Kärnsäkerhet

Betänkande 2000/01:MJU19

1, Förslag
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat: 12 juni 2001

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOCX

Kärnsäkerhet(docx, 94 KB)

PDF

Bilaga: bet_200001_mju_19(pdf, 294 KB)

Webbsida

Visa hela dokumentet för Betänkande 2000/01:19 Kärnsäkerhet

Beslut

Motioner om kärnsäkerhet (MJU19)

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 om kärnsäkerhet. Motionerna tar bl.a. upp frågor om prioritering av funktionsvillkoren för ett framtida slutförvar av kärnavfall och om antalet platser för platsundersökningar. Vidare behandlas frågor om stöd till de aktuella kommunerna och till frivilligorganisationer samt om informationen från Svensk Kärnbränslehantering AB.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på samtliga motioner
Riksdagens beslut: Bifall till utskottets hemställan

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 2

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2001-03-27
Justering: 2001-04-19
Trycklov: 2001-10-11

Betänkande 2000/01:MJU19

Alla beredningar i utskottet

2001-03-27

Motioner om kärnsäkerhet (MJU19)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2000 om kärnsäkerhet. Motionerna tar bl.a. upp frågor om prioritering av funktionsvillkoren för ett framtida slutförvar av kärnavfall och om antalet platser för platsundersökningar. Vidare behandlas frågor om stöd till de aktuella kommunerna och till frivilligorganisationer samt om informationen från Svensk Kärnbränslehantering AB.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2001-06-11

Debatt om förslag 2000/01:MJU19

Webb-tv: Kärnsäkerhet

Dokument från debatten

2001-06-11Protokoll 2000/01:122

Protokoll från debatten

KJELL-ERIK KARLSSON (V)

Anf. 26 KJELL-ERIK KARLSSON (V)

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga om funktionshindrade. Det står i propositionen att funk- tionshindrade successivt ska ges ökade möjligheter att ta del av nyheter, information och underhållning via radio och TV. Vi har lyckligt och väl sagt att minst 50 % av de svenskproducerade programmen ska textas. Nu undrar jag varför det inte gick att få in ordet "debatter" i detta mål? Den frågan lyfte jag i utskot- tet. Jag fick till svar att vi inte kan ändra proposi- tionstexten, och det är okej. Men utskottet borde ha kunnat ta en annan ställning och kompletterat med "debatter". Hur kommer det t.ex. att bli vid valrörelsen? Hur pass många debatter kommer de hörselskadade att kunna ta del av? Det är bara en del. Sedan har vi oändligt många andra debattprogram av intresse även för hörselskadade.

INGEGERD SAARINEN (Mp)

Anf. 27 INGEGERD SAARINEN (Mp)

Fru talman! Jag vill inte svara exakt i detalj på detta. Jag tycker allmänt att det är viktigt att männi- skor får möjlighet att kunna ta del också av debatt- program. I förhållande till de public service-beslut som jag har varit med om att fatta tidigare här i riksdagen - jag har suttit här några år, som bekant - har jag aldrig tidigare varit med om att man har tagit ett så avgö- rande och så klart definierat steg för att öka tillgäng- ligheten för handikappgruppen att kunna ta del av public service-utbudet. Det tycker jag är bra och viktigt. Den skrivning som utskottet har gjort, och som också Birgitta Sellén står bakom, är ett väldigt stort steg framåt i det avse- endet. Det gäller trots att vi i samband med tidigare beslut har bidragit till att öka satsningarna så att syn- och hörselskadade ska kunna få en större tillgänglig- het till programmen.

SINIKKA BOHLIN (S)

Anf. 28 SINIKKA BOHLIN (S)

Fru talman! Jag är väldigt glad över höjningen och att vi verkligen tillmötesgår funktionshindrade så långt som möjligt. Det jag oroar mig för är att det trots allt är lite knapert med resurserna. När man från SVT:s sida ska prioritera vad man ska texta, vad gör man då? Jo, man nagelfar riktlin- jerna. Jag befarar då att risken kan finnas att man säger: Jaha, det står inget om debatter. Alltså kan vi vara snåla med textning av dem. Ser inte Åke Gus- tavsson någon fara i det?

