Justering i lagen om trängselskatt (prop. 2005/06:198)
Betänkande 2005/06:SkU32
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 10 maj 2006
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Betalningstiden för trängselskatten förlängs (SkU32)
Betalningstiden för trängselskatten i Stockholm förlängs från fem till fjorton dagar från den 1 juni 2006.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 2
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2006-04-20
Justering: 2006-04-27
Trycklov till Gotab och webb: 2006-05-02
Trycklov: 2006-05-02
Justering: 2006-04-27
Trycklov till Gotab och webb: 2006-05-02
Trycklov: 2006-05-02
Reservationer: 1
Betänkande 2005/06:SkU32
Betänkande 2005/06:SkU32
Alla beredningar i utskottet
2006-04-20
Betalningstiden för trängselskatten förlängs (SkU32)
Betalningstiden för trängselskatten i Stockholm förlängs från fem till fjorton dagar från den 1 juni 2006. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2006-05-10
Debatt om förslag 2005/06:SkU32
Webb-tv: Justering i lagen om trängselskatt (prop. 2005/06:198)
Dokument från debatten
- 2006-05-10Protokoll 2005/06:120
Protokoll från debatten
Anf. 38 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! Frågan om trängselskatter har diskuterats mycket och länge och har, som jag ser det, också diskuterats i fel forum. Debatten har innehållit mycket av känslor. Fru talman! Jag ska mot bakgrund av att ärendet är så genomdebatterat som det är fatta mig kort.
Den försöksverksamhet som nu pågår upphör om två och en halv månad. Att då diskutera betalningsperioder kan verka något underligt, samtidigt som det visar på bristerna i hela försöket.
Från Centerpartiet har vi kritiserat sättet som försöket med trängselskatter har tillkommit på. Vi har inte kritiserat företeelsen, då vi ser ekonomiska styrmedel som en väg att förbättra miljön. Vi anser att ansvaret för sådana här åtgärder bör ligga hos respektive kommun och inte hos riksdagen.
När ett sådant här försök genomförs gäller det att tänka efter före. Så har inte skett i samband med försöket med trängselskatt. Det innebär att hela försöket framstår som något av ett hafsverk. Rättelser kommer efterhand, och nu ska betalningsperioden ändras för att gälla under försökets sista två och en halv månad. Som situationen nu är framstår försöket knappast som genomtänkt i grunden.
Så till sakfrågan.
Från Centerpartiet ser vi det som rimligt att betalningsperioden utformas så att acceptans kan uppnås hos befolkningen för hela försöket. Vi anser att det är rimligt att betalningsperioden överensstämmer med gängse betalningsperioder i samhället, nämligen 30 dagar.
Fru talman! Från Centerpartiet ser vi vår reservation som en markering, dels mot ett dåligt planerat och genomfört försök, dels för att i rådande situation göra en anpassning av betalningsperioden i enlighet med vad som är brukligt i samhället i övrigt. Därmed yrkar jag bifall till reservationen i ärendet.
Anf. 39 Catharina Bråkenhielm (S)
Fru talman! Jag tror ändå att man kan ägna några minuter åt trängselskatteförsöket, även om vi har debatterat det ett antal gånger här i kammaren. Förmodligen är detta sista gången innan försöket upphör och folkomröstningen ska äga rum.
Den proposition som vi diskuterar i dag handlar bara om en justering i trängselskattelagen. Den är inte stor, men den gör det lite lättare vid betalning av skatten för dem som inte varit kloka nog att sätta in en transponder i bilen. Framför allt gäller det dem som är på tillfälligt besök i vår huvudstad. Regeringen föreslår att betalningstiden ändras från nuvarande 5 dagar till 14 dagar, när skatten ska vara inbetald.
Man kan redan i dag betala in på många sätt. Man kan ha autogiro, plusgiro och bankgiro. Man kan betala via Internet. Man kan gå in på pressbyråbutikerna eller 7-Eleven-butikerna. I Centerns reservation skriver man att man vill ha enklare sätt att betala, men det här är ju ganska många sätt och ställen man kan betala på.
Ändringen är tänkt att träda i kraft redan den 1 juni, framför allt med tanke på dem som turistar och besöker Stockholm utifrån landet.
Huvudmålen för det försök som vi nu är mitt uppe i var att minska trängseln, att öka framkomligheten och att förbättra miljön. Hur blev det då så här långt?
Först kan jag säga att Moderaterna, Folkpartiet och kd har ett särskilt yttrande, där man skriver att "trängselskatten är en dålig lösning på Stockholms trafikproblem". Ja.
Man skriver vidare att "den extremt korta betalningstiden kunde innebära problem för många bilister". Ja.
Man skriver vidare att det är en så "usel skatteform" att man finner det "föga meningsfullt att nu anlägga synpunkter på och argumentera kring denna detaljfråga och andra teknikaliteter" som "ändå snart skall upphöra och troligen inte komma igen". Jaha. Då kanske vi inte får någon debatt här i kammaren.
Men blev det så illa som man skriver i sitt särskilda yttrande? Just i dag har vi levt med trängselskatten i 128 dagar. Över halva försöksperioden är alltså avverkad, och resultatet är ju härligt bra.
Antalet fordon i försöksområdet har minskat med 23 % mätt under mars månad jämfört med mars månad förra året. Man kan också se att vi använder bilen betydligt mindre när det är rusningstider, och det var ett av syftena - särskilt att minska bilköerna, som vi vet sliter allra mest på miljön. SL har dessutom sålt 30 000 fler månadskort varje månad än man gjorde innan försöket startade.
Länsinvånarna har blivit alltmer positivt inställda till försöket. Det tycker jag är toppen.
Hos Skatteverket blev det inte heller den ärendeanstormning som man hade befarat. Det är ungefär hälften så många passager varje dag mot beräknade ca 200 000.
Hos kronofogdemyndigheten restförs bara ungefär en tredjedel så många som man hade kalkylerat med. Då hade man parkeringsavgifterna som mått på hur många man trodde skulle slarva med betalningen. De flesta som kommer i fråga hos KFM har redan andra obetalda skulder. Ingen annan fordran betalas så noggrant som just trängselskatten. Bara 0,6 % av alla skattebeslut hamnar hos KFM. Vi har alltså en väldigt hög skattemoral när det gäller trängselskatten.
Varje månad frågar man sedan tidigare ungefär 500 personer i Stockholms län om deras attityder till och åsikter om sitt resande. Under försöksperioden har man lagt till några frågor som rör just trängselskatten. I takt med att biltrafiken minskar i rusningstrafik upplevs innerstadsmiljön som alltmer positiv. Nästan dubbelt så många upplever situationen som bättre. Jag tycker att det är jättebra.
Ett av syftena med detta försök var att vi skulle försöka ändra våra resvanor och åka mer kollektivt, kanske åka fler i bilen eller åka på andra tider än när det är som tjockast i trafiken. På den frågan måste man väl ändå så här långt kunna svara att vi har ändrat våra resvanor.
Kan vi då försöka ändra våra synpunkter om att ha miljöavgifter som ett styrinstrument? Ja, sakta men säkert blir vi alltmer positiva till det här. Men det är ju brukarna - kan även de mest konservativa politikerna ändra sig när det visar sig att försöket är så lyckat så här långt? De är kanske inte så jättekända för just detta att kunna ändra sig.
Men deras universallösning har lyst med sin frånvaro. Vi har många gånger fått höra att bara det blir fler vägar och mer vägpengar så försvinner problemen. Men riktigt så enkelt är det inte. Under lång tid har många olika institut, myndigheter och offentliga utredningar konstaterat att man inte kan lösa stadens trafikproblem enbart med investeringar i nya vägar. Stockholmsberedningen .
Anf. 41 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! Då kan jag säga vid slutet av det här anförandet att det behövs inte bara vägar. Alla utredningar talar om att man också behöver miljöstyrande avgifter.
Nu är vi halvvägs på den här resan. Vi har provat det här i verkligheten, vilket har varit målet. Man har gjort ett försök så att man kan utvärdera det här.
