Jakt och viltvård

Betänkande 1995/96:JoU12

Jordbruksutskottets betänkande 1995/96:JOU12

Jakt och viltvård

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1995/96
JoU12

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet 21
motionsyrkanden från allmänna
motionstiden 1995 rörande jakt och
viltvård. Samtliga motioner avstyrks,
bl.a. med hänvisning till redan
genomförda förändringar av
lagstiftningen och pågående arbete med
frågorna.

Till betänkandet har fogats tre
reservationer och tre särskilda
yttranden.

Motionerna

1994/95:Jo801 av Olle Lindström och
Ulla Löfgren (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
skyddsjakt på säl.

1994/95:Jo802 av Gudrun Lindvall m.fl.
(mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att
förbudet mot jakt på ejder under
vårsträcket skall bestå.

1994/95:Jo803 av Jan Jennehag m.fl. (v)
vari yrkas

1. att riksdagen beslutar totalfreda
de fyra stora rovdjuren björn, varg,
lodjur och järv i enlighet med vad i
motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förstärka och öka
bestånden av stora rovdjur.

1994/95:Jo804 av Gudrun Lindvall m.fl.
(mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förbud mot jakt på
morkulla.

1994/95:Jo805 av Karl Hagström (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skyddsjakt på säl.

1994/95:Jo807 av Ingrid Skeppstedt (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en
minimering av vildsvinsstammen.

1994/95:Jo808 av Gudrun Lindvall m.fl.
(mp) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen
upphäver det av Kalmar läns
länsstyrelse fattade beslutet av den 16
december 1994 om skyddsjakt på skarv,

2. att riksdagen begär att regeringen
tillsätter en utredning med
representanter från såväl fisket som
naturvården med uppgift att utreda hur
problem mellan människa och skarv skall
kunna lösas enligt förslag i motionen,

3. att riksdagen beslutar att EU:s
fågeldirektiv skall gälla fullt ut i
Sverige.

1994/95:Jo809 av Conny Sandholm och
Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag
till ekonomisk reglering av skador
orsakade av tamvilt i enlighet med
motionen.

1994/95:Jo810 av Anita Persson och Lars
G Linder (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet
av åtgärder för att reglera den
friströvande vildsvinsstammen.

1994/95:Jo812 av Bengt Silfverstrand
och Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot jakt på grävling
i gryt, jaktträning i konstgryt och
privat innehav av grävlingar.

1994/95:Jo813 av Bengt Silfverstrand
och Urban Ahlin (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
behovet av en ny och mer allsidigt
sammansatt jaktvårdsorganisation.

1994/95:Jo814 av Kjell Ericsson och
Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
produktionsanpassad älgjakt.

1994/95:Jo815 av Gudrun Lindvall m.fl.
(mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att EU:s
fågeldirektiv skall gälla i Sverige
fullt ut,

2. att riksdagen beslutar att EU:s art-
och habitatdirektiv skall gälla i
Sverige fullt ut,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar av bestämmelser
beträffande jakt m.m. så att dessa till
fullo överensstämmer med EU:s
fågeldirektiv samt med EU:s art- och
habitatdirektiv.

1994/95:Jo816 av Carl G Nilsson och
Leif Carlson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
tilläggsdirektiv till Jaktutredningen.

1994/95:Jo817 av Kjell Ericsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändring i reglerna
för jakträtt och bildande av
jaktvårdsområden.

1994/95:Jo818 av Roy Ottosson (mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förbjuda försäljning av
fredat vilt.

Utskottet

Skyddsjakt på säl och skarv m.m.

Motionerna

Två motioner tar upp frågan om
skyddsjakt på säl. Enligt motion Jo801
(m) bör möjlighet ges för yrkesfiskare
att bedriva skyddsjakt på säl inom
vissa områden. En utredning bör enligt
motion Jo805 (s) tillsättas för att
utreda frågan.

I motion Jo808 (mp) yrkande 1 krävs
att regeringen upphäver ett beslut av
Länsstyrelsen i Kalmar län om
skyddsjakt på skarv. Vidare anförs i
motionen att en utredning bör
tillsättas för att föreslå hur
problemen mellan människa och skarv
skall kunna lösas (yrkande 2). I motion
Jo816 (m) föreslås att Jaktutredningen
genom tilläggsdirektiv får i uppgift
att utarbeta en nationell handlingsplan
för hur frågan om bestånden av
mellanskarv skall behandlas på kort och
lång sikt.

