Jämställdhetsfrågor inom utbildningsväsendet

Betänkande 1997/98:UbU15

Utbildningsutskottets betänkande 1997/98:UBU15

Jämställdhetsfrågor inom utbildningsväsendet

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
UbU15

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande närmare 40 motionsyrkanden om
jämställdhet väckta under hösten 1997. De rör jämställdhet inom barnomsorg och
skola, jämställdhet inom högre utbildning och forskning samt genusforskning,
m.m. Samtliga motionsyrkanden avstyrks under hänvisning bl.a. till pågående
utrednings- och utvecklingsarbete.
Reservationer finns från m, c, fp, v, mp och kd.

Motionerna

Motion väckt med anledning av proposition 1997/98:6 Förskoleklass och andra
skollagsfrågor
1997/98:Ub5 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om män i förskolan.

Motioner från allmänna motionstiden 1997
1997/98:Ub215 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan skall ta till vara
flickors och pojkars olikheter genom t.ex. otraditionella metoder samt verka
för en jämnare fördelning av kvinnor och män inom lärarkåren.
1997/98:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhet i gymnasieskolan.
1997/98:Ub226 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förstärkning av yrkeslärares funktion att stärka så kallade brytare.
1997/98:Ub230 av Chris Heister (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en redovisning av jämställdhet
i skolan.
1997/98:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhet i skolan.
1997/98:Ub256 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder i skolan för att öka jämställdheten.
1997/98:Ub444 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att all forskning om människan skall baseras på en population
bestående av minst 40 % av vardera könet för att få statliga anslag beviljade,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att läkarutbildningen och alla vårdutbildningar åläggs att ha ett
könsperspektiv i undervisningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en grupp bör tillsättas med uppdrag att se över de
forskningsanslag som ges och om de tillvaratar könsperspektivet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett kvinnoforskningscentrum för vården bör förläggas i
Göteborgsområdet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att fortsättningsvis ha
ansvaret för forskning om vård av kvinnor.
1997/98:Ub457 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av jämställdhet i utbildningssystemet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av fler män i skolan.
1997/98:Ub458 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhetsuppdrag för Högskoleverket,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnors och mäns efterfrågan på högre utbildning.
1997/98:Ub474 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de särskilda medel som fördelas av forskningsråden till postdoc-
stipendier till kvinnor,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ställa upp jämställdhetsmål även för sektorsforskningsorganen.
1997/98:Ub804 av Ingbritt Irhammar och Marie Wilén (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhetssträvandena,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökning av andelen kvinnor i forskarsamhällets organ,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhetsrevisioner för forskningsråden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om höjd utbildnings- och kompetensnivå genom utbildnings- och
arbetsmarknadssatsningar.
1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av tydliga direktiv till universitet och högskolor att
vidtaga åtgärder för att åstadkomma likvärdiga studieförutsättningar för
kvinnor och män, med speciell uppmärksamhet på skillnader i förutsättningar för
meritering till forskarutbildning,
39. att riksdagen mot bakgrund av vad som i motionen anförts beslutar att
avskaffa begränsningen i meriteringstid för ansökan till
forskarassistenttjänst,
40. att riksdagen avslår regeringens förslag om rekryteringsmål för
nyanställning av professorer.
1997/98:Ub810 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kvotering bör övervägas vid tillsättningen i
tjänsteförslagsnämnder för att uppnå en jämn könsfördelning.
1997/98:Ju725 av Hans Karlsson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans roll för ökad upplysning och attitydpåverkan.
1997/98:So676 av Elisa Abascal Reyes och Ewa Larsson (mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om feministiskt självförsvar i skolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att jämställdhet införs som delämne inom sexualundervisningen.
1997/98:A804 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hur resurser kan omfördelas så att kvinnor i högre grad får
tillträde till samt kan slutföra forskning,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att resurser avsätts till genusforskning.
1997/98:A805 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att fler män anställs inom barnomsorgen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om andelen kvinnor vid högskoleutbildningar för data och elektronik,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om andelen män på förskol- och grundskollärarlinjer,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av fler kvinnliga läroboksförfattare,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten att etablera ett europeiskt kvinnouniversitet.
1997/98:A806 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillgång till barnomsorg och valfrihet,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om män i barnomsorg och skola.
1997/98:A808 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om värdet av manlig personal i skola och barnomsorg.

Utskottet

I betänkandet behandlar utskottet 39 motionsyrkanden från hösten 1997, vilka
tar upp jämställdhetsfrågor inom utskottets olika beredningsområden, från
barnomsorg till högre utbildning och forskning. Enligt utskottets bedömning
råder det en bred politisk enighet om det övergripande målet med
jämställdhetspolitiken, nämligen att kvinnor och män skall ha samma
rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Det finns också en samsyn i fråga om
behovet av aktiva insatser inom olika områden för att detta mål skall nås.

