Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m.

Betänkande 1997/98:SkU2

Skatteutskottets betänkande 1997/98:SKU02

Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1997/98
SkU2

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lagändringar om
kapitalförluster m.m. och avstyrker de motioner som har väckts i ärendet.
Vid betänkandet fogas åtta reservationer (m, fp, v, mp och kd).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1996/97:154 att
riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
3. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning,
4. lag om ändring i lagen (1996:761) om inkomstskatteregler m.m. med
anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek,
5. lag om upphävande av lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för
avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag.
I propositionen föreslår regeringen att kapitalförlustbegreppet tas bort ur
lagtexten. Avdragsrätten för förluster regleras i stället särskilt för
inkomstslaget näringsverksamhet. När det gäller förluster av kontanta medel
genom stöld eller rån föreslås att avdragsrätten begränsas till de fall där
den skattskyldige kan visa förlustens storlek och karaktär.
Propositionen behandlar även avdragsrätten för s.k. organisationskostnader.
Kostnader i samband med en fusion (t.ex. konsultkostnader och kostnader för
prospekt) skall vara avdragsgilla. Vidare föreslår regeringen att ett
aktiebolags kostnader för förändring och förvaltning av bolagets kapital skall
vara avdragsgilla enligt en generell bestämmelse. En motsvarande reglering
föreslås beträffande en ekonomisk förenings kostnader för förändring och
förvaltning av medlems- och förlagsinsatser.
Regeringen föreslår vidare att en medlems fordran på en producentförening
inom jord- eller skogsbruket skall anses utgöra en tillgång i
näringsverksamheten om medlemskapet i föreningen betingas av
näringsverksamheten. Propositionen behandlar slutligen vissa justeringar i
lagen (1976:761) om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade
bestämmelser om aktiekapitalets storlek och i lagen (1993:1536) om
räntefördelning vid beskattning.
Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1997/98:Sk1 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag i den del det avser begränsning
av avdragsrätten för förluster av kontanta medel genom brott i enlighet med
vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar införa en presumtionsregel för de fall då
försäkringsersättning utgår i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att kostnader i samband med bildande av aktiebolag
skall bli avdragsgilla i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sk2 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas
1. att rikdsagen beslutar att kostnader för upprättande av deklaration blir
avdragsgill kostnad i rörelsen,
2. att riksdagen beslutar att företagen inte behöver betala moms på stulna
inkomster,
3. att riksdagen avslår propositionen i den del som rör särskild bevisregel.
1997/98:Sk3 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att en s.k. särskild bevisregel
införs som ställer ett högre beviskrav än vad som följer av allmänna regler,
2. att riksdagen beslutar att avdragsrätten för kontanta medel genom rån bör
begränsas till självrisken enligt vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag att ett aktiebolags kostnader
för ökning respektive nedsättning av aktiekapitalet skall vara avdragsgilla,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag att en ekonomisk förenings
kostnader för ökning respektive nedsättning av föreningens medlems- och
förlagsinsatser skall vara avdragsgilla,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag att aktiebolags och ekonomiska
föreningars kostnader för förvaltning av det egna kapitalet skall vara
avdragsgilla,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag att kostnader i samband med
fusioner enligt 14 kap. ABL och motsvarande associationsrättslig lagstiftning
görs avdragsgilla.
1997/98:Sk4 av Ronny Korsberg (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att direktavdrag för bolagsbildningskostnader
skall medges vid beskattning,
2. att riksdagen beslutar att direktavdrag för kostnader i samband med
aktieförvärv skall medges vid beskattning,
3. att riksdagen beslutar att direktavdrag för kostnader för skattemål skall
medges vid beskattning.

Utskottet

Slopande av kapitalförlustbegreppet

Propositionen
I propositionen föreslås ett upphävande av den allmänna regel i 20 § kommu-
nalskattelagen enligt vilken avdrag inte får göras för kapitalförlust m.m. i
vidare mån än vad som särskilt föreskrivs. Vidare slopas enligt förslaget de i
punkt 5 av anvisningarna till nämnda bestämmelse intagna reglerna om att till
kapitalförlust räknas förlust som inte har samband med någon förvärvskälla
samt förlust som visserligen har ett sådant samband men inte kan anses normal
för förvärvskällan i fråga. Samtidigt föreslås i propositionen en ny
bestämmelse i punkt 1 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen av vilken
framgår att till kostnad i näringsverksamhet skall hänföras också förluster
som uppkommit i verksamheten om inte särskilda skäl mot avdrag föreligger.
Bakgrunden till förslaget är att en översyn har visat att kapitalförlustbe-
greppet numera har en begränsad självständig betydelse. Utvecklingen har
medfört att den ursprungliga huvudregeln om att avdrag inte medges för
förluster som är onormala i en näringsverksamhet i praktiken har blivit en
undantagsregel. Även utanför näringsverksamhet har avdragsförbudet för
kapitalförluster en begränsad betydelse. Delvis hänger detta samman med att
förluster utanför näringsverksamhet inte sällan kan hänföras till icke
avdragsgilla levnadskostnader som inte har samband med en skattepliktig
verksamhet. Vidare finns bl.a. särskilda regler vid beskattning av tjänste-
inkomster för förlust av redovisningsmedel och om hur förluster skall behand-
las vid kapitalinkomstbeskattningen. Översynen har gjorts av Kapitalförlust-
utredningen och redovisas i betänkandet Kapitalförluster och organisations-
kostnader vid beskattningen (SOU 1995:137).

Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag i
fråga om kapitalförlustbegreppet. Utskottet tillstyrker följaktligen
propositionen i denna del.

Förlust av kontanta medel i näringsverksamhet

Propositionen
Den tidigare nämnda nya bestämmelsen om kapitalförlust i näringsverksamhet i
punkt 1 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen har utformats så att
avdrag skall medges också för förluster av kontanta medel genom brott. Som
kontanta medel räknas i detta sammanhang förutom sedlar och mynt även checkar,
postväxlar och köpnotor från betalningar via kontokort.
För att i möjligaste mån undvika missbruk av de nya avdragsreglerna föreslås
en särskild bevisregel av innebörd att den skattskyldige skall kunna visa
förlustens storlek och att förlusten har uppkommit genom brott mot närings-
idkaren. Vidare skall avdrag för förlust genom stöld eller rån enligt
förslaget inte medges med större belopp än vad som motsvarar ett sedvanligt
innehav av kontanter i verksamheten, om det inte finns särskilda skäl för ett
större avdrag.

Motionerna
Enligt motion Sk1 av Bo Lundgren m.fl. (m) är det olämpligt att en myndighet
skall avgöra om en företagare har mer kontanter i verksamheten än vad som kan
anses normalt. I yrkande 1 hemställer motionärerna om avslag på propositionen
såvitt avser begränsningen av avdragsrätten till att avse sedvanligt innehav
av kontanter i verksamheten. I yrkande 2 i samma motion föreslås också att den
nya lagregeln skall tillföras en särskild s.k. presumtionsregel av innebörd
att kravet på att den skattskyldige skall visa förlustens storlek och karaktär
skall anses vara uppfyllt om försäkringsersättning har betalats ut.
I motionerna Sk2 yrkande 3 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) samt
Sk3 yrkande 1 av Per Rosengren m.fl. (v) hemställs om avslag på propositionen
såvitt avser en särskild bevisregel. Enligt motion Sk3 kan den föreslagna
bevisregeln komma att leda till mycket besvärliga processer mellan skatte-
myndigheterna och de skattskyldiga. I motion Sk3 föreslås även i yrkande 2 att
avdragsrätten för förlust av kontanta medel genom rån bör begränsas till
självrisk för att ta i anspråk en försäkring.
I motion Sk2 yrkande 2 föreslår Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) att
de föreslagna reglerna om avdragsrätt för förlust av kontanta medel genom
brott skall kompletteras med bestämmelser som innebär att företagen inte skall
behöva betala moms på stulna inkomster.

Utskottets ställningstagande
Frågan om avdragsrätt för förlust av kontanter genom brott har vid åter-
kommande tillfällen aktualiserats i motioner till riksdagen. Motionerna har
föranletts av att näringsidkare har vägrats avdrag vid taxeringen för
förluster som uppkommit genom stöld av kontanta medel, vilket har ansetts som
orättvist och stridande mot grundläggande principer. Utskottet har vid frågans
tidigare behandling inte varit främmande för att det kan finnas skäl att
ompröva reglerna om kapitalförluster (se senast bet. 1992/93:SkU21). Genom den
lagändring som regeringen föreslår införs en avdragsrätt i all
näringsverksamhet för förluster av kontanter genom brott.
Utskottet delar regeringens bedömning i fråga om behovet av en särskild
bevisregel. En sådan regel skall dock enligt utskottets mening i de allra
flesta fall inte behöva föranleda några större svårigheter för de
skattskyldiga. I propositionen har framhållits att det bör vara ett
grundläggande krav att den näringsidkare som yrkar avdrag för förlust av
kontanta medel har gjort en polisanmälan snarast efter det att brottet har
upptäckts. Detta är en helt naturlig åtgärd av den som har drabbats av stöld
eller rån och är dessutom ett för samhället önskvärt beteende av den som har
utsatts för brottet. Vad som därutöver bör krävas för att näringsidkaren skall
kunna styrka att kontanta medel har förlorats genom brott går inte att ange
exakt utan måste bedömas på grundval av utredningen i varje enskilt fall.
Avsikten är inte att uppställa ett absolut krav på fällande dom eller att
gärningsmannen har gripits och erkänt brottet, men det bör vara klarlagt att
ett brott har begåtts mot näringsidkaren i dennes näringsverksamhet. Utskottet
avstyrker med hänvisning till det anförda förslaget i motionerna Sk2 yrkande 3
och Sk3 yrkande 1 att den särskilda bevisregeln skall strykas i propositionens
lagförslag.
Utskottet anser att avdragsrätten i princip bör avse den förlust som den
skattskyldige har drabbats av och inte vara beroende av att en försäkring har
tecknats. Förslaget i motion Sk3 om att avdragsrätten i viss utsträckning
skall vara begränsad till betald självrisk innebär en i princip annan lösning
än den som valts i propositionen. En sådan lösning skulle innebära minskade
utrednings- och bevisproblem kring skatteavdrag för förlust av kontanter genom
brott. Utskottet delar emellertid bedömningen i propositionen att det inte
finns tillräckligt starka skäl att välja denna begränsade lösning och avstyr-
ker motion Sk3 yrkande 2.
Enligt utskottets mening är det rimligt med en beloppsbegränsning med
hänsyn till risken för missbruk av reglerna och att dessa inte heller bör upp-
muntra till att kontanter förvaras på ett sätt som underlättar stöld och rån.
Avsikten är att avdragsrätten normalt skall vara begränsad till ett belopp som
motsvarar en dagskassa i verksamheten, men detta skall inte gälla undan-
tagslöst. Har det av särskilda skäl funnits anledning att förvara ett större
belopp i verksamhetens lokaler än ett sedvanligt innehav av kontanta medel
lämnar lagregeln utrymme för att avdrag medges med hela det förlorade
beloppet. Utskottet avstyrker förslaget i motion Sk1 yrkande 1 om att belopps-
begränsningen skall utgå ur lagförslaget.
Beträffande den presumtionsregel som avses i motion Sk1 yrkande 2 vill
utskottet nämna att Kapitalförlustutredningen (SOU 1995:137) föreslog en sådan
regel. Ett viktigt skäl mot en presumtionsregel är emellertid, som
Riksskatteverket har framhållit under remissbehandlingen, att en sådan regel
kan ge incitament för den skattskyldige att begå försäkringsbedrägeri, efter-
som detta skulle kunna ge såväl högre ersättning som större skatteavdrag.
Utskottet vill framhålla att det förhållandet att försäkringsersättning har
betalats ut givetvis är en omständighet som kan tjäna som bevisning om
förlustens storlek och karaktär i enskilda fall. Utskottet anser emellertid
att en särskild presumtionsregel inte bör tillföras de nya reglerna och
avstyrker därför motion Sk1 yrkande 2.
Den fråga om mervärdesskatt som har tagits upp i motion Sk2 yrkande 2 har
övervägts under beredningsarbetet. En genomgång som har gjorts av EG-reglerna
tyder enligt propositionen på att dessa inte medger att Sverige inför regler
för korrigering av beskattningsunderlaget i sådana fall då vederlaget för en
omsatt vara eller tjänst har stulits. Ett införande av en rätt till korrige-
ring måste dessutom enligt propositionen anses strida mot en grundläggande
princip för mervärdesskatten, dvs. att skatteplikten inträder redan när
omsättningen sker. Utskottet anser mot denna bakgrund att mervärdesskattelagen
inte bör ändras. Utskottet avstyrker därför motion Sk2 yrkande 2.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet det i propositionen framlagda för-
slaget om avdragsrätt för förlust av kontanta medel genom brott och avstyrker
de motioner som har väckts om denna fråga.