Två följdmotioner har skrivits. Båda syftar till att förlänga betaltiden med 30 dagar respektive en månad. Den önskan som motionärerna har tycker jag är helt rimlig. Tidsfristen på andra räkningar är ju en månad. Men dessvärre är det så att om man nu ska förlänga den här betaltiden ytterligare krävs det faktiskt en utförlig utredning av konsekvenserna av en sådan ändring. Då krävs också en följdändring i trängselskattelagen. Om man förlänger lagen blir tiden enligt de nuvarande bestämmelserna för kort för myndigheterna att kunna påföra olika eventuella expeditionsavgifter, bland annat för Skatteverket som är en av huvudparterna.
Om man ska hinna förlänga tiden över huvud taget inför den här sommarsäsongen, och helst innan försöket avslutas, får man nog ta propositionen i sin helhet som den ser ut i dag. Eftersom vi är så rörande eniga just på den punkten föreslår jag att ni, framför allt i Centerpartiet, sparar förslaget till efter försöket och efter en positiv folkomröstning. Då kan vi tillsammans foga in det i den kommande permanenta trängselskattelagen. Det ser jag fram emot.
Anf. 42 Catharina Bråkenhielm (S)
Fru talman! I likhet med fru talman börjar jag fundera på om vi skulle starta om debatten om trängselskatter återigen här. Risken är uppenbar. Men det som fick mig att begära replik var det sista. Givetvis kan vi på precis samma grund som vi nu ändrar betalningsperioden också ändra den till 30 dagar. Det är ju ändring i lagen även detta. Varför skulle skillnaden vara om vi diskuterar 14, 15 dagar kontra 30 dagar? Det är ju samma typ av beslut.
Anf. 43 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! Det är mer följdbeslut och följdändringar som gör att man inte hinner på den korta tiden. Det ska ju börja gälla den 1 juni. I dag är det den 10 maj. Då hinner man inte med det.
Jag ska passa på att ställa en fråga till Jörgen Johansson. Det handlar om folkomröstningen och vilka resultat som ska räknas in. Jag tycker att det är viktigt. Oavsett om man ska diskutera betaltiden i dag är det ett helt paket som vi alldeles strax ska avsluta. Då vill jag gärna ha svar av Jörgen Johansson. Vem ska få rösta och vilka folkomröstningar ska man räkna in?
Anf. 44 Catharina Bråkenhielm (S)
Fru talman! Nu är vi återigen tillbaka till diskussionen kring trängselskatten. Jag ska ta den andra diskussionen först.
Oavsett vilken typ av betalningsperiod vi har får vi precis samma typ av problem. Så den frågan tycker jag är neutraliserad. Det är två likvärdiga förslag som vi har att ta ställning till.
Den andra frågan är i och för sig intressant. Jag upplevde i samband med anförandet här att resultatet redan var givet. Men det är, som sagt, folkomröstningar vi ska ha. Folkomröstningar ska vi givetvis också ta hänsyn till. Alliansen har som sådan uppmanat Kommunförbundet i Stockholms län att försöka få samtliga kommuner i Stockholms län att genomföra en folkomröstning, för de tidigare omröstningar som har gjorts gjordes under andra förutsättningar. Precis som du säger i ditt anförande är det viktigt att ta till vara de erfarenheter som trots allt försöket har gett. Jag håller med om att det finns positiva inslag i det här. Det gör det. Som jag sade i mitt anförande är de ekonomiska styrmedlen i det här sammanhanget bra och ska nyttjas. Det är bara det att det inte är vi i den här salen som ska diskutera det. Det hör hemma i andra forum.
Sammanvägt, om man har en folkomröstning i Stockholms läns samtliga kommuner ska det givetvis väga tungt. Som läget är nu med den situation som majoriteten har satt riksdagen i hamnar frågan på vårt bord vare sig vi vill eller ej. Då är det viktigt att vi har ett bra bakgrundsmaterial. Då är det bra att vi har en folkomröstning från Stockholms stad men också övriga kommuner att ta ställning till. Min personliga uppfattning är att folkomröstningen i Stockholms stad givetvis måste väga extra tungt.
Anf. 45 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Det var en ny infallsvinkel, en tredje skulle jag vilja säga. Så sent som i november har Centerpartiet sagt att det är resultatet från Stockholms stads invånare som ska räknas in i folkomröstningen. Nu har man ändrat sig, skrivit brev till kranskommunerna och uppmanat dem att ordna egna folkomröstningar. Och nu säger Jörgen Johansson att Stockholms stads invånare ska väga tyngre än de kranskommuner som man tydligen ska räkna in, vilket är ett tredje budskap.
I övrigt tycker jag att det är lite tråkigt när det är ett bra resultat så här långt och Centern som har varit känt för lite miljöpolitik, åtminstone tidigare, tycker att medlen är viktigare än målen. Det tycker jag är tråkigt.
Anf. 46 Catharina Bråkenhielm (S)
Fru talman! Den psalm som man automatiskt kommer att tänka på när man får en sådan här proposition,
Justering i lagen om trängelskatt
, är psalm nr 260 av Lina Sandell-Berg. Jag utgår från att ärade publikum känner väl till den, men för den händelse att någon inte skulle veta vilken psalm det är ska jag berätta att den börjar så här: "Jag kan icke räkna dem alla."
Jag kommer då att tänka på alla de ändringar som föreslås i den här lagen om trängselskatt. Jag kan icke räkna dem alla. Det är faktiskt alldeles sant.
Men det är som Jörgen Johansson sade: Det är alldeles fel forum att det är riksdagen som debatterar de här frågorna. Vi borde aldrig ha haft frågan om trängselavgifter här. Vi som är förespråkare för miljöstyrande åtgärder kan tycka att det ska vara 5, 14, 17 ½ eller 30 dagar, för att anknyta till propositionen, som ska vara betalningstid, men detta är ju inte det viktiga. Det viktiga är att miljöstyrande avgifter har effekter, och dem ska vi använda. För oss som är riktiga miljövänner, riktiga radikaler på det här området och inte så konservativa att man inför skatter på det här området, är det väldigt besvärligt, Catharina Bråkenhielm, att ständigt få sådana här propositioner som vi inte vill ha över huvud taget. Vi vill ha ordentliga trafiklösningar.
Nu måste jag anknyta till Catharina Bråkenhielm igen, för det är icke sant som hon säger. Det är icke sant. Om vi hade börjat med Dennisöverenskommelsen som kom 1992 - det är 14 år sedan - hade vi ju haft många andra vägar och framför allt tunnlar för tågen klara. Mälartunneln fattade regeringen beslut om 2006 - efter 14 år. Den hade ju varit halvfärdig åtminstone om man hade börjat. Det är ju inte på det sättet att det inte går att göra någonting.
Vi har fått exakt de effekter som vi trodde av den här trängselskatten, oavsett betalningsperiod. Det har varit en lyckad katastrof helt enkelt - en lyckad katastrof. Den beskrivning som Catharina Bråkenhielm ger är alldeles korrekt. Men den är inte total. Man måste till det lägga en sådan sak som att vi har tvingat ut en massa bilar från Stockholms stad till Essingeleden. Häromdagen i förra veckan slogs det nytt svenskt rekord på Essingeleden. Så många bilar har aldrig kört under ett dygn på Essingeleden. Vad beror detta på?
Det är klart att alla som bor i Stockholms innerstad tycker att detta är jättebra. Det tycker jag också, för jag vill också ha ut bilarna från Stockholms innerstad, men inte på det här sättet. Jag vill ha det på annat sätt, nämligen att man bygger en förbifart Stockholm. Det är den rätta metoden, att man bygger Mälartunneln.
Det är inte korrekt att beskriva det som att oppositionen eller de som är emot just den här formen av skatt inte vill göra någonting. Det är inte sant helt enkelt. Vi vill göra massor med saker. Vi vill också använda miljöstyrande åtgärder. I Dennispaketet fanns det väldigt många avgifter. Jag har sagt till Catharina Bråkenhielm många gånger att Folkpartiet stod för att många trafikprojekt skulle finansieras med avgifter. Att då komma och påstå gång efter annan att vi inte har något program för detta är inte korrekt. Man bör inte säga sådant i Sveriges riksdag.