Motion Jo807 (c) tar upp behovet av en
minimering av vildsvinsstammen, dels
med anledning av den skada djuren gör
på åkermark och villaträdgårdar, dels
på grund av risken för överföring av
svinpest till tamsvin och faran för
viltolyckor i trafiken. Samma fråga tas
upp i motion Jo810 (s) där det anförs
att lagstiftningen bör utformas så att
den tillskapar en jakttradition och ett
kunnande som håller vildsvinsstammen på
en rimlig nivå. I motion Jo809 (fp)
efterfrågas förslag till ekonomisk
reglering av skador orsakade av
tamvilt.

Utskottets överväganden

Med anledning av motionerna Jo801 och
Jo805 om sälstammens skador på fisket
får utskottet anföra följande.
Naturvårdsverket har enligt
jaktförordningen (1987:905) möjlighet
att ge tillstånd till jakt efter säl om
det bedöms nödvändigt. För tillfället
ges dock inga sådana tillstånd eftersom
Sverige enligt Helsingforskommissionen
(HELCOM) förbundit sig att freda
sälstammen. Naturvårdsverket har i
samarbete med Världsnaturfonden och
Fiskeriverket startat ett projekt
kallat Sälskador på fisk och
fiskeredskap, som skall pågå under
minst tre år. Syftet med projektet är
bl.a. att få fram metoder för att
skrämma sälarna från att söka sin föda
i och intill fiskeredskapen. Projektet,
som genomförs i samarbete med övriga
länder runt Östersjön, skall även
belysa effekterna av en viss skyddsjakt
på sälar, för att få ett underlag för
att ta upp frågan inom ramen för
Helsingforskommissionen. Av det anförda
framgår att de berörda myndigheterna
aktivt arbetar med sälskadeproblemet.
Därmed får motionernas syfte anses
delvis tillgodosett. Någon ytterligare
åtgärd med anledning av motionerna
Jo801 och Jo805 bör ej vidtas för
närvarande.

Med anledning av motion Jo808 vill
utskottet erinra om att frågor om
skyddsjakt på skarv delegerats till
Naturvårdsverket och länsstyrelserna.
Det yrkande som framställs i motion
Jo808 yrkande 1 kan inte lagligen
bifallas av riksdagen eftersom
regeringen inte har statsrättslig
befogenhet att upphäva ett
länsstyrelsebeslut. Motionen avstyrks i
denna del.

Vad gäller sakfrågan vill utskottet
anföra följande. Den allmänna jakttiden
på skarv är från och med den 15 juni
1995 avskaffad till följd av en
förändring i jaktförordningen
(1987:905, ändrad 1995:443).
Förändringen genomfördes för att
anpassa svenska regler till EU:s
fågeldirektiv. Enligt jaktförordningen
får dock länsstyrelsen ge tillstånd
till jakt efter vissa, annars fredade
djur, om det behövs för att hindra att
dessa orsakar avsevärda skador eller
olägenheter på grund av beståndens
storlek eller av andra skäl.
Naturvårdsverket har vid olika
tillfällen diskuterat de problem stora
skarvkolonier medför med berörda
intressenter. Ett resultat av det
arbetet har blivit att forskning har
påbörjats för att öka kunskapen om
skarven och dess inverkan på
fiskbestånden. Forskningen, som skall
pågå under fyra år, startade under år
1994 och bedrivs med medel från
Naturvårdsverket och Fiskeriverket.
Projektet skall bl.a. ge svar på frågor
om skarvens effekter på yrkesfisket och
hur skador kan förhindras. Projektet
baseras till stor del på långsiktiga
försök och undersökningar, varför man
bedömt att en avrapportering inte är
meningsfull förrän i slutskedet av
projektets planerade livslängd.
Utskottet delar motionärernas
uppfattning att det är av stor vikt att
denna fråga ges en allsidig belysning,
men är med hänvisning till det arbete
som pågår inte berett att tillstyrka
motion Jo808 yrkande 2.

I motion Jo816 föreslås att den
särskilda utredare som tillsatts för
att utreda vissa jaktfrågor genom
tilläggsdirektiv bör få i uppgift att
utarbeta en nationell handlingsplan för
hur frågan om bestånden av mellanskarv
skall hanteras på kort och lång sikt.
Som redovisats ovan delar utskottet
uppfattningen att denna fråga bör
belysas närmare. Det projekt som
redovisas ovan bör i stor utsträckning
tillgodose motionen. Den utredning som
motionärerna åsyftar torde i huvudsak
vara inriktad på mer övergripande
frågor. Motionen avstyrks med det
anförda.