INGEGERD SAARINEN (Mp)

Anf. 29 INGEGERD SAARINEN (Mp)

Fru talman! Det är möjligt att det finns. Men jag vill återigen inte försöka att peka med hela handen för Sveriges Television och säga vad man ska göra. Det jag nöjer mig med att konstatera här och nu är att med det förslag vi om en stund ska fatta beslut om sker det en extra avsättning av 10 miljoner kronor för att underlätta finansieringen av reformer för att låta handikappade grupper få bättre tillgänglighet i dessa avseenden. En del mindre saker kan man göra för att under- lätta inte minst för hörselskadade. Det gäller exem- pelvis bakgrundsljud i radions och också i TV:s sänd- ningar. Det är en kontroversiell fråga som kommer upp med jämna mellanrum, eftersom det också hand- lar om konstnärlig frihet och sådant. Personligen tycker jag att man ska ägna det en större uppmärksamhet än vad man har gjort hittills. Det framgår på den här punkten också av utskottets betänkande.

SINIKKA BOHLIN (S)

Anf. 30 SINIKKA BOHLIN (S)

Fru talman! Jag håller med Åke Gustavsson om att alla i hela landet var man än bor ska garanteras tillgång till public service. Det är oerhört viktigt. Runtom i hela landet sitter det funktionshindrade av olika slag. Jag vill stanna kvar en stund vid den punkten. Under många år - det sade Åke Gustavsson själv alldeles nyss - har det fattats luddiga beslut i den här frågan i kulturutskottet. Det har varit beslut som inte har kunnat mätas. Nu har vi för första gången fattat ett beslut som går att mäta när det gäller de hörsel- skadades tillgång till textade program. Mer än hälften ska textas under perioden. Det är en stor framgång. Samtidigt kan jag känna med dem som fortfarande om fyra år kanske bara har hälften av programmen textade. När det gäller de synskadade kom vi inte ens så långt. Där har vi fort- farande en luddig formulering om att målet ska vara att man ska kunna få en textremsa uppläst. Det är ganska lätt att avfärda det och säga: Tyvärr, vi upp- nådde inte målet. Vi kristdemokrater ville gå längre. Moderaterna ville att man skulle ändra till "skall", och vi kristde- mokrater sade att vi tyckte att regeringen skulle begä- ra att få veta från programbolagen hur de tänkte ge- nomföra detta, eftersom det finns lite olika tekniker för det. Jag vill höra varför socialdemokraterna och majoriteten inte kunde tänka sig att gå med på det.

KJELL-ERIK KARLSSON (V)

Anf. 31 KJELL-ERIK KARLSSON (V)

Fru talman! Det har för det första under den nu gällande tillståndsperioden, som utskottet konstaterar i sitt betänkandet, skett en ökning av text-TV- textning, för att ta det exemplet. Det innebär att också de synskadade ska kunna ta del av programmen. Det har alltså allmänt sett skett en successiv ökning. Det andra gäller just de synskadade. Det pågår för närvarande, enligt vad jag har inhämtat, överlägg- ningar mellan de synskadades egen organisation, Synskadades Riksförbund, och Sveriges Television om vilken teknik man ska använda sig av och hur man ska göra för att komma fram på denna punkt. Jag har ganska hyggligt förtroende för att man ska kunna lösa det på ett bra sätt. Med de signaler som riksdagen nu ger i det avseendet och med de resurser som vi avsätter är jag ganska förhoppningsfull att det ska kunna gå att komma fram till en lösning. Däremot finns här en mängd olika tekniker. Man säger: Ni ska använda er av den tekniken eller den tekniken. Voxit och annat har diskuterats här. Jag anser mig inte vara kompetent att uttala mig vare sig som privatperson eller riksdagsman om hur man ska göra det mer exakt. Det tror jag heller inte Inger Da- vidson anser sig vara. Jag tror att vi ganska hyggligt kan överlåta det åt de handikappades egna organisationer och åt public service-företagen att sköta detta med de riktlinjer som vi nu kommer att ge från riksdagens sida i dessa av- seenden.