Jämställdhet inom barnomsorg och skola
Frågan om tillgången till barnomsorg ur ett jämställdhetsperspektiv tas upp i
motion 1997/98:A806 (fp) yrkande 14. Motionärerna anför att en väl utbyggd och
fungerande barnomsorg gör att framför allt småbarnsmammor slipper att göra det
svåra valet mellan familj och arbete.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Kommunerna
är sedan den 1 januari 1995 skyldiga att tillhandahålla barnomsorg för barn i
åldrarna 1-12 år i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas
förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Föräldrar som anmält
behov av plats skall erbjudas sådan utan oskäligt dröjsmål. Bestämmelserna har
fr.o.m. den 1 januari 1998 så gott som oförändrade överförts från
socialtjänstlagen till skollagen, där de inarbetats i ett nytt kapitel, 2 a
kap. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Samtidigt har Skolverket övertagit
ansvaret för barnomsorgen från Socialstyrelsen och länsstyrelserna.
Socialstyrelsen konstaterade i en uppföljning av barnomsorgslagstiftningen
våren 1996 (meddelandeblad 11/96) att 90 % av kommunerna uppfyllde sin
skyldighet att tillhandahålla plats för förskolebarn utan oskäliga väntetider,
dvs. normalt inom tre till fyra månader. Motsvarande procenttal när det gällde
skolbarnsomsorg var 95 %. Drygt hälften av de kommuner som inte uppfyllde
kraven i lagen räknade med att kunna göra det under år 1997. I en kommentar
till uppföljningen framhöll Socialstyrelsen att det är viktigt att kommunerna
bevakar kvaliteten i verksamheten. Uttalandet gjordes mot bakgrund av att två
tredjedelar av kommunerna i uppföljningen angivit att de ökat antalet
barnomsorgsplatser genom att ta in fler barn i befintliga daghems- och
fritidshemsavdelningar.
Utskottet utgår från att kommunerna tar sitt ansvar för barnomsorgen och att
Skolverket som ansvarig central myndighet noga följer utvecklingen på detta
område.
I fem motioner framställs yrkanden om att fler män bör arbeta inom barnomsorgen
och skolan.
Enligt motion 1997/98:A806 (fp) yrkande 18 läggs grunden för ett jämställt
samhälle i unga år. För att ge pojkar och flickor en uppväxt som lägger en
trygg grund för deras manliga respektive kvinnliga identitet är det viktigt att
både män och kvinnor ingår i deras vardagliga omgivning i barnomsorg och skola.
Männen bör ges ett större ansvar för att aktivt delta i barnens
utvecklingsprocess. - Liknande synpunkter förs fram i motion 1997/98:A808 (fp)
yrkande 1.
Likaså anförs i motion 1997/98:Ub457 (fp) yrkande 8 om fler män i skolan att
en jämnare könsfördelning bland lärarna är önskvärd. Eleverna behöver både
kvinnliga och manliga lärare som förebilder. Det framhålls också att kvinnor
och män tillför olika perspektiv på arbetet i skolan. - Enligt motion
1997/98:Ub5 (v) yrkande 13 vore det positivt om män i högre grad finns i
förskolan i framtiden. Motionärerna ser dock möjligheterna att åstadkomma detta
som förknippade med jämställdheten i stort. - Även i motion 1997/98:A805 (kd)
yrkande 4 talas det om nödvändigheten av att fler män anställs inom
barnomsorgen. Varken i hem eller förskola bör barnen leva i en isolerad
kvinnovärld.
U t s k o t t e t delar de åsikter som framförts i motionerna, nämligen att
det är viktigt för barnens identitetsutveckling att de får möjlighet att möta
både kvinnliga och manliga förebilder i barnomsorg och skola.
Utskottet har inhämtat att regeringen i december 1995 gav Socialstyrelsen i
uppdrag att utveckla jämställdhetsarbetet i barnomsorgen och då även avsatte
medel att fördela till de kommuner och högskolor som ville delta i
utvecklingsarbetet. I en inledningsvis gjord inventering av dittillsvarande
projekt i Sverige och övriga Norden kom det fram att huvudparten av dessa
projekt syftat till att rekrytera fler män till förskolan. Männens situation,
både i utbildning och yrkesverksamhet, i förskola och fritidshem hade kartlagts
och analyserats, vilket genererat värdefull kunskap och bl.a. lett till att
kompetenshöjande nätverk etablerats särskilt för män i barnomsorgen.
I en redovisning av läget i utvecklingsarbetet som Socialstyrelsen i februari
1998 lämnat till bl.a. Utbildningsdepartementet anför styrelsen att
jämställdhet i förskolan inte uteslutande skall betraktas som en strävan efter
en jämnare könsfördelning bland pedagogerna. Jämställdhet innebär också att de
professionella utvecklar ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt. Pedagogen,
oavsett biologiskt kön, påverkar och formar via sina attityder och
förhållningssätt hur pojkar och flickor i förskolans verksamhet utvecklar sina
sociala och kulturella könsrollsmönster. Det är därför av särskilt intresse att
tydliggöra hur barnomsorgens personal på olika sätt utvecklar sitt lärande
kring pedagogik och jämställdhetsarbete.
Avsikten är att utvecklingsarbetet skall dokumenteras i ett
fortbildningsmaterial för främst förskolans personal under våren 1998.
Materialet skall implementeras genom seminarier på flera orter i landet. På
grund av att tillsynsansvaret för barnomsorgen vid årsskiftet 1997/98 har
överförts till Skolverket kommer utgivning och implementering av
fortbildningsmaterial samt slutrapportering till regeringen i juni 1998 att
färdigställas med Skolverket som huvudman.
Jämställdhetsarbetet i förskola, skola och fritidshem behandlas som en av de
viktigare utvecklingsfrågorna i Barnomsorg och skolakommitténs (BOSK)
betänkande Växa i lärande - förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år
(SOU 1997:21). Likaså behandlas jämställdhetsfrågor i BOSK-kommitténs
slutbetänkande Att erövra omvärlden - förslag till läroplan för förskolan (SOU
1997:157). Sammanfattningsvis menar kommittén att varje flicka och pojke har
rätt att få förverkliga sin potential utan begränsningar utifrån stereotypa
könsrollstraditioner. Personalens medvetenhet om hur eget agerande och samspel
mellan kvinnor och män påverkar barngruppen är avgörande för att aktivt
jämställdhetsarbete skall kunna förverkligas i förskolan. - Båda ärendena
bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet hänvisar också till de uppdrag i fråga om rekrytering av män till
lärarutbildningarna som givits till Lärarutbildningskommittén (dir. 1997:54)
och till universitet och högskolor (regleringsbrev för budgetåret 1998).
Utskottet återkommer till detta senare i betänkandet.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena om fler män inom
barnomsorgen och skolan mot bakgrund av vad som nu redovisats.
I fråga om främst jämställdhetsarbetet inom grundskolan framhålls det i motion
1997/98:Ub804 (c) yrkande 1 att formerna för undervisningen måste förändras, så
att hänsyn tas till flickors och pojkars olikheter i fråga om behov och
intressen. Det är vidare viktigt, anser motionärerna, att de som arbetar med
jämställdhet får stöd av skolledning och skolförvaltning och att elevernas
perspektiv ägnas mer uppmärksamhet i jämställdhetsarbetet.
Jämställdhet är både en fråga om kunskap och en pedagogisk fråga,
understryker motionärerna i motion 1997/98:Ub250 (fp) yrkande 16. Bristande
kunskaper om jämställdhet innebär att verksamheten i skolan inte planeras och
struktureras för att möta de olika krav som ställs av pojkar och flickor. Denna
kunskapsbrist visar sig senare generera ett allvarligt pedagogiskt problem
genom att undervisningen inte utformas på ett sådant sätt att den svarar mot
pojkars och flickors olika behov av kunskap, uppmärksamhet och
identitetsskapande. Lärarnas kunskaper på detta område måste fördjupas och
fortlöpande följas upp.