Fru talman! Om man bortser från detta med betalningsperioden - det kan man få tillåta sig - måste man konstatera att när skatteutskottet var i London fick vi väldigt positiva besked i många avseenden. Trafiken hade minskat med 15 % i centrum och 5 % strax utanför. Men sedan tog vi upp den verkligt miljöstyrande frågan: Har bensinförbrukningen ökat eller inte? Det är väl en viktig fråga, den centralaste frågan av alla: Har bensinförbrukningen ökat eller inte? Där blev svaret att Londonbilisterna tyvärr beter sig precis som bilisterna på andra håll, nämligen väljer att inte betala avgift utan att köra längre vägar. Efter mycket frågande fick jag fram att bensinförbrukningen i Storlondon har ökat med ungefär 20 %.
Jag medger att den har minskat i innerstaden med 15 %, det hörde vi, och strax utanför med 5 %. Det är bra. Vi ska använda miljöstyrande åtgärder, men vi måste se till att vi också ger möjlighet att inte öka bensinförbrukningen på det här området. Jag skulle se fram emot att vi fick diskutera också den typen av miljöstyrande åtgärder. Där måste vi framför allt använda spårbunden trafik. Spårbunden trafik är den främsta lösningen, som Jörgen Johansson var inne på, på problemet med ökad bensinförbrukning och miljöförstöring.
Allra sist skulle jag vilja ställa en fråga, fru talman, eftersom detta togs upp av Catharina Bråkenhielm i en fråga till Jörgen Johansson. Det gäller den beramade folkomröstningen. Jag har ställt frågan tidigare men inte fått något entydigt svar; jag skulle önska att jag fick ett sådant. Jag vill fråga Catharina Bråkenhielm: Vem ska få rösta i den här folkomröstningen? Ska till exempel jag, som råkar bo i en förortskommun, få rösta eller inte? Det är en intressant fråga av den anledningen att i de två kommuner i länet där Folkpartiet och Socialdemokraterna styr har vi kommit överens om att vara med i folkomröstningen, men i många andra kommuner där Folkpartiet inte är med - nästan alla i stort sett - förnekas alla medborgare att rösta, utom i Stockholms stad.
Jag tycker inte att detta är bra. Jag tycker att Folkpartiet och Socialdemokraterna ska stå upp för att alla i det här länet ska ha en möjlighet att påverka i denna folkomröstning. Men det skulle vara intressant att veta exakt vilken ståndpunkt Socialdemokraterna här har.
Anf. 47 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Gunnar Andrén säger att bilden inte är total när det gäller det jag räknar upp i mitt anförande. Det beror ju på att jag inte hann med det. Jag fick inte lov att säga det. Däremot har Gunnar Andrén fått utveckla detta. Jag kunde inte det förut i talarstolen eftersom jag blev avbruten på den punkten, men det gick bra för Folkpartiet. Det tycker jag är viktigt.
Sedan gällde det frågan om folkomröstningar och vilka som ska få rösta och inte. Gunnar Andrén vet vad som gäller och var vårt parti står. Vi har varit solklara hela vägen: Det är Stockholms stads invånare som ska rösta.
Jag har läst lite av olika statsvetare som har synpunkter på folkomröstningar och detta att man ändrar sig vartefter och lägger till kranskommuner när det visar sig att människor blir alltmer positiva i Stockholms stad. Mikael Gilljam, statsvetare vid Göteborgs universitet, säger så här om att nu ändra och låta kranskommunernas invånare vara med och rösta: Motsvarande parallell är att orter med nedläggningshotade försvarsförband skulle få rösta i en omröstning om den nationella försvarspolitiken. Det kanske säger lite grann.
När man vill lägga till fler, var någonstans drar man gränsen utanför kranskommunerna? Vilka ska vara med? Alla kanske inte väljer att rösta. Framför allt är det viktigt att det man sade när man påbörjade detta ärende är det som ska stå fast. Man kan inte ändra sig efter ärendets gång när man ser hur opinionen svänger.
Sedan har jag också en fråga till Gunnar Andrén: Var finns förslagen om att få en bättre miljö i Stockholm? Du säger att ni är för miljöstyrande avgifter. Det tycker jag är toppen. Här har vi miljöstyrande avgifter. Vad är problemet?
Anf. 48 Catharina Bråkenhielm (S)
Fru talman! Jag tror att det skiljer sig på en väsentlig punkt i folkomröstningsfrågan - som ju indirekt berör betalningsperioden även för dem som bor utanför Stockholm, fru talman. Folkpartiet och de flesta andra partier, tror jag, lutar sig nämligen inte mot statsvetare utan tar självständiga beslut i sådana här frågor. Vi har då kommit fram till att alla medborgare i regionen är berörda av den här frågan.
Sedan ska jag gärna hålla med Catharina Bråkenhielm: Jag är också skeptisk - ibland måste man dock gilla läget - till att man över huvud taget har en folkomröstning. Men det beror ju på att man har infört en skatt, vilket jag anser är oegentligt. Jag anser också i grund och botten att man inte kan ha folkomröstningar om skatter. Låt oss till exempel ta Laholm, varifrån det sitter en representant framför mig i kammaren. Skulle de ha en folkomröstning om att ha fastighetsskatt där eller inte, för att nu ta ett annat exempel? Det är i grund och botten helt orimligt att rösta om skatter. Men det är ju Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som har infört denna skatt i den här regionen. Det kan man faktiskt inte lasta Folkpartiet för.
I grund och botten delar jag alltså den åsikt som Catharina Bråkenhielm här ger uttryck för. Man kan i grund och botten inte göra så här. Detta får dock ni ta ansvaret för. Ni kan inte lasta på oss att vi har tvingats ta ställning till någonting som vi inte vill ha.
Slutligen stod ju Folkpartiet och Socialdemokraterna väldigt länge bakom Dennisöverenskommelsen. Så småningom föll den, men hade man lyckats genomföra denna överenskommelse från 1992 hade vi kommit mycket längre. Då hade vi fått en del avgifter. Dem ska vi stå fast vid. Folkpartiet är för miljöstyrande avgifter. Men detta med områdesskatter, så att säga, är någonting annat.
Det är synd att lägga lök på laxen, men det är klart att sättet som detta infördes på dessutom spelar en viss roll i sammanhanget. Det är dock inte det vi ska diskutera nu.
Fru talman! Om det är 15, 16, 17 eller 18 dagar spelar egentligen ingen roll. Vi är för ett annat system. Det är det viktiga.
Anf. 49 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Först och främst lutar vi oss inte mot statsvetare. Detta är naturligtvis skrivet efter det att vi arbetat fram det här försöket. Sedan är ju ett försök just ett försök. Det är de erfarenheter man får ut av detta försök, när folk får prova och man ser brister och fördelar, som man ska använda sig av vid en eventuell permanentning av en trängselskatt i Stockholm. Det vet Gunnar Andrén också.
Min fråga var ju vad Folkpartiet i stället vill ha för åtgärder för att få bättre luft i Stockholms stad. Och det är ju lite bråttom, så man kan inte tvista om påvens skägg hur många år som helst.
Anf. 50 Marie Engström (V)
Fru talman! Dennisöverenskommelsen kom mellan 1991 och 1994. Därefter har Socialdemokraterna suttit i regeringsställning i tolv år. I det här fallet har det inte kommit några statliga pengar till alla de projekt som vi har önskat förrän väldigt sent. Det senaste är Mälartunneln, och det tycker jag är jättebra. Den kommer, när den blir klar om kanske tio år, att underlätta inte bara spårtrafiken utan hela trafikföringen genom Stockholm. Den kommer att ytterligare minska biltrafiken, vill jag påstå, då den kommer att göra det mycket mer attraktivt att åka in till Stockholm. Det är ju detta det handlar om.
Här krävs det att vi ska ha ett heltäckande program efter det att vi stått fast vid Dennisprogrammet. Jag säger ju det: Vi hade och har det programmet. Vi är för miljöstyrande åtgärder på många områden. Jag förstår inte detta ifrågasättande av vår uppriktighet på den här punkten. Jag har verkligen inga andra förslag än dem som vi hela tiden stått fast vid. Ska vi komma med några andra förslag?
