Instansordningen enligt lagen (1977:293) om handel med drycker

Betänkande 1989/90:SoU26

Socialutskottets betänkande
1989/90:SoU26

Instansordningen enligt lagen (1977:293)

om handel med drycker 1989/90

SoU26

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1989/90:113 om instansordningen
enligt lagen (1977:293) om handel med drycker samt två
motioner som väckts med anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag som innebär att instansordningen
för beslut enligt lagen (1977:293) om handel med drycker
skall vara länsstyrelsen — kammarrätten — regeringsrätten i stället för
som nu länsstyrelsen - socialstyrelsen. Lagändringen föreslås träda i
kraft den 1 juli 1990. I anslutning härtill avstyrker utskottet två
motionsyrkanden (c, vpk) om avslag på propositionen.

Propositionen

I proposition 1989/90:113 om instansordningen enligt lagen (1977:293)
om handel med drycker har regeringen (socialdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta ett förslag till lag om ändring i nämnda lag.
Lagförslaget fogas till betänkandet som bilaga.

Motionerna

1989/90:So42 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens proposition 1989/90:113 om instansordningen enligt lagen
(1977:293) om handel med drycker.

1989/90:So43 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen, i
avvaktan på domstolsutredningens resultat, beslutar avslå proposition
1989/90:113.

1 Riksdagen 1989/90. 12 sami. Nr 26

Utskottet

1989/90:SoU26

Bakgrund

Den dei av handeln med alkoholdrycker som inte handhas av de
statliga monopolbolagen styrs från samhällets sida genom tillståndsoch
tillsynsregler. I LHD finns regler med tillståndskrav för parti- och
detaljhandel med öl (klass II) och för servering av alkoholdrycker.
Länsstyrelserna är tillståndsmyndigheter enligt LHD. De avgör som
första instans tillståndsfrågor som gäller parti- och detaljhandeln med
öl (klass II) eller servering av alkoholdrycker (57 och 58 §§ LHD).

Ärenden om servering av alkoholdrycker kan innefatta frågor av
skilda slag. Hit hör frågor om nytt serveringstillstånd, överförande av
tillstånd till ny tillståndshavare, medgivande till ombyggnad av ett
serveringsställe, återkallelse av tillstånd samt varning eller särskilda
föreskrifter, t.ex. om serveringstider. Ett serveringstillstånd kan avse
servering av alkoholdrycker till allmänheten eller till slutet sällskap
året runt eller årligen under viss tidsperiod eller servering till allmänhet
eller slutet sällskap vid enstaka tillfållen eller tidsperiod.

Länsstyrelsen prövar också ärenden enligt 65 § LHD om varning,
föreskrifter eller förbud för verksamhet med försäljning av alkoholfria
drycker, när en sådan verksamhet föranlett olägenheter i fråga om
ordning, nykterhet och trevnad. Länsstyrelsen får vidare enligt 66 § för
visst tillfälle förbjuda eller inskränka försäljning av alkoholdrycker.

Talan mot länsstyrelsernas beslut enligt LHD förs hos socialstyrelsen.
Mot socialstyrelsens beslut får talan ej föras (68 §). Socialstyrelsen
är inte endast besvärsinstans utan utövar också den centrala tillsynen
över efterlevnaden av LHD (69 §).

Hos länsstyrelserna och därmed hos besvärsinstansen socialstyrelsen
kan alltså förekomma ärenden enligt LHD av skilda slag. Gemensamt
är att de skall avgöras enligt en alkoholpolitiskt betingad lagstiftning.

I propositionen (1988/89:130) om socialstyrelsens framtida roll, uppgifter
och inriktning anmälde föredragande statsrådet avsikten att återkomma
med förslag till en ändrad instansordning enligt lagen
(1977:293) om handel med drycker (LHD). Enligt den nya ordningen
skulle kammarrätten pröva överklaganden av länsstyrelsebeslut enligt
LHD i stället för som nu socialstyrelsen. Bakgrunden var bl.a. propositionens
förslag om styrelsens verksamhetsinriktning och bedömningen
att styrelsens verksamhet med vissa ärendegrupper borde begränsas.