Det betonas i motion 1997/98:Ub256 (kd) yrkande 7 att flickors och pojkars
olika sätt att uttrycka sig måste uppmärksammas mer. Pojkar dominerar i
klassrummet, hävdar motionärerna, men missgynnas av att de har få manliga
förebilder i skolan. Det är viktigt att det i lärarutbildningen, i skolplaner
och i jämställdhetsprogram vid de enskilda skolorna tydliggörs hur man aktivt
kan arbeta med jämställdhet utifrån kunskaper om flickors och pojkars olika
förutsättningar och villkor.
Jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan behandlas i två motioner. I motion
1997/98:Ub221 (fp) yrkande 21 finns synpunkter på jämställdhet, som både en
fråga om kunskap och en pedagogisk fråga, vilka liknar dem som framförts i
motion 1997/98:Ub250 av samma motionärer angående grundskolan. - Även i motion
1997/98:Ub215 (kd) yrkande 16 betonas att jämställdheten skall ses som en
pedagogisk fråga och att det är nödvändigt att lärarna har kunskap i
jämställdhetsfrågor. Flickor på pojkdominerade utbildningar, såsom i
naturvetenskap och teknik, måste få ett bättre stöd av lärarna. Att främja
jämställdhet handlar om att ta vara på olikheterna och göra olika satsningar,
t.ex. särskilda lektioner i teknik för flickor och otraditionella metoder i
språk för pojkar, framhålls det. Det handlar också om att få en jämnare
fördelning av män och kvinnor bland gymnasieskolans personal. Motionärerna
pekar på att bland yrkeslärarna består den ojämna könsfördelningen inom
respektive yrke.
U t s k o t t e t vill påminna om att riksdagen våren 1995 tog ställning
till förslag i proposition och motioner om jämställdhet mellan kvinnor och män
inom utbildningsområdet (prop. 1994/95:164, bet. UbU18, rskr. 405). Utskottet
betonade då att skolan har ett ansvar för att aktivt och medvetet främja
kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter och för att motverka traditionella
könsmönster. I 1 kap. 2 § skollagen infördes, i enlighet med regeringens
förslag, en bestämmelse om att den som verkar inom skolan särskilt skall främja
jämställdhet mellan könen. Utskottet delade regeringens bedömning att
jämställdhet skall lyftas fram som en pedagogisk fråga i skolans dagliga
arbete.
Skolverkets instruktion har ändrats med ikraftträdande den 1 november 1997
(SFS 1997:703). I instruktionen har införts en bestämmelse om verkets ansvar
för att inom sitt verksamhetsområde aktivt och medvetet främja flickors,
kvinnors, pojkars och mäns lika rätt och möjligheter. Enligt Skolverkets
Verksamhetsplan 1998 skall frågor om jämställdhet och flickors och pojkars
olika behov beaktas i alla projekt.
Utskottet vill särskilt nämna att Skolverket våren 1995 tog initiativ till
ett nätverk för skolor som vill arbeta med jämställdhet som en pedagogisk
fråga. Syftet med nätverksprojektet var bl.a. att sprida erfarenheter och
kunskaper mellan skolor, kommuner och Skolverket samt att fungera som stöd för
utveckling av jämställdhet i skolan. Ett fyrtiotal skolor, både grundskolor och
gymnasieskolor, har deltagit. En utvärdering av nätverksskolornas verksamhet,
som gjorts vid Göteborgs universitet, samt skolornas egna rapporter har legat
till grund för ett referensmaterial ?Olikheter - en brist eller tillgång?
Undervisningsformer, pedagogiska metoder och innehåll i ett genusperspektiv?
som utgivits av Skolverket i augusti 1997. Skolverkets arbete med nätverket
kommer enligt uppgift att avslutas under våren 1998 med en rapport. I denna
kommer bl.a. att tas upp frågan huruvida arbetet skall fortsätta i form av
regionala nätverk som en kommun driver i samverkan med närliggande högskola.
I direktiven till Lärarutbildningskommittén har regeringen markerat att de
blivande lärarna behöver kunskaper om skillnader mellan flickors och kvinnors
respektive pojkars och mäns inlärning. Vidare behöver de tränas i att anlägga
ett jämställdhetsperspektiv på sina undervisningsämnen (dir. 1997:54).
Utskottet föreslår mot bakgrund av vad utskottet redovisat att riksdagen
avslår motionerna 1997/98:Ub250 yrkande 16, 1997/98:Ub256 yrkande 7 och
1997/98:Ub804 yrkande 1 som rör jämställdhetsarbetet främst inom grundskolan.
Likaså bör motsvarande motioner om gymnasieskolan, 1997/98:Ub215 yrkande 16 och
1997/98:Ub221 yrkande 21, avslås.
En redovisning av jämställdhet i skolan efterfrågas i motion 1997/98:Ub230 (m).
Motionären påpekar att riksdagen våren 1995 fattade viktiga beslut i fråga om
jämställdhet i skolan. Det är angeläget att följa upp hur arbetet ute i
skolorna utvecklats, t.ex. Skolverkets nätverksarbete, och om goda erfarenheter
och kunskap spridits. Regeringen bör inför riksdagen redovisa hur man avser att
fortsätta arbetet med jämställdhet i skolan med de erfarenheter man nu har,
anser motionären.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till vad
utskottet i det föregående nämnt om den kommande rapporten från Skolverket
angående nätverket för jämställdhet i skolan. Därutöver vill utskottet peka på
att Skolverket i regleringsbrev för budgetåret 1998 fått i uppdrag att göra en
kartläggning av hur uppföljning och utvärdering av skolans värdegrund sker i
såväl offentliga som fristående skolor. Verket skall därvid utveckla instrument
och kvalitetsmått för sådan uppföljning och utvärdering på lokal, kommunal och
nationell nivå. Områden som särskilt skall beaktas är skolans arbete med
demokrati, jämställdhet och kulturell mångfald/rasism. Uppdraget skall
redovisas den 1 oktober 1998.
Det är enligt motion 1997/98:Ub226 (v) yrkande 3 angeläget att stärka
yrkeslärares funktion att stödja s.k. brytare, nämligen flickor/kvinnor och
pojkar/män som väljer en för sitt kön otypisk yrkesutbildning.
U t s k o t t e t anser i likhet med motionärerna att ungdomar måste
uppmuntras att göra sådana yrkesval som kan bryta uppdelningen av
arbetsmarknaden i kvinno- respektive mansyrken. Enligt skollagen åligger det
alla som verkar inom skolan att främja jämställdhet mellan könen (1 kap. 2 §).
Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Jämställdhet mellan könen bör enligt motion 1997/98:So676 (mp) yrkande 5 ingå
som ett delämne inom sexualundervisningen. Antalet timmar för denna
undervisning bör därför utökas för att ge utrymme för diskussion om
könsrollsfrågor. Också i motion 1997/98:Ju725 (s) - som handlar om kvinnofrid -
pekas på skolans roll att påverka attityder och öka kunskapen när det gäller
jämställdhet och respekt mellan kvinnor och män (yrkande 3).
I motion 1997/98:So676 (mp) förordas även att undervisning i feministiskt
självförsvar skall ges i skolan om en grupp av minst fem kvinnliga elever begär
det. Undervisningen bör omfatta minst åtta timmar (yrkande 4).
U t s k o t t e t vill framhålla att skolans uppgift bl.a. är att främja
elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och
samhällsmedlemmar. Det är viktigt att skolan medverkar till att hos eleverna
skapa förståelse och respekt för människor av båda könen och att skolan anvisar
vägar att genom samtal lösa konflikter och motsättningar. Utskottet hänvisar
till att Skolverket på uppdrag av regeringen har utarbetat referensmaterial som
kan användas ute i skolorna som underlag för samtal och diskussioner inom
kunskapsområdet sexualitet och samlevnad. Bland annat lämnas i
referensmaterialet ?Kärlek känns! förstår du? (1995) fakta och synpunkter i
fråga om kärlek, sexualitet, samhörighet och familj, men också om sexuellt
tvång och våld. Enligt utskottets mening bör riksdagen inte uttala sig om det
närmare innehållet i undervisningen eller om formerna för densamma.
Motionsyrkandena bör alltså avslås.