Problemet är ju ett helt annat. Det är de som nu tvingas rucka på betalningstiderna i trängselskattelagen, nämligen ditt eget parti, som har gått ifrån denna överenskommelse. Det är det som är problemet. Varför ska vi komma med några nya förslag? Vi har ju haft samma förslag hela tiden.
Slutligen fick jag inte svar på en fråga. Jag medger att det kan vara svårt att komma ihåg allihop, så det är ingen kritik. Men jag skulle ändå vilja fråga: Är det bara de i Stockholm som ska få rösta i den här frågan? Är det inga andra som blir berörda? Vi diskuterade ju just att det är väldigt viktigt att man får verklig förankring.
Jag skulle också vilja fråga en annan sak. Om nu detta är så fantastiskt, kan vi då lita på att de här avgifterna införs också i Malmö, i Göteborg, på Orust och i Kalix under nästa mandatperiod? Om de nu är så fantastiska, kan vi verkligen lita på det?
Anf. 52 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Som någon före mig sade är det uppenbarligen så att den här frågan väcker väldigt många starka känslor. Så som debatten har utvecklats är det väl också ett bevis på just detta.
Från Vänsterpartiets sida skulle jag vilja säga, för att vi inte ska fortsätta diskussionen om vad diskussionen ska handla om, att jag instämmer i väldigt mycket av det som Catharina Bråkenhielm sagt i talarstolen. Hon har med sitt anförande också visat vilka resultaten hittills är med det genomförda försöket. Sedan vet vi allihop att detta ska utvärderas. Det ska underställas en folkomröstning och så vidare.
När det gäller frågan som det här betänkandet handlar om, nämligen betalningstiden, tycker jag att det som Centern har tagit upp i sin reservation är en mycket sympatisk hållning. Det är också en hållning som vi har inom Vänsterpartiet. Men vi har fått förklarat för oss att det finns hinder för att genomföra detta redan den 1 juni. Men om en folkomröstning skulle resultera i att vi fortsätter med trängselskatten här i Stockholm kommer vi att göra allt för att också betalningstiden kommer att förlängas till 30 dagar.
Det kommer kanske även att finnas andra slutsatser att dra och korrigeringar som måste göras vid en permanentning av trängselskatten. För att ta ett exempel tycker vi att själva trängselskattekostnaden naturligtvis bör vara avdragsgill för företagare.
Vänsterpartiet står alltså bakom förslagen i detta betänkande, och vi vill betona att vi är för en betalningstid på 30 dagar.
Anf. 53 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag. Det handlar bara om en justering av betalningsfristen för trängselavgiften. Vi bedömer att den förändringen är rimlig att genomföra, även om det är kort tid kvar av själva försöket.
Jag tycker ändå, fru talman, trots uppmaningen, att det är viktigt att vi får säga något om själva bakgrunden till trängselavgiften, som vi i Miljöpartiet föredrar att kalla den.
Luftföroreningarna är den största orsaken till ohälsa i det moderna industrisamhället. Det är väl därför jag inte upplever att riksdagen är fel ställe att diskutera frågan på. Vi har ju nationella mål när det gäller folkhälsan.
Den största negativa effekten på vår folkhälsa när det gäller just luften har vi faktiskt från partiklarna. De beräknas leda till för tidiga dödsfall i vårt land för ungefär 5 000 människor per år. Det marknära ozonet förorsakar dessutom ca 2 000 förtida dödsfall per år i vårt land.
Till det kommer den ökade dödligheten i cancersjukdomar, där flera hundra av den årliga ökningen uppskattas bero på luftföroreningarna. Och den ökade halten av kvävedioxider, där halter över 10 mikrogram per kubikmeter blir allt vanligare, bedöms av Institutet för vatten- och luftvårdsforskning leda till nästan 3 000 extra dödsfall varje år i Sverige.
Det här, fru talman, är ganska skrämmande. Tusentals och åter tusentals människor dör varje år på grund av den luftmiljö som vi har skapat. Och så satsar vi miljard efter miljard på att rädda några ytterligare liv inom trafiken, när vi nu har kommit ned till under 500 trafikdödade per år.
Visst är nollvisionen väldigt bra, och alla önskar vi väl att den vore möjlig att nå upp till. Men man kan ju undra hur mycket det ska få kosta att rädda ytterligare några liv i trafikolyckorna i förhållande till det vi satsar på att minska dödligheten hos alla dem som dör i en mindre dramatisk trafikdöd, för det handlar faktiskt om trafikdöd när vi pratar om partiklar i luften. Det kan man säga därför att de föroreningar som togs upp faktiskt alla har sitt ursprung i bilismen, dels direkt som utsläpp, dels också, som när det gäller det marknära ozonet, som resultat av bilavgasernas kemiska reaktion med den omgivande luften under inverkan av solljuset.
Till de tusentals människor som dör en förtida död måste man också lägga bilismens omgivningspåverkan när det gäller den nedsatta funktion som människor drabbas av under många år innan de kommer dit. Det är inte alla som avlider på grund av att de drabbas av nedsatta lungfunktioner. Även sådana människor kan dö i en trafikolycka till exempel.
Att bilismen i den form som vi har vant oss vid och som många pratar om här, nya vägprojekt och så vidare, inte i längden är hållbar tror jag att många har insett. Jag är övertygad om att fler och fler städer runtom i världen kommer att ta fram olika metoder för att begränsa trafiken. Det är faktiskt en överlevnadsfråga. Jag tycker att det är självklart att trafiken ska betala sina kostnader, både direkta och indirekta.
Den som inte vill tillåta de boende i Stockholms innerstad att själva besluta om villkoren för sin nedsmutsning av den miljö som de dagligen ska leva i tycker jag bär ett tungt ansvar. Död förorsakad av miljöförstöring inträffar ju inte på ett lika påtagligt sätt som när en rattfull person kör ned en cyklist eller ett misstag sker i till exempel en gatukorsning. Det är lätt att förstå kopplingen mellan berusningen eller en isfläck där någon halkar och en olycka med dödlig utgång. Det är mycket svårare att se att den trafikapparat som vi alla dagligen brukar, och som vi på något sätt tar för given, dödar hela tiden.
Men kunskapen om kopplingen mellan trafiken och den växande ohälsan i vårt samhälle tilltar hela tiden. Vi kommer, oavsett vad vi tycker i dag, att tvingas vidta stora och omfattande åtgärder på många olika områden för att nå de mål vi har satt upp på folkhälsoområdet.
Vägavgifter, som jag alltså föredrar att kalla dem, fungerar relativt bra när det gäller att begränsa trafiken, och de kommer med stor sannolikhet att bli allt vanligare. Jag vill inte peka ut några andra orter i landet, därför att vi ser det här som en demokratifråga. Vi tror att det med ökad kunskap kommer att väckas krav underifrån. Det kommer att väckas krav på folkomröstningar där människor på alltfler orter, inte bara i Stockholms kranskommuner utan runtom i landet, kommer att kräva det här som en del i en ökad folkhälsa.
Det här betänkandet handlar egentligen bara om förändringen av själva betalningsreglerna för försöket. Nu har debatten blivit sådan att jag kanske inte behöver säga det, men jag tycker ändå att det är viktigt att man varje gång de här frågorna kommer upp tar tillfället i akt att påminna om vad som egentligen är den bakomliggande orsaken. Det är faktiskt en folkhälsofråga. Det handlar om att överleva. Den är naturligtvis mest påtaglig och viktig för dem som bor där trafikens miljöeffekter är som störst. Jag tycker alltså att man ska lägga ned den i mitt tycke ganska osakliga diskussionen om vilka som ska vara med och folkomrösta. Det är självklart att man i alla kommuner ska folkomrösta om sin miljö. Jag tycker liksom inte att man ska låta några bestämma över andras miljöer. Vi i Miljöpartiet vill ju att besluten ska fattas så nära dem som berörs av dem som möjligt.
Sedan har vi, som Catharina Bråkenhielm redovisade, siffror på detta. Vi har sett att kollektivtrafiken har ökat, att fler använder den, att det har blivit mindre trafik och att framkomligheten är bättre. Det finns massor med fördelar.
