Kartavgift i ärenden om EU-finansierat stöd inom jordbrukssektorn

Betänkande 1996/97:JoU7

Jordbruksutskottets betänkande 1996/97:JOU07

Kartavgift i ärenden om EU-finansierat stöd inom jordbrukssektorn

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1996/97
JoU7

Sammanfattning

I proposition 1996/97:48 föreslås att en kartavgift skall få tas ut i ärenden
om stöd enligt lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om miljö- och
strukturstöd och lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.
Avgiften skall finansiera ett digitalt kartsystem som erfordras för prövningen
av ansökningar om EU-finansierat stöd inom jordbrukssektorn.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker de med anledning av
propositionen väckta motionerna.
Till betänkandet fogas en reservation (m, fp).

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1996/97:48 att riksdagen antar regeringens
förslag till
1. lag om ändring i lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om miljö- och
strukturstöd,
2. lag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om
jordbruksprodukter.
Lagförslagen fogas som bilaga till detta betänkande.

Motionerna

1996/97:Jo4 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till finansiering av
kartmaterial i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Jo5 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1996/97:48,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av upprättandet av ett digitalt kartsystem.
1996/97:Jo6 av Rigmor Ahlstedt och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att staten står för kostnaderna för nytt kartmaterial och att medel till detta
anvisas ur EU-bidragspengar.

Skrivelse
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har inkommit med en skrivelse i ärendet.