SINIKKA BOHLIN (S)

Anf. 32 SINIKKA BOHLIN (S)

Fru talman! Att överläggningarna pågår stärker mig snarast i min uppfattning att man borde ha krävt att de också kommer fram till vilken teknik som ska användas. Det ska varken Åke Gustavsson eller jag tala om. Det är alldeles riktigt. Men det hade varit att ge det en push. När sändningstillståndet ges ska vi också veta hur det förslag ser ut som man tänker använda sig av och ha det på bordet. Då hade man haft en möjlighet att komma framåt under sändning- sperioden. Vi har stora krav på oss från internationella över- enskommelser när det gäller tillgängliggörande av allt i samhället för de funktionshindrade. De kraven minskar inte, utan de ökar för varje år. Det finns fastlagda årtal när tillgängligheten ska vara möjlig för de funktionshindrade. Public service är ju ett väldigt viktigt område. Vi måste ta ett ansvar här så att vi verkligen bygger upp det här. För det är ju inte så att man fastställer ett årtal när det ska vara färdigt och sedan väntar till det sista året utan det måste vara ett pågående arbete hela tiden. Det har skett förändringar och förbättringar, men det har gått alldeles för långsamt. Därför är det så viktigt att vi trycker på i den här frågan.

ESKIL ERLANDSSON (C)

Anf. 33 ESKIL ERLANDSSON (C)

Fru talman! Detta är knappast någon polemik - vi är ganska överens. Kraven när det gäller att möta de funktionshindra- des behov ökar självfallet. Det ska de också göra, och behoven ska också tillgodoses. Hela skrivningen i propositionen och den skärpning som utskottet sedan har gjort på de här punkterna visar att vi alla är med- vetna om detta. Jag är därför ganska förhoppningsfull när det gäller att komma fram här. Att vi ska skriva in i betänkandet att man ska komma överens om vilken teknik som ska användas är väl näst intill ett goddag-yxskaft-svar därför att om man ska kunna öka tillgängligheten så måste man använda sig av en viss teknik. Och varken Inger Da- vidson eller jag vet vilken teknik som är den bästa. Därför är det självklart att man får lösa detta själv utan att vi säger: Detta ska ni komma överens om! Det är närmast en självklarhet.

HARALD NORDLUND (Fp)

Anf. 34 HARALD NORDLUND (Fp)

Fru talman! Målsättningen för framtida tillgäng- lighet och utbud måste när det gäller public service självfallet vara 100 %. Men det krävs mycket mer än 10 miljoner kronor som engångsinsats för att förbättra för de funktionshindrade. Detta är därför också en viktig budgetfråga. Jag vill påminna Åke Gustavsson om att huvud- kritiken mot Expedition: Robinson inte har gällt och inte gäller att det är ett nöjesprogram, utan att kon- ceptet går ut på att hylla individualisten och välja bort den som inte duger. Solidaritet är ett ord som inte existerar i serien. Det är alltså ett typiskt kommersi- ellt koncept.

ESKIL ERLANDSSON (C)

Anf. 35 ESKIL ERLANDSSON (C)

Fru talman! Det vet jag inte direkt. Det kanske man kan tycka, och Ewa Larsson tycker visst det. Jag tillhör den möjliga minoritet här i kammaren som tycker att det är ett rätt så intressant underhållspro- gram. Jag tittar på det med viss behållning. Man be- höver ju inte ta allting som om det skulle vara någon dokumentärhistoria i något avseende. Dessutom tyck- er svenska folket att detta är ett bra program, i varje fall i den meningen att det är det enskilda program som har de högsta tittarsiffrorna. Nu ska jag inte ge mig in i polemik med Jan Backman, men poängen är att om Moderaterna får igenom sin politik så skulle man förbjuda Sveriges Television att sända denna typ av program - och det är en orimlighet. Jag vill inte åta mig att tala om för SVT vilka program de ska och inte ska få sända. Men jag förstår att det finns andra som är duktiga på att göra det.

HARALD NORDLUND (Fp)

Anf. 36 HARALD NORDLUND (Fp)

Fru talman! Tittarsiffror - ska vi gå på dem, Åke Gustavsson? Är det de som ska styra? Jag tycker inte det, och jag tycker att typiska kommersiella koncept kan hålla sig i de kommersiella kanalerna. Därför är det också så viktigt att den utredning som vi hoppas att kulturministern nu ska ge svar på när den ska tillsättas kan fortsätta diskussionen. Vad är public services roll i framtiden egentligen? Hur ska Sveriges broadcasting se ut?