Nu ser jag att min talartid har gått. Jag hade tänkt prata lite om buller också, för buller är faktiskt också en väldigt viktig folkhälsofråga där vi har tydliga mål, men jag tror jag lämnar det den här gången och återkommer vid något annat tillfälle. Jag yrkar alltså bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 53 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag. Det handlar bara om en justering av betalningsfristen för trängselavgiften. Vi bedömer att den förändringen är rimlig att genomföra, även om det är kort tid kvar av själva försöket.
Jag tycker ändå, fru talman, trots uppmaningen, att det är viktigt att vi får säga något om själva bakgrunden till trängselavgiften, som vi i Miljöpartiet föredrar att kalla den.
Luftföroreningarna är den största orsaken till ohälsa i det moderna industrisamhället. Det är väl därför jag inte upplever att riksdagen är fel ställe att diskutera frågan på. Vi har ju nationella mål när det gäller folkhälsan.
Den största negativa effekten på vår folkhälsa när det gäller just luften har vi faktiskt från partiklarna. De beräknas leda till för tidiga dödsfall i vårt land för ungefär 5 000 människor per år. Det marknära ozonet förorsakar dessutom ca 2 000 förtida dödsfall per år i vårt land.
Till det kommer den ökade dödligheten i cancersjukdomar, där flera hundra av den årliga ökningen uppskattas bero på luftföroreningarna. Och den ökade halten av kvävedioxider, där halter över 10 mikrogram per kubikmeter blir allt vanligare, bedöms av Institutet för vatten- och luftvårdsforskning leda till nästan 3 000 extra dödsfall varje år i Sverige.
Det här, fru talman, är ganska skrämmande. Tusentals och åter tusentals människor dör varje år på grund av den luftmiljö som vi har skapat. Och så satsar vi miljard efter miljard på att rädda några ytterligare liv inom trafiken, när vi nu har kommit ned till under 500 trafikdödade per år.
Visst är nollvisionen väldigt bra, och alla önskar vi väl att den vore möjlig att nå upp till. Men man kan ju undra hur mycket det ska få kosta att rädda ytterligare några liv i trafikolyckorna i förhållande till det vi satsar på att minska dödligheten hos alla dem som dör i en mindre dramatisk trafikdöd, för det handlar faktiskt om trafikdöd när vi pratar om partiklar i luften. Det kan man säga därför att de föroreningar som togs upp faktiskt alla har sitt ursprung i bilismen, dels direkt som utsläpp, dels också, som när det gäller det marknära ozonet, som resultat av bilavgasernas kemiska reaktion med den omgivande luften under inverkan av solljuset.
Till de tusentals människor som dör en förtida död måste man också lägga bilismens omgivningspåverkan när det gäller den nedsatta funktion som människor drabbas av under många år innan de kommer dit. Det är inte alla som avlider på grund av att de drabbas av nedsatta lungfunktioner. Även sådana människor kan dö i en trafikolycka till exempel.
Att bilismen i den form som vi har vant oss vid och som många pratar om här, nya vägprojekt och så vidare, inte i längden är hållbar tror jag att många har insett. Jag är övertygad om att fler och fler städer runtom i världen kommer att ta fram olika metoder för att begränsa trafiken. Det är faktiskt en överlevnadsfråga. Jag tycker att det är självklart att trafiken ska betala sina kostnader, både direkta och indirekta.
Den som inte vill tillåta de boende i Stockholms innerstad att själva besluta om villkoren för sin nedsmutsning av den miljö som de dagligen ska leva i tycker jag bär ett tungt ansvar. Död förorsakad av miljöförstöring inträffar ju inte på ett lika påtagligt sätt som när en rattfull person kör ned en cyklist eller ett misstag sker i till exempel en gatukorsning. Det är lätt att förstå kopplingen mellan berusningen eller en isfläck där någon halkar och en olycka med dödlig utgång. Det är mycket svårare att se att den trafikapparat som vi alla dagligen brukar, och som vi på något sätt tar för given, dödar hela tiden.
Men kunskapen om kopplingen mellan trafiken och den växande ohälsan i vårt samhälle tilltar hela tiden. Vi kommer, oavsett vad vi tycker i dag, att tvingas vidta stora och omfattande åtgärder på många olika områden för att nå de mål vi har satt upp på folkhälsoområdet.
Vägavgifter, som jag alltså föredrar att kalla dem, fungerar relativt bra när det gäller att begränsa trafiken, och de kommer med stor sannolikhet att bli allt vanligare. Jag vill inte peka ut några andra orter i landet, därför att vi ser det här som en demokratifråga. Vi tror att det med ökad kunskap kommer att väckas krav underifrån. Det kommer att väckas krav på folkomröstningar där människor på alltfler orter, inte bara i Stockholms kranskommuner utan runtom i landet, kommer att kräva det här som en del i en ökad folkhälsa.
Det här betänkandet handlar egentligen bara om förändringen av själva betalningsreglerna för försöket. Nu har debatten blivit sådan att jag kanske inte behöver säga det, men jag tycker ändå att det är viktigt att man varje gång de här frågorna kommer upp tar tillfället i akt att påminna om vad som egentligen är den bakomliggande orsaken. Det är faktiskt en folkhälsofråga. Det handlar om att överleva. Den är naturligtvis mest påtaglig och viktig för dem som bor där trafikens miljöeffekter är som störst. Jag tycker alltså att man ska lägga ned den i mitt tycke ganska osakliga diskussionen om vilka som ska vara med och folkomrösta. Det är självklart att man i alla kommuner ska folkomrösta om sin miljö. Jag tycker liksom inte att man ska låta några bestämma över andras miljöer. Vi i Miljöpartiet vill ju att besluten ska fattas så nära dem som berörs av dem som möjligt.
Sedan har vi, som Catharina Bråkenhielm redovisade, siffror på detta. Vi har sett att kollektivtrafiken har ökat, att fler använder den, att det har blivit mindre trafik och att framkomligheten är bättre. Det finns massor med fördelar.
Nu ser jag att min talartid har gått. Jag hade tänkt prata lite om buller också, för buller är faktiskt också en väldigt viktig folkhälsofråga där vi har tydliga mål, men jag tror jag lämnar det den här gången och återkommer vid något annat tillfälle. Jag yrkar alltså bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 54 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Först vill jag be Catharina Bråkenhielm om ursäkt för att jag ställde frågor i en slutreplik. Jag blev något förvirrad där. Det var inte min avsikt. Så ska man absolut inte göra. Jag hoppas att du kan godta den.
Sedan skulle jag vilja fråga Jan Lindholm en sak. Om nu detta förslag är så väldigt bra i alla sina delar: Kan vi lita på att det underifrån, från Miljöpartiet sett, kommer ett krav om att införa miljöavgifter eller trängselavgifter i Borlänge under den kommande mandatperioden? Det är en intressant fråga. Vi fick inget svar när det gäller Malmö och Göteborg, men där vet vi att Miljöpartiet vill införa detta, så där är det klart. Men hur blir det med Borlänge? Det tror jag att Borlängeborna skulle tycka var väldigt intressant, om det nu har så väldigt goda effekter.
Jag instämmer i mycket av vad Jan Lindholm säger. Jag tycker egentligen att han har rätt på alla punkter. Vi måste göra någonting. Men det problem som han inte riktigt har observerat är att vi som har varit riksdagsledamöter under hela den tid som har lett fram till det här beslutet hade att ta ställning till något annat än vägavgifter. Vi hade att ta ställning till en trängselskatt - en skatt. Nu säger Jan Lindholm att han föredrar en vägavgift. Ja, vem skulle inte göra det? Det är något helt annat. Men denna riksdag har inte haft möjlighet att ta ställning till detta. Jag hoppas att nästa riksmöte möjligen skulle kunna göra det. Vägavgifter är någonting helt annat än den trängselskatt som vi har här. Den typen av avgifter är vi absolut för.
Men som sagt var: Hur blir det? Kan vi lita på att det kommer ett tryck underifrån i Borlänge om att man inför trängselavgifter i Borlänge under nästa mandatperiod?