Utskottet

Propositionen
En viktig del i EU:s jordbrukspolitik är de olika former av direktstöd som ges
till jordbrukare. De stöd som nu är aktuella är areal- och djurbidrag samt
olika former av miljöstöd och regionala stöd. För att få stöd skall
jordbrukarna skicka in en ansökan med de uppgifter som anges i respektive
stödförordning. Jordbruksverket har som behörig myndighet det primära ansvaret
för utbetalning av stöd samt för tillsyn och kontroll. Ansökningar om stöd ges
dock in till och prövas av länsstyrelserna.
Med hänsyn till att det finns en mängd olika stödformer till jordbruket och
då varje stödform inte lämpligen bör administreras och kontrolleras separat
har en enhetlig ram för hantering av flera typer av stöd införts genom
förordning (EEG) nr 3508/92. Enligt den förordningen skall varje medlemsstat
upprätta ett s.k. integrerat administrations- och kontrollsystem. Från och med
den 1 januari 1997 är det integrerade systemet även tillämpligt på förordning
(EEG) nr 2078/92 av den 30 juni 1992 om produktionsmetoder inom jordbruket som
är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven.
I det integrerade systemet ingår bl.a. särskilda krav på ett system för
arealidentifikation som skall utgöra grunden vid hanteringen av de
arealbaserade stöden. Tillgången till ett sådant system är en förutsättning
för att svenska jordbrukare skall kunna erhålla stöd med finansiering från
EG:s budget. Totalt uppgår dessa stöd till svenska jordbruksföretag till drygt
åtta miljarder kronor.
Det nya systemet för identifiering av brukningsenheternas skiften innebär
att s.k. block bildas, vilka tilldelas unika identiteter. Därigenom kan för
högt redovisade arealer och dubbelredovisning av samma skiften i
stödhanteringen lättare upptäckas. Blockbildningen skall genomföras genom
utnyttjande av digital information som hämtas från den ekonomiska kartan. Med
ledning av denna information skall särskilda digitala kartor tas fram som
sedan skall granskas och kompletteras av länsstyrelserna. Blockindelningen
enligt den digitala kartan skall ligga till grund för stödmyndighetens
prövning och kartan måste därför användas av de jordbrukare som ansöker om
stöd. I praktiken kommer det att gå till på det sättet att den jordbrukare som
föregående år har ansökt om ett arealbaserat EU-stöd automatiskt från
stödmyndigheten får sig tillsänt en eller flera ajourförda kartor framställda
ur det digitala kartsystemet. Dessa kartor innehåller de block som omfattas av
jordbrukarens tidigare stödansökan. Inom dessa block skall jordbrukaren
markera de skiften som han innevarande år söker stöd för. Den ifyllda kartan
skall därefter tillsammans med ansökan om stöd skickas till stödmyndigheten
för prövning. Föreskrifter kommer att meddelas om att den jordbrukare som
ansöker om arealbaserat EU-stöd måste använda sig av stödmyndighetens
blockkartor. I dag får jordbrukaren själv införskaffa och bekosta en för
ändamålet godkänd karta.
Till de arealbaserade stöden hör arealersättning samt miljöstöd och
regionala stöd. Systemet för arealidentifikation kommer att användas även vid
ansökningar om djurbidrag. För sådana bidrag måste nämligen en foderareal
anges och registreras i systemet. Kartunderlaget kommer att behöva ajourföras
årligen.
Enligt förordning (EEG) nr 3508/92 skall en viss medfinansiering från
gemenskapen ske av de utgifter som medlemsstaterna ådrar sig för att införa
data- och kontrollsystemen. Detsamma gäller för inköp av flyg- eller
satellitbilder och för analysen av dessa i de fall medlemslandet deltar i det
försöksprojekt som pågår med sådan kontroll. Gemenskapens medfinansiering
omfattar däremot inte utgifter för uppdatering av fastighetsregisterkartor.
Genomförandet av det integrerade systemet skall vara avslutat vid utgången
av år 1997.
Förutsättningarna för att införa det integrerade systemet varierar
väsentligt mellan medlemsländerna. Till skillnad från flera andra
medlemsländer har det för Sveriges del konstaterats att det officiella
kartmaterial som finns inte är tillräckligt för det integrerade systemets
behov. Upprättandet av det digitala kartmaterialet kommer därför att för
Sverige innebära stora utgifter av engångskaraktär. Kostnaden har beräknats
uppgå till ca 100 miljoner kronor. Till detta kommer driftskostnader som
beräknas uppgå till drygt 17 miljoner kronor per år.
Regeringen har övervägt olika möjligheter till finansiering av det digitala
kartsystemet och har därvid funnit att en finansiering genom ett uttag av en
kartavgift bör väljas.
LRF har framfört att förbundet principiellt motsätter sig en
avgiftsfinansiering men att detta får accepteras om någon annan möjlighet till
finansiering inte finns.
Till den del de sammanlagda kostnaderna för det digitala kartsystemet inte
täcks av gemenskapens medfinansiering bör de rimligen bäras av de företag som
önskar att få del av EU:s arealbaserade stöd. Stödmyndigheten bör därför ges
en möjlighet att ta ut en kartavgift av de jordbrukare som vid sin ansökan om
EU-stöd använder sig av uppgifter från det digitala kartsystemet. Det bör
därför i lagarna om EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd och om EG:s
förordningar om jordbruksprodukter tas in bestämmelser om att regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att avgifter skall tas
ut för kartor som tillhandahålls i ärenden om stöd enligt de EG-förordningar
som lagarna omfattar. I detta bemyndigande bör även avgifter för tillsyn ingå.
Den särskilda bestämmelse härom som nu finns i lagarna kan därmed utgå.
Regeringen eftersträvar en förenkling av regelsystemen för
jordbruksföretagen i syfte att åstadkomma en rationellare och billigare
administration för såväl myndigheter som företag. Med tanke på detta vore det
att föredra en ordning där den som ansöker om bidrag medger att avgiften
betalas genom ett avdrag från det stöd som betalas ut. Det nu gällande
regelverket inom EG tillåter emellertid inte en sådan avgiftsbetalning.
Regeringen kommer dock liksom hittills att verka för förändringar som innebär
enklare och mer flexibla EG-regler.
Kartavgiften bör knyta an till storleken på den karterade jordbruksareal som
kan komma att omfattas av stöd. Storleken på de kostnader som skall täckas av
avgiften motiverar en avgiftsnivå motsvarande tio kronor för varje hektar mark
som kan komma i fråga för stöd. Avgift överstigande 3 000 kronor bör dock inte
tas ut. Den lägsta avgiften bör lämpligen bestämmas till 200 kronor.
Regeringen har för avsikt att i en förordning närmare fastställa avgifternas
storlek.