Bolagsbildningskostnader

Motionerna
I motionerna Sk1 yrkande 3 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk4 yrkande 1 av Ronny
Korsberg (mp) föreslås att kostnader i samband med bildande av aktiebolag
skall vara avdragsgilla. Motionärerna hänvisar bl.a. till reglerna i våra
närmaste grannländer.

Utskottets ställningstagande
Utgifter för bolagsbildning kan som regel läggas till anskaffningskostnaderna
för aktierna och på så sätt dras av vid en framtida avyttring av aktierna.
Kapitalförlustutredningen (SOU 1995:137) övervägde frågan mot bakgrund av den
avdragsrätt för bolagsbildningskostnader som finns i dansk, finsk och norsk
rätt. Utredningen ansåg att det saknades tillräckliga skäl för att införa en
omedelbar avdragsrätt för bolagsbildningskostnader. Avgörande för regeringens
ställningstagande att inte lägga fram ett sådant förslag har varit att det är
fråga om utgifter som till sin karaktär har ett direkt samband med
bolagsbildarnas - inte bolagets - anskaffningskostnad för aktierna. Utskottet
gör samma bedömning och anser följaktligen att reglerna inte bör ändras när
det gäller bolagsbildningskostnader. Utskottet avstyrker därför motionerna
Sk1 yrkande 3 och Sk4 yrkande 1.

Kostnader för förändring av aktiekapitalet, m.m.

Propositionen
I propositionen föreslås att ett aktiebolags kostnader för ökning eller ned-
sättning av aktiekapitalet skall vara avdragsgilla. En motsvarande reglering
av avdragsrätten föreslås även beträffande en ekonomisk förenings kostnader
för ökning respektive nedsättning av föreningens medlems- och förlagsinsatser.
Samtidigt föreslås att lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för
avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag skall upphävas.
Mot bakgrund av förslaget om att kostnader för förändringar av det egna
kapitalet generellt bör betraktas som avdragsgilla föreslås i propositionen
att också kostnader för förvaltning av det egna kapitalet bör vara
avdragsgilla. Eventuella kostnader för förvaltning av medlems- och
förlagsinsatser skall enligt förslaget på motsvarande sätt vara avdragsgilla.
Dessa lagändringar klargör samtidigt rättsläget i fråga om avdrag för olika
slags förvaltningskostnader eftersom praxis inte är helt entydig. Beträffande
kostnader för förtäring och liknande i samband med bolagsstämma åsyftas inte
någon ändring av gällande rätt. Dessa skall fortfarande betraktas som
representationskostnader.
I propositionen föreslås även att kostnader i samband med fusioner enligt 14
kap. aktiebolagslagen och motsvarande associationsrättslig lagstiftning skall
vara avdragsgilla.