Anf. 55 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Det är riktigt att det försök som diskuteras omfattar en skatt. Jag tycker inte att det är bra, men det är en försöksverksamhet. Jag har ju inte varit med så länge, så jag har inte följt det här på det sättet från början. Jag är ju fortfarande nybörjare i riksdagen och har inte följt frågor i Stockholm så länge heller. Men som jag har förstått det har vi från mitt partis sida använt beteckningen avgift. Det var vår avsikt. Som jag har fått det beskrivet var det någon form av juridisk teknikalitet som gjorde att man var tvungen att göra på det här sättet. Det var inte direkt vår önskan att det skulle bli på det sättet. När det här ska utvärderas utgår jag från att vi fortfarande kommer att driva att det ska vara fråga om en avgift och inte en skatt, med de skillnader det innebär.
Jag får en fråga från Gunnar Andrén om hur Miljöpartiet konkret tänker göra i Borlänge. Det är jag egentligen inte kompetent att svara på. Jag är inte medlem i Miljöpartiet i Borlänge. Jag är i och för sig från Dalarna, så det är klart att jag kanske borde känna till hur man funderar där, men mig veterligen har man inte tagit upp frågan där. Jag tycker nog inte att representanter för mitt parti i första hand ska vara de som driver det här, utan jag vill att det ska vara ett brett folkligt tryck, och det tror jag också kommer. Det vi kommer att fortsätta göra är försöka sprida kunskapen om trafikens folkhälsokonsekvenser med förhoppningen att ökat kunnande leder till att människor hittar olika former för att hantera den situationen och skaffa sig en bättre miljö. I det kan naturligtvis ingå krav på olika former av trängselbegränsande ekonomiska styrmedel.
Anf. 56 Jan Lindholm (Mp)
Fru talman! Ni får ursäkta mig för att jag inte visste att Jan Lindholm inte var från Borlänge. Jag trodde det. Det var ju tråkigt. Då tar jag tillbaka den frågan också. Jag förstår att man inte kan ansvara i hela Dalarna för vad man gör i Borlänge. Det är ju helt omöjligt.
Men jag går över till något annat. Jan Lindholm nämnde folkomröstning, vilket ju är en annan fråga och att det var människorna i Stockholms innerstad som skulle bestämma detta. Men med tanke på hur folkomröstningen nu är utformad är det ju inte bara fråga om människor i Stockholms innerstad, utan det gäller även stockholmare som bor i Spånga, Hägersten och många andra ställen som ligger utanför staden. Jag tycker i och för sig naturligtvis att det är riktigt att de ska få vara med - att Börje Vestlund till exempel ska få vara med, som såvitt jag förstår bor utanför den här regionen, innerstaden. Men låt oss ta en annan människa som bor väldigt mycket närmare innerstaden än i Spånga, nämligen till exempel i Sundbyberg. Varför ska inte vederbörande kunna få vara med? Varför kan ingen från Solna få vara med? Varför ska det bara vara just de i Stockholms innerstad som ska bestämma detta om man nu ska ha en sådan här folkomröstning? Det här är ju inte en statsvetarfråga, utan det är en fråga som man måste ta ställning till. Vem är berörd?
Men för att återknyta till Catharina Bråkenhielm: Folkomröstningar om skatter är ju något väldigt oegentligt i grund och botten - det vill jag gärna säga. Men nu har riksdagen försatt oss i den situationen att vi ska ta ställning till detta, och då måste vi gilla läget och se vem detta ska gälla. Jag tycker att Folkpartiet och Socialdemokraterna har fattat ett klokt beslut i Haninge: Också haningeborna ska ha samma rätt att påverka som alla andra.
Anf. 57 Gabriel Romanus (Fp)
Fru talman! Jag kan egentligen bara Stockholm från järnvägsstationen till riksdagen och övernattningsrummet, så jag behärskar inte alla dessa förorter och sådant. Jag har inte haft någon chans att sätta mig in i det. Jag vet alltså inte riktigt vad de här namnen på orter omfattar, och då är det svårt att ha en uppfattning.
Jag tycker att det grundläggande - det utgår från våra grundvärderingar i Miljöpartiet - är att de människor som berörs av ett beslut så långt möjligt själva ska ta de besluten, och man flyttar beslutet uppåt när detta inte fungerar. Det här med livsmiljön där man bor - villkoren för hur man har det där, till exempel när det gäller service, barnomsorg, skola och inte minst miljön: parker, luft, buller och sådana saker - är väldigt centralt, och där tycker vi att man ska ta beslut så lokalt som möjligt.
Nu har jag hört att man har lite olika formuleringar i folkomröstningarna, men såvitt jag har förstått handlar det ändå om samma område och regler som man röstar om på lite olika sätt. Jag hade ju hoppats att man någonstans i något område här runt Stockholm skulle ha passat på att genomföra en folkomröstning om sin lokala trafikmiljö och någon form av åtgärder för att förbättra livskvaliteten där. Det tycker jag hade varit kreativt. Men nu är jag inte aktiv i Stockholmsområdet, så jag har inte kunnat påverka det eller haft tid och resurser för det.
Anf. 58 Lars Gustafsson (Kd)
Fru talman! Tillsammans med två kolleger från Centerpartiet och Kristdemokraterna har jag väckt en motion där vi har föreslagit att betalningstiden skulle bli 30 dagar. Den motionen tillstyrks i centerreservationen i betänkandet, och den kommer jag därför naturligtvis att rösta för. Eftersom jag är anhängare av att man använder avgifter för att begränsa trängseln här i Storstockholm så vill jag att de ska fungera så bra som möjligt. Precis som Centern säger i reservationen är 30 dagars betalningstid det vanliga i vårt samhälle, så det vore ganska naturligt.
Nu har jag förstått att den motivering som utskottsmajoriteten har för att avslå det här är ganska torftig, om man får säga så, men vi har fått lite mera kött på benen av utskottets företrädare. Det lär finnas tekniska svårigheter, och det får man väl då acceptera, om ni lovar att förlänga tiden om det blir en fortsättning. Men som sagt: Det är lite svårt att förstå att detta inte skulle ha varit möjligt.
I motionen hade vi också en annan synpunkt, nämligen att det här borde vara en kommunal avgift. Det betyder ju inte att alla motionärerna är för att man ska ha sådana här avgifter. Vi säger att om man ska ha det så är det bättre att det är en kommunal avgift än att det är en skatt. Det här betänkandet och den här propositionen illustrerar ju det orimliga i att riksdagen beslutar om detaljer i ett sådant här system. Det handlar om var betalstationerna ska ligga, hur man ska betala och vilka butiker som ska ta emot betalningen, och så vidare. Det är egentligen inte rimligt att riksdagen håller på med sådana detaljer i varje kommun, om vi nu tänker oss att det här skulle utvidgas till flera kommuner.
Vi fick inte väcka det här som ett formellt yrkande eftersom det kan sägas ligga utanför ramen för propositionen, men hela tolkningen av grundlagen, att det här ska vara en skatt, är ju högst diskutabel. Om bilarna står stilla på de mest trafikerade gatorna är det en kommunal avgift, men om de kör under de mest trafikerade tiderna är det en skatt. Det är väldigt svårt för en vanlig människa att fatta denna grundlagstolkning. Jag tror inte att den är riktig, men nu är det så här. Jag förstår att man gjorde det för att slippa överklaganden och kunna driva försöket. Men för framtiden hoppas jag att man gör en annan grundlagstolkning eller också att man ändrar grundlagen så att det här i fortsättningen kan beslutas av kommuner.
Nu har frågan om folkomröstning tagits upp här. Enligt min uppfattning är det en regional fråga. Innerstaden berörs, men också förortsborna berörs. Det är ju de som betalar avgiften och det är deras kötider som påverkas av avgifterna. Enligt min uppfattning vore det naturligt att alla i länet borde få rösta i folkomröstningen. Det är ett rimligt önskemål. Däremot har jag lite svårare att acceptera att bara vissa kommuner, de som har borgerligt styre, ska räknas. Jag skulle vilja uppmana Socialdemokraterna i de kommuner som ännu inte har beslutat att ha folkomröstning att gå in för det. De kommuner som har borgerligt styre kan förväntas vara mer negativa, eftersom den officiella linjen från de borgerliga partierna ju är att vara emot det här - förlåt, vissa borgerliga partier, inte alla. Det blir då väldigt svårt att tolka om man kan förvänta sig en något mer positiv uppfattning om de inte har någon omröstning. Då blir läget väldigt knepigt, enligt min uppfattning. Därför uppmanar jag alla att göra det här till en regional fråga och att alla kommuner genomför en folkomröstning.