ESKIL ERLANDSSON (C)

Anf. 37 ESKIL ERLANDSSON (C)

Fru talman! Ja, jag tycker faktiskt att vi ska titta på tittarsiffrorna. Jag tycker att det är alarmerande när Sveriges Television har tittarsiffror som på kort tid går ned ifrån 48 % till 38 %, och jag är inte säker på att de har planat ut ännu. Fortsätter en sådan utveck- ling så marginaliseras public service. Tittarsiffrorna är ett av de kriterier som vi ska titta på när vi tittar på programsättningar och vilken ställning som public service-företagen har i det svenska samhället. Ska vi nonchalera tittarsiffrorna så nonchalerar vi också public services tittares och lyssnares intressen och behov - och det är väl det största sveket mot den svenska allmänheten.

HARALD NORDLUND (Fp)

Anf. 38 HARALD NORDLUND (Fp)

Fru talman! Tack, Åke Gustavsson, för dina ord om tankerätt och tankefrihet - även om man inte blir i majoritet när vi ska gå till beslut. Nu har jag hört från flera håll här att TV-licensen blir otidsenlig inom en kort framtid. Folkpartiet har tagit upp ett alternativ till TV-licensen. Skattefinansi- ering finns naturligtvis som ett alternativ, men det är vi inte så intresserade av. Vi tycker att det finns risk för en stark politisk styrning, och därför har vi pekat på detta med några oberoende, självständiga fonder som ska handla upp och jobba med public service- utbudet. Det är det som är vår idé och vår vision för framtiden. Det skulle också göra att det blir en bespa- ring på 140 miljoner kronor på RIKAB i Kiruna. Även om det inte är så mycket pengar i det här sam- manhanget så är det ändå 140 miljoner kronor. Jag är intresserad av vad Åke Gustavsson har för alternativ till TV-licensen nu när den är tekniskt otidsenlig.

SINIKKA BOHLIN (S)

Anf. 38 SINIKKA BOHLIN (S)

HARALD NORDLUND (Fp)

Anf. 40 HARALD NORDLUND (Fp)

Fru talman! Om RIKAB har en uppgift i att ta in TV-licenser, och den uppgiften och även behovet av att kontrollera det hela försvinner så är det rimligen en besparing. Vad man sedan använder de 140 miljo- nerna till är en annan sak, men vi hoppas att de i så stor utsträckning som möjligt används till program- verksamhet. Uppgiften att ta in avgifterna, och inte minst också kontrollerna, försvinner ju. Det är vi väl ändå helt överens om? Fortfarande är det så att den tekniska utvecklingen går ifrån formen med TV-licens eftersom den är knuten till TV-apparaten, och TV-apparaten har tap- pat sitt monopol på att visa TV-bilder. I det läget letar vi alternativ. Vi hade mycket riktigt ett tag skattefi- nansieringen som ett alternativ. Det fanns t.o.m. en motion om skattefinansiering från en enskild folkpar- tist som behandlas i detta betänkande. Men vi har jobbat vidare på detta, för vi ser att den tekniska ut- vecklingen går fort och vi vill ha ett teknikneutralt system. Det är därför vi har tagit fram förslaget om fonderna.

SINIKKA BOHLIN (S)

Anf. 41 SINIKKA BOHLIN (S)

Fru talman! Det är klart att man spar pengarna om man lägger ned verksamheten - det är riktigt. Men jag menar att man får andra utgifter i stället, så själva nettoeffekten blir inte så stor. Det kan mycket väl tänkas att det blir avsevärt mycket dyrare att hantera något annat system - vilket man nu kommer fram till. Därför ber jag om ursäkt, Lennart Kollmats, men jag kan inte vara så tvärsäker. Även om det strider mot min natur så är jag lite mer ödmjuk i varje fall i denna fråga, och vill titta på de olika lösningar som finns som på bästa sätt tillgodoser effektivitet, integ- ritet och självfallet också möjligheten att underlätta en fristående verksamhet för public service-företagen. Jag tror att den utredning som nu ska tillsättas när det gäller public services framtid får anledning att ingående och noga titta också på denna fråga. Vi kan därför möjligen återkomma med det grälet vid en senare tidpunkt.