Motionen
I motion Sk3 yrkandena 3 och 4 av Per Rosengren m.fl. (v) hemställs om avslag
på förslaget att ett aktiebolags kostnader för ökning och minskning av
aktiekapitalet respektive en ekonomisk förenings kostnader för ökning och
nedsättning av föreningens medlems- och förlagsinsatser skall vara
avdragsgilla. Av motionsmotiveringen framgår att motionärerna anser att VPC-
lagen bör upphävas och att alltså avdragsrätten skall slopas för
nyemissionskostnader m.m. I yrkande 5 hemställer motionärerna om avslag på
propositionen också i fråga om avdragsrätt för kostnader för förvaltning av
eget kapital.
I yrkande 6 i samma motion hemställs att propositionen skall avslås såvitt
gäller avdrag för kostnader i samband med fusion. Motionärerna hänvisar till
sitt ställningstagande att kostnader för ökning av aktiekapitalet inte skall
vara avdragsgilla och vidare att avdragsrätt inte finns för bolagsbildnings-
kostnader.

Utskottets ställningstagande
Genom den föreslagna lagändringen i fråga om avdrag för förändringar i
aktiekapitalet respektive medlems- och förlagsinsatser undanröjs en skillnad i
förhållande till hur kostnader för anskaffning av främmande kapital behandlas
skattemässigt. Sistnämnda kostnader är avdragsgilla redan enligt gällande
rätt. Dessutom undanröjs den olikformighet i skattereglerna som består i att
avgifter för nyemissioner som ombesörjs av VPC eller faktureras via VPC redan
kan vara avdragsgilla enligt VPC-lagen. Utskottet anser att det är viktigt att
skapa den neutralitet i regelsystemet som förslaget innebär. Utskottet
tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker följaktligen motion Sk3
yrkandena 3 och 4.
Med hänsyn till att kostnader för förändringar av det egna kapitalet gene-
rellt bör betraktas som avdragsgilla bör också kostnader för förvaltning av
det egna kapitalet vara avdragsgilla. Utskottet tillstyrker propositionen även
i denna del och avstyrker motion Sk3 yrkande 5.
I fråga om kostnader för en fusion finns den skillnaden i förhållande till
bolagsbildningskostnader att fusionskostnaderna uppkommer under driften av ett
företag, och det finns inte något direkt samband med aktieägarnas förvärv av
aktierna. En fusion måste som regel antas vara motiverad av företagsekonomiska
skäl. Det är därför rimligt att också kostnader för att genomföra en fusion är
avdragsgilla vid den löpande beskattningen. Kostnaderna vid en fusion bör
vidare inte behandlas olika beroende på om de har betalats av det övertagande
eller överlåtande bolaget. Med hänsyn till den oklarhet som får anses råda
beträffande gällande rätt krävs ett klargörande genom lagstiftning. Utskottet
tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motion Sk3 yrkande 6.

Kostnader i samband med aktieförvärv

Motionen
I motion Sk4 yrkande 2 av Ronny Korsberg (mp) yrkas att direktavdrag skall
medges för kostnader i samband med aktieförvärv.

Utskottets ställningstagande
Enligt gällande rätt medges omedelbart avdrag för utgifter för planerade men
inte genomförda aktieförvärv. Kostnaderna för förvärv av aktier torde i
stället få räknas in i aktiernas anskaffningspris och därmed bli avdragsgilla
vid aktieförsäljningen.
En översyn av dessa regler har ingått i Kapitalförlustutredningens arbete.
Enligt propositionen har det dock inte funnits skäl för att ändra i gällande
rätt. Att omedelbart avdrag inte medges för utgifter i samband med förvärv av
aktier stämmer med god redovisningssed och hur förvärv av andra
anläggningstillgångar än aktier behandlas skattemässigt.
Utskottet anser att en särlösning för anskaffning av anläggningstillgångar i
form av aktier inte bör genomföras. Utskottet avstyrker motion Sk4 yrkande 2.

Kostnader i skattemål

Motionerna
I motion Sk2 yrkande 1 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) yrkas att
kostnader för upprättande av deklaration skall vara en avdragsgill kostnad i
rörelsen. Enligt motion Sk4 yrkande 3 av Ronny Korsberg (mp) skall avdrag
medges för kostnader i skattemål. Motionärerna framhåller bl.a. att många
småföretagare som saknar specialkunskaper om bokföring och skatteregler
tvingas att anlita extern expertis och att dessa kostnader borde vara
avdragsgilla.

Utskottets ställningstagande
Kapitalförlustutredningen (SOU 1995:137) övervägde frågan om avdragsrätt för
kostnader i skattemål mot bakgrund av att ombudsarvoden i taxeringsmål och
deklarationshjälp inte är avdragsgilla. Utredningen fann dock inte skäl för
att föreslå en ändring av gällande rätt. Enligt utredningen får grunden för
att juridiska personer inte medges avdrag för sådana kostnader sökas i att det
inte är fråga om kostnader i driften utan om kostnader som åligger alla och
envar i samband med taxeringen. Däremot har avdrag medgetts för ombudsarvode i
mervärdesskatteprocess. Till skillnad mot kostnader vid inkomsttaxeringen rör
det sig här om en skatt som kan påverka bolagets resultat före skatt. Därmed
kan det sägas vara en kostnad för driften av företaget.
Med anledning av vad motionärerna anfört vill utskottet framhålla att om ett
bokföringsföretag anlitas för att handha den löpande bokföringen och bokslut
bör naturligtvis dessa kostnader normalt vara avdragsgilla i närings-
verksamheten. Den merkostnad som i ett sådant fall uppkommer om samma företag
skall upprätta näringsidkarens deklaration blir kanske i praktiken inte så
stor i många fall. Utskottet anser emellertid att det inte är motiverat att
införa en avdragsrätt som direkt tar sikte på kostnader för att upprätta
deklarationer eller biträda i skattemål. Utskottet avstyrker följaktligen
motionerna Sk2 yrkande 1 och Sk4 yrkande 3.