Anf. 59 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Jag hoppas att övriga utskott i dag visar mer respekt för kammartiden och inte ger sig in på ärenden som över huvud taget inte proposition och betänkande handlar om. Jag hade inte tänkt gå upp i den här debatten, men eftersom jag har blivit apostroferad tycker jag att det finns skäl att klarlägga var Kristdemokraterna står. Det som vi har föreslagit, i likhet med Centern, är en kommunal avgift som varje kommun själv ska besluta om, och det är ingen riksdagsangelägenhet. Om detta går att genomföra i London, där svenska ambassaden betalar trängselavgifter utan problem, går det säkert att genomföra i Sverige.
Jag vill också säga, med tanke på det häpnadsväckande som har påståtts här om att trafiken har minskat i innerstaden, att om man river en befintlig bro är det ganska naturligt att färjetrafiken ökar. Om man inför trängselskatter kommer detta givetvis också att vara styrande för den trafik som färdas in i den avsedda zonen. Det kräver inte mer logik för att förstå det.
Det är min förhoppning att det blir en lokal fråga om man någonstans i Hallands län eller något annat län vill införa miljöstyrande avgifter och att lagstiftningen på detta område i så fall ändras så att detta blir möjligt.
Anf. 60 Gabriel Romanus (Fp)
Fru talman! Först skulle jag vilja göra ett tillrättaläggande. Att ledamöter utanför Stockholms län inte vet hur långt det är mellan Spånga och Sundbyberg kan vara förståeligt. För att förklara kan jag tala om att det är en bro däremellan, så jag förstår inte riktigt den koppling som man gjorde här tidigare i debatten.
Fru talman! Jag hade inte alls tänkt gå upp i den här debatten, men eftersom den tenderar att bli mer en trafikpolitisk debatt tyckte jag att det fanns anledning att gå upp och klargöra några saker.
Först och främst skulle jag vilja säga någonting om just detta med avgifter. Gunnar Andrén brukar ju beskriva Dennispaketet väldigt målande. Det finns en del sanningar i det, men det finns också andra saker som Gunnar Andrén väljer att inte berätta om. Vi har ju aldrig haft den här typen av avgifter i Sverige tidigare förutom på broar. Man har utrett det här, inte en gång. Man har utrett det vid tre olika tillfällen, två gånger i form av parlamentariska utredningar och en gång på departementet, och samtliga har kommit fram till samma sak. Det som vi alla vill se här, och jag tror att det finns en enighet om det i denna kammare, är att det borde vara en avgift som kunde beslutas lokalt. Därom tror jag inte att någon är oenig. Men utredningarna har kommit fram till att vi har en grundlag som gör att det inte är möjligt att ha det på det sättet. Då måste jag ställa frågan: Var finns de motioner som har föreslagit förändringar av denna del i grundlagen? Jag har inte sett någon under hela den här mandatperioden. Jag kan väl säga att jag inte själv har skrivit någon heller, men jag har för avsikt att skriva en motion om jag blir omvald till detta fina uppdrag.
Det andra som jag skulle vilja säga är att problemet för Folkpartiet och alla partier som säger sig vara emot trängselskatter är att det har visat sig att dessa har haft effekt på trafiken i Stockholm. Vad skulle annars ha haft denna snabba effekt? Ja, Gunnar Andrén säger att om vi hade fått Dennispaketet hade problemet varit löst nu. Nej, Gunnar Andrén, det hade fortfarande varit några år med köer kvar, så det hade kanske inte löst problemet. Dessutom finns det ganska omfattande forskning som säger att det inte alls är säkert att man löser köproblemen mer än bara under en mycket kort period om man bara bygger ut vägar och järnvägar, utan tvärtom kan köerna öka ganska ordentligt.
Därför är fortfarande min fråga: Vilka är de där alternativen, förutom att vi ska bygga Förbifart Stockholm, som inte alls hade varit klar nu. När jag har gått tillbaka i handlingarna har jag sett att den skulle vara klar om ungefär fem år om man hade börjat bygga den enligt de planer som fanns då. Den skulle inte börja byggas i mitten av 90-talet, utan den skulle snarare ha börjat byggas ungefär nu, så det hade inte löst problemen i alla fall. Därför är fortfarande min fråga: Var är alla de fantastiska alternativen för att lösa Stockholms trafikproblem? De har inte Gunnar Andrén.
Det här är ett bra sätt att lösa problemen. Vi är fullständigt eniga om att avgifter hade varit bättre, men vi har en grundlag som sätter P för det. Och Gunnar Andrén menar väl i alla fall inte att vi ska bryta mot grundlagen, för har vi inte fått överklaganden förr skulle vi väl få överklaganden då i alla fall.
Anf. 61 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Jag har inte hela riksdagstrycket i huvudet, men jag tror faktiskt att Lennart Fremling har väckt en motion om grundlagsändring på den här punkten. Jag ska kontrollera det, men jag tror det. Dessutom försökte jag att väcka den motionen i anslutning till det här ärendet, men då befanns det ligga utanför formellt. Men det finns med i motionens motivering, om det är så att den finns tillgänglig.
Dessutom är det ju regeringen som har drivit frågan om att införa trängselavgifter. Regeringen kunde ju i varje fall som en liten beredskapsåtgärd ha lagt fram ett förslag om en ändring av grundlagen, för vi tycker ju alla att det här är en orimlig konsekvens av grundlagen. Personligen tror jag dessutom att det är en orimlig tolkning och att man har gjort den tolkningen bara för att man ville vara säker på att inte få ett överklagande som skulle ha sumpat hela försöket. Jag kan hänvisa till att jag just har pratat med en statsvetare som dessutom har varit ledamot av riksdagen, och han delar min uppfattning - han sitter dessutom i Grundlagsutredningen, så ni kan ju gissa vem det är - att det här är en orimlig tolkning av grundlagen som man har gjort av säkerhetsskäl så att säga.
Men om det skulle vara så att det blir en fortsättning med avgifterna, kan vi väl vara överens om att då bör grundlagen ändras. Vi bör inte ha en grundlag som de flesta människor tycker är oförnuftig och på gränsen till orimlig. Om bilen står stilla får kommunen ta ut en avgift. Om bilen rullar på samma gata under den mest trafikerade tiden, då blir det plötsligt en skatt.
Jag frågade Kenneth Kvist, som är ordförande i Stockholmsberedningen: Hur kan man tolka det så? Då svarade han, i många vittnens närvaro: Hade vi inte haft parkeringsavgifter tidigare hade nog de också betraktats som en skatt.
Det visar hur snurrigt det är. Det visar också att man inte behöver tolka grundlagen på ett orimligt sätt. Man kunde ha tolkat den på ett bättre sätt.
Anf. 62 Gabriel Romanus (Fp)
Fru talman! Jag är varken statsvetare eller jurist. Jag har visserligen sysslat med arbetsrätt i många år, men jag tänker inte gå in på vad som är en rimlig tolkning och vad som inte är en rimlig tolkning. Jag får helt enkelt lita på det underlag som har redovisats. Det fanns tre statliga utredningar.
Det här ärendet om trängselavgifter, som det hette i början av mandatperioden, låg faktiskt inte på Finansdepartementet. Det låg på Näringsdepartementet. Det blev snabbt överflyttat till Finansdepartementet just därför att juristerna kom på detta.
Man kan ifrågasätta om det är rimliga eller orimliga tolkningar. Vi har väl alla stampat inför någon viktig proposition där vi har tyckt att juristerna lägger hinder i vägen för att vi ska få den lag vi skulle vilja ha. Det är nog en erfarenhet som vi alla delar.