Jämställdhet inom högre utbildning och forskning
Flera motionsyrkanden rör frågor om andelen kvinnor och män på olika
högskoleutbildningar.
I motion 1997/98:Ub458 (v) yrkande 8 hävdar motionärerna att högskolans
utbildningsutbud är bättre anpassat till männens efterfrågan än till
kvinnornas. Sökandetrycket är mindre till de kraftigt utbyggda ingenjörs- och
civilingenjörsutbildningarna som män i första hand efterfrågar, än till
vårdhögskolornas utbildningar som kvinnor i första hand efterfrågar.
Motionärerna anser att detta förhållande behöver beaktas vid fördelningen av
resurser till högre utbildning.
Den ojämna könsfördelningen inom högskolans utbildningar påtalas också i
motion 1997/98:A805 (kd). Motionärerna anser att andelen kvinnor måste öka på
högskoleutbildningar för data och elektronik (yrkande 10). Motsatt förhållande
är det på förskollärar- och grundskollärarlinjer, där det behövs en ökning av
andelen män (yrkande 11).
Enligt motion 1997/98:Ub457 (fp) yrkande 6 borde arbetsmarknadsåtgärder
användas för att rekrytera män till lärarutbildningarna. Motionärerna hänvisar
till att det på arbetsförmedlingarna förekommer s.k. brytprojekt, där
arbetslösa stimuleras till att göra ett nytt yrkesval inom ett område som
traditionellt är könsbundet. Till dessa projekt lämnar regeringen särskilda
pengar. De arbetslösa får en introduktion, gör studiebesök och erbjuds
praktikplatser. Ett utmärkt sådant projekt vore att vända sig enbart till män
för att få dem intresserade av förskola och skola, menar motionärerna.
U t s k o t t e t vill fästa uppmärksamheten på att regeringen i
regleringsbrev för budgetåret 1998 anger att universitet och högskolor bör
vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen kvinnor inom de
naturvetenskapliga och de tekniska utbildningar där kvinnor är
underrepresenterade och öka andelen män inom de lärarutbildningar och de vård-
och farmaciutbildningar där män är underrepresenterade.
Rekryteringen till lärarutbildningen är enligt direktiven till
Lärarutbildningskommittén en viktig fråga för utredningen (dir. 1997:54). Det
anmärks att ett problem i dagens lärarutbildningar och för morgondagens skola
är den låga andelen manliga studenter, endast 20 %. Kommittén skall överväga
insatser för att åstadkomma en jämnare könsfördelning i rekryteringen.
När det sedan gäller arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att få fler män
till skola och barnomsorg kan följande nämnas. Riksdagen har sedan budgetåret
1993/94 tilldelat Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) medel för projektverksamhet som
syftar till att bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden, de s.k.
brytprojekten. I en skrivelse till samtliga länsarbetsdirektörer inför
verksamhetsåret 1998 har AMS som exempel på brytprojekt som kan tjäna som
modell för fortsatt utvecklingsarbete särskilt nämnt ett projekt i Skåne län,
kallat Män till barnomsorgen.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1997/98:Ub457 yrkande 6 och 1997/98:A805 yrkandena 10 och 11. Utskottet är inte
berett att förorda att riksdagen uttalar sig om resursfördelningen till högre
utbildning på det sätt som begärs i motion 1997/98:Ub458 yrkande 8. Även detta
yrkande bör alltså avslås av riksdagen.
I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 31 understryks behovet av tydliga direktiv
till universitet och högskolor att de skall vidta åtgärder för att åstadkomma
likvärdiga studieförutsättningar för kvinnor och män, med speciell
uppmärksamhet på skillnader i förutsättningar för kvinnor och män att meritera
sig till forskarutbildning. Motionärerna anmärker att det, trots att ungefär
lika många kvinnor som män deltar i grundutbildningen, är en övervikt för män
bland dem som går vidare till forskarutbildning. En orsak kan finnas i
grundutbildningens slutskede. Ofta används det mindre forskningsarbete som
utförs på C- och D-nivå som merit. Män väljer i större utsträckning än kvinnor
uppsatsämnen i nära anslutning till handledarens forskningsprojekt och gynnas
därför. Institutionerna bör uppmärksammas på detta problem. - Liknande
synpunkter förs fram i motion 1997/98:A804 (mp) yrkande 29.
U t s k o t t e t behandlade hösten 1996 motsvarande motionsyrkanden, vilka
avstyrktes med hänvisning bl.a. till vad regeringen anfört om att öka kunskapen
i jämställdhetsfrågor hos högskolans lärare (prop. 1996/97:5, bet. UbU3, rskr.
99).
Därefter har regeringen i regleringsbrev för såväl budgetåret 1997 som
budgetåret 1998 föreskrivit att lärosätena skall intensifiera det pedagogiska
utvecklingsarbetet och aktivt arbeta med undervisningens förnyelse inom såväl
grundutbildning som forskarutbildning. Lärare skall erbjudas utbildning och
fortbildning i pedagogik och inom jämställdhetsområdet. Av årsredovisningarna
skall framgå omfattning och inriktning av det pedagogiska utvecklingsarbetet.
Enligt en under hösten 1997 beslutad ändring av 1 kap. 5 § högskolelagen
skall högskolan inte endast iaktta utan även främja jämställdhet (prop.
1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 1997/98:12). Vidare har Högskoleverket
ett tillsynsansvar och skall enligt sin instruktion främja jämställdhet mellan
kvinnor och män inom sitt verksamhetsområde.
Utskottet avstyrker motionsyrkandena med det anförda.
Begränsningen i meriteringstid för ansökan till forskarassistenttjänst bör
avskaffas. Det framhålls i motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 39. Motionärerna
menar att många kvinnor är näst intill chanslösa att gå vidare mot ett arbete
som självständig forskare vid ett svenskt universitet, dvs. om kvinnan vill ha
familj och barn före 30 års ålder, eftersom meriter endast skall räknas från de
fem första åren efter doktorsexamen.
U t s k o t t e t anser att motionsyrkandet bör avslås med hänvisning till
följande. Enligt 4 kap. 13 § högskoleförordningen krävs för behörighet till
tjänst som forskarassistent avlagd doktorsexamen. Vidare sägs att i första hand
(kurs. här) bör den som har avlagt doktorsexamen högst fem år före
ansökningstidens utgång komma i fråga. Någon ändring av denna bestämmelse är
för närvarande inte aktuell i den omarbetning av högskoleförordningen som görs
med anledning av riksdagsbeslutet hösten 1997 om högskolans ledning, lärare och
organisation (jfr prop. 1996/97:141 s. 35).
Frågor om rekryteringsmål när det gäller könsfördelningen på olika tjänster
inom högskolan tas upp i två motioner. Enligt motion 1997/98:Ub458 (v) yrkande
7 är det positivt att det nu införs mål för rekrytering av kvinnliga
professorer. Motionärerna anser dock att det behövs rekryteringsmål även på
andra nivåer. Sådana mål bör tydligt formuleras i lärosätenas
jämställdhetsplaner. I motionen begärs att regeringen ger Högskoleverket i
uppdrag att följa upp huruvida målen nås. - I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande
40 behandlas frågan om rekryteringsmål vid anställning av professorer.
U t s k o t t e t påminner om att riksdagen under hösten 1997 godkände de av
regeringen föreslagna principerna för rekryteringsmål för lärosätena i syfte
att öka andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer (prop. 1996/97:141,
bet. 1997/98:UbU3, rskr. 1997/98:12). I sammanhanget anmälde regeringen att
varje lärosäte, utom de konstnärliga högskolorna i Stockholm, skulle ges i
uppdrag att sätta upp egna mål i fråga om könsfördelningen bland nyrekryterade
lärare inom övriga lärarkategorier. Detta har sedan skrivits in i
regleringsbrev för budgetåret 1998 avseende anslag till universitet och
högskolor m.m. Där föreskrivs också att rekryteringsmålen, utfallet samt
prognosen för perioden 1997-1999 skall framgå av högskolans årsredovisning.
Högskoleverket skall enligt instruktionen främja jämställdhet mellan kvinnor
och män inom sitt verksamhetsområde. I budgetpropositionen hösten 1997 anmäldes
att verket enligt regeringens mening bör intensifiera detta arbete och överta
den pådrivande och stödjande roll som arbetsgruppen för jämställdhet i högre
utbildning och forskning (JÄST-gruppen) har haft. Gruppen avlämnade i juni 1997
sin slutrapport Jämställdhet för kunskap, insikt och kvalitet (Ds 1997:56) till
Utbildningsdepartementet.
Utskottet anser att yrkandet i motion 1997/98:Ub458 är tillgodosett med vad
utskottet anfört. Riksdagen bör alltså avslå detsamma.
Yrkandet i motion 1997/98:Ub807 avser ett regeringsförslag i proposition
1996/97:141 som utskottet behandlade före den allmänna motionstiden 1997 och
innan motionen väcktes. Motionsyrkandet bör följaktligen avslås.
Enligt motion 1997/98:Ub804 (c) yrkande 4 bör jämställdhetsrevisioner bli
obligatoriska vid forskningsråden, mot bakgrund av debatten under senare år
angående forskningsrådens fördelning av anslag till kvinnor.
U t s k o t t e t anmärker att ett motsvarande motionsyrkande avslogs av
riksdagen hösten 1996 under hänvisning till att redan vidtagna åtgärder, bl.a.
krav på återrapportering rörande jämställdhetsarbetet, säkerställer att
statsmakterna kommer att få analyser av forskningsrådens medelstilldelning ur
jämställdhetssynpunkt (bet. 1996/97:UbU3). Det har också angivits i
regleringsbrev för budgetåret 1998 att forskningsråden skall redovisa hur
arbetet med jämställdhet utvecklas vid granskning och bedömning av ansökningar
och vid fördelning av forskningsmedel. Ett särskilt uttalande från riksdagen om
jämställdhetsrevisioner behövs därför inte, varför riksdagen bör avslå
motionsyrkandet.
De särskilda medel som fördelas av forskningsråden till postdoktorala
stipendier till kvinnor bör enligt motion 1997/98:Ub474 (fp) yrkande 10 få
användas även i Sverige, alltså inte bara vid utländskt universitet.
U t s k o t t e t har tidigare avstyrkt motsvarande motionsyrkanden och då
påpekat att avsikten med postdoktorala stipendier är att de skall underlätta
för kvinnor i forskarkarriären att skaffa sig internationella meriter (bet.
1997/98:UbU3 s. 29). Med samma motivering bör riksdagen avslå även det nu
aktuella motionsyrkandet.
Jämställdhetsmål bör ställas upp även för sektorsforskningsorganen, framhålls
det i yrkande 11 i motion 1997/98:Ub474 (fp). Motionärerna anser att regeringen
bör ta ett ansvar för att de nämnda organen får sådana mål inskrivna i sina
instruktioner.
U t s k o t t e t föreslår att motionsyrkandet avslås. Den s.k. JÄST-gruppen
förordade i sin slutrapport (Ds 1997:56) bl.a. att regeringen skulle se till
att de forskningsfinansierande myndigheterna, de s.k. sektorsforskningsorganen,
ställer upp tydliga jämställdhetsmål och strategier för att uppnå en bättre
balans mellan könen, både bland dem som tilldelas forskningsstöd och i
bedömningsgrupper. Enligt vad utskottet erfarit införs nu i instruktionen för
respektive sektorsforskningsorgan en föreskrift med innebörden att myndigheten
inom sitt verksamhetsområde skall främja jämställdhet mellan kvinnor och män.
Enligt motion 1997/98:Ub810 (c) yrkande 10 bör kvotering övervägas vid
tillsättningen av tjänsteförslagsnämnder för att uppnå en jämn könsfördelning.
Liknande synpunkter förs fram i motion 1997/98:Ub804 (c) yrkande 3, nämligen
att det i dessa nämnder är speciellt viktigt med jämn könsfördelning.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena. Som i det föregående nämnts
tog riksdagen under hösten 1997 ställning till regeringens förslag om
högskolans ledning, lärare och organisation. I propositionen redovisade
regeringen bedömningen att ansvaret för att utarbeta och avge förslag i ärenden
om anställning av professor och lektor borde åvila fakultetsnämnderna eller
motsvarande organ. Föreskrifterna om särskilda tjänsteförslagsnämnder borde tas
bort. Vid anställning av professor eller lektor skall, liksom i dag, sakkunniga
utses på så sätt att båda könen är företrädda, om inte synnerliga skäl mot
detta föreligger (prop. 1996/97:141 s. 47). Enligt uppgift från
Utbildningdepartementet är avsikten att en ändring av högskoleförordningen i
nämnda avseenden skall träda i kraft den 1 januari 1999.