Övriga frågor

Propositionen
Propositionen innehåller även förslag om några justeringar i de särskilda
skatteregler som riksdagen antog våren 1996 i syfte att underlätta ett byte av
företagsform för de aktiebolag som inte höjer sitt aktiekapital till minimi-
gränsen 100 000 kr. De justeringar som föreslås syftar till att få ett
materiellt riktigare beskattningsresultat bl.a. i fråga om fastighet som
ändrar karaktär till omsättningstillgång vid byte till en annan företagsform.
Vidare finns i propositionen förslag till lagändringar som innebär att en
medlems fordran på en producentförening skall anses utgöra en tillgång i
näringsverksamheten om medlemskapet i föreningen betingas av närings-
verksamheten. Bakgrunden till förslaget är att Regeringsrätten i en dom den 28
januari 1997 anser att medlemmarnas inlåning till lantbrukskooperationen inte
utgör en tillgång i näringsverksamheten. Fordringarna på föreningarna har
därför inte fått räknas in i underlaget för räntefördelning eller i taket för
expansionsmedel. De nya reglerna kan på yrkande av den skattskyldige få
tillämpas retroaktivt redan fr.o.m. 1995 års taxering.
Ett ytterligare förslag i propositionen syftar till att hindra icke avsedda
fördelar av reglerna om den s.k. övergångsposten vid införandet av reglerna av
räntefördelning. Reglerna synes i praktiken ha kunnat användas så att olika
värderingsregler för samma fastighet har använts olika år vilket har föranlett
ett betydligt högre underlag för positiv räntefördelning än vad som har varit
avsett.

Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte funnit anledning till någon erinran mot de övriga förslag
som har lagts fram i propositionen och tillstyrker följaktligen propositionen
i dessa övriga delar.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande slopande av kapitalförlustbegreppet, m.m.
att riksdagen godtar proposition 1996/97:154 i denna del,
2. beträffande förlust av kontanta medel i näringsverksamhet
att riksdagen godtar proposition 1996/97:154 i denna del och avslår motionerna
1997/98:Sk1 yrkandena 1 och 2, 1997/98:Sk2 yrkande 3 och 1997/98:Sk3
yrkandena 1 och 2,
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (fp, kd) - delvis
res. 3 (v) - delvis
3. beträffande mervärdesskatt
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk2 yrkande 2,
res. 4 (fp)
4. beträffande bolagsbildningskostnader
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk1 yrkande 3 och 1997/98:
Sk4 yrkande 1,
res. 5 (m, mp)
5. beträffande kostnader för förändring av aktiekapitalet, m.m.
att riksdagen godtar proposition 1996/97:154 i denna del och avslår motion
1997/98:Sk3 yrkandena 3-6,
res. 6 (v) - delvis
6. beträffande kostnader i samband med aktieförvärv
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk4 yrkande 2,
res. 7 (mp)
7. beträffande kostnader i skattemål
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk2 yrkande 1 och 1997/98:Sk4 yrkande
3,
res. 8 (fp, mp)
8. beträffande övriga frågor
att riksdagen godtar proposition 1996/97:154 i denna del,
9. beträffande lagförslagen
att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:154 i denna del antar de vid
propositionen fogade förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
3. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning,
4. lag om ändring i lagen (1996:761) om inkomstskatteregler m.m. med
anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek,
5. lag om upphävande av lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag.
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (fp, kd) - delvis
res. 3 (v) - delvis
res. 6 (v) - delvis

Stockholm den 9 oktober 1997

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm
(s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c),
Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg
(s), Per Rosengren (v), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger
Gustafsson (kd), Lars U Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) och Carl
Erik Hedlund (m).