Motionerna
Enligt motion Jo4 (m) är propositionen dåligt underbyggd och har föregåtts av
ett otillräckligt beredningsarbete. De juridiska oklarheterna kring
regeringens finansieringsförslag och frågans principiella vikt borde ha
föranlett en mer omfattande och bättre dokumentering av ärendet. Det påpekas
att LRF i en skrivelse bestämt tagit avstånd från avgiftsfinansiering av
kartsystemet och att allvarliga juridiska betänkligheter kan riktas mot
förslaget med hänsyn till bl.a. lydelsen av rådets förordning (EEG) 1752/92 om
arealstöd. Enligt motionärerna har regeringen inte heller i tillräcklig
omfattning prövat och redovisat möjligheterna att finansiera en del av
kostnaderna för kartmaterialet inom ramen för berörda myndigheters budget.
Moderata samlingspartiet har länge krävt förenklingar i administrationen av
EU:s jordbrukspolitik som kan frigöra resurser inom Jordbruksverket, bl.a. en
förenkling av kulturmiljöstödet. Enligt uppgift undersöker regeringen för
närvarande möjligheterna att förenkla administrationen av vissa stödformer,
men en koppling av detta arbete till frågan om finansiering av kartmaterialet
saknas. Motionärerna yrkar att propositionen avslås och att riksdagen begär
förslag till finansiering av kartmaterialet enligt vad som anförs i motionen.
Också i motion Jo5 (kd) ifrågasätts om regeringsförslaget är förenligt med
grundprincipen i berörda EU-bestämmelser att producenterna skall få ut
stödbeloppen utan avdrag. Den nya kartavgiften måste ses som en ren
administrationskostnad som skall bäras av myndigheterna.
Motionärerna i motion Jo6 (c) framhåller bl.a. att lantbrukarna redan
betalat de kartor som behövdes i samband med Sveriges EU-inträde. Enligt
motionen bör staten stå för kostnaderna för nytt kartmaterial.

Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens uppfattning att kostnaderna för det digitala
kartsystemet rimligen bör bäras av de företag som önskar få del av EU:s
arealbaserade stöd, i den del kostnaderna inte täcks av gemenskapens
finansiering. Den avgiftsnivå som anges i propositionen framstår inte som
oskäligt betungande i förhållande till de stödbelopp som kan komma i fråga.
Såvitt utskottet kan bedöma finns det heller inga EG-rättsliga bestämmelser
som i detta fall skulle utgöra hinder mot att ett medlemsland tar ut avgifter
för en prestation som tillhandahålls av statliga myndigheter. Stödmyndigheten
bör därför ges möjlighet att ta ut en kartavgift av de jordbrukare som vid sin
ansökan om EU-stöd använder sig av uppgifter från det digitala kartsystemet.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens lagförslag
och avstyrker motionerna Jo4, Jo5 och Jo6.

Hemställan

Utskottet hemställer
beträffande kartavgift m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Jo4, 1996/97:Jo5 och
1996/97:Jo6 antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om miljö- och
strukturstöd,
b) lag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om
jordbruksprodukter.
res. (m, fp)

Stockholm den 4 februari 1997

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson
(m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Ingemar
Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson
(s), Maggi Mikaelsson (v), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart
Brunander (c), Michael Hagberg (s) och Berndt Sköldestig (s).

Reservation

Kartavgift m.m.
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp)
och Eva Björne (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ?Utskottet
delar? och på s. 5 slutar med ?och Jo6? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar bedömningen i motion Jo4 att det krävs ytterligare beredning
och överväganden innan riksdagen kan fatta beslut om en ny avgift av
administrativ karaktär. Som framgår av motionen är det i hög grad oklart om en
avgift av detta slag är förenlig med EG-rätten. Vidare saknas det
beslutsunderlag som bör krävas för ett riksdagsbeslut om finansiering av de
angivna kostnaderna. Såvitt framgår av propositionen har regeringen varken
prövat eller redovisat möjligheterna att finansiera kostnaderna inom ramen för
de berörda myndigheternas budget. Det arbete som pågår för att förenkla
administrationen av EU:s jordbrukspolitik bör enligt utskottets mening kunna
frigöra vissa resurser, men någon koppling mellan detta arbete och
finansieringsfrågan görs inte i propositionen. Utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motionerna Jo4 och Jo5 avslår propositionen och
begär ett nytt förslag om finansiering av kartmaterialet enligt vad som anförs
i motion Jo4. Härigenom tillgodoses i huvudsak även motion Jo6.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
beträffande kartavgift m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Jo4 och 1996/97:Jo5 och
med anledning av motion 1996/97:Jo6 avslår propositionen samt som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om finansiering.