Propositionsförslaget

I propositionen föreslås att instansordningen för beslut enligt LHD
skall vara länsstyrelsen — kammarrätten — regeringsrätten i stället för
som nu länsstyrelsen — socialstyrelsen. Ändringen föreslås träda i kraft
den 1 juli 1990. Skälen för förslaget är följande. Att befria socialstyrelsen
från att pröva överklaganden av beslut enligt LHD stämmer enligt
propositionen väl överens med vad som förordats i propositionen om

socialstyrelsens framtida roll, uppgifter och inriktning (prop.
1988/89:130, SoU24, rskr. 296). Där gjordes bedömningen att socialstyrelsens
verksamhet med handläggning av individärenden och ärenden
av rutinkaraktär borde begränsas. Vidare anförs att propositionens
förslag ligger i linje med lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa
förvaltningsbeslut, enligt vilken en enskild part i princip har rätt till
domstolsprövning av ett avgörande i förvaltningsärenden som rör bl.a.
ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden.

Bestämmelserna i lagen har anknytning till Europarådskonventionen
om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande
friheterna och konventionens krav på domstolsprövning i vissa fall.

I propositionen förutsätts att domstolarna inhämtar yttranden från
socialstyrelsen när det behövs i ärenden av principiell betydelse. Vidare
förutskickas att frågan om lämplig domstolsinstans kan komma att
omprövas mot bakgrund av de förslag som läggs fram av domstolsutredningen
(Ju 1989:06).

Domstolsutredningen tillsattes i november 1989. Utredningen skall
enligt sina direktiv (dir. 1989:56) utreda domstolarnas framtida uppgifter,
arbetssätt och organisation. Bl.a. skall utredningen göra en översyn
av arbetsfördelningen mellan domstolar och förvaltning och mellan de
allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna. Utredningsuppdraget
skall vara slutfört före utgången av år 1991.

I två motioner har yrkats avslag på propositionen.

I motion 1989/90:So42 av Lars Werner m.fl. (vpk) anförs som skäl
för att avslå propositionen att det i ärenden enligt LHD behövs en
tillsyn och en rättstillämpning som dämpar näringen. Detta kan, enligt
motionärerna, knappast åstadkommas genom en mer juridisk bedömning
av LHD. Vad som behövs är en kombination av både sociala och
alkoholpolitiska bedömningar som vägs mot de rättsliga aspekterna.
Motionärerna befarar att kammarrätterna kommer att ha andra, mer
juridiska, bevekelsegrunder vid sin prövning.

I motion 1989/90:So43 av Karin Israelsson m.fl. (c) ifrågasätts propositionens
förslag från flera utgångspunkter. Det främsta skälet för att
avslå den föreslagna instansordningen är, enligt motionärerna, att
ärendenas art inte lämpar sig för en domstolsprövning. Socialstyrelsen
får anses bättre skickad att göra alkoholpolitiska bedömningar än
kammarrätten, heter det i motionen. Motionärerna pekar vidare på att
domstolsutredningen för närvarande utreder domstolarnas organisation
och verksamhet. Denna utredning kan leda fram till ett resultat som
gör att en omprövning av instansordningen åter kan bli aktuell.
Kammarrätternas nuvarande stora arbetsbörda måste också beaktas.
Motionärerna hemställer att riksdagen, i avvaktan på domstolsutredningens
förslag, beslutar att avslå propositionen.

Utskottet gör följande bedömning.

Förslaget att flytta besvärsprövningen i ärenden enligt LHD från socialstyrelsen
till kammarrätterna stämmer, enligt utskottets mening, väl
överens med vad som förordats i proposition 1989/90:130 om socialsty -

1989/90:SoU26

3

relsens framtida roll, uppgifter och inriktning, vilken riksdagen tidigare
ställt sig bakom. Utskottet vill också framhålla att det rent principiellt
är mindre lämpligt att den myndighet som har allmänna tillsynsoch
rådgivningsfunktioner på ett område också prövar enskilda besvärsärenden.
Socialstyrelsen har f.ö. själv ansett att besvärsprövningen
enligt LHD bör flyttas till en annan myndighet och att domstolarna
torde vara väl skickade att avgöra dessa ärenden (prop. s. 4).