HARALD NORDLUND (Fp)

Anf. 42 HARALD NORDLUND (Fp)

Fru talman! Radio- och TV-utbudet har ökat mycket kraftigt under 1990-talet. Det ökade utbudet har dock inte lett till någon nämnvärd ökning av mångfalden. Vi har fått mer av samma sort i stället. För ett stort antal programtyper är också public ser- vice-företagen fortfarande den enda eller den domine- rande programkällan. Samtidigt finns det stora begränsningar i tillgäng- ligheten till det ökade radio- och TV-utbudet. Trots tio-femton år med satellit- och kabel-TV har drygt en tredjedel av svenska folket fortfarande endast tillgång till det som sänds via marknätet, dvs. SVT:s båda kanaler och TV 4. Fortfarande, trots att vi har sett oroande tecken den allra senaste tiden, ligger också public service-företagens lyssnar- och tittarsiffror väldigt högt. Det är fortfarande svenska folkets radio och television. 61 % av befolkningen tittar på SVT:s sändningar en genomsnittlig dag år 2000. 60 % av befolkningen lyssnar på Sveriges Radios sändningar en genomsnittlig dag år 2000. Vi får väl se hur hel- årssiffrorna för 2001 och 2002 kommer att se ut, men jag tror att tillfälliga doppningar inte är något som vi ska ta som utgångspunkt för våra diskussioner. Vi måste ha en långsiktighet och en överblick. De här uppgifterna är några av dem som vi hade som utgångspunkt när regeringen gav en särskild utredare i uppdrag att förbereda det arbete som sedan Public service-beredningen har ägnat massor av tid och engagemang åt att arbeta vidare med. Det har resulterat i en uppgörelse som sedan i sin tur har blivit den proposition som vi diskuterar i dag. Det har alltså varit ett gigantiskt grupparbete i vilket samtliga riksdagspartier har deltagit med stor energi. Den viktigaste grunden för radio- och TV-företag i allmänhetens tjänst är det publicistiska oberoendet och integriteten, och det har alla talat om här i kam- maren i dag. Det uttrycks i propositionen på följande sätt: Att kunna stå fria från såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och makts- färer i samhället. Här skiljer sig public service från annan radio och television och får en möjlighet att utgöra en motkraft både mot den starka kommersialisering som leder till utslätning och mot ökad maktkoncentration på me- dieområdet. Public service har alla förutsättningar att vara en viktig kraft för mångfald i en demokrati. På denna punkt är dagens proposition fullständigt glas- klar. Public service ska vara självständig. Den ska var fri från reklam. Den ska stå för ett brett utbud av god kvalitet. Här ska finnas allt, och nu exemplifierar jag bara. Jag gör ingen egen topplista. Här ska finnas allt från Allsång på Skansen till Robinson, eller Fredag, om det är så nästa helgunderhållning kommer att heta. Det ska finnas kulturnyheter, drama, Rapport, sportsändningar, Godmorgon världen, Myror i bral- lan, Ring så spelar vi, Mosaik eller dokumentärer av Tom Alandh - de där som får oss att vakna mitt i natten därför att de berör oss så starkt under så lång tid, och de finns bara i public service. Med denna proposition har vi, enligt min mening, ställt kyrkan mitt i byn. Public service-definitionen är glasklar, och finansieringen är glasklar. Jag kan näm- na att enligt prognoserna kommer företagen att få 5- 6 % mer år 2002 jämfört med 2001. Även om jag naturligtvis helt sympatiserar med Lennart Kollmats beskrivning av Folkpartiets stånd- punkt, att det är ett public service-intresserat och public service-stödjande parti, måste jag i likhet med andra här i kammaren ställa mig lite frågande till att Folkpartiet inte anser att public service-företagen ska ha dessa ökade resurser för att kunna göra allt detta som vi kräver av dem. Det gäller bl.a. de funktions- hindrades möjligheter och andra delar av uppdraget. Vad skulle t.ex. en börsnotering innebära för integri- teten? Jag är glad att frågan om att göra public ser- vice-finansiering till en del av statsbudgeten har för- svunnit. Men jag är lite förvånad över Folkpartiets andra förslag. Vi har också förtydligat själva public service- uppdraget i denna proposition, dvs. den decentralise- rade organisationen, kravet när det gäller barn och unga, när det gäller kulturansvaret, när det gäller de funktionshindrade och utläggningen av produktioner, och det är faktiskt en viktig kärnfråga. Detta i grun- den näringspolitiska uppdrag som vi har lagt på pub- lic service-företagen får icke leda till att företagens egna kunskaper och resurser utarmas på ett sådant sätt att de faktiskt inte kan fungera som ett public service- företag