Nu har vi en reglering av hur vi stiftar lagar i vårt land. Jag tycker att vi ska följa den.
Jag ber om ursäkt för att jag inte har noterat Lennart Fremlings motion. Jag får läsa på ytterligare en gång. Jag tyckte att jag sökte ganska bra, men jag hittade ingenting.
Slutligen vill jag säga att jag tycker att Gabriel Romanus har uppträtt på ett mycket bra sätt i det här sammanhanget genom att säga att han inte tycker att det är rimligt att vi har detta som en skatt - det är en åsikt som jag tror att han delar med många - men att det däremot är ett bra system och att det är något som vi kan arbeta för i vår region.
Gabriel Romanus inser att det inte finns några alternativ. Det har inte kamraten Andrén insett.
Anf. 63 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Jag måste säga att det finns mycket att kritisera när det gäller införandet av avgifterna i den här formen. Däremot har jag uppfattningen att om man är i det läge där vi är nu behövs avgifterna, även om man satsar på att bygga vägar och tunnlar. Därför tycker jag att det är klokt att de får stöd i en folkomröstning.
Vi kan vara arga på att man utfärdar vallöften som man sedan går ifrån. Man kan straffa Annika Billström genom att välja en ny ledning i Stadshuset. Men man ska inte straffa stockholmarna med fortsatt trängsel bara för att man är arg på Annika Billström, för att uttrycka det lite personfixerat.
Jag tycker fortfarande att om vi är överens om att det här är en orimlig tolkning av grundlagen eller kanske en tolkning som man måste göra som en orimlig konsekvens av grundlagen borde regeringen med lite förutseende - grundlagen kan ju bara ändras med två beslut med val emellan - ha lagt ett förslag om att justera grundlagen på den här punkten om man tror på avgifter och vill göra det till en kommunal avgift.
Jag tycker att regeringen har ett lite större ansvar än vi andra eftersom det är regeringen som förfogar över hela utredningsapparaten och de jurister som i det här sammanhanget har skapat problem. Jag tycker att jurister mer borde lösa problem än skapa dem. Oavsett hur det ligger till med det tycker jag att regeringen har ett särskilt ansvar. Jag hoppas att den utredning som är tillsatt kommer att ge oss en bättre grundlag även på denna punkt.
Anf. 64 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag ska inte uppehålla kammaren mer, men jag har en liten kommentar till detta. Om jag har förstått saken rätt ligger ett uppdrag till Grundlagskommittén att titta på just den frågan.
Anf. 65 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Det är alltid trevligt att diskutera med Börje Vestlund. Nu anser han visserligen att jag inte har begripit någonting. Det är något som jag får leva med.
Jag skulle karakterisera Börje Vestlund som mycket kunnig på det här området.
Svaren på frågorna är att det i Folkpartiets partiprogram, som jag förmodar att Börje Vestlund inte har helt aktuellt, står att vi är för miljöstyrande avgifter också när det gäller vägar. Det har antagits vid olika landsmöten.
När det gäller den andra frågan är det korrekt att jag inte personligen har väckt några motioner. Däremot har Lennart Fremling väckt en motion om detta i ett par år. Vad som har hänt med den motionen är svårt att veta. Det händer att även goda motioner inte får omedelbart gehör.
Jag håller med Gabriel Romanus och flera om att det här är en orimlig tolkning av den nuvarande grundlagen.
Mitt svar på den sista frågan som Börje Vestlund ställer till mig som inte begriper någonting är att jag naturligtvis inte vill att vi ska överträda grundlagen. Vi får antingen ändra på den eller göra en förnuftig tolkning.
Så till den viktigaste frågan. Den obotfärdiges förhinder är alltid besvärligt. De två spår som gick söderut från Stockholm byggdes 1871. Om man inte inser att det finns centrala praktiska problem som att man måste bygga nytt kommer man aldrig någonstans.
När Börje Vestlund försvarar att vi inte har gjort någonting på tolv år står jag maktlös. Om vi hade börjat för tolv år sedan hade vi kommit ett steg på vägen. Skillnaden mellan Börje Vestlund och mig är att jag vill börja någon gång. Börje Vestlund har en tendens att säga: Vi har inte gjort någonting.
Om vi hade börjat någon gång hade vi kommit en bit på vägen. Det viktiga är inte hur långa steg man tar, det viktiga är åt vilket håll man går.
Anf. 66 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag rullar mig återigen i stoftet för att jag inte har upptäckt den motion som Lennart Fremling har skrivit. Jag ber återigen om ursäkt för det.
Visst är det en lång rad beslut som borde ha fattats för länge sedan. Det är nog Gunnar Andrén och jag överens om. Problemet har inte alltid varit den hemska staten. Problemet har också varit att ett antal politiker från denna region aldrig har kommit överens. När man väl har kommit överens har genast någon part hoppat av. Det har inte alltid varit Socialdemokraterna. Jag kan påminna mig ett par andra episoder, som jag inte vill uppta kammarens tid med, där Folkpartiet har varit aktivt för att hoppa av viktiga infrastrukturprojekt. Vi står på ungefär samma nivå i det avseendet.
Det viktigaste i det här sammanhanget är att när vi nu vidtar åtminstone en åtgärd - jag skulle kunna upprepa alla byggplaner, men det tycker jag är onödigt - som faktiskt ger effekt kan inte Gunnar Andrén säga att det mål som man har uppnått var relativt gott, även om man kritiserar metoden. Om vi ändå hade kunnat nå varandra så långt i debatten. Gunnar Andrén ser bara kortsiktigt på hur man ska få röster.
Fru talman! Jag vill säga något om folkomröstningen också.
Jag har sett en siffra på att bara 15 % av dem som bor i Vallentuna till exempel över huvud taget åker över Saltsjö-Mälarsnittet varje vecka. Ska de få vara med och rösta i folkomröstningen? Är det demokratiskt när man diskuterar vilka röster som ska räknas?
Anf. 67 Börje Vestlund (S)
Fru talman! När det gäller den sista frågan delar jag Gabriel Romanus åsikt. Det vore bäst att hela regionen fick samma rösträtt. Det hade löst många problem, om man ska ha en folkomröstning.
Jag kan inte ta ansvar i den andra frågan. Folkpartiet tillhör inte de ofelbara partierna. Det händer att vi ändrar åsikt - inte ideologi - beroende på att omständigheterna ändras.
När det gäller frågan om hur man skulle rösta när den här lagen infördes vill jag erinra Börje Vestlund, som ju var med vid det tillfället, om att Karin Svensson Smith som sedan dess har bytt parti, hade lagt fram en motion om att trängselskatterna skulle bli avgifter. Det fanns en sådan motion. Jag yrkade bifall till den motionen om vårt förslag hade fallit.
Men då förklarade Vänsterpartiets Per Rosengren att han skulle stödja regeringens förslag. Jag tyckte att det var oklokt, men jag förstår varför. Det var en politisk överenskommelse som tvingade Miljöpartiet och Vänsterpartiet att stödja Socialdemokraterna.
Jag tillhör dem som aldrig har trott att ni egentligen tycker att detta är en bra åtgärd. Jag förstår att intentionerna har varit annorlunda från början och att det har blivit som det har blivit.
Jag trodde att Börje Vestlund skulle vara något bekymrad över att bensinförbrukningen tycks ha ökat, att det är rekordmånga bilar på Essingeleden och så vidare.
Om man skulle kunna göra om detta förslag om skatt, som jag inte tycker om, och jag tror inte att Börje Vestlund tycker om det, skulle man då kunna lita på att Socialdemokraterna vill införa detta system också i Malmö och Göteborg?
Beslut, Genomförd
Beslut: 2006-05-10
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2006-05-10Protokoll 2005/06:120
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Justering i lagen om trängselskatt
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:198 och avslår motionerna 2005/06:Sk17 och 2005/06:Sk18.- Reservation 1 (c)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (c) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 112 0 0 32 m 38 0 4 13 fp 30 2 0 16 kd 6 0 19 8 v 22 0 0 6 c 0 15 0 7 mp 11 0 0 6 - 1 0 0 1 Totalt 220 17 23 89
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.