Forskning m.m. om kvinnor och män
Förslag om att utbildning och forskning inom vårdområdet skall ske ur ett
könsperspektiv läggs fram i motion 1997/98:Ub444 (fp). Motionären begär ett
tillkännagivande om att alla forskningsprojekt om människans hälsa som
tilldelas statliga anslag måste ha minst 40 % av vardera könet i den population
som studeras (yrkande 1). Läkarutbildningen och övriga vårdutbildningar måste
ha ett könsperspektiv i undervisningen (yrkande 2). Dessutom vill motionären
att en grupp skall tillsättas med uppdrag att se över om de forskningsanslag
som ges tillvaratar könsperspektivet (yrkande 3). Vidare anförs att ett
kvinnoforskningscentrum för vården med fördel skulle kunna förläggas till
Göteborgsområdet (yrkande 4). Motionären anser också att Socialstyrelsen bör
ges i uppdrag att fortsättningsvis ha ansvaret för forskning om vård av kvinnor
(yrkande 5).
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena. Utskottet noterar att de
frågor som motionären aktualiserar även berörs i betänkandet Jämställd vård
(SOU 1996:133) från Utredningen om bemötande av kvinnor och män inom hälso- och
sjukvården. I betänkandet presenteras ett antal förslag till åtgärder som bl.a.
avser forskning, utbildning, tillsyn, uppföljning och utvärdering. En del av
förslagen förs nu vidare genom det utvecklingsprogram ?Genderprogram för social
välfärd? som sedan våren 1997 pågår inom Socialdepartementet. Programmet
innebär att varje myndighet inom departementets område har till uppgift att
analysera förslag och verksamhet utifrån båda könens utgångspunkter. Enligt
programmet har kvinnor och män rätt att få adekvat bemötande, vård eller
behandling utifrån de egna förutsättningarna och behoven. Programarbetet skall
bedrivas etappvis och den första etappen skall vara avslutad den 30 juni 1999.
Då skall samtliga enheter inom, och myndigheter knutna till,
Socialdepartementet ha en plan för hur arbetet med genderfrågorna skall
bedrivas. De skall också ha startat ett aktivt utvecklingsarbete.
När det gäller läkarutbildning och annan vårdutbildning anser utskottet det
som självklart att dessa utbildningar skall bedrivas med ett könsperspektiv.
Behovet av resurser till genusforskning understryks i motion 1997/98:A804 (mp)
yrkande 30. Motionärerna anför att man måste utveckla och fördjupa redan kända
forskningsområden med avseende på ett genusperspektiv. Som exempel på områden
som bör prioriteras nämns forskning som belyser på vad sätt man kan undvika att
befästa föråldrade mans- och kvinnoroller hos pojkar och flickor.
U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Utskottet
påminner om att statsmakterna i statsbudgeten för 1997 gjorde flera satsningar
på genusforskning. Sålunda anvisades medel för ett nationellt sekretariat för
genusforskning vid Göteborgs universitet, ett nytt tvärvetenskapligt tema med
inriktning mot genusforskning vid Linköpings universitet och 18 tjänster med
inriktning mot genusforskning vid några lärosäten. Enligt förordningen om ett
sekretariat för genusforskning (1997:61) skall det nationella sekretariatet
främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för att betydelsen av
genusperspektiv uppmärksammas i all forskning. Enligt uppgift i
budgetpropositionen hösten 1997 skall inom det tvärvetenskapliga temat bedrivas
forskning och forskarutbildning om könstillhörighetens betydelse och om hur
föreställningar om kvinnlighet och manlighet skapas (prop. 1997/98:1 utg.omr.
16 s. 104).

