen har som angetts i det föregående
fattat beslut om viss vinstdelning mellan staten och föreningslivet. I
sammanhanget bör också beaktas att det nyligen tillsatts en idrottsutredning
(se bl.a. bet. 1996/97:KrU4).
Vad utskottet anfört om kasinospel enligt internationella regler bör
riksdagen med anledning av motionerna som sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer
beträffande kasinospel enligt internationella regler
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Kr501 och 1996/97:Kr505 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
res. (v, mp, kd)

Stockholm den 25 februari 1997

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn
Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m),
Carl-Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Fanny
Rizell (kd), Lars Lilja (s), Per Lager (mp) och Lars Hjertén (m).

Reservation
Charlotta L Bjälkebring (v), Fanny Rizell (kd) och Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ?Utskottet gör?
och på s. 5 slutar med ?till känna? bort ha följande lydelse:
Kulturutskottet anser att resultatet av det utredningsarbete som gjorts av
Lotteriutredningen och på annat sätt - i förening med tillgängliga
remissyttranden - bör vara tillräckligt för att regeringen skall kunna ta
ställning till frågan huruvida kasinospel av internationellt slag bör tillåtas
i Sverige.
Utskottet avstyrker motionerna.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
beträffande kasinospel enligt internationella regler
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr501 och 1996/97:Kr505.

Särskilda yttranden
1. Charlotta Bjälkebring (v) anför:
De skäl som motionärerna anför för att kasinoverksamhet av internationellt
slag skall tillåtas i Sverige har enligt min mening inte den tyngd att det är
motiverat att riksdagen skulle ta något initiativ med anledning av
motionsyrkandena. De skäl som talar emot att sådan kasinoverksamhet skulle
tillåtas hos oss har betydligt större bärkraft än de skäl som talar i motsatt
riktning. Risken för spelberoende är en av de faktorer som talar mot
verksamheten. Jag vill här också erinra om den pågående forskningen om sådant
beroende. I budgeten för år 1997 har riksdagen anslagit medel för sådan
forskning. Jag vill här också framhålla att det hitintills inte har framkommit
någonting som ger stöd för att tillåtande av kasinon av här aktuellt slag
skulle vara ägnat att motverka illegalt spel i mera påtaglig grad. För att
komma till rätta med illegalt spel krävs enligt min mening insatser av helt
annat slag.
För den händelse regeringen föreslår riksdagen att tillåta internationella
kasinon i Sverige får riksdagen möjlighet att förutsättningslöst pröva
förslaget. Med hänsyn härtill har jag ansett mig kunna ansluta mig till en
avslagsreservation, som inte innehåller någon bedömning av frågan huruvida
kansinospel enligt internationella regler bör tillåtas.

2. Fanny Rizell (kd) anför:
Jag utgår från att regeringen vid sina fortsatta överväganden rörande de
utredningar som finns på området mycket ingående överväger de argument som
talar för respektive emot kasinoverksamhet av internationellt slag. Det är
enligt min mening särskilt viktigt att regeringen beaktar risken för negativa
sociala effekter vid ett tillåtande av sådan verksamhet i Sverige, framför
allt genom att antalet personer som är spelberoende ökar. Spelberoende kan
förorsaka svåra sociala följder, inte minst för de anhöriga.
För den händelse regeringen stannar för att föreslå riksdagen att tillåta
internationella kasinon i Sverige, får riksdagen möjlighet att
förutsättningslöst pröva förslaget. Med hänsyn härtill har jag ansett mig
kunna ansluta mig till en avslagsreservation, som inte innehåller någon
bedömning av frågan huruvida kasinospel enligt internationella regler bör
tillåtas.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utredningar...........................................1
Utskottet.............................................3
Hemställan 5
Reservation...........................................6
Särskilda yttranden...................................6