Reservationer

1. Förlust av kontanta medel i näringsverksamhet (mom. 2 och mom. 9 i
motsvarande del)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl
Erik Hedlund (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ?Enligt
utskottets? och slutar med ?Sk1 yrkande 2? bort ha följande lydelse:
När en näringsidkare har drabbats av förlust av kontanter genom en stöld
eller ett rån är det från rättssäkerhetssynpunkt viktigt att hela förlusten
blir avdragsgill. Om den skattskyldige kan visa hur mycket kontanter som fanns
i förvar när brottet begicks skall avdragsrätten inte dessutom vara beroende
av en prövning från skattemyndigheternas sida om det var försvarligt att ha så
mycket kontanter i kassan vid brottstillfället utifrån någon allmän uppfatt-
ning om hur mycket kontanta medel en företagare ?bör? ha i kassan.
Avdragsrätten för förluster bör således inte begränsas på detta sätt.
I utredningen Kapitalförluster och organisationskostnader vid beskattningen
(SOU 1995:137) föreslogs en presumtionsregel av innebörd att kravet på att
visa förlustens storlek och karaktär skulle anses vara uppfyllt om för-
säkringsersättning utbetalats på grund av brott. Detta är en enkel regel, som
skulle underlätta för alla parter att bedöma skadans omfattning. Regeringen
anser i propositionen att en presumtionsregel skulle kunna ge incitament att
begå försäkringsbedrägeri och lagstiftningen skall inte ge sådana impulser.
Utskottet anser att man alltid skall sträva efter förenklingar, som under-
lättar för såväl myndighet som den skattskyldige. Om försäkringsersättning med
anledning av en stöld eller ett rån utbetalats har den varit föremål för en
omfattande bevisprövning hos försäkringsbolaget. Denna prövning gör bolaget i
eget intresse, man är givetvis inte intresserad av att betala mer än vad som
verkligen kan bevisas vara skadan. Försäkringsbolagens bestämmelser hur
kontanta medel skall förvaras och transporteras är också mycket detaljerade
och borde vara helt till fyllest även för skattemyndigheten. Slutligen,
försäkringsbedrägeri är ett mycket allvarligt brott, som kan föranleda upp
till två års fängelse. Om bedrägeriet klassas som grovt kan fängelsestraffet
bli sex år. Utskottet förutsätter att försäkringsbolag, polis,
åtalsmyndigheter och domstolarna har de resurser som krävs för att beivra
försök till försäkringsbedrägeri. Eftersom rädslan för att presumtionsregeln
skulle kunna ge impulser till försäkringsbedrägeri är det enda motiv som
regeringen anför för att inte följa utredningens förslag, och detta, enligt
utskottets uppfattning, inte kan vara tillräckligt för att hindra en i övrigt
enkel och praktisk lösning, anser utskottet att riksdagen på denna punkt skall
följa utredningens förslag.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk1 yrkandena 1 och 2.
dels att utskottets hemställan under 2 och 9 i motsvarande del bort ha föl-
jande lydelse:
2. beträffande förlust av kontanta medel i näringsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk1 yrkandena 1 och 2 och med
anledning av proposition 1996/97:154 i denna del beslutar att inte införa
en beloppsbegränsning och att tillföra en presumtionsregel i enlighet med
vad som föreslagits i motion 1997/98:Sk1 och avslår motionerna
1997/98:Sk2 yrkande 3 och 1997/98:Sk3 yrkandena 1 och 2,
9. beträffande lagförslagen i fråga om förlust av kontanta medel i
näringsverksamhet
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar
regeringens förslag till ändring i punkt 1 av anvisningarna till 23 §
kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att paragrafen erhåller
följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

-------------------------------------------------------
|Regeringens förslag |Utskottets förslag |
--------------------------------------------------------
| punkt 1 av anvisningarna till 23 § |
-------------------------------------------------------
|Till kostnad i | Till kostnad i|
|näringsverksamhet hänförs |näringsverksamhet hänförs|
|vidare, utöver förluster |vidare, utöver förluster|
|som avses i punkt 33, |som avses i punkt 33,|
|andra förluster som har |andra förluster som har|
|uppkommit i verksamheten, |uppkommit i verksamheten,|
|om inte särskilda skäl mot |om inte särskilda skäl mot|
|avdragsrätt föreligger. I |avdragsrätt föreligger. I|
|fråga om förlust av |fråga om förlust av|
|kontanta medel genom brott |kontanta medel genom brott|
|krävs att den |krävs att den|
|skattskyldige visar att |skattskyldige visar att|
|förutsättningarna för |förutsättningarna för|
|avdrag föreligger. Har |avdrag föreligger. Om den|
|förlusten av kontanta |skattskyldige har erhållit|
|medel uppkommit genom |försäkringsersättning för|
|stöld eller rån, medges |förlust av kontanta medel|
|inte avdrag med större |genom brott medges utan|
|belopp än vad som |hinder av andra meningen|
|motsvarar ett sedvanligt |avdrag med ett belopp som|
|innehav av kontanter i |motsvarar ersättningen och|
|verksamheten, såvida |den självrisk som har|
|särskilda skäl inte före- |utgått. |
|ligger. | |
-------------------------------------------------------

2. Förlust av kontanta medel i näringsverksamhet (mom. 2 och mom. 9 i
motsvarande del)
Isa Halvarsson (fp) och Holger Gustafsson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?Utskottet
delar? och på s. 18 slutar med ?propositionens lagförslag? bort ha följande
lydelse:
Regeringens förslag om en särskild bevisregel innebär att en betydligt högre
bevisbörda kommer att ställas på den drabbade än som vanligen gäller. Det
finns enligt utskottets uppfattning inte skäl för en sådan begränsning.
Vanliga bevisregler bör alltså även gälla för förluster av kontanter till
följd av brott. Utskottet tillstyrker motion Sk2 yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 2 och 9 i motsvarande del bort ha föl-
jande lydelse:
2. beträffande förlust av kontanta medel i näringsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk2 yrkande 3 och med anledning
av proposition 1996/97:154 i denna del och motion 1997/98:Sk3 yrkande 1
beslutar att en särskild bevisregel inte skall införas och avslår
motionerna 1997/98:Sk1 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Sk3 yrkande 2,
9. beträffande lagförslagen i fråga om förlust av kontanta medel i
näringsverksamhet
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar
regeringens förslag till ändring i punkt 1 av anvisningarna till 23 §
kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att paragrafen erhåller
följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