Övriga frågor
I motion 1997/98:Ub804 (c) yrkande 5 gör motionärerna gällande att fler kvinnor
än män har arbeten som inte ger möjlighet till kompetensutveckling inom
företagen där de är anställda. Deltidsanställda, som till största delen är
kvinnor, blir oftast förbigångna vid företagens utbildningsinsatser.
Motionärerna framhåller att det därför är viktigt att det i arbetsplatsernas
jämställdhetsplaner ingår likvärdiga möjligheter till kompetensutveckling för
kvinnor och män.
U t s k o t t e t konstaterar att det i jämställdhetslagen (1991:433) finns
föreskrivet en skyldighet för arbetsgivaren att genom utbildning,
kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning
mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av
arbetstagare (7 §). Planerade åtgärder under det kommande året skall anges i
arbetsgivarens årliga jämställdhetsplan. Hur dessa har genomförts skall
redovisas i efterföljande års plan (11 §). Utskottet anser att riksdagen bör
avslå motionsyrkandet med hänvisning till det anförda.
Fler kvinnliga läroboksförfattare behövs, betonas det i motion 1997/98:
A805 (kd) yrkande 12. Motionärerna anmärker att jämställdhetsdebatten hittills
ytterst marginellt berört skolans och de olika utbildningsinstitutionernas
läromedel. Samtidigt som det finns en insikt om att män och kvinnor talar olika
språk är litteraturlistorna starkt mansdominerade. De menar att tillgång till
kurslitteratur av författare av båda könen kan ge studenterna olika perspektiv
på det studerade ämnet.
U t s k o t t e t har i denna fråga ingen annan uppfattning än motionärerna.
Dock anser utskottet inte att riksdagen skall göra något uttalande om vem som
skall skriva läroböcker eller vilka läroböcker som skall ges ut eller användas.
Motionsyrkandet bör alltså avslås av riksdagen.
Enligt motion 1997/98:A805 (kd) yrkande 13 bör en viktig del i det svenska
samarbetet inom Europeiska unionen (EU) vara att driva arbetet med
jämställdhetsfrågor. Motionärerna anser att det bör undersökas om det finns
möjlighet att etablera ett europeiskt kvinnouniversitet.
U t s k o t t e t har inhämtat att Sverige inom EU bedriver ett aktivt
arbete på jämställdhetsområdet och verkar för att jämställdhetsfrågor skall
lyftas fram i EU:s fördrag. Inom utbildningsområdet är det framför allt genom
samarbetet mellan svenska universitet och högskolor och motsvarande lärosäten i
andra EU-länder som Sverige kan påverka att jämställdhetsarbetet utvecklas.
Utskottet finner inte skäl att förorda ett svenskt initiativ i enlighet med
motionärernas önskemål. Motionsyrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande tillgången till barnomsorg
att riksdagen avslår motion 1997/98:A806 yrkande 14,
res. 1 (fp) - delvis
2. beträffande fler män inom barnomsorgen och skolan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub5 yrkande 13, 1997/98:
Ub457 yrkande 8, 1997/98:A805 yrkande 4, 1997/98:A806 yrkande 18 och
1997/98:A808 yrkande 1,
res. 2 (m, fp)
res. 3 (v) - delvis
3. beträffande jämställdhetsarbetet inom grundskolan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub250 yrkande 16, 1997/98:Ub256 yrkande
7 och 1997/98:Ub804 yrkande 1,
res. 1 (fp) - delvis
res. 4 (kd) - delvis
4. beträffande jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub215 yrkande 16 och 1997/98:Ub221
yrkande 21,
res. 5 (m, kd)
res. 1 (fp) - delvis
5. beträffande redovisning av jämställdhet i skolan
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub230,
res. 6 (m)
6. beträffande yrkeslärares funktion att stödja val av för könet
otypisk yrkesutbildning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub226 yrkande 3,
res. 3 (v) - delvis
7. beträffande jämställdhet som delämne inom sexualundervisningen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ju725 yrkande 3 och 1997/98:So676
yrkande 5,
res. 7 (mp) - delvis
8. beträffande feministiskt självförsvar
att riksdagen avslår motion 1997/98:So676 yrkande 4,
res. 7 (mp) - delvis
9. beträffande andelen kvinnor och män på olika
högskoleutbildningar
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub457 yrkande 6, 1997/98:Ub458 yrkande
8 och 1997/98:A805 yrkandena 10 och 11,
res. 1 (fp) - delvis
res. 3 (v) - delvis
10. beträffande likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att
meritera sig till forskarutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub807 yrkande 31 och 1997/98:A804
yrkande 29,
res. 7 (mp) - delvis
11. beträffande begränsningen i meriteringstid för ansökan till
forskarassistenttjänst
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 39,
res. 8 (mp, kd)
12. beträffande rekryteringsmål avseende könsfördelningen på olika
tjänster inom högskolan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub458 yrkande 7 och 1997/98:Ub807
yrkande 40,
res. 3 (v) - delvis
13. beträffande jämställdhetsrevisioner vid forskningsråden
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub804 yrkande 4,
res. 9 (c, fp)
14. beträffande postdoktorala stipendier till kvinnor
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub474 yrkande 10,
15. beträffande jämställdhetsmål för sektorsforskningsorganen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub474 yrkande 11,
16. beträffande tillsättningen av tjänsteförslagsnämnder
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub804 yrkande 3 och 1997/98:Ub810
yrkande 10,
17. beträffande ett könsperspektiv inom utbildning och forskning på
vårdområdet
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub444 yrkandena 1-5,
18. beträffande genusforskning
att riksdagen avslår motion 1997/98:A804 yrkande 30,
res. 7 (mp) - delvis
19. beträffande likvärdiga möjligheter för kvinnor och män till
kompetensutveckling
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub804 yrkande 5,
20. beträffande fler kvinnliga läroboksförfattare
att riksdagen avslår motion 1997/98:A805 yrkande 12,
res. 4 (kd) - delvis
21. beträffande ett europeiskt kvinnouniversitet
att riksdagen avslår motion 1997/98:A805 yrkande 13.
res. 4 (kd) - delvis