I samband med behandlingen av förslag
till ny jaktlag (1986/87:JoU15) anförde
utskottet att vildsvinen, som har ett
stort jaktligt värde, i kontrollerade
former åter bör bli ett inslag i den
svenska faunan. En noggrann uppföljning
borde samtidigt ske av stammens
storlek. För närvarande är jakt på
vildsvin tillåten hela året, med
undantag för suggor åtföljda av
smågrisar som är fredade. Skulle det
områdesvis uppstå problem ger den nya
jaktlagen myndigheterna möjligheter att
besluta om nödvändig jakt. Vidare vill
utskottet erinra om att riksdagen
nyligen beslutat om en ändring i
arrendelagstiftningen som innebär att
om arrendatorn inte har jakträtt på
arrendestället, skall jordägaren
ansvara för förluster som drabbar
arrendatorn på grund av viltskador.
Jordägarens ansvar gäller dock inte om
han visar att skadan inte kunnat
förhindras trots rimliga ansträngningar
från hans sida (1995/96:LU8).
Huvudsyftet med motionerna Jo807, Jo809
och Jo810 torde vara uppfyllt med det
anförda. Motionerna bör ej föranleda
någon särskild åtgärd.

Fågel- och rovdjursjakt

Motionerna

I motion Jo802 (mp) anförs att förbudet
mot jakt på ejder under vårsträcket
skall bestå. Enligt motion Jo804 (mp)
bör jakt på morkulla förbjudas.
Representanter för Miljöpartiet anför
vidare i motionerna Jo808 yrkande 3 och
Jo815 yrkande 1 att EU:s fågeldirektiv
bör gälla fullt ut i Sverige. Enligt
yrkandena 2 och 3 i motion Jo815 bör
även EU:s art- och habitatdirektiv
gälla fullt ut i Sverige och en översyn
göras av den svenska lagstiftningen för
att se till att de svenska
bestämmelserna överensstämmer med
direktiven.

I motion Jo803 (v) anförs att de fyra
stora rovdjuren björn, varg, lodjur och
järv bör totalfredas samt att bestånden
av dessa arter bör förstärkas och öka
(yrkandena 1 och 2).

Utskottets överväganden

Jakt på ejder under vårsträcket är
sedan lång tid tillbaka förbjuden i
Sverige. Skärgårdsutredningen har i
sitt betänkande Levande skärgårdar (SOU
1994:93) tagit upp frågan om att
tillåta viss licensjakt efter hanfågel
av ejder under våren. Med anledning av
detta har vårjakt på ejder diskuterats
i en interpellationsdebatt den 9 juni
1995. Jordbruksministern anförde i
detta sammanhang att hon inte har för
avsikt att föreslå regeringen att
vårjakten skall återinföras, bl.a. mot
bakgrund av att Sverige fr.o.m.
ersskiftet har att tillämpa EU:s
direktiv om bevarande av vilda fåglar.
Av samma anledning har jaktförordningen
nyligen ändrats (1995:443) så att
vårjakt på morkulla inte längre är
tillåten. Med det anförda får
motionerna Jo802 och Jo804 anses i
huvudsak tillgodosedda och bör lämnas
utan ytterligare åtgärd från riksdagens
sida.

I EU:s fågelskyddsdirektiv
(79/409/EEG) finns regler till skydd
för samtliga vilda fågelarter som
naturligt förekommer i medlemsstaterna.
Skyddet omfattar även ägg, reden och
boplatser. Direktivet förpliktar
medlemsstaterna att vidta de åtgärder
som är nödvändiga för att upprätthålla
fågelpopulationen på en nivå som
uppfyller ekologiska, vetenskapliga och
kulturella krav och samtidigt tar
hänsyn till ekonomiska krav och
rekreationsbehov. Medlemsstaterna skall
bevara, upprätthålla eller återställa
en till arealen tillräckligt stor och
skiftande livsmiljö för fåglarna.
Generella förbud skall gälla mot att
avsiktligt döda eller fånga vilda
fåglar och förstöra vilda fåglars bon
och ägg. Vidare skall medlemsstaterna
införa omfattande förbud mot
kommersiell hantering av levande eller
döda vilda fåglar samt förbud mot
användning av vissa jaktmedel och
jaktmetoder. Undantag får beslutas för
vissa särskilt angivna fågelarter eller
om vissa villkor är uppfyllda. Av
anslutningsfördraget framgår att
Sverige som medlem i unionen kan
behålla de allmänna jakttiderna utom
vad gäller skarv och korp. Det framgår
dock att jakt på dessa arter kan medges
av svensk myndighet med stöd av
direktivets undantagsbestämmelser.