-------------------------------------------------------
|Regeringens förslag |Utskottets förslag |
--------------------------------------------------------
| punkt 1 av anvisningarna till 23 § |
-------------------------------------------------------
|Till kostnad i | Till kostnad i|
|näringsverksamhet hänförs |näringsverksamhet hänförs|
|vidare, utöver förluster |vidare, utöver förluster|
|som avses i punkt 33, |som avses i punkt 33,|
|andra förluster som har |andra förluster som har|
|uppkommit i verksamheten, |uppkommit i verksamheten,|
|om inte särskilda skäl mot |om inte särskilda skäl mot|
|avdragsrätt föreligger. I |avdragsrätt föreligger.|
|fråga om förlust av |Har förlusten av kontanta|
|kontanta medel genom brott |medel uppkommit genom|
|krävs att den |stöld eller rån, medges|
|skattskyldige visar att |inte avdrag med större|
|förutsättningarna för |belopp än vad som|
|avdrag föreligger. Har |motsvarar ett sedvanligt|
|förlusten av kontanta |innehav av kontanter i|
|medel uppkommit genom |verksamheten, såvida|
|stöld eller rån, medges |särskilda skäl inte|
|inte avdrag med större |föreligger. |
|belopp än vad som | |
|motsvarar ett sedvanligt | |
|innehav av kontanter i | |
|verksamheten, såvida | |
|särskilda skäl inte | |
|föreligger. | |
-------------------------------------------------------

3. Förlust av kontanta medel i näringsverksamhet (mom. 2 och mom. 9 i
motsvarande del)
Per Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ?Utskottet
delar? och på s. 18 slutar med ?Sk1 yrkande 2? bort ha följande lydelse:
Den särskilda bevisregel som regeringen föreslår kommer att medföra att det
för många skattskyldiga blir svårt att visa att det finns förutsättningar för
avdrag. Visserligen bör höga krav ställas på bevisningen när det gäller för-
luster av detta slag, men regeringens förslag kan komma att leda till mycket
besvärliga processer mellan skattemyndigheterna och de skattskyldiga. Den
särskilda bevisregel som regeringen föreslår bör därför inte införas.
Avdragsrätten för förlust av kontanta medel genom rån bör i enlighet med vad
som anförts i Vänsterpartiets motion Sk3 begränsas till självrisken eftersom
näringsidkare har möjlighet att försäkra sig mot sådana förluster.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk3 yrkandena 1 och 2.
dels att utskottets hemställan under 2 och 9 i motsvarande del bort ha
följande lydelse:
2. beträffande förlust av kontanta medel i näringsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk3 yrkandena 1 och 2 och med
anledning av proposition 1996/97:154 i denna del och motion 1997/98:Sk2
yrkande 3 beslutar att inte införa en särskild bevisregel och att
begränsa avdragsrätten vid rån till självrisk samt avslår motion
1997/98:Sk1 yrkandena 1 och 2,
9. beträffande lagförslagen i fråga om förlust av kontanta medel i
näringsverksamhet
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och hemställts antar
regeringens förslag till ändring i punkt 1 av anvisningarna till 23 §
kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att paragrafen erhåller
följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

-------------------------------------------------------
|Regeringens förslag |Utskottets förslag |
--------------------------------------------------------
| punkt 1 av anvisningarna till 23 § |
-------------------------------------------------------
|Till kostnad i | Till kostnad i|
|näringsverksamhet hänförs |näringsverksamhet hänförs|
|vidare, utöver förluster |vidare, utöver förluster|
|som avses i punkt 33, |som avses i punkt 33,|
|andra förluster som har |andra förluster som har|
|uppkommit i verksamheten, |uppkommit i verksamheten,|
|om inte särskilda skäl mot |om inte särskilda skäl mot|
|avdragsrätt föreligger. I |avdragsrätt föreligger.|
|fråga om förlust av |Har förlusten av kontanta|
|kontanta medel genom brott |medel uppkommit genom|
|krävs att den |stöld, medges inte avdrag|
|skattskyldige visar att |med större belopp än vad|
|förutsättningarna för |som motsvarar ett|
|avdrag föreligger. Har |sedvanligt innehav av|
|förlusten av kontanta |kontanter i verksamheten,|
|medel uppkommit genom |såvida särskilda skäl inte|
|stöld eller rån, medges |föreligger. Om förlusten|
|inte avdrag med större |av kontanta medel|
|belopp än vad som |uppkommit genom rån medges|
|motsvarar ett sedvanligt |avdrag med ett belopp som|
|innehav av kontanter i |motsvarar den självrisk|
|verksamheten, såvida |som den skattskyldige har|
|särskilda skäl inte |betalat. |
|föreligger. | |
-------------------------------------------------------
4. Mervärdesskatt (mom. 3)
Isa Halvarsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ?Den fråga?
och slutar med ?Sk2 yrkande 2? bort ha följande lydelse:
Det är inte rimligt att företagare - i det här fallet ofta detaljhandlare,
kioskägare m.fl. - skall behöva betala mervärdesskatt på pengar som stulits
vid inbrott. I propositionen konstateras att dagens regler inte medger att
hänsyn tas till sådana förluster, dvs. brott, eftersom ?den skattskyldige
redan uppburit ersättning från kunden?. Det är enligt utskottets mening
angeläget att samma förändring bör ske i mervärdesskattesystemet som den som
nu föreslås i inkomstskattesystemet. Utskottet föreslår att riksdagen med
anledning av motion Sk2 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om en komplett-
ering i mervärdesskattelagen som innebär att underlaget för mervärdesskatten
kan sättas ned om det i underlaget ingår kontanter som förlorats genom brott.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande mervärdesskatt
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk2 yrkande 2 hos regeringen
begär att den återkommer till riksdagen med ett förslag till lagändring
beträffande mervärdesskatt i enlighet med motionen.

