Internationella miljöfrågor

Betänkande 1991/92:UU22

Utrikesutskottets betänkande 1991/92:UU22

Internationella miljöfrågor

---

Innehåll

• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Bilaga

1991/92
UU22

Motionerna

1991/92:U239 av Lennart Daléus (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om miljö och utveckling.

1991/92:Fö313 av Maj Britt Theorin m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen vid UNCED aktivt arbetar
för att rädda och återställa miljön i enlighet med förslagen i
FN-studien.

1991/92:U402 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
17. att riksdagen begär att regeringen vid UNCED-konferenser
aktivt arbetar för att militära resurser används för att rädda
och återställa miljön i enlighet med förslagen i FN-studien och
motionen.

1991/92:U603 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om FN:s miljökonferens i Rio 1992.

1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utvidga den globala miljöfaciliteten
till fattigdomsrelaterade miljöproblem och att u-länderna skall
garanteras ett rimligt demokratiskt inflytande över styrningen
av medel till sådana projekt,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett avtal till skydd för klimatet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förhandlingar om en skogskonvention,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Agenda 21.

1991/92:U627 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Sveriges ansvar för ett aktivt agerande i
samband med UNCED.

1991/92:Jo646 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avvisande av regeringens synpunkter på
"kostnadseffektivitet" i internationella miljöåtaganden.

Sammanfattning av motionerna

I socialdemokraternas partimotion Jo612 behandlas ett flertal
frågor som berör FN:s konferens om miljö och utveckling, UNCED,
i Rio de Janeiro den 3--14 juni 1992. I yrkande 3 föreslås att
användningsområdet för den globala miljöfaciliteten, GEF, skall
utvidgas till att omfatta de miljöproblem som orsakas av
fattigdom samt att nya resurser skall tillföras fonden utöver de
som följer av olika globala konventioner. Motionärerna föreslår
även att u-länderna skall garanteras ett rimligt inflytande över
styrningen av medel för projekt som skall minska
fattigdomsrelaterade miljöproblem.

I yrkande 5 föreslås att en konvention till skydd för klimatet
i ett första steg måste innehålla ett bindande åtagande om att
industriländernas samlade utsläpp av koldioxid skall
stabiliseras år 2000 på 1990 års nivå. Konventionen bör också
enligt motionärerna innehålla ett system för hur de fortsatta
förhandlingarna skall drivas vidare med sikte på reduktion av
utsläpp av alla s.k. växthusgaser. Motionärerna säger sig utgå
från att den svenska regeringen driver på inom ramen för EG och
EFTA för att se till att de beslut som fattades gemensamt av EG
och EFTA i november 1990 kan säkerställas.

I förhandlingarna inför den principdeklaration för skydd av
världens skogar som torde komma att antas vid konferensen bör
Sverige enligt den socialdemokratiska partimotionens yrkande 7
vidare verka för att deklarationen dels behandlar skogsfrågorna
kraftfullt, dels utformas så att reella förhandlingar om en
konvention på området kan inledas efter konferensen.

Beträffande handlingsprogrammet för vidare åtgärder på
miljöområdet efter UNCED:s avslutande, Agenda 21, föreslås i
samma motions yrkande 8 att vissa sektorsfrågor, som exempelvis
energi och trafik, skall föras upp på global nivå. Regeringen
bör därför enligt motionärerna i det förberedande
förhandlingsarbetet ta upp frågan om hur uttalanden från det
gemensamma miljö- och trafikministermötet 1989 har följts upp i
skilda länder.

Frågan om utfasningen av farliga kemikalier måste enligt
motionärerna också föras upp på denna nivå i samverkan med OECD.
Motionärerna säger vidare att ytterligare koordinering mellan
FN-organen behövs, att ett forum behöver inrättas för att öka
kunskaperna i u-länderna om kontroll av kemikalier samt att ett
globalt märkningssystem behövs.

I den socialdemokratiska partimotionen U402 yrkande 17
föreslås att Sverige vid UNCED skall verka för att militära
resurser effektivt används för att rädda och återställa miljön i
enlighet med de förslag som har framlagts av en FN-studie under
svenskt ordförandeskap. Sverige bör enligt motionärerna aktivt
verka för att studiens förslag antas av Brasilienkonferensen.
Varje land bör enligt motionärerna granska sina miljöbehov och
vilka militära resurser som kan användas för miljön och göra upp
en nationell aktionsplan. Regeringen bör vidare genomföra de
nationella förslag som föreslås i studien. I motion Fö313 (s)
föreslås likaledes att regeringen vid UNCED aktivt skall arbeta
för att rädda och återställa miljön i enlighet med den citerade
FN-studien.

Enligt motion U627 (fp) bör Sverige i FN verka för att det
sker en internationell uppföljning av UNCED:s beslut. I yrkande
1 föreslås att Sverige bör ta ansvar för industriländernas
aktiva agerande i samband med UNCED.

I motion U239 (c) föreslås bl.a. att en särskild
miljörättighetsförklaring, en "miljöcharter", som fastställer
människans rätt till ren luft, rent vatten och en tillvaro utan
hälsofarliga gifter skall antas. Vidare bör enligt motionären de
rika länderna ta ett större ekonomiskt ansvar, förbrukningen per
individ i den rika världen minskas, familjeplaneringsinsatserna
i den fattiga världen ökas, i-världen betala igen sin
"miljöskuld", FN:s överstatlighet stärkas, klimatförändringarna
hejdas genom insatser i de länder som orsakar dem och jordens
artrikedom bevaras. Motionären anser även att konsekvenserna av
genmodifierade organismer i naturen måste undersökas.
Biotekniken inom jordbruket och livsmedelsproduktionen kan
enligt motionären komma att förstärka de för kvinnor negativa
effekter som den "gröna revolutionen" har påbörjat. Motionären
vill slutligen att resultaten från UNCED tas på största allvar
genom att överenskomna principer och avtal implementeras i de
berörda ländernas lagstiftning.

I motion U603 yrkande 2 föreslås att kvinnornas erfarenheter
när det gäller att utnyttja miljön för människornas överlevnad
skall tas till vara vid UNCED.

I Vänsterpartiets partimotion Jo646 (v) anser motionärerna att
det resonemang som regeringen för om kostnadseffektivitet i
proposition 1991/92:100 bilaga 15 som konsekvens får att
fattigare länder får proportionellt alltför höga kostnader på
miljöskyddsområdet. Kostnaderna för miljöåtgärder kan enligt
motionärerna visserligen vara lägre i andra länder, men i det
berörda landet kan en kostnad för miljöförbättrande åtgärder
ändå bli oöverstiglig i förhållande till landets ekonomiska läge
i övrigt. Motionärerna föreslår att riksdagens avvisar
regeringens resonemang.

Utskottet

Utskottet konstaterar att Sverige har varit pådrivande i det
förhandlingsarbete som har skett inom den förberedande kommittén
för FN:s konferens om miljö och utveckling. I många viktiga
frågor har Sverige ensamt, eller tillsammans med övriga nordiska
länder, presenterat förslag och initiativ. Det gäller bl.a. inom
områden som finansiering av föreslagna åtaganden på
miljöområdet, utvecklingen av det institutionella samarbetet,
innehållet i den s.k. Riodeklarationen (tidigare kallad Earth
Charter), frågan om biologisk mångfald samt särskilda avsnitt om
förhållandet militära aktiviteter och miljön i det kommande
handlingsprogrammet, Agenda 21. Utskottet utgår från att Sverige
fortsätter detta aktiva arbete under själva konferensen.