Att låta besvärsprövningen enligt LHD övertas av en domstol innebär
också, enligt utskottets mening, klara fördelar från rättssäkerhetssynpunkt,
med hänsyn till den betydelse som både tillstånds- och
sanktionsbeslut kan ha för den enskilde. Såsom framhålls i propositionen
ligger det även i linje med grundtankarna bakom lagen (1988:205)
om rättsprövning och med Europarådskonventionen om skydd för de
mänskliga rättigheterna att ersätta socialstyrelsens överprövning av
beslut enligt LHD med en domstolsprövning.

I de motioner som väckts med anledning av propositionen framhålls
bl.a. att kammarrätterna kommer att göra en alltför juridisk bedömning
av ärendena resp. att ärendena inte lämpar sig för en domstolsprövning.
Mot detta vill utskottet anföra följande. De överklagade
ärendena skall givetvis prövas mot bakgrund av de kriterier för tillståndsgivning
m.m. som anges i lagen. En sådan prövning skiljer sig
inte på något principiellt sätt från den prövning som kammarrätterna
redan nu har att göra i mål av olika slag. I propositionen förutsätts
vidare, som ovan nämnts, att domstolarna inhämtar yttranden från
socialstyrelsen när det behövs i ärenden av principiell betydelse. Därvid
kommer socialstyrelsens alkoholpolitiska bedömningar att kunna
tillföras ärendena.

Sammanfattningsvis anser utskottet att det finns goda skäl för att
ändra instansordningen enligt LHD i enlighet med propositionens
förslag. Utskottet delar inte uppfattningen i motion 43(c) att domstolsutredningens
förslag bör avvaktas innan någon ändring övervägs. Det
sagda innebär att utskottet tillstyrker det i propositionen framlagda
lagförslaget och avstyrker motionerna So42 (vpk) och So43 (c).

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till
motionerna 1989/90:So42 och
tionen framlagda förslaget till
om handel med drycker.

propositionen och med avslag på
1989/90:So43 antar det i proposilag
om ändring i lagen (1977:293)

1989/90:SoU26

4

Stockholm den 8 maj 1990
På socialutskottets vägnar

Bo Holmberg

Närvarande: Bo Holmberg (s), Sten Svensson (m), Aina Westin (s),
Ulla Tillander (c), Ingrid Andersson (s), Per Stenmarck (m), Johnny
Ahlqvist (s), Rinaldo Karlsson (s), Ingegerd Anderlund (s), Ingrid
Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Rosa Östh (c), Anita
Stenberg (mp), Jan Andersson (s), Sinikka Bohlin (s), Barbro Westerholm
(fp) och Margo Ingvardsson (vpk).

Reservation

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som på s. 3 börjar med
"Förslaget att" och på s. 4 slutar med "och So43(c)" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion So42(vpk) att det i ärenden
enligt lagen om handel med drycker (LHD) behövs en tillsyn och en
rättstillämpning som dämpar näringen. Hittills har sociala och alkoholpolitiska
bedömningar kunnat vägas mot de rättsliga aspekterna när
ärendena avgörs. Utskottet befarar, i likhet med motionärerna, att
kammarrätten, till skillnad från socialstyrelsen, kommer att ha mer
juridiska än alkoholpolitika bevekelsegrunder vid sin prövning. Utskottet
anser mot denna bakgrund att prövningen enligt LHD bör ligga
kvar hos socialstyrelsen och avstyrker således regeringens förslag.

dels att utskottet bort hemställa:

att riksdagen med bifall till motion I989/90:So42 och med
anledning av motion 1989/90:So43 avslår det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1977:293) om
handel med drycker.

1989/90:SoU26

5

I proposition 1989/90:113 framlagt lagförslag
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker

Härigenom föreskrivs att 68 § lagen (1977:293) om handel med drycker
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

68 §

Talan mot länsstyrelsens beslut Länsstyrelsens beslut enligt denenligt
denna lag föres hos socialsty- na lag får överklagas hos kammarrelsen
genom besvär. Mot socialsty- rätten,
relsens beslut får talan ej föras.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut
som har meddelats före ikraftträdandet.

1989/90: SoU26
Bilaga