5. Bolagsbildningskostnader (mom. 4)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Ronny
Korsberg (mp) och Carl Erik Hedlund (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ?Utgifter för?
och slutar med ?yrkande 1? bort ha följande lydelse:
Kostnaderna för att bilda ett bolag kan vara ganska omfattande, och de är
till sin natur helt nödvändiga för att verksamheten i bolaget kan starta. Det
vanliga är antagligen att bildandet har föregåtts av en lång rad aktiviteter
som rimligen måste ses som ett led i en påbörjad verksamhet. I våra grann-
länder Danmark, Finland och Norge är sådana kostnader direkt avdragsgilla. I
Sverige, där samtliga politiska partier talar om nödvändigheten att nyföre-
tagandet skall stimuleras, borde samma avdragsrätt införas. Det är framför
allt de mindre företagen som drabbas, då startkostnaderna är ungefär desamma
för bolag av olika storlekar. En avdragsrätt skulle däremot knappast märkas i
statens inkomster. Andra starka skäl för en avdragsrätt är att man uppnår en
bättre överensstämmelse med reglerna i aktiebolagslagen och med förslaget att
förändringar i aktiekapitalet görs avdragsgilla.
Enligt utskottets mening bör bolagsbildningskostnader i fortsättningen vara
avdragsgilla. Detta innebär att utskottet tillstyrker motionerna Sk1 yrkande 1
och Sk4 yrkande 1. Det bör ankomma på regeringen att lägga fram ett förslag
till lagstiftning.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande bolagsbildningskostnader
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk1 yrkande 3 och
1997/98:Sk4 yrkande 1 hos regeringen begär att den lägger fram ett
förslag till lagändring som medger avdragsrätt för bolagsbild-
ningskostnader.

6. Kostnader för förändring av aktiekapitalet, m.m. (mom. 5 och mom. 9 i
motsvarande del)
Per Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ?Genom den?
och på s. 21 slutar med ?yrkande 6? bort ha följande lydelse:
Enligt gällande rätt är kostnader i samband med nyemission av aktier inte
avdragsgilla. Inte heller kostnader för börsintroduktion anses i regel vara
avdragsgilla. Med stöd av lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för
avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag kan dock sådana kostnader
bli avdragsgilla om de faktureras via VPC.
Avdragsrätten bör inte vara beroende av faktureringsväg, och det är därför
riktigt att den särskilda VPC-lagen upphävs. Det kan nämligen inte ha varit
lagstiftarens avsikt att kostnader skall vara avdragsgilla bara för att de
faktureras genom VPC. Kostnader för nyemission är enligt utskottets mening
emellertid över huvud taget inte av ett sådant slag att det är motiverat med
en avdragsrätt i något fall. Detta innebär att utskottet tillstyrker att VPC-
lagen upphävs och avslår det förslag till utvidgning i avdragsmöjligheterna
som regeringen har föreslagit. Mot bakgrund av detta ställningstagande
avstyrks även regeringens förslag att andra slags kostnader för förvaltningen
av det egna kapitalet och kostnader i samband med fusioner skall vara
avdragsgilla. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk3 yrkandena 3-6.
dels att utskottets hemställan under 5 och 9 i motsvarande del bort ha
följande lydelse:
5. beträffande kostnader för förändring av aktiekapitalet, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk3 yrkandena 3-6 avslår
proposition 1996/97:154 i denna del,
9. beträffande lagförslagen i fråga om förändring av aktiekapitalet,
m.m.
att riksdagen avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i 2 § 16 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

7. Kostnader i samband med aktieförvärv (mom. 6)
Ronny Korsberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ?Enligt
gällande? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motion Sk4 yrkande 2 att
kostnader i samband med aktieförvärv bör vara avdragsgilla. Det rör sig om
kostnader som rimligen bör anses uppkomma som ett led i pågående verksamhet.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionen hos regeringen
begär att den lägger fram ett lagförslag i enlighet med förslaget i motionen.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande kostnader i samband med aktieförvärv
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk4 yrkande 2 hos regeringen
begär att den återkommer till riksdagen med ett lagförslag om avdragsrätt
för kostnader i samband med aktieförvärv i enlighet med motionen.

8. Kostnader i skattemål (mom. 7)
Isa Halvarsson (fp) och Ronny Korsberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med
?Kapitalförlustutredningen? och på s. 22 slutar med ?yrkande 3? bort ha föl-
jande lydelse:
Skattelagstiftningen för företag är både omfattande och komplicerad. I de
större företagen finns ofta en intern kompetens - och därmed en avdragsgill
kostnad i rörelsen - som alla ensamföretagare rimligen inte kan besitta.
Tvärtom, för småföretagare som saknar specialkunskaper om bokföring och
skatterätt är det ofta alltför betungande att sköta företagsdeklarationen på
egen hand. Många tvingas anlita extern expertis. Det naturliga är att betrakta
den typen av kostnader som en direkt följd av verksamheten och att de därför
bör vara avdragsgilla. De formella distinktioner som ligger bakom praxis att
ombudsarvode är avdragsgillt bara i mål om mervärdesskatt måste samtidigt
omprövas. Utskottet tillstyrker de motioner som väckts i denna fråga. Det bör
ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till lagre-
glering.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande kostnader i skattemål
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk2 yrkande 1 och
1997/98:Sk4 yrkande 3 hos regeringen begär att den skall återkomma till
riksdagen med ett förslag om avdragsrätt för deklarationshjälp m.m. i
enlighet med vad som ovan anförts.