längre. Public service får icke, som vissa kommersiella TV-företag, bli företag som förpackar inköpt material. Public service ska också ha ett eget bultande hjärta - en egen produktion. Jag menar att den här public service-propositionen ger en klarhet och en förutsägbarhet för de public service-företagsledningar som nu under fyra år för- hoppningsvis, med dessa riktlinjer som underlag, ska kunna göra minst lika bra public service som vi har i dag och helst ännu bättre. Denna förutsägbarhet har varit väldigt viktig. Jag ska ärligt säga att jag tycker att det hade varit bra om de hade fått en femårig peri- od att arbeta under. Jag tycker att det är väldigt vik- tigt att tydligheten inte blir så långtgående att den blir klåfingrig. Däremot måste det finnas klara vägled- ningar och klara riktlinjer. Det är vårt uppdrag, och vårt enda tillfälle att ge detta uppdrag är när vi beslu- tar om denna proposition. För public service-verksamhetens skull är det mycket viktigt att det råder bred politisk enighet om de riktlinjer som ska gälla under nästa tillståndsperi- od. Som har sagts tidigare i kammaren stod samtliga partier bakom public service-riktlinjerna. Alla partier var med på den breda definitionen av public service- uppdraget, dvs. att här ska finnas både de allra mest brett samlande publika programmen och de smala och djupa - det som vi upplever är public service. Här fanns också en uppslutning kring det digitala marknätet från samtliga partier. Det är självfallet så att de andra partierna, inte minst mitt eget, valde att sälja ut saker som var vikti- ga för dem för att åstadkomma denna enighet. Det är ju så. Man kompromissar, man ger och man tar. Där- för har naturligtvis flera partier gett upp viktiga frågor och kompromissat på ett antal punkter för att nå den här enigheten även med moderaterna i Public service- beredningen. Nu finns inte den enigheten. Antingen kan man säga att det var en läpparnas bekännelse, som någon sade här tidigare, från moderaterna i Pub- lic service-beredningen eller så kan man säga att moderaterna i riksdagen fullständigt hänsynslöst har kört över sina egna nominerade representanter i Pub- lic service-beredningen. Jag tycker att det är olyckligt. Vi är nu tillbaka i det läge där moderaterna står för den gamla höger- linjen i public service-frågan. Det ska vara någonting mycket smalt. Man ska sälja ut en public service- kanal när det gäller t.ex. televisionen. Därmed riske- rar man naturligtvis en finansiering av public service. Därmed kommer man också ganska snart att få upp- leva att public service icke längre existerar. Vid det nyligen avslutade informella kulturminis- termötet i Falun diskuterades public service- verksamhetens roll särskilt. Samsynen mellan Euro- pas medlemsländer oberoende av politiska majoriteter var påfallande. En fortsatt framgångsrik public ser- vice-radio och -television med ett brett och varierat programutbud bedöms vara av mycket stor vikt för yttrandefrihet och mångfald i demokratiska länder. Jag är glad över att utskottet har avvisat sådana tankar som förs fram av moderater i motioner med anledning av propositionen. Det är livsviktigt att denna syn på medieverksamhet inte får genomslag i Sverige. Och, som sagt var, att riksdagen skulle sätta upp pekpinnar för vilken sorts program som är lämpliga eller olämpliga i public service-företagen vore enligt min mening en mycket olämplig form av politisk styrning. Jag tror och jag hoppas att de moderater som demonstrerat att de har denna inställning kom- mer att fortsätta att vara isolerade på denna punkt. Samtidigt måste jag säga att jag känner en viss oro för att det moderata agerandet kommer att sätta sina spår i det fortsatta utredningsarbetet som kommer att handla om DAB-radion och andra frågor som berör public service. Det beklagar jag. Jag var glad över samsynen. Jag var glad över att det var ett fullständigt enigt förslag från Public ser- vice-beredningen, och jag beklagar att moderaterna valt att kliva av och kliva ned i det vanliga högerspå- ret. Vad gäller public service känner jag stor glädje över att det finns en sådan tydlighet, att det finns en sådan möjlighet för TV- och radioföretagens ledning- ar att under fyra år framåt med stor förutsägbarhet göra bra program och se till att det fortsätter att vara en radio och television i allmänhetens tjänst som dessutom samlar många engagerade tittare.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2001-06-12

Protokoll med beslut

2001-06-12Protokoll 2000/01:123

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.