Vad beträffar den i motion Jo612 (s) föreslagna utvidgningen
av den globala miljöfaciliteten GEF (Global Environment
Facility) har långtgående diskussioner om fondens mandat och
framtida arbetsformer förts inom ramen för den förberedande
kommitténs arbete. Faciliteten skapades i juli 1991 för att
hjälpa utvecklingsländerna med åtgärder på fyra huvudområden --
klimatfrågan, särskilt effekterna av den s.k. växthuseffekten,
föroreningar av internationella vatten, hotet mot den biologiska
mångfalden samt ozonproblemet.

GEF är ett treårigt projekt som förmedlar anslag till
investeringsprojekt, tekniskt bistånd och -- i mindre grad --
forskning. Alla länder med en BNP per capita som understiger USD
4 000 och som har ett pågående UNDP-program (United Nations
Development Programme) är kvalificerade för GEF-bidrag. Ansvaret
för handläggningen av GEF delas av UNDP, UNEP (United Nations
Environment Programme) och Världsbanken. Avsikten är att
faciliteten skall kunna skötas på ett sådant sätt att en
harmonisering med dessa organs verksamhet underlättas samt att
en ny byråkratisk organisation inte tillskapas. GEF:s verksamhet
är avsedd att komplementera -- inte ersätta -- reguljära
hjälpprogram. Resurserna är inriktade på insatser där globala
fördelar uppnås och där annat bistånd normalt inte är
tillgängligt. GEF-projekt kan även föreslås av regionala
utvecklingsbanker och andra FN-organ än de ovan nämnda. De tre
implementerande organen har redan från facilitetens tillskapande
dessutom varit inriktade på ett nära samarbete med enskilda
organisationer.

Vad u-ländernas inflytande över faciliteten beträffar har
minimibidraget till facilitetens s.k. core fund (ung. "centrala
fond") satts medvetet lågt, SDR 4 miljoner, för att just
möjliggöra dessa länders aktiva deltagande. Inbetalningen av
dessa medel kan u-länderna dela upp på en åttaårsperiod.
Dessutom har Världsbanken utfäst sig att bidra med hälften.

Utskottet anser det väsentligt att fondens mandat och
arbetsformer även i framtiden utformas på ett sätt som effektivt
kompletterar, dvs. inte onödigtvis överlappar, det arbete som
bedrivs inom andra internationella organ.

Fattigdomsaspekten bör självfallet ges en central plats i det
arbete som bedrivs inför, under och efter UNCED. Utskottet
konstaterar att i det förhandlingsunderlag som föreligger efter
den förberedande kommitténs förhandlingar i New York under våren
1992 (den s.k. PrepCom 4) också finns en särskild princip om
vikten av mellanstatligt samarbete för fattigdomens bekämpande.

Därmed får yrkande 3 i motion Jo612 (s) anses besvarat.

Våren 1991 uttalade riksdagen som sin mening att
UNCED-konferensen bl.a. bör anta bindande konventioner om
klimatförändringar, om biologisk mångfald och om skogsvård. Det
konstaterades även att Sverige aktivt deltar i utarbetandet av
dessa konventioner (prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338). I
årets budgetproposition bilaga15 redogör miljöministern för
det arbete som pågår inför konferensen. I den särskilda
kommitté, nationalkommittén (ME1990:01) för förberedelser
inför UNCED, som tillkallats av regeringen, ingår representanter
för bl.a. riksdagspartierna. De internationella förhandlingarna
leds av en förberedande kommitté som är öppen för alla stater.
Parallellt härmed arbetar särskilda förhandlingskommittéer med
konventioner om bl.a. klimatfrågan. Förhandlingarna på detta
område är inriktade mot en ramkonvention om klimatfrågor i syfte
att begränsa utsläppen av växthusgaser, bl.a. koldioxid.
Avsikten är att konventionen skall kunna öppnas för
undertecknande vid UNCED.

Ett samlat handlingsprogram för nationella och
internationella miljöåtaganden under detta och in i nästa
århundrade, den s.k. Agenda21, är även föremål för
förhandlingar. I handlingsprogrammet ingår bl.a. markvård och
skogsvård, och i arbetet diskuteras även möjligheterna att
inleda förhandlingar om en internationell överenskommelse om
förvaltning och utnyttjande av jordens skogstillgångar. Från
svensk sida har bedrivits ett aktivt arbete för att få till
stånd en sådan konvention. Trots att frågan har visat sig
kontroversiell har begreppet "ett varaktigt hållbart skogsbruk"
fått stort genomslag i debatten. Sverige fortsätter sitt arbete
för att beslut om en internationell skogskonvention kommer att
fattas vid UNCED.

Slutligen bör framhållas att Sverige har tagit initiativet
till att söka anordna en världskonferens om trafik- och
miljöfrågor i FN:s regi. Ett beslut härom skulle enligt
miljöministern kunna fattas vid UNCED. Sammanfattningsvis kan
konstateras att det svenska förberedelsearbetet bedrivs med
sikte på att Sverige kraftfullt skall medverka till att
FN-konferensen blir en framgång för det multilaterala
miljösamarbetet inom FN:s ram och i linje med de övergripande
målen för den svenska miljöpolitiken.

Med det ovan anförda betraktar utskottet yrkandena 5, 7 och 8
i motion Jo612 (s) samt yrkande 1 i motion U627 (fp) som
besvarade.

Som anförs i motion U402 förbättras det internationella läget
och minskar risken för ett globalt krig, samtidigt som andra hot
mot mänsklighetens överlevnad, och då framför allt det
internationella miljöläget, snabbt ökar. Den FN-studie för
tillvaratagande för miljösatsningar av de resurser som i dag
används inom det militära området och som kommer att framläggas
vid UNCED innehåller förslag om omfördelning av teknik,
forskning, kunskap, organisation och produktion. Utskottet anser
att studien mycket väl kan komma att utgöra grund för en
överföring av sådana resurser till miljöområdet och förutsätter
att Sverige även på detta område aktivt kommer att medverka i
det internationella arbetet.

Sveriges aktiva agerande i förberedelsearbetet inför UNCED har
bl.a. lett till att ökad uppmärksamhet har riktats på
möjligheterna att använda militär teknik och kunskaper för
miljöändamål samt vikten av strikta miljönormer för militära
aktiviteter i fredstid. Utskottet utgår från att regeringen
fortsatt driver dessa frågor på ett sätt som den finner
ändamålsenligt.

Med det ovan anförda betraktar utskottet yrkande 17 i motion
U402 (s) och yrkande 1 i motion Fö313 (s) som besvarade.

Frågan om UNCED har också behandlats av jordbruksutskottet,
vars yttrande 1991/92:JoU8y bifogas detta betänkande.

Utskottet konstaterar att Sverige sedan länge aktivt verkar
för att synliggöra kvinnors roll i samhällsutvecklingen och för
att kvinnofrågorna uppmärksammas även internationellt. Detta
gäller inte minst inom ramen för biståndsarbetet och i det
multilaterala arbetet inom FN. På senare år kan noteras en ökad
medvetenhet hos flera FN-organ om betydelsen av att främja
kvinnors roll i hela utvecklingsprocessen. Utskottet har bl.a. i
sitt senaste biståndsbetänkande (1991/92:UU15) mycket klart
markerat den vikt utskottet anser att kvinnofrågorna har och
utgår från att regeringen även framdeles driver dessa frågor i
alla relevanta fora.

Med det ovan anförda betraktar utskottet yrkande 2 i motion
U603 (kds) som besvarat.

Utskottet instämmer vidare i mycket av vad som framförs i
motion U239 (c) om de internationella miljöfrågorna. Som
motionären framhåller är det väsentligt att förverkliga
överenskomna principer och avtal i UNCED på såväl nationell som
regional nivå. Även om utskottet inte helt delar motionärens
åsikt att bioteknikens utveckling inom jordbruk och
livsmedelsproduktion ger effekter som skulle vara specifikt
negativa för kvinnor är det naturligtvis viktigt att
konsekvenserna av introduktionen av genmodifierade organismer
studeras med stor omsorg. Det är vidare väsentligt att den
erfarenhet som finns samlad hos kvinnor inom jordbruket och
livsmedelsproduktionen i utvecklingsländerna tas till vara. Det
är angeläget att tekniska landvinningar utnyttjas på ett sätt
som kan bidra till en förstärkning av kvinnornas ställning i
dessa samhällen.

Med det ovan anförda betraktar utskottet motion U239 (c) som
besvarad.

Utskottet delar inte de åsikter som framförs i motion Jo646
(v) om kostnadseffektivitet på miljöskyddsområdet. Kostnader för
miljöförbättrande åtgärder bör självfallet inte läggas på
utvecklingsländerna på ett sätt som kan betecknas som orättvist
eller ineffektivt. Tillkomsten av den globala miljöfaciliteten,
GEF, är ett exempel på att det finns internationellt stöd för
tanken att angelägna miljöåtgärder inte skall hindras av
bristande ekonomiska resurser hos utvecklingsländerna. Sverige
har också tillsammans med den nordiska kretsen i
förberedelsearbetet för UNCED varit mycket drivande i frågan om
finansiella resurser för miljö och utveckling. Vidare bör enligt
utskottets mening eventuella oklarheter om de verkliga orsakerna
till globala miljöproblem inte användas som argument mot
finansiering av miljöåtgärder i industriländerna. Däremot anser
utskottet det vara naturligt att källorna till
gränsöverskridande miljöproblem åtgärdas på mest
kostnadseffektiva sätt.

Därmed avstyrks yrkande 14 i motion Jo646 (v).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den globala miljöfaciliteten
att riksdagen förklarar motion 1991/92:Jo612 yrkande 3
besvarad med vad utskottet anfört,
res. 1 (s)

2. beträffande klimatkonvention
att riksdagen förklarar motion 1991/92:Jo612 yrkande 5
besvarad med vad utskottet anfört,
res. 2 (s)

3. beträffande skogskonvention
att riksdagen förklarar motion 1991/92:Jo612 yrkande 7
besvarad med vad utskottet anfört,
res. 2 (s)

4. beträffande Agenda 21
att riksdagen förklarar motionerna 1991/92:U627 och
1991/92:Jo612 yrkande 8 besvarade med vad utskottet anfört,
res. 2 (s)

5. beträffande militära aktiviteter och miljö
att riksdagen förklarar motionerna 1991/92:U402 yrkande 17 och
1991/92:Fö313 yrkande 1 besvarade med vad utskottet anfört,
res. 3 (s)

6. beträffande kvinnor och miljö
att riksdagen förklarar motion 1991/92:U603 yrkande 2 besvarad
med vad utskottet anfört,

7. beträffande internationella principer och avtal på
miljöområdet
att riksdagen förklarar motion 1991/92:U239 besvarad med vad
utskottet anfört,

8. beträffande kostnadseffektivitet och miljö
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo646 yrkande 14.
men. (v)

Stockholm den 12 maj 1992

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit:
Daniel Tarschys (fp), Alf Wennerfors (m), Maj Britt Theorin (s),
Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds),
Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s), Göran Lennmarker
(m), Berndt Ekholm (s), Håkan Holmberg (fp), Birgitta Hambraeus
(c), Hans Göran Franck (s), Sonia Karlsson (s), Bertil Måbrink
(v) och Ian Wachtmeister (nyd).

Reservationer

1. GEF (mom. 1)

Maj Britt Theorin, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina
Svensson, Berndt Ekholm, Hans Göran Franck och Sonia Karlsson
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "anses besvarat" bort ha
följande lydelse:

Fonden har uppfattats som trovärdig, inte minst av
givarländerna, varför den har goda förutsättningar att fortsätta
att verka. Hittills har fonden verkat inom sådana områden där
i-länderna är orsak till problemen eller har särskilt intresse
av att de löses. Enligt utskottets mening måste fondens
användningsområde utvidgas till de miljöproblem som orsakas av
fattigdom. Det innebär dels att fonden måste tillföras nya
resurser, utöver de som följer av olika globala konventioner,
dels att u-länderna garanteras ett rimligt inflytande över
styrningen av medel för projekt som skall minska
fattigdomsrelaterade miljöproblem. Den svenska regeringen bör
driva dessa frågor. Detta bör ges regeringen till känna.

Därutöver bör fattigdomsaspekten självfallet helt allmänt ges
en central plats i det arbete som bedrivs inför och under UNCED.
Utskottet konstaterar att i det förhandlingsunderlag som
föreligger efter den förberedande kommitténs förhandlingar i New
York under våren 1992 (den s.k. PrepCom 4) också finns en
särskild princip om vikten av mellanstatligt samarbete för
fattigdomens bekämpande.

Därmed tillstyrks yrkande 3 i motion Jo612 (s).

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

1. beträffande den globala miljöfaciliteten
att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1991/92:Jo612
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Klimatkonvention m.m. (mom. 2--4 )

Maj Britt Theorin, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina
Svensson, Berndt Ekholm, Hans Göran Franck och Sonia Karlsson
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Ett samlat" och slutar med "som besvarade" bort ha följande
lydelse:

Som anförts i motion Jo612 har Sverige varit pådrivande i
arbetet för att UNCED skall kunna anta en konvention till skydd
för klimatet. Ett bindande avtal på området kan bli den enskilt
viktigaste teknikdrivande faktorn för en internationell
utveckling av förnybara energikällor, bränslesnåla motorer m.m.
och en betydelsefull signal till såväl regeringar som
industrier. Det är utskottets uppfattning att i en sådan
konvention måste som ett första steg ingå ett bindande åtagande
om att industriländernas samlade utsläpp av koldioxid år 2000
skall stabiliseras på 1990 års nivå. Konventionen bör även
innehålla ett system för hur de fortsatta förhandlingarna skall
drivas vidare med sikte på reduktion av utsläpp av alla s.k.
växthusgaser. Sverige har även arbetat aktivt för EG:s och
EFTA:s gemensamma åtagande att stabilisera koldioxidutsläppen.
Vi utgår från att regeringen driver på så att det beslut som i
november 1990 fattades gemensamt av EG och EFTA kan
säkerställas.

Beklagligt nog har det hittills inte visat sig möjligt att få
till stånd en konvention om skydd av världens skogar. I stället
kommer UNCED att med all sannolikhet anta en principdeklaration
härom. Regeringen bör verka för att denna deklaration dels
behandlar skogsfrågorna kraftfullt, dels utformas så att reella
förhandlingar om en konvention kan inledas efter konferensen.

Agenda 21, dvs. ett handlingsprogram fram till och in i
2000-talet, kan enligt vår mening visa sig vara en effektiv form
för rekommendationer om åtgärder och om fortsatta
internationella förhandlingar på miljöområdet. Programmet måste
innehålla den förebyggande miljöpolitiken och hur hänsyn till
miljön skall påverka alla områden av regeringarnas politik.
Sverige har länge krävt att de s.k. sektorsfrågorna, t.ex.
energi och trafik, skall föras in i det globala miljöarbetet.
Inom ramen för den europeiska transportministerkonferensen och
OECD år 1989 lyftes på svenskt initiativ frågan om
transporternas miljöpåverkan fram. Den problematiken bör nu
föras upp på global nivå. Därutöver bör regeringen ta upp frågan
om hur uttalandena från det gemensamma miljö- och
trafikministermötet har följts upp i olika länder.

Frågan om utfasningen av farliga kemikalier bör också föras
upp på denna nivå i nära samverkan med OECD. Ytterligare
koordinering mellan FN:s olika organ behövs. Ett forum behöver
inrättas för att öka kunskaperna i u-länderna om kontroll av
kemikalier. Vidare erfordras ett globalt märkningssystem.

Vad som anförts om klimatkonventionen, skogskonventionen och
Agenda 21 bör ges regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker härmed yrkandena 5, 7 och 8 i motion
Jo612 (s) samt yrkande 1 i motion U627 (fp).

dels att momenten 2, 3 och 4 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:

2. beträffande klimatkonvention
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande skogskonvention
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:U627 och motion
1991/92:Jo612 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

4. beträffande Agenda 21
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo612 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Militära aktiviteter och miljö (mom. 5)

Maj Britt Theorin, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina
Svensson, Berndt Ekholm, Hans Göran Franck och Sonia Karlsson
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Som anförs" och på s. 6 slutar med "som besvarade" bort ha
följande lydelse:

FN-studie

Som anförs i motion U402 förbättras det internationella läget
och minskar risken för ett globalt krig, samtidigt som andra hot
mot mänsklighetens överlevnad, och då framför allt det
internationella miljöläget, snabbt ökar. Under svenskt
ordförandeskap har en FN-studie för tillvaratagande för
miljösatsningar av de resurser som i dag används inom det
militära området genomförts. Studiens enhälliga förslag om
omfördelning av teknik, forskning, kunskap, organisation och
produktion kommer att framläggas vid UNCED. Utskottet anser att
regeringen dels aktivt bör verka för att förslagen antas vid
FN:s miljökonferens, dels genomför de nationella förslag som
föreslås i studien. Detta bör ges regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker därmed yrkande 17 i motion U402 (s) och
yrkande 1 i motion Fö313 (s).

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

5. beträffande militära aktiviteter och miljö
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:U402 yrkande
17 och 1991/92:Fö313 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Bertil Måbrink (v) anför:

Vänsterpartiet avvisar det resonemang som regeringen för kring
det internationella miljösamarbetet och som går ut på att
svenska åtaganden inte är kostnadseffektiva. Regeringen skriver:
"Även om alla länder använder kostnadseffektiva styrmedel
nationellt för att nå miljömålen leder inte detta nödvändigtvis
till en internationellt kostnadseffektiv lösning. För att uppnå
detta måste utsläppsreduktioner etc. vara störst i de länder där
kostnaderna för dessa är låga." Man skriver vidare: "När avtalen
skall revideras och nya förhandlas fram är det viktigt att de
leder till kostnadseffektiva och flexibla lösningar."

Det är upprörande att regeringen på detta sätt försöker
maskera sjunkande ambitioner i termer av kostnadseffektivitet.
Med svenska mått mätt kan naturligtvis kostnaderna för
miljöåtgärder vara lägre i andra länder, men i det landets
perspektiv kan kostnaden ändå vara oöverstiglig i förhållande
till landets ekonomiska läge i övrigt. Detta blir uppenbart när
man betänker hur världen delas upp i rika i-länder och fattiga
u-länder. Regeringen lämnar inget förslag på vems bedömning av
kostnadseffektiviteten som skall gälla. Det kommer att finnas
lika många åsikter som berörda länder.

Regeringens resonemang förutsätter en koppling till förslag om
överföring av resurser från rika länder till fattiga för att
vidta miljöåtgärder. Ett accepterande av regeringens cyniska
resonemang kan leda till stora problem att upprätthålla
internationella överenskommelser.
Vänsterpartiet finner förslaget oacceptabelt och anser att
riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
moment 8 borde ha hemställt:

8. beträffande kostnadseffektivitet och miljö
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo646 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

Jordbruksutskottets yttrande

1991/92:JoU8y

FN:s konferens Miljö och utveckling m.m.

Bilaga

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har den 10 mars 1992 berett
jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över vissa under
den allmänna motionstiden 1992 väckta motioner om FN:s konferens
Miljö och utveckling (UNCED), om Sverige och den västeuropeiska
integrationen och om Östersjöns miljö.

I yttrandet behandlar jordbruksutskottet följande motioner:

1991/92:U402 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
17. att riksdagen begär att regeringen vid UNCED-konferensen
aktivt arbetar för att militära resurser används för att rädda
och återställa miljön i enlighet med förslagen i FN-studien och
motionen.

1991/92:U603 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om FN:s miljökonferens i Rio 1992.

1991/92:U627 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Sveriges ansvar för ett aktivt agerande i
samband med UNCED.

1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett avtal till skydd för klimatet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förhandlingar om en skogskonvention,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Agenda 21,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen bör redovisa en samlad
strategi för ett offensivt miljöarbete inom EES och inför ett
EG-medlemskap under 1992,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen bör redovisa på vilka
områden som Sverige bör begära undantag från EG:s regler i
avvaktan på att de senare blir strängare,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen bör verka för att den s.k.
substitutionsprincipen omsätts i lag inom EG,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige bör föra fram kravet på ökad
användning av miljöavgifter/skatter inom EG och att svenska ej
bör sänkas i avvaktan på resultat i förhandlingar med EG,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utvecklingen av samarbetet för att
återställa Östersjöns miljö.

Utskottet

FN:s konferens Miljö och utveckling

Den socialdemokratiska partimotionen Jo612 behandlar ett antal
frågor inför FN:s konferens Miljö och utveckling i Rio de
Janeiro i juni 1992. Ett avtal till skydd för klimatet tas upp i
motionens yrkande5. I avtalet måste som ett första steg ingå
ett bindande åtagande om att industriländernas samlade utsläpp
av koldioxid år 2000 skall stabiliseras på 1990 års nivå och att
ett system måste utarbetas för hur de fortsatta förhandlingarna
skall drivas vidare med sikte på reduktion av utsläpp av alla
s.k. växthusgaser. I förhandlingarna inför den
principdeklaration för skydd av världens skogar som torde komma
att antas vid konferensen bör Sverige enligt motionens
yrkande7 verka för att deklarationen dels behandlar
skogsfrågorna kraftfullt, dels utformas så att reella
förhandlingar om en konvention på området kan inledas efter
konferensen. Inom ramen för den s.k. Agenda21, dvs. ett
handlingsprogram fram till och in i 2000-talet, bör även
sektorsfrågorna, t.ex. energi och trafik, föras in i det globala
arbetet. Även frågan om uppföljningen i skilda länder av
uttalandena från det gemensamma miljö- och trafikministermötet
(den europeiska transportministerkonferensen och OECD år 1989)
bör tas upp i detta sammanhang (yrkande8). Enligt partimotion
U402(s) yrkande17 bör regeringen vid UNCED-konferensen
arbeta för att militära resurser aktivt används för att rädda
och återställa miljön i enlighet med de förslag som har
framlagts av en FN-studie under svenskt ordförandeskap. Vikten
av att kvinnors erfarenheter när det gäller att utnyttja miljön
för sin egen och familjens överlevnad tas till vara vid
konferensen betonas i motion U603(kds) yrkande2. Sveriges
ansvar för ett aktivt agerande i samband med UNCED-konferensen
framhålls i motion U627(fp) yrkande1.

Våren 1991 uttalade riksdagen som sin mening att
UNCED-konferensen bl.a. bör anta bindande konventioner om
klimatförändringar, om biologisk mångfald och om skogsvård. Det
konstaterades även att Sverige aktivt deltar i utarbetandet av
dessa konventioner (prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338). I
årets budgetproposition, bilaga15, redogör miljöministern för
det arbete som pågår inför konferensen. I den särskilda
kommitté, nationalkommittén (ME1990:01) för förberedelser
inför UNCED, som tillkallats av regeringen, ingår representanter
för bl.a. riksdagspartierna. De internationella förhandlingarna
leds av en förberedande kommitté som är öppen för alla stater.
Parallellt härmed arbetar särskilda förhandlingskommittéer med
konventioner om bl.a. klimatfrågan. Förhandlingarna på detta
område är inriktade mot en ramkonvention om klimatfrågor i syfte
att begränsa utsläppen av växthusgaser, bl.a. koldioxid.
Avsikten är att konventionen skall kunna öppnas för
undertecknande vidUNCED. Ett samlat handlingsprogram för
nationella och internationella miljöåtaganden under detta
och in i nästa århundrade, den s.k. Agenda21, är även föremål
för förhandlingar. I handlingsprogrammet ingår bl.a. markvård
och skogsvård, och i arbetet diskuteras även möjligheterna att
inleda förhandlingar om en internationell överenskommelse om
förvaltning och utnyttjande av jordens skogstillgångar. Som
utskottet konstaterade våren 1991 har från svensk sida bedrivits
ett aktivt arbete att få till stånd en sådan konvention. Trots
att frågan har visat sig kontroversiell har begreppet "ett
varaktigt hållbart skogsbruk" fått stort genomslag i debatten.
Sverige fortsätter sitt arbete för att beslut om en
internationell skogskonvention kommer att fattas vid UNCED.
Slutligen bör framhållas att Sverige har tagit initiativet till
att söka anordna en världskonferens om trafik- och miljöfrågor i
FN:s regi. Ett beslut härom skulle enligt miljöministern kunna
fattas vid UNCED. Sammanfattningsvis kan konstateras att det
svenska förberedelsearbetet bedrivs med sikte på att Sverige
kraftfullt skall medverka till att FN-konferensen blir en
framgång för det multilaterala miljösamarbetet inom FN:s ram och
i linje med de övergripande målen för den svenska
miljöpolitiken. Det anförda innebär att något särskilt uttalande
med anledning av motionerna Jo612 yrkandena5, 7 och8 och
U627 yrkande1 inte kan anses påkallat.

Som anförs i motion U402 förbättras det internationella läget
och minskar risken för ett globalt krig, samtidigt som andra hot
mot mänsklighetens överlevnad, och då framför allt det
internationella miljöläget, snabbt ökar. Den FN-studie för
tillvaratagande för miljösatsningar av de resurser som i dag
används inom det militära området och som kommer att framläggas
vid UNCED innehåller förslag om omfördelning av teknik,
forskning, kunskap, organisation och produktion. Utskottet anser
att studien mycket väl kan komma att utgöra grund för en
överföring av sådana resurser till miljöområdet och förutsätter
att Sverige även på detta område aktivt kommer att medverka i
det internationella arbetet. Något särskilt uttalande härom
finner utskottet emellertid inte påkallat och föreslår att
motionens yrkande17 lämnas utan någon vidare åtgärd.

Utskottet kan konstatera att Sverige sedan länge aktivt verkar
för att synliggöra kvinnors roll i samhällsutvecklingen och för
att kvinnofrågorna uppmärksammas även internationellt. Detta
gäller inte minst inom ramen för biståndsarbetet och i det
multilaterala arbetet inom FN. På senare år kan noteras en ökad
medvetenhet hos flera FN-organ om betydelsen av att främja
kvinnors roll i hela utvecklingsprocessen. Utskottet utgår från
att regeringen även framdeles driver dessa frågor i lämpliga
fora och är därför inte berett att särskilt tillmötesgå motion
U603 yrkande2. Motionsyrkandet torde kunna tillgodoses utan
någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Sverige och den västeuropeiska integrationen

I motion Jo612(s) konstateras att EES-avtalet och ett
EG-medlemskap innebär nya förutsättningar för miljöarbetet. För
att Sverige skall kunna fortsätta en offensiv miljöpolitik
behövs en samlad strategi som utgår från dessa förutsättningar.
Närmandet till EG får inte bli en fråga om ensidig anpassning
från Sveriges sida till EG:s regelverk. Redan nu måste
insatserna för att påverka EG:s miljöpolitik förstärkas, och
regeringen bör under år1992 redovisa en samlad strategi härför
(yrkande9). Vidare bör regeringen redovisa på vilka områden
Sverige bör begära undantag från EG:s regler i avvaktan på att
de senare blir strängare(yrkande10). Regeringen bör även
verka för att den s.k. substitutionsprincipen omsätts i lag inom
EG(yrkande11). I EG-kommissionens studie av
miljökonsekvenserna av den inre marknaden som redovisades hösten
1989 framhölls att sambandet mellan tillväxt och ökad
miljöbelastning måste brytas, bl.a. med hjälp av miljöavgifter.
Sverige bör i sina förhandlingar med EG föra fram kravet på ökad
användning av miljöavgifter/skatter inom EG. I avvaktan på
resultatet av förhandlingarna bör inte några svenska
miljörelaterade skatter eller avgifter sänkas (yrkande12).

En allmän utgångspunkt för miljöområdet är att Sverige skall
uppfylla de kravnivåer som EG:s regler innehåller. Generellt kan
sägas att på de områden som regleras såväl av EG:s bestämmelser
som av den svenska miljölagstiftningen de svenska bestämmelserna
redan i praktiken uppfyller EG:s kravnivåer. I sammanhaget bör
påpekas att de nu aktuella reglerna i huvudsak har status som
rådsdirektiv, vilka är bindande för medlemsstaterna i fråga om
det resultat som skall uppnås vid en viss tidpunkt.
Medlemsstaterna får däremot välja form och metod för att uppnå
resultatet.

När det gäller EG:s miljöpolitik bör inledningsvis framhållas
att varje land har rätt att införa strängare miljöskyddsregler
än de gemensamt beslutade, så länge de är förenliga med
Romfördraget i övrigt. Genom den s.k. Maastrichtöverenskommelsen
(unionsfördraget) i december 1991 föreslås miljöintressena bli
förstärkta genom att Romfördragets artikel om gemenskapens mål
utvidgas till att innefatta bl.a. en långsiktigt hållbar
utveckling utan inflation, respekt för miljökraven samt
livskvalitet. Den s.k. subsidiaritetsprincipen fastslås på ett
sätt som ger den allmän giltighet inom gemenskapens
verksamhetsområde, vilket innebär att gemensamma åtgärder skall
vidtas endast om sådana åtgärder ger bättre resultat än åtgärder
av individuella medlemsstater. Enhetsaktens miljökapitel
utvidgas och revideras. En nyinförd passus behandlar åtgärder på
internationell nivå för att komma till rätta med globala och
regionala miljöproblem. En bestämmelse införs om en hög
miljöskyddsnivå och att hänsyn tas till de skiftande
förhållandena i olika delar och regioner av gemenskapen.
Politiken på miljöområdet skall bygga på principerna om
förebyggande åtgärder, åtgärder vid källan och förorenarens
ansvar. Miljöskyddskraven skall integreras i definitionen och i
genomförandet av EG:s politik på övriga områden. Vidare införs
en bestämmelse om att EG:s harmoniseringsåtgärder skall förses
med undantagsklausuler för att möjliggöra för medlemsstaterna
att vidta provisoriska åtgärder av icke-ekonomiska miljöskäl.
Enhetsaktens bestämmelser om att miljöpolitiken skall grundas på
vetenskapligt och tekniskt tillgängliga fakta och ta hänsyn till
skilda förhållanden m.m. återkommer i unionsfördraget. Likaså
återkommer den bestämmelse som medger medlemsstaterna att
behålla resp. införa strängare miljökrav än dem som beslutats av
gemenskapen. De måste emellertid vara förenliga med fördraget i
övrigt och, vilket är ett tillägg, notificeras med kommissionen.
Det har visat sig förekomma åtskilliga brister i efterlevnaden
av EG:s miljöregler. Nu införs en möjlighet för domstolen att
besluta om sanktioner genom att bötfälla ett land som inte har
vidtagit erforderliga åtgärder för att rätta sig efter
domstolens utslag.

Romfördragets artiklar om förbud mot vissa handelshinder och
om undantag från förbudet kan påverka Sveriges möjligheter till
egna bestämmelser på miljöområdet. Undantag utgör åtgärder som
motiveras av hänsyn till bl.a. skydd för allmän hälsa, djur
eller växter eller allmän ordning och säkerhet. I EG-domstolens
praxis har det visat sig att t.ex. skydd för miljön kan utgöra
sådana tvingande nationella hänsyn som medger hinder för varors
fria rörlighet, i den mån åtgärderna inte är diskriminerande.

Den överenskommelse om ett EES-avtal som träffades i oktober
1991 omfattar EG:s inre marknad samt utvecklar och breddar
samarbetet även på angränsande områden, t.ex. miljöpolitiken. I
relationen EG--EFTA motsvarar EES-avtalet Romfördraget. Avtalet
innehåller således dels den generella skyddsklausulen om rätt
att under vissa förhållanden temporärt göra avsteg från avtalets
regler, dels de tre principerna om förebyggande åtgärder,
åtgärder vid källan och förorenarens ansvar. Likaså skall krav
på miljöskydd ingå i de avtalsslutande parternas övriga politik.

I syfte att etablera ett samordnande regelverk innebär
EES-avtalet också att EFTA-länderna skall tillämpa EG:s regler
på bl.a. områdena miljökonsekvensbedömningar, tillgång till
miljöinformation, utsläpp till luften av svavel, bly och kväve
samt utsläpp från stora förbränningsanläggningar och kommunala
anläggningar för avfallsförbränning samt avfall, inkl.
gränsöverskridande transporter. Vad gäller dessa regler är det i
princip ingenting som hindrar att Sverige har eller inför
strängare miljöskyddsåtgärder.

Betydande framsteg har på senare år gjorts i det
miljöpolitiska arbetet inom EG, och miljölagstiftningen är
numera en mycket viktig del av EG:s rättssystem. Detta visar sig
inte minst genom de skärpningar av Romfördraget som föreslagits
i den s.k. Maastrichtöverenskommelsen och som utskottet har
redogjort för ovan. För ministerrådets beslut i miljöfrågor
skall som huvudregel gälla att rådet fattar sina beslut med
kvalificerad majoritet i stället för som hittills i enhällighet.
Kommissionen har i dagarna presenterat en femte aktionsplan för
miljön som är avsedd att gälla för återstoden av 1900-talet. I
planen föreslår kommissionen att tre nya institutioner inrättas.
En konsultativ församling skall bildas med representanter för
fackliga organisationer, företag, konsumenter och berörda
organisationer och myndigheter. Vidare skall en församling,
bestående av representanter för kommissionen och nationella
miljömyndigheter inrättas bl.a. för att följa miljöpolitiken.
Slutligen skall tjänstemän på generaldirektörsnivå från
medlemsländerna och kommissionen bilda en grupp bl.a. för att
utbyta synpunkter på miljöpolitiken och på vidtagna åtgärder.
Genom EES-avtalet skapas nya möjligheter för ett intensifierat
miljösamarbete, och Sverige erhåller en plattform för att
påverka den framtida gemensamma miljöpolitiken i Västeuropa.
Sverige och övriga EFTA-länder kommer vidare att samarbeta med
EG på en rad miljöområden såsom miljöavgifter, framtagande av
aktionsprogram på miljöområdet samt samråd inför internationella
förhandlingar. Det bör tilläggas att enligt EES-avtalet kommer
Sverige och de övriga EFTA-länderna att delta i EG:s hela
ramforskningsprogram, i vilket miljöforskningen ingår som en
del.

Med anledning av motion Jo612 yrkande9 vill utskottet erinra
om att inom regeringskansliet pågår ett intensivt arbete med de
förslag om lagändringar som kan bli aktuella i samband med den
till maj 1992 aviserade propositionen om ett EES-avtal. Enligt
vad utskottet erfarit kommer förslag om lagändringar på
miljöområdet att föreläggas riksdagen under hösten 1992.
Utskottet förutsätter härvid att regeringen i detta arbete
fullföljer den målsättning som slogs fast i riksdagens beslut
våren 1991 om miljöpolitiken (prop. 1990/91:90, JoU30,
rskr.338) och vill erinra om att det i regeringsförklaringen
uttalades att Sverige i förhandlingarna om svenskt medlemskap i
EG skall utgå från att högsta tillämpade ambitionsnivå skall
gälla på miljöområdet. Med det nu anförda finner utskottet
syftet med motion Jo612 yrkande9 i allt väsentligt
tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra någon riksdagens
vidare åtgärd.

Utskottet kan konstatera att Sverige i förhandlingarna om ett
EES-avtal har lyckats få gehör för principen att de högre
skyddsnivåerna på miljöområdet skall bibehållas tills vidare.
Utskottet förutsätter att denna princip kommer att beaktas även
i kommande förhandlingar om ett medlemskap i EG. Utskottet
finner i allt väsentligt syftet med motion Jo612 yrkande10
tillgodosett utan något särskilt uttalande av den innebörd som
föreslås i motionen. Motionsyrkandet bör inte medföra någon
ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Under en följd av år har utskottet betonat den roll en skärpt
kemikaliekontroll spelar för ett framgångsrikt miljöarbete och
framhållit det internationella samarbetets avgörande betydelse
för en effektiv kemikaliekontroll. Utskottet har även uttryckt
sin tillfredsställelse med det arbete kemikalieinspektionen
utför på det internationella planet. Av EES-avtalet framgår att
parterna är eniga om syftet att EFTA-länderna skall acceptera
EG:s regler om klassificering och märkning av farliga kemikalier
så som de kommer att vara utformade den 1 januari 1995. Skulle
Sverige eller något annat EFTA-land då finna att EG:s regler
inte kan godtas föreligger inte skyldighet för landet i fråga
att tillämpa dessa regler. Detta innebär emellertid att landet
kommer att stå utanför samarbetet i denna del såvida man inte
kommer överens om en annan ordning. Utskottet förutsätter att
Sverige även i internationella sammanhang kommer att fortsätta
sitt aktiva arbete på kemikaliekontrollens område, t.ex. vad
gäller substitutionsprincipen. Utskottet är emellertid inte
berett att föreslå något särskilt uttalande härom och avstyrker
således motion Jo612 yrkande11.

Enligt vad utskottet erfarit är EG:s ministerråd numera av den
uppfattningen att ekonomiska styrmedel bör spela en större roll
i miljöpolitiken. Inom kommissionen pågår arbete med ett
formellt förslag om energi/koldioxidskatt, och avsikten är att
förslaget skall presenteras senast i maj 1992. Även frågor om
beskattning av elproduktion och energikrävande industri är
föremål för överväganden. Kommissionen diskuterar också frågan
om införande av avgifter och skatter på bl.a. avfall,
avloppsvatten och handelsgödsel. Inom EFTA är Sverige pådrivande
när det gäller ökad användning av ekonomiska styrmedel i
miljöpolitiken. En arbetsgrupp inom EFTA har kontakter med EG
för bl.a. kunskapsutbyte på området. Det saknas således
anledning till något särskilt uttalande av den innebörd som
föreslås i motion Jo612 yrkande12. Motionsyrkandet avstyrks.

Östersjöns miljö

I september 1990 enades länderna kring Östersjön om att
gemensamt arbeta fram en plan för hur Östersjöns miljö skall
återställas och hur detta arbete skall finansieras. Enligt
motion Jo612(s) yrkande13 måste Sverige vara pådrivande för
att utveckla och fullfölja dessa ambitioner.

Som anförs i motionen beslöts vid den s.k. Ronnebykonferensen
år 1990 att ett åtgärdsprogram för att återställa Östersjön i
ekologisk balans skulle tas fram. Sverige var tillsammans med
Polen initiativtagare till konferensen. Utskottet har erfarit
att arbetet pågår i enlighet med de direktiv som lades fram vid
konferensen med undantag av den exakta tidpunkten för
färdigställande av själva rapporten. Arbetet beräknas vara
slutfört till den 8 och 9april1992 då miljöministrarna
kommer att underteckna en deklaration om åtgärdsprogrammet. I
arbetet deltar samtliga berörda länder. Åtgärder i såväl Sverige
som övriga länder ingår i programmet. I programmet redovisas
varje lands föroreningskällor uppdelade efter de områden i
Östersjön som påverkas. Som miljöministern framhåller i
budgetpropositionens bilaga 15 är en förutsättning för att
åtgärder skall kunna påbörjas under år1993, i enlighet med
regeringschefernas beslut, att projekteringsarbeten påbörjas
snarast. Av miljöministerns uttalanden framgår även att de
insatser som inletts på miljöområdet när det gäller Öst- och
Centraleuropa och som främst avser Östersjön kommer att
fortsätta i än högre grad än hittills. Med anledning av bl.a.
Östersjöns miljösituation konstaterade utskottet våren 1991
(prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338) att ett konsekvent och
målmedvetet arbete måste göras för att minska dagens hot mot
våra hav, i nära samarbete med övriga strandstater. Som ett led
i detta aktiva arbete framhöll utskottet bl.a. det nu aktuella
åtgärdsprogrammet. Utskottet ansåg att det multilaterala
miljösamarbetet i Östersjöområdet bör ha sin bas i
Helsingforskommissionen men att det knappast kan vara riksdagens
uppgift att i detalj reglera hur verksamheten inom kommissionen
skall utformas och hur de enskilda staterna skall genomföra de
överenskommelser som träffas inom kommissionen. Utskottet vill
erinra om att regeringen i årets budgetproposition föreslår att
medel avsätts för insatser till följd av programmet under
utrikesdepartementets anslag för samarbete med Central- och
Östeuropa (bilaga4). Mark- och planministern har vidare tagit
initiativ till en konferens i Karlskrona i augusti i år.
Konferensen skall inleda ett större tvärvetenskapligt projekt
vid Östersjöinstitutet. I projektet kommer bl.a. att studeras
frågor om utveckling av transporter och kommunikationer,
energi- och miljöfrågor samt strandförhållandena runt Östersjön.
För ändamålet har regeringen avsatt 325000kr. Det nu anförda
innebär att utskottet inte finner anledning till något särskilt
uttalande med den inriktning som föreslås i motion Jo612
yrkande13.

Stockholm den 19 mars 1992

På jordbruksutskottets vägnar

Göran Persson

I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar
Virgin(m), Ingvar Eriksson(m), Inga-Britt Johansson(s),
Lennart Brunander(c), Åke Selberg(s), Mona Saint Cyr(m),
Inge Carlsson(s), Dan Ericsson i Kolmården(kds), Christer
Windén(nyd), Kaj Larsson(s), CarlG Nilsson(m), Sinikka
Bohlin(s), Lena Klevenås(s) och Lennart Fremling(fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg(v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena
Klevenås(allas) anför:

Som anförs i motion Jo612 har Sverige varit pådrivande i
arbetet för att UNCED skall kunna anta en konvention till skydd
för klimatet. Ett bindande avtal på området kan bli den enskilt
viktigaste teknikdrivande faktorn för en internationell
utveckling av förnybara energikällor, bränslesnåla motorer m.m.
och en betydelsefull signal till såväl regeringar som
industrier. I en sådan konvention måste som ett första steg ingå
ett bindande åtagande om att industriländernas samlade utsläpp
av koldioxid år 2000 skall stabiliseras på 1990års nivå.
Konventionen bör även innehålla ett system för hur de fortsatta
förhandlingarna skall drivas vidare med sikte på reduktion av
utsläpp av alla s.k. växthusgaser. Sverige har även arbetat
aktivt för EG:s och EFTA:s gemensamma åtagande att stabilisera
koldioxidutsläppen. Vi utgår från att regeringen driver på så
att det beslut som i november 1990 fattades gemensamt av EG och
EFTA kan säkerställas. Detta bör ges regeringen till känna och
utskottet borde således ha tillstyrkt motionens yrkande5.

Beklagligt nog har det hittills inte visat sig möjligt att få
till stånd en konvention om skydd av världens skogar. I stället
kommer UNCED att med all sannolikhet anta en principdeklaration
härom. Regeringen bör verka för att denna deklaration dels
behandlar skogsfrågorna kraftfullt, dels utformas så att reella
förhandlingar om en konvention kan inledas efter konferensen.
Utskottet borde ha tillstyrkt motion Jo612 yrkande 7 om ett
tillkännagivande av denna innebörd.

Agenda21, dvs. ett handlingsprogram fram till och in i
2000-talet, kan enligt vår mening visa sig vara en effektiv form
för rekommendationer om åtgärder och om fortsatta
internationella förhandlingar på miljöområdet. Programmet måste
innehålla den förebyggande miljöpolitiken och hur hänsyn till
miljön skall påverka alla områden av regeringarnas politik.
Sverige har länge krävt att de s.k. sektorsfrågorna, t.ex.
energi och trafik, skall föras in i det globala miljöarbetet.
Inom ramen för den europeiska transportministerkonferensen och
OECD år1989 lyftes på svenskt initiativ frågan om
transporternas miljöpåverkan fram. Den problematiken bör nu
föras upp på global nivå. Därutöver bör regeringen ta upp frågan
om hur uttalandena från det gemensamma miljö- och
trafikministermötet har följts upp i olika länder. Även detta
bör ges regeringen till känna och utskottet borde således ha
tillstyrkt motion Jo612 yrkande8.

Sammanfattningsvis innebär det ovan anförda att vi anser att
utskottet borde ha tillstyrkt även motion U627 yrkande1 om
Sveriges ansvar för ett aktivt deltagande i samband med UNCED.

Som anförs i motion U402 förbättras det internationella läget
och minskar risken för ett globalt krig, samtidigt som andra hot
mot mänsklighetens överlevnad, och då framför allt det
internationella miljöläget, snabbt ökar. Under svenskt
ordförandeskap har en FN-studie för tillvaratagande för
miljösatsningar av de resurser som i dag används inom det
militära området genomförts. Studiens enhälliga förslag om
omfördelning av teknik, forskning, kunskap, organisation och
produktion kommer att framläggas vid UNCED. Vi anser att
regeringen dels aktivt bör verka för att förslagen antas vid
FN:s miljökonferens, dels genomför de nationella förslag som
föreslås i studien. Utskottet borde ha tillstyrkt motionens
yrkande17 att ge det nu anförda regeringen till känna.

Europaintegrationen, rätt skött, kan innebära en stor
möjlighet för utvecklingen mot en bättre miljö. Om många länder
samtidigt tillämpar höga miljökrav kan utsläpp och negativ
miljöpåverkan minska samtidigt som konkurrensen inte snedvrids.
Ett svenskt medlemskap i EG måste därför innebära en skärpning
av miljöambitionerna. Sverige måste gå före och hävda sådana
krav. Progressiva miljökrav i våra förhandlingar med EG är
avgörande för vilken attityd som en stor del av den svenska
opinionen kommer att inta till ett EG-medlemskap.

Regeringen har inte redovisat någon heltäckande strategi för
hur det miljöpolitiska arbetet skall drivas under ett EES-avtal
och vid ett eventuellt medlemskap i EG. Sverige måste självklart
ha denna framförhållning. I motion Jo612 framhålls att en sådan
strategi måste utarbetas under år 1992. Utskottet borde således
ha tillstyrkt motionens yrkande9 att detta bör ges regeringen
till känna.

I förslaget till EES-avtal har enighet uppnåtts om att
undantag medges på några för miljöpolitiken centrala områden. Vi
kräver i motion Jo612 att regeringen redan nu, eftersom
förhandlingarna om medlemskap i praktiken har startat, redovisar
på vilka områden som Sverige skall begära undantag från EG:s
regler i avvaktan på att dessa blir strängare. Hittills har
regeringen lagt tonvikten på medlemskapets eventuella
ekonomisk-politiska konsekvenser. Regeringen måste skyndsamt
redovisa en lista över vilka ämnen eller områden för vilka
Sverige tills vidare måste begära undantag från EG:s regler.
Utskottet borde således ha tillstyrkt motionens yrkande10 att
detta bör ges regeringen till känna.

Sverige har med framgång drivit kemikaliefrågorna inom EG,
bl.a. i form av en bilateral arbetsgrupp mellan EG-kommissionen
och Sverige. Det synsätt som sedan länge varit gällande i vårt
land, bl.a. riskvärderingen, synen på tillverkarens
ansvarm.m., kommer numera alltmer till uttryck i EG:s arbete.
Nästa steg bör vara att principen om att byta ut skadliga ämnen
mot sådana som är mindre skadliga, den s.k.
substitutionsprincipen, införs i hela Västeuropa. Sverige bör
verka för att denna princip på lämpligt sätt förs in i EG:s
regelverk. Utskottet borde således ha tillstyrkt motion Jo612
yrkande11 att detta bör ges regeringen till känna.

Regeringen och enskilda ledamöter i regeringen har på olika
sätt tagit EG till intäkt för att sänka skatter och avgifter.
Inriktningen har lagts fram utan analys av de konsekvenser detta
skulle få för såväl välfärds- som miljöpolitiken. I motion Jo612
konstateras att Sverige har kommit längst i världen med att
införa miljöpolitiskt relaterade avgifter. Sverige har i flera
sammanhang förts fram som en förebild. Regeringens
avsiktsförklaringar, bl.a. i propositioner, har skapat osäkerhet
och delvis underminerat argumentationen för de medlemsländer
inom EG som vill driva på den miljöpolitiska utvecklingen, bl.a.
genom införande av avgifter. I motion Jo612 anför vi att Sverige
i förhandlingarna med EG bör föra fram kravet på ökad användning
av miljöavgifter/skatter inom EG, och att några svenska
miljörelaterade skatter eller avgifter inte bör sänkas i
avvaktan på resultat i förhandlingarna med EG. Utskottet borde
således ha tillstyrkt motionens yrkande12 att detta bör ges
regeringen till känna.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Annika Åhnberg(v) anför:

Enligt min mening bör ett avtal till skydd för klimatet som
första steg innebära dels ett bindande åtagande om att
industriländernas samlade utsläpp av koldioxid år2000 skall
stabiliseras på 1990 års nivå, dels att ett system utarbetas för
hur de fortsatta förhandlingarna skall drivas vidare med sikte
på reduktion av utsläpp av alla s.k. växthusgaser. I
förhandlingarna om en skogskonvention bör Sverige verka för att
en eventuell principdeklaration dels behandlar skogsfrågorna
kraftfullt, dels utformas så att reella förhandlingar om en
konvention kan inledas efter konferensen. Inom ramen för Agenda
21 bör även sektorsfrågorna, t.ex. energi och trafik, föras in i
det globala arbetet, och regeringen bör ta upp frågan om
uppföljningen i skilda länder av uttalandena från det gemensamma
miljö- och trafikministermötet vid den europeiska
transportministerkonferensen och OECD år 1989. Vid
FN-konferensen bör regeringen aktivt arbeta för att militära
resurser som teknik, forskning, kunskap, organisation och
produktion används för att rädda och återställa miljön i
enlighet med förslagen i FN-studien.

Jag ansluter mig således till synpunkterna i motionerna Jo612
yrkandena 5, 7 och 8 och U402 yrkande17.

Vänsterpartiet, som anser att Sverige inte bör bli medlem i
EG, delar emellertid uppfattningen i motion Jo612 yrkandena 9,
10, 11 och 12 om en fortsatt hög ambitionsnivå från Sveriges
sida vad avser det europeiska samarbetet på miljöns område.