Syftet med art- och habitatdirektivet
(92/43/EEG) är att bidra till biologisk
mångfald genom att bevara naturliga
livsmiljöer (biotoper) samt vilt
levande djur och växter i
medlemsstaterna. Hotade livsmiljöer och
arter ses som en del av gemenskapens
naturliga arv, och hoten mot dem är
ofta av gränsöverskridande natur,
varför det ansetts nödvändigt att vidta
åtgärder på gemenskapsnivå. De åtgärder
som vidtas skall bidra till att
bibehålla eller återuppbygga en gynnsam
bevarandestatus beträffande naturliga
livsmiljöer och vilt levande djur och
växter av intresse för gemenskapen. I
motsats till fågeldirektivet omfattar
art- och habitatdirektivet endast
särskilt angivna arter, vilka återfinns
i bilaga till direktivet. Bland djuren
i denna bilaga finns olika arter av
däggdjur, reptiler, amfibier, fiskar
och ryggradslösa djur. Medlemsstaterna
skall vidta långtgående skyddsåtgärder
för de djur och växter som anges i
direktivet. Plockning, insamling,
slagning, uppdragning med rötterna
eller förstöring av exemplar av
skyddade växter skall förbjudas. Ett
sammanhängande europeiskt nätverk,
Natura 2000, skall upprättas i EU
enligt direktivet. Detta nätverk skall
bestå av områden med de typer av
naturliga livsmiljöer som anges i
direktivet och arter som behöver
skyddas genom särskilda
bevarandeområden. Natura 2000 skall
även innefatta de särskilda
fågelskyddsområden som medlemsstaterna
utpekat i enlighet med
fågelskyddsdirektivet. Vid Sveriges
anslutning till EU har den boreala
regionen tillförts listan över
naturliga livsmiljöer av gemensamt
intresse för unionen som behöver
skyddas. På listan över de djurarter
som behöver skyddas genom särskilda
bevarandeområden har järv och fjällräv
tillförts. Den svenska populationen av
bäver, brunbjörn och tre fiskarter
undantas från listan.

Under riksmötet 1994/95 har riksdagen
beslutat om vissa lagändringar som
bl.a. gör det möjligt att inrätta
särskilda skydds- och bevarandeområden
av intresse för EU och att över huvud
taget vidta åtgärder för att Sverige
skall uppfylla sina internationella
åtaganden på naturvårdsområdet (se
1994/95:JoU10).

I fråga om fågeldirektivet och art-
och habitatdirektivet har
Naturvårdsverket varit ansvarig
myndighet. Verket har begärt medverkan
från länsstyrelserna i arbetet med
urval av områden m.m. Under det senaste
halvåret har länsstyrelserna lämnat
uppgifter om närmare 3 000 områden till
Naturvårdsverket. Efter vetenskaplig
granskning har Naturvårdsverket godkänt
1 273 områden i enlighet med art- och
habitatdirektivet och 78 områden i
enlighet med fågeldirektivet. Verket
har därefter hos regeringen föreslagit
att dessa 1351 områden bör ingå i
Natura 2000.

Enligt ett pressmeddelande från
Miljödepartementet den 21 december 1995
har regeringen föreslagit att 563
naturområden i Sverige skall ingå i
Natura 2000. Miljöministern framhåller
att förslaget bara är inledningen till
en mycket viktig process. Förslaget
kommer senare att kompletteras med fler
områden. Miljöministern ämnar också
arbeta för att EU-direktiven
kompletteras med nya livsmiljötyper och
arter så att Natura 2000 bättre stämmer
överens med svenska naturförhållanden.

Utskottet vill för sin del framhålla
följande. Enligt motion Jo815 bör
riksdagen besluta att EU:s
fågeldirektiv samt art- och
habitatdirektiv skall gälla fullt ut i
Sverige. Som utskottet tidigare anfört
är ett direktiv, enligt artikel 189 i
Romfördraget, bindande för varje
medlemsstat till vilken det är riktat i
vad avser det resultat som skall uppnås
men överlåter till de nationella
myndigheterna att välja form eller sätt
för genomförandet (se 1994/95:JoU21).
Riksdagen har antagit en lag
(1994:1500) med anledning av Sveriges
anslutning till Europeiska unionen som
reglerar Sveriges åtaganden när det
gäller att införliva gemenskapens
regler i det svenska rättssystemet. Det
är därför inte meningsfullt att
riksdagen nu gör uttalanden om det i
sig självklara förhållandet att vissa
direktiv skall gälla fullt ut i
Sverige. I övrigt hänvisar utskottet
till redovisningen ovan angående de
nationella åtgärder som verkställts och
aviserats för att genomföra de aktuella
direktiven. Med det anförda avstyrks
motionerna Jo808 yrkande 3 och Jo815.

Enligt 6 § jaktförordningen (1987:905)
får Naturvårdsverket besluta om jakt
efter ett visst antal djur av björn,
varg, lodjur och järv om
tillfredsställande alternativ saknas
och jakten är lämplig med hänsyn till
stammarnas storlek och sammansättning.

För närvarande finns 700800 björnar i
Sverige, en stam som vi huvudsakligen
delar med Norge. Av dessa skjuts ca 50
djur per år. Ett skandinaviskt
björnprojekt har pågått sedan 1984 och
stöds av bl.a. Naturvårdsverket. Genom
att följa björnar med hjälp av
radiosändare har projektet fått fram en
rad intressanta resultat bl.a. om hur
stammen förökar och sprider sig. Enligt
projektets ledning bör den svenska
björnstammen på lång sikt öka till ca
2 000 djur. Att tillåta noga
kontrollerad jakt är troligen det bästa
sättet att uppnå detta mål. Om
björnstammen tillåts öka långsamt är
det lättare för allmänheten att
acceptera rovdjurens närhet. Jakt gör
också att djuren skyr människor.

Utskottet delar synpunkterna i motion
Jo803 om det angelägna i att bevara en
livskraftig rovdjursstam i Sverige. Som
motionärerna anför representerar de
fyra stora rovdjuren ett oersättligt
värde i den svenska faunan. Inte minst
i ett europeiskt perspektiv är det
viktigt att bevara de angivna
rovdjursstammarna. De möjligheter till
begränsad jakt som alltjämt kvarstår
kan dock enligt utskottets mening vara
ett sätt bland flera att skapa
acceptans för rovdjuren. Utskottet
förutsätter att regeringen och berörda
myndigheter noga följer utvecklingen på
detta område och föreslår att motion
Jo803 lämnas utan vidare åtgärd med vad
utskottet här anfört.

Övrigt

Motionerna

Enligt motion Jo812 (s) bör jakt på
grävling i gryt, jaktträning i
konstgryt och privat innehav av
grävlingar förbjudas.

Tre motioner tar upp frågor som rör
jaktens och jaktvårdens organisation. I
motion Jo813 (s) tas behovet av en ny
och mer allsidigt sammansatt
jaktvårdsorganisation upp. Enligt
motion Jo814 (c) bör Sverige införa ett
älgjaktssystem som är helt
produktionsanpassat, dvs. att minsta
område som skall tillåtas för älgjakt
bör vara ett område med en sådan areal
att det tillåter en avskjutning av
minst en älgkalv. I motion Jo817 (c)
anförs att en utredning bör genomföras
med syfte att avgränsa jakträtten till
den egna marken då denna saknar jaktlig
betydelse för jaktvårdsområdet som
helhet.

Enligt motion Jo818 (mp) bör
försäljning av fredat vilt förbjudas.

Utskottets överväganden

Frågan om träning av hund för grytjakt
på grävling behandlades av utskottet
under riksmötet 1993/94 (JoU27).
Utskottet avstyrkte då ett förslag om
förbud mot jakt på grävling i gryt,
jaktträning i konstgryt och privat
innehav av grävlingar med hänvisning
till att det i jaktförordningen
intagits en paragraf, 16 a §, med
skärpta regler för hur hundar skall
tränas för grytjakt och hur sådana gryt
skall vara utformade. Jordbruksverket
får i samråd med Naturvårdsverket
meddela föreskrifter om hur sådana gryt
skall vara utformade. Utskottet
konstaterar att det här rör sig om en
utpräglad myndighetsfråga och avstyrker
motion Jo812.

Motioner av samma art som motion Jo813
om jakt- och viltvårdsorganisationen
har avslagits av riksdagen vid flera
tillfällen, senast i enlighet med
betänkande 1993/94:JoU27. Utskottet har
inte ändrat uppfattning sedan dess och
avstyrker motionen. I övrigt vill
utskottet hänvisa till den särskilda
utredare som tillsatts av regeringen
och som bl.a. har i uppgift att
utvärdera rollfördelningen mellan
myndigheter och jägarorganisationer
(dir. 1994:127).

Reglerna för älgjakten har under
senare år undergått flera förändringar.
Syftet har varit att åstadkomma ett
system som i enlighet med de allmänna
viltvårdsreglerna medger en
produktionsinriktad älgjakt och som
samtidigt i möjligaste mån tillgodoser
skogsvårdens, jakträttshavarnas och
jägarnas intressen. Genom 1987 års
jaktlag infördes ett nytt system för
älgjakten som innebär uppdelning av
marken i olika kategorier. Områden som
tål en avskjutning av minst ett vuxet
djur om året får registreras som A-
licensområde. Jakttiden skall vara
minst 70 dagar, och länsstyrelsen
beslutar om hur många älgar som får
skjutas. Som B-områden klassas områden
som inte uppfyller kraven för A-
områden. De kan om det finns särskilda
skäl registreras för tilldelning av ett
djur om året. Jakttiden är högst fem
dagar. Vidare kan stora stabila områden
som har en egen älgstam registreras som
älgskötselområden. Antalet älgar som
skall fällas bestäms av
jakträttshavarna själva. Enligt
övergångsbestämmelser till jaktlagen
fanns det fram till 1994 års utgång
s.k. generellområden registrerade.
Tilldelningen utgjordes av en årskalv
och ett vuxet djur. Frågor rörande
älgjaktsområden och dylikt behandlades
senast i samband med att riksdagen
fattade beslut om avskaffande av
generellområdena (1993/94:JoU27).
Beslutet innebar bl.a. att alla
registrerade generellområden för
älgjakt som omfattar minst 5 ha
sammanhängande mark skulle kunna
omregistreras till B-områden efter
ansökan av områdets innehavare, även om
det inte fanns särskilda skäl för sådan
omregistrering. Ansökan om
omregistrering skulle göras före
utgången av år 1994. För områden med en
sammanhängande areal om minst 20 ha
infördes en möjlighet till registrering
av licensområde med tilldelning av en
älgkalv om året med den längre jakttid
som gäller för A-områden. Utskottet
finner inte anledning att nu föreslå
ytterligare förändringar i reglerna för
älgjaktens organisation och avstyrker
därför motion Jo814.

Den ovan nämnda särskilda utredaren,
som skall redovisa sitt uppdrag senast
den 1 januari 1997, har även i uppdrag
att överväga vilka åtgärder som behövs
för att öka möjligheterna att jaga till
rimliga priser. De problem som omnämns
i motion Jo817 är till stora delar en
följd av bristen på jaktmark. Enligt
direktiven till utredningen uppger så
många som 50 000 av de svenska jägarna
att de har brist på jaktmark.
Ytterligare ungefär 100 000 svenskar
uppger i undersökningar att de är
intresserade av att börja jaga men att
de inte har tillgång till jaktmark.
Utredaren skall mot bakgrund av detta
lämna förslag till hur fler personer,
särskilt de som saknar egen mark, kan
ges möjlighet att jaga. Vidare skall
utredaren överväga om det finns skäl
till förändringar när det gäller
jaktvårdsområden, med syfte att göra
dessa till en bas för ett lokalt
inflytande under demokratiska former.

Vad särskilt beträffar lagstiftningen
om jaktvårdsområden vill utskottet
erinra om att Naturvårdsverket, som
haft i uppdrag att utreda hithörande
frågor, nyligen gjort en framställning
till regeringen i detta ämne. Enligt
verket bör vissa förändringar
genomföras i lagstiftningen om
jaktvårdsområden mot bakgrund av den
lydelse av 2 kap. 18 § regeringsformen
som riksdagen beslutade under riksmötet
1994/95 (SFS 1994:1468). Med hänvisning
till det anförda bör motion Jo817 inte
föranleda någon åtgärd.

Med anledning av motion Jo818 vill
utskottet anföra att riksdagen under
förra riksmötet beslutade om en
förändring i naturvårdslagen (1964:822,
ändrad 1994:1821) som innebär att ett
straffansvar införs för den som
obehörigen tar befattning med exemplar
av en djur- eller växtart, ägg, rom
eller bon som gärningsmannen vet eller
har skälig anledning anta har åtkommits
genom brott mot föreskrift som har
meddelats med stöd av vissa
bestämmelser i lagen. Vidare har
riksdagen antagit en lag (1994:1818) om
åtgärder beträffande djur och växter
som tillhör skyddade arter. Vad
särskilt beträffar handel med fredat
vilt vill utskottet hänvisa till vissa
EG-rättsliga bestämmelser som innebär
att även försäljning och saluhållande
av t.ex. rovfåglar är förbjuden.
Närmare bestämmelser härom finns i
rådets förordningar (EEG) nr 3626/82
och 558/95. Motion Jo818 är
tillgodosedd med det anförda och
påkallar ingen ytterligare åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skyddsjakt på
säl

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo801 och 1994/95:Jo805,

2. beträffande skyddsjakt på
skarv

att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo808 yrkande 1,

3. beträffande utredning om
skarvens skadeverkningar m.m.

att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo808 yrkande 2,

4. beträffande tilläggsdirektiv
till Jaktutredningen

att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo816,

5. beträffande skador av
vildsvin

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo807, 1994/95:Jo809 och
1994/95:Jo810,

6. beträffande jakt på ejder
och morkulla

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo802 och 1994/95:Jo804,

7. beträffande EU:s fågel- och
habitatdirektiv

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo808 yrkande 3 och
1994/95:Jo815,

res.1 (mp)

8. beträffande
rovdjursstammen

att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo803,

res.2 (v, mp)

9. beträffande jakt på
grävling

att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo812,

res.3 (mp)

10. beträffande jakt- och
viltvårdsorganisationen

att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo813,

11. beträffande
produktionsanpassad älgjakt

att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo814,

12. beträffande reglerna för
jakträtt m.m.

att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo817,

13. beträffande handel med
fredat vilt

att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo818.

Stockholm den 23 januari 1996

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus
(c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson
(m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund
(s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson
(s), Ingemar Josefsson (s), Carl G
Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-
Kristine Johansson (s), Maggi
Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva
Björne (m), Gudrun Lindvall (mp),
Lennart Brunander (c) och Michael
Hagberg (s).

Reservationer

1. EU:s fågel- och habitatdirektiv
(mom. 7)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 7 som börjar med Utskottet vill
och slutar med och Jo815 bort ha
följande lydelse:

Enligt artikel 189 i Romfördraget är
ett direktiv bindande för varje
medlemsstat till vilken det är riktat
såvitt avser det resultat som skall
uppnås. Däremot har de nationella
myndigheterna frihet att välja form
eller sätt för genomförandet. Utskottet
delar uppfattningen i motionerna Jo808
och Jo815 att Sverige inte vidtagit
sådana nationella åtgärder som leder
till att målsättningen med EU:s
fågeldirektiv samt art- och
habitatdirektiv förverkligas.
Ytterligare åtgärder krävs för att
direktiven skall anses genomförda i
godtagbar utsträckning.

Till en början bör framhållas att
fågeldirektivet slår fast att alla
fågelarter liksom ägg och bon är
skyddade mot jakt,
infångande/insamlande och handel. För
vissa arter får nationella undantag
ges, men ingen jakt får förekomma under
häckningsperioden och för flyttande
fågel under flyttsträck till
häckningsplatserna, om inte speciella
problem finns som inte kan lösas på
annat sätt. De svenska bestämmelserna
om t.ex. skyddsjakt på skarv och andra
fågelarter strider enligt utskottets
uppfattning mot fågeldirektivet.
Bestämmelserna måste ses över och
ändras så att de till fullo
överensstämmer med detta direktiv.
Eventuella framtida förslag om vårjakt
på ejder måste likaledes avvisas med
hänsyn till fågeldirektivet.

När det gäller art- och
habitatdirektivet bör framhållas att
jakt på varg och lo är förbjuden. Jakt
får endast ske om allvarlig risk för
skada på t.ex. boskap föreligger och om
problemet inte kan lösas på annat
lämpligt sätt. Varken för lo eller varg
är situationen sådan i Sverige att
undantagsbestämmelserna i direktivet
kan tillämpas. Bytesdjuren för dessa
rovdjur är älg, rådjur och hare. De
svenska bestämmelserna om skyddsjakt
måste ses över och anpassas så att de
till fullo överensstämmer med
direktivet. Vad utskottet här anfört
med anledning av motionerna Jo808
yrkande 3 och Jo815 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:

7. beträffande EU:s fågel- och
habitatdirektiv

att riksdagen med anledning av
motionerna 1994/95:Jo808 yrkande 3
och 1994/95:Jo815 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. Rovdjursstammen (mom. 8)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun
Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 7 som börjar med Utskottet
delar och slutar med här anfört bort
ha följande lydelse:

Undersöker man äldre jaktstatistik kan
man konstatera att antalet rovdjur i
Sverige har minskat med över 90 %. Det
är t.ex. inte många år sedan det fanns
en talrik vargstam runt Stockholm. När
ett så litet antal djur återstår i en
region av Sveriges storlek, innebär det
att risken för total utrotning är
överhängande. Det räcker med att en
smittsam sjukdom skulle drabba de få
individer som finns kvar för att deras
försvinnande skulle vara ett faktum.
Samtliga våra rovdjursarter befinner
sig antalsmässigt dessutom nära eller
under den gräns som enligt genetiker
måste finnas för att den genetiska
variationen skall vara tillräcklig.

Enligt utskottets uppfattning måste
försiktighetsprincipen råda även inom
detta område. Detta innebär att om ett
hot finns skall åtgärder vidtas även om
riskerna inte till fullo kan bevisas
vetenskapligt i dagsläget. Mot bakgrund
av detta föreslår utskottet att våra
fyra stora rovdjur totalfredas och
fridlyses. Detta innebär att jakt på
lodjur och björn förbjuds och att
dispenser skall beviljas endast om
synnerliga skäl föreligger. Dessutom
måste åtgärderna intensifieras för att
förstärka rovdjursstammarna. Vad
utskottet här anfört med anledning av
motion Jo803 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:

8. beträffande rovdjursstammen

att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Jo803 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Jakt på grävling (mom. 9)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 8 som börjar med Frågan om och
slutar med motion Jo812 bort ha
följande lydelse:

Grytjakt på grävling och
grytanlagsprov för hundar i konstgryt
innebär ett stort lidande för
grävlingarna. Enligt utskottets
uppfattning torde det stå utom allt
tvivel att dessa aktiviteter inte är
förenliga vare sig med intentionerna i
djurskyddslagen eller med 27 § i
jaktlagen, enligt vilken villebrådet
inte får tillfogas onödigt lidande.
Förbud bör därför införas mot jakt på
grävling i gryt, jaktträning i
konstgryt och privat innehav av
grävlingar. Vad utskottet här anfört
med anledning av motion Jo812 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 9
bort ha följande lydelse:

9. beträffande jakt på grävling

att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Jo812 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,

Särskilda yttranden

1. Utredning om skarvens
skadeverkningar m.m. (mom. 3)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att den
skyddsjakt som i dag bedrivs på skarv
är felaktig, dels på grund av jaktens
omfattning och utformning, t.ex.
äggprickning, dels därför att skarvens
biologiska roll och födoval inte
motiverar jakten. Vi anser inte heller
att skyddsjakten på det sätt den
bedrivs sker i enlighet med EU:s
fågeldirektiv som anger att alla andra
sätt att komma till rätta med problemet
först skall prövas. Så har inte skett i
detta fall. Vi avstår från att
reservera oss i detta betänkande
eftersom vi känner att våra synpunkter
vunnit visst gehör, såväl i betänkandet
som i en interpellationsdebatt med
jordbruksministern. Vi kommer att följa
frågan mycket nära och ta initiativ
till diskussioner mellan olika
intressegrupper för att hitta bättre
lösningar på problemet än den typ av
skyddsjakt som sker i dag.

2. Jakt på ejder och morkulla (mom. 6)

Gudrun Lindvall (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna hälsar med stor
tillfredsställelse regeringens beslut
att flytta fram tiden för morkullejakt
till den 21 augusti. Att, som tidigare,
bedriva jakt på morkulla under
häckningstid anser vi vara fel.
Morkullan lägger som bekant en
sommarkull. Det är också positivt att
Sverige och Finland nu har en gemensam
syn på jakttiden. Där startar jakten
den 20 augusti.

Vi är också mycket till freds med det
svar som jordbruksministern lämnat
angående vårjakt på ejder, där
ministern klart deklarerade att sådan
jakt inte är aktuell.

Vi anser att såväl den tidigare jakten
på morkulla under häckningstid som jakt
på ejder under vårsträcket strider mot
såväl EU:s fågeldirektiv som de etiska
regler som bör gälla för all jakt i
landet.

3. Reglerna för jakträtt m.m. (mom. 12)

Lennart Daléus och Lennart Brunander
(båda c) anför:

Till följd av förändringar i och
användandet av jordförvärvslagen har
det blivit möjligt att stycka av och
sälja mindre fastigheter. Detta är en
bra möjlighet för många att bosätta sig
på landsbygden och ha någon form av
odling eller djurhållning. Ett annat
sätt att utnyttja den nya friheten är
att avstycka mindre arealer, från 1 ha
och uppåt, för att köparen skall få
tillgång till jakt. Genom att köpa
endast ett litet markområde kan
köparen, genom delaktighet i
jaktvårdsområdet, få tillgång till jakt
på hela jaktvårdsområdets areal. Detta
medför att priset på dessa små
fastigheter pressas upp och blir
orimligt högt. Man kan dessutom
ifrågasätta om det är rimligt att få
jakträtt genom att köpa hur små
markområden som helst. Vi anser att
detta bör övervägas av den särskilda
utredare som regeringen tillsatt på
jaktområdet. Det hade varit bra om
utskottet på ett tydligt sätt klargjort
detta, som vi uppfattar det är det
osäkert om utredaren utan anmaning tar
upp frågan. I avvaktan på utredningens
resultat nöjer vi oss med detta
påpekande.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Motionerna 1
Utskottet 3
Skyddsjakt på säl och skarv m.m. 3
Motionerna 3
Utskottets överväganden 3
Fågel- och rovdjursjakt 5
Motionerna 5
Utskottets överväganden 5
Övrigt 8
Motionerna 8
Utskottets överväganden 8
Hemställan 10
Reservationer 11
1. EU:s fågel- och
habitatdirektiv (mom. 7) 11
2. Rovdjursstammen (mom. 8) 12
3. Jakt på grävling (mom. 9) 12
Särskilda yttranden 13
1. Utredning om skarvens
skadeverkningar m.m. (mom. 3) 13
2. Jakt på ejder och morkulla
(mom. 6) 13
3. Reglerna för jakträtt m.m. (mom. 12)
14
Gotab, Stockholm 1996