Stockholm den 5 mars 1998

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),
Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin
(m), Ola Ström (fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd) och Nils-Erik
Söderqvist (s).

Reservationer

1. Tillgången till barnomsorg, m.m. (mom. 1, 3, 4 och 9)
Ola Ström (fp) anför:
Jag anser att en väl fungerande och utbyggd barnomsorg inte bara gynnar barnens
utveckling utan också är en förutsättning för att småbarnsföräldrar, framför
allt småbarnsmammor, skall kunna välja att arbeta i stället för att vara hemma
med barnen. Skolverket bör som tillsynsmyndighet bevaka kvaliteten i
barnomsorgen. Riksdagen bör bifalla motionsyrkandet om tillgången till
barnomsorg.
Som framhålls i motion 1997/98:Ub250 yrkande 16 är jämställdhet både en fråga
om kunskap och en pedagogisk fråga. Brist på kunskap om jämställdhet genererar
ett allvarligt pedagogiskt problem genom att undervisningen inte utformas så
att den svarar mot pojkars och flickors olika behov. Jämställdhetsarbetet inom
grundskolan får inte bli beroende av den enskilde lärarens inställning. Därför
måste lärarnas kunskaper på detta område fortlöpande följas upp. Detta bör
riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till
känna.
Samma synpunkter förs fram i motion 1997/98:Ub221 yrkande 21 angående
jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan. Jag anser att riksdagen bör bifalla
också detta yrkande.
Enligt min mening borde utskottet ha tillstyrkt motion 1997/98:Ub457 yrkande
6, vari föreslås att arbetsmarknadspolitiska åtgärder i form av s.k.
brytprojekt skall kunna användas för att rekrytera män till
lärarutbildningarna.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 3, 4 och
9 bort hemställa
1. beträffande tillgången till barnomsorg
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A806 yrkande 14 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
3. beträffande jämställdhetsarbetet inom grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub250 yrkande 16 samt med
anledning av motionerna 1997/98:Ub256 yrkande 7 och 1997/98:Ub804 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
4. beträffande jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub221 yrkande 21 och med anledning
av motion 1997/98:Ub215 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,
9. beträffande andelen kvinnor och män på olika högskoleutbildningar
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub457 yrkande 6 samt med avslag på
motionerna 1997/98:Ub458 yrkande 8 och 1997/98:A805 yrkandena 10 och 11
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. Fler män inom barnomsorgen och skolan (mom. 2)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp) och Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) anför:
För att ge pojkar och flickor en uppväxt som lägger en trygg grund för deras
manliga respektive kvinnliga identitet är det viktigt att både män och kvinnor
ingår i deras vardagliga omgivning. Ökade ansträngningar måste göras för att
fler män skall välja yrkesverksamhet i skola och barnomsorg. Eleverna behöver
både kvinnliga och manliga lärare som förebilder. Riksdagen bör enligt vår
mening bifalla motionerna 1997/98:Ub457 yrkande 8, 1997/98:
A806 yrkande 18 och 1997/98:A808 yrkande 1.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 2 bort
hemställa
2. beträffande fler män inom barnomsorgen och skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub457 yrkande 8, 1997/98:A806
yrkande 18 och 1997/98:A808 yrkande 1 samt med anledning av motionerna
1997/98:Ub5 yrkande 13 och 1997/98:A805 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Fler män inom barnomsorgen och skolan, m.m. (mom. 2, 6, 9 och 12)
Britt-Marie Danestig (v) anför:
Enligt min mening är det angeläget att samhället blir alltmer jämställt, dvs.
mäns och kvinnors livsutrymmen och möjligheter skall inte begränsas av deras
kön. I dag är det i första hand kvinnors livsutrymmen som begränsas. Mäns
möjlighet och vilja att arbeta inom förskolan bör ses i det perspektivet. Jag
ser det som positivt om jämställdheten förbättras så att fler män finns i
barnomsorgen i framtiden. Jag vill att riksdagen bifaller motion 1997/98:
Ub5 yrkande 13.
Yrkeslärare har som framhålls i motion 1997/98:Ub226 yrkande 3 en viktig
funktion att stödja s.k. brytare, nämligen flickor/kvinnor och pojkar/män som
väljer en för sitt kön otypisk yrkesutbildning. Jag anser att man bör se över
på vad sätt denna funktion kan stärkas. Detta bör riksdagen med bifall till
motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.
Jag delar uppfattningen i motion 1997/98:Ub458 yrkande 8 att högskolans
utbildningsutbud är bättre anpassat till männens efterfrågan än till
kvinnornas. Andelen kvinnor och män på olika högskoleutbildningar och
sökandetrycket till dessa utbildningar är faktorer som enligt min mening måste
beaktas vid fördelningen av resurser till högre utbildning. Motionsyrkandet bör
bifallas.
Det är viktigt att universitet och högskolor sätter upp egna rekryteringsmål
för könsfördelningen bland andra lärare än professorer. Det är också viktigt
att följa upp huruvida dessa mål nås. Riksdagen bör med bifall till motion
1997/98:Ub458 yrkande 7 hos regeringen begära att Högskoleverket ges i uppdrag
att göra en sådan uppföljning.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 6, 9 och
12 bort hemställa
2. beträffande fler män inom barnomsorgen och skolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub5 yrkande 13, med anledning av
motionerna 1997/98:A805 yrkande 4, 1997/98:A806 yrkande 18 och
1997/98:A808 yrkande 1 samt med avslag på motion 1997/98:Ub457 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
6. beträffande yrkeslärares funktion att stödja val av för könet otypisk
yrkesutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub226 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
9. beträffande andelen kvinnor och män på olika högskoleutbildningar
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub458 yrkande 8 samt med avslag på
motionerna 1997/98:Ub457 yrkande 6 och 1997/98:A805 yrkandena 10 och 11
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
12. beträffande rekryteringsmål avseende könsfördelningen på olika
tjänster inom högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub458 yrkande 7 och med avslag på
motion 1997/98:Ub807 yrkande 40 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,

4. Jämställdhetsarbetet inom grundskolan, m.m. (mom. 3, 20 och 21)
Inger Davidson (kd) anför:
När det gäller jämställdhetsarbetet inom grundskolan anser jag att flickors och
pojkars olika sätt att uttrycka sig, både verbalt och med kroppsspråk, måste
uppmärksammas mer. Många undersökningar visar att pojkar dominerar i
klassrummet, vilket ger flickorna ett sämre utgångsläge från början. Samtidigt
missgynnas pojkarna av att de har så få manliga förebilder i skolan. Det är
viktigt att se till att det i lärarutbildningen, i skolplaner och i
jämställdhetsprogram vid de enskilda skolorna tydliggörs hur man aktivt kan
arbeta för att främja jämställdhet. Riksdagen bör enligt min mening bifalla
motion 1997/98:Ub256 yrkande 7.
Jag ställer mig bakom yrkande 12 i motion 1997/98:A805 att det behövs fler
kvinnliga läroboksförfattare. Samtidigt som det finns en insikt om att män och
kvinnor talar olika språk är litteraturlistorna vid olika
utbildningsinstitutioner starkt mansdominerade. Tillgång till kurslitteratur av
författare av båda könen kan bredda debatten för studenterna. Utskottet borde
ha tillstyrkt motionsyrkandet.
Möjligheten att etablera ett europeiskt kvinnouniversitet bör undersökas. Jag
anser att motionsyrkandet i fråga bör bifallas av riksdagen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 3, 20 och 21
bort hemställa
3. beträffande jämställdhetsarbetet inom grundskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub256 yrkande 7 samt med anledning
av motionerna 1997/98:Ub250 yrkande 16 och 1997/98:Ub804 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
20. beträffande fler kvinnliga läroboksförfattare
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A805 yrkande 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
21. beträffande ett europeiskt kvinnouniversitet
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A805 yrkande 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts.

5. Jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan (mom. 4)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
och Inger Davidson (kd) anför:
Jämställdhet skall enligt vår mening ses som en pedagogisk fråga. Flickor på
pojkdominerade utbildningar, som naturvetenskap och teknik, måste få ett bättre
stöd av lärarna. Jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan handlar om att ta
vara på olikheterna och göra olika satsningar, t.ex. särskilda lektioner i
teknik för flickor och otraditionella metoder i språk för pojkar. Det handlar
också om att få en jämnare fördelning av män och kvinnor bland gymnasieskolans
personal. I dag dominerar männen bland lektorerna. Bland yrkeslärarna består
den ojämna könsfördelningen inom respektive yrke. Vi anser att riksdagen bör
bifalla motion 1997/98:Ub215 yrkande 16.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 4 bort
hemställa
4. beträffande jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub215 yrkande 16 och med anledning
av motion 1997/98:Ub221 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,

6. Redovisning av jämställdhet i skolan (mom. 5)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) anför:
Det har nu gått tre år sedan riksdagen fattade ett antal viktiga beslut när det
gäller jämställdhet i skolan. För jämställdhetsarbetet är det betydelsefullt
att det råder en bred enighet om att jämställdhet är en pedagogisk fråga och en
värdegrundsfråga, som berör alla och som samtliga som arbetar inom och med
skolan skall känna ansvar för. Det är dock en lång väg från ett riksdagsbeslut
till att det synsättet genomsyrar skolans verksamhet. En mängd frågor kan
ställas bl.a. om hur arbetet inom skolor anslutna till Skolverkets nätverk för
jämställdhet har utvecklats. Vad finns det för relevant kunskap på området? Vi
anser att det är angeläget att regeringen lämnar riksdagen en redovisning för
arbetet med jämställdhet i skolan. Regeringen bör också redovisa hur man avser
att arbeta vidare med dessa frågor. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1997/98:Ub230 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 5 bort
hemställa
5. beträffande redovisning av jämställdhet i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub230 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. Jämställdhet som delämne i sexualundervisningen, m.m. (mom. 7, 8, 10 och 18)
Gunnar Goude (mp) anför:
Jag anser att det är viktigt att sexualundervisningen breddas och att
könsrollsfrågor och könsförtryck i större utsträckning än tidigare diskuteras
inom ämnet. Jämställdhet bör göras till ett delämne inom sexualundervisningen
och få ett utökat antal timmar till förfogande. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om hur detta kan genomföras. Motion 1997/98:So676 yrkande
5 bör bifallas av riksdagen.
Skolan bör enligt min mening kunna tillhandahålla undervisning i feministiskt
självförsvar, vilket föreslås i yrkande 4 i motion 1997/98:So676. Sådan
undervisning syftar inte bara till att stärka flickors självkänsla. Den ger dem
även en reell möjlighet till skydd i utsatta situationer. Riksdagen bör med
bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen detta till känna.
Likaså vill jag att riksdagen bifaller motion 1997/98:Ub807 yrkande 31 om att
det behövs tydliga direktiv till universitet och högskolor att de skall vidta
åtgärder för att åstadkomma likvärdiga studieförutsättningar för kvinnor och
män, speciellt när det gäller förutsättningar att meritera sig till
forskarutbildning.
Mer resurser bör avsättas till genusforskning i enlighet med förslaget i
motion 1997/98:A804 yrkande 30. Ett genusperspektiv bör läggas på all forskning
där det över huvud taget kan vara av relevans. Särskilt bör sådan forskning
prioriteras som rör könsrollsmönstren. Utskottet borde ha tillstyrkt
motionsyrkandet.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 7, 8, 10 och
18 bort hemställa
7. beträffande jämställdhet som delämne inom sexualundervisningen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So676 yrkande 5 och med avslag på
motion 1997/98:Ju725 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
8. beträffande feministiskt självförsvar
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:So676 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
10. beträffande likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män att
meritera sig till forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 31 och med anledning
av motion 1997/98:A804 yrkande 29 som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts,
18. beträffande genusforskning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:A804 yrkande 30 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. Begränsningen i meriteringstid för ansökan till forskarassistenttjänst (mom.
11)
Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson (kd) anför:
Enligt vår mening bör begränsningen i meriteringstid för ansökan till
forskarassistenttjänst avskaffas. Om meriter endast skall räknas från de fem
första åren efter doktorsexamen, har kvinnor som doktorerat och som väljer att
ha familj och barn mycket små chanser att gå vidare mot ett arbete som
självständig forskare. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807
yrkande 39 som sin mening ge regeringen till känna.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 11 bort
hemställa
11. beträffande begränsningen i meriteringstid för ansökan till
forskarassistenttjänst
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 39 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. Jämställdhetsrevisioner vid forskningsråden (mom. 13)
Andreas Carlgren (c) och Ola Ström (fp) anför:
Under de senaste åren har forskningsrådens fördelning av forskningsanslag till
kvinnor debatterats. Diskriminering måste motarbetas med kraft. Vi anser att
jämställdhetsrevisioner bör bli obligatoriska vid forskningsråden. Riksdagen
bör bifalla motion 1997/98:Ub804 yrkande 4.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 13 bort
hemställa
13. beträffande jämställdhetsrevisioner vid forskningsråden
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub804 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,

Särskilt yttrande

Andelen kvinnor och män på olika högskoleutbildningar (mom. 9)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund
(m) anför:
Vi har i vår partimotion 1997/98:Ub208 uttryckt uppfattningen att läraryrket
måste öppnas för individer som vill byta yrke. Det behövs lärare med olika
utbildningsbakgrund och yrkeserfarenheter i skolan. I motionen föreslår vi att
lärarcertifikat skall införas (yrkande 15). Ett sådant certifikat, som skall
utgöra en kvalitetsgaranti, kan användas som ett medel för att bredda
lärarrekryteringen. Frågan om lärarcertifikat kommer att behandlas i utskottets
betänkande 1997/98:UbU9.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................4
Jämställdhet inom barnomsorg och skola 4
Jämställdhet inom högre utbildning och forskning 9
Forskning m.m. om kvinnor och män 12
Övriga frågor 13
Hemställan 14
Reservationer........................................16
1. Tillgången till barnomsorg, m.m. (mom. 1, 3, 4 och 9) (fp) 16
2. Fler män inom barnomsorgen och skolan (mom. 2) (m, fp) 17
3. Fler män inom barnomsorgen och skolan, m.m. (mom. 2, 6, 9 och 12) (v)
18
4. Jämställdhetsarbetet inom grundskolan, m.m. (mom. 3, 20 och 21) (kd)
19
5. Jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan (mom. 4) (m, kd) 20
6. Redovisning av jämställdhet i skolan (mom. 5) (m) 20
7. Jämställdhet som delämne i sexualundervisningen, m.m. (mom. 7, 8, 10
och 18) (mp) 21
8. Begränsningen i meriteringstid för ansökan till
forskarassistenttjänst (mom. 11) (mp, kd)
22
9. Jämställdhetsrevisioner vid forskningsråden (mom. 13) (c, fp) 22
Särskilt yttrande....................................23
Andelen kvinnor och män på olika högskoleutbildningar (mom